SOCIAL HÅLLBARHET IDAG OCH IMORGON. ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling

Transkript

1 SOCIAL HÅLLBARHET IDAG OCH IMORGON ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling

2 SOCIAL HÅLLBARHET IDAG OCH IMORGON ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling KUND Umeå kommun KONSULT WSP Advisory WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: wsp.com KONTAKTPERSONER Sara Elmén sara.elmen@wsp.com Tel: Helena Klintström UPPDRAGSNAMN Social hållbarhet idag och imorgon helena.klintstrom@wsp.com Tel: UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Sara Elmén Helena Klintström Hanna Ljungqvist DATUM Social hållbarhet idag och imorgon

3 SAMMANFATTNING WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling. Analysverktyget lutar sig mot forskning och bygger på WSPs metodik för socialt värdeskapande analyser. Med utgångspunkt i den senaste forskningen har ett analysverktyg arbetats fram med syfte att ska skapa djupare förståelse för social hållbarhet i relation till samhällsplaneringen i Umeå. För att säkerställa att analysen speglar förståelse för social hållbarhet i relation till samhällsplanering i just Umeå kommun har analysverktyget använts för att analysera tre stadsdelar, Ålidhem, Sandåkern och Tomtebo strand, i olika skeden och sammantaget utgör en stadsutvecklingscykel. Analysverktyget kan användas vid: planering av nya områden förtätning av existerande områden utvärdering av genomförda projekt Den förvaltningsöverskridande referensram som analysverktyget bidrar till ger Umeå kommun förutsättningar för att arbetet med social hållbarhet blir tydligare och bättre för alla involverade aktörer, internt som externt. I det gemensamma arbetet har flera steg tagits mot ett tydliggörande av vad social hållbarhet är i Umeå och kan ses som en start på strukturering av arbetet så att social hållbarhet kan bli strukturerande för stadsutvecklingen Social hållbarhet idag och imorgon 3

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND & INTRODUKTION 5 SOCIAL HÅLLBARHET - EN FORSKNINGSÖVERSIKT 6 ANALYSVERKTYG FÖR SOCIAL HÅLLBARHET 9 ANALYSRAMVERKET 9 METODEN SOCIALT VÄRDESKAPANDE ANALYS 10 UTFÖRDA ANALYSER & REKOMMENDATIONER 13 SANDÅKERN 14 ÅLIDHEM 17 TOMTEBO STRAND 22 REKOMMENDATIONER FÖR ANVÄNDANDET AV VERKTYGET OCH FORTSATT ARBETE 27 DJUPARE KVALITATIVA ANALYSER FÖR SANDÅKERN, ÅLIDHEM OCH TOMTEBO STRAND 27 BEHOV AV STRUKTURERAD OCH KONTINTUERLIG DIALOG 27 FLEXIBILITET OCH UTVECKLING AV SEPARATA VERKTYG/CHECKLISTOR 28 PRIORITERING OCH UMEÅFIERING 28 FÖRANKRING OCH SYNKNING MED REDAN GJORT ARBETE I KOMMUNEN 29 REFERENSGRUPP 30 KÄLLOR 31 BILAGOR Social hållbarhet idag och imorgon

5 BAKGRUND & INTRODUKTION Umeå kommun har en vision om medborgare år 2050 och ett övergripande mål om att Umeås tillväxt ska ske med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Insikten om att det inte finns någon enskild aktör som kan klara av att planera och bygga framtidens goda livsmiljöer med bra förutsättningar för goda livsvillkor har blivit allt tydligare för de flesta. Samarbete och samverkan över och mellan kompetensområden och olika sektorer i samhället krävs. Vi behöver även fortsätta bygga kunskap kring social hållbarhet och hur vi kan omhänderta det i samhällsplaneringen bland annat som en del i arbetet med kommissionen för social hållbarhet. Umeå kommun har som mål att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället som sina egna liv. Umeå har även som mål att ha Sveriges bästa folkhälsa och halvera barnfattigdomen till år Det här uppdraget är ett avgränsat projekt som med utgångspunkt i den senaste forskningen ska skapa djupare förståelse för social hållbarhet i relation till samhällsplaneringen i just Umeå kommun. Det analysverktyg som det här arbetet har mynnat ut i kan användas för implementering och utvärdering, inför och av socialt värdeskapande insatser i framtida projekt och planering. Det finns flertalet uppdrag inom kommunen som angränsar till uppdraget att ta fram ett verktyg för social hållbarhet, bland annat analyser av kommunens alla stadsdelar samt arbetet med en social kommission i kommunen. Avsikten är att dessa arbeten ska stimulera och påverkar varandra Social hållbarhet idag och imorgon 5

6 SOCIAL HÅLLBARHET - EN FORSKNINGSÖVERSIKT Social hållbarhet beskrivs ofta i diffusa ordalag som mjuka värden, där människan är i centrum och som något som är svårt att definiera och mäta, när det i själva verket handlar om verkliga och viktiga saker som det finns statistik och data kring. Med riktiga, hårda, uppföljningsbara effekter, bland annat påverkan på hälsa och medellivslängd kan vi kan se hur ojämlikheten och segregationen ökar och att olika områden har olika förutsättningar. Det finns mycket forskning om social hållbarhet, inom vitt skilda fält såsom ekonomi, sociologi, etnografi, hälsovetenskap och arkitektur. Frågan har hanterats av olika professioner genom tiderna, och haft större och mindre påverkan på stadsutvecklingen. På senare tid har frågorna kring vad social hållbarhet inom stadsutvecklingen är fått stort utrymme och väckt stort intresse inom stadsbyggnadsbranschen samt inom forskning. Översiktligt beskrivet kan man prata om två olika sidor av ett spektrum när man beskriver forskningsläget kring vad socialt hållbar stadsutveckling är, och vilka parametrar man ska titta på. Den ena sidan av spektrumet hanterar frågor som är starkt kopplade till människan och vad som brukat beskrivas som socioekonomi. Den andra sidan av spektrumet är frågor som är mer kopplade till arkitektur och funktioner i vårt byggda rum. Figur 1. Översiktlig illustration av rådande forskning kring teman och parametrar kopplat till social hållbarhet Det som är nytt, eller i alla fall inte talas om lika frekvent, är det som befinner sig där emellan: människors emotionella anknytning till platsen eller place attachment. Denna del av spektrumet hanterar mer kvalitativa, upplevda värden som människors sociala anknytning till en plats och deras fysiska anknytning till grannskapet. För att få svar på dessa frågor är det viktigt med dialog, och exempelvis kvalitativa intervjuer med människor av olika grupper som bor, lever och verkar på platsen. Vid intervju är följande påståenden intressanta att be intervjupersonen värdera på en skala, t.ex. från : 1 baserat på Hidalgo & Hernandez 2001 och Altman & Low Social hållbarhet idag och imorgon

7 Jag skulle bli ledsen om jag var tvungen att flytta från mitt grannskap och lämna de människor som bor där Jag skulle gärna bo i grannskapet så många år som möjligt Jag skulle bli ledsen om de personer som jag uppskattade i grannskapet flyttade Jag skulle sakna mina grannar om jag flytta Jag skulle bli ledsen om jag & de personer som jag uppskattade i grannskapet flyttade Jag skulle sakna de fina gatorna, byggnaderna & naturen i grannskapet om jag flyttade/eller om de ändras mycket Något annat vi fann när vi tittade på forskning och hur den implementeras i praktik är behovet av att specificera vad vi menar med social hållbarhet. Eftersom social hållbarhet spänner över ett stort spektrum används begreppet på olika sätt av olika individer och professioner. Det är dock av största vikt att vi i projekt och målformuleringar samtalar kring vad det är som åsyftas i detta fall, vad det är vi vill, eller vad det är vi vill motverka eftersom det är olika lösningar beroende på situation. Ett exempel från den forskningsöversikt som har gjorts inom ramen för det här projektet visar att när det gäller exempelvis utanförskap och segregation är det många begrepp som används utbytbart, men som handlar om olika saker. Figur 2. Skillnaderna mellan begreppen utanförskap, segregation, integration och innanförskap Utanförskap handlar om att direkt eller indirekt förhindra en grupp tillgång till det existerande systemet (skola, boende, jobb etc.). Segregation är när en grupp har viss tillgång till system liknande mainstream, men att förutsättningarna ser annorlunda ut än, och är separata från mainstream. Integration är processen när en outsider-grupp placeras inom mainstreamsystemet på villkoret att de anpassar sig efter normerna i det existerande systemet. Inkludering är processen när själva mainstream-systemet skapar förutsättningar för olika grupper att existera med lika förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Som en slutsats av forskningsöversikten har analysramverket utvecklats med tydliga parametrar för att skapa ett tydligt och gemensamt språk att prata utifrån vid specificering av socialt hållbar stadsutveckling i Umeå. En ytterligare slutsats från forskningsöversikten är att ett ramverk för socialt Social hållbarhet idag och imorgon 7

8 hållbar stadsutveckling behöver spänna över hela spektrumet av teman, från socioekonomi till kvantitativa fysiska mått, till kvalitativ upplevelse av platsen. Det vill säga: det som behövs för att social hållbarhet på riktigt ska kunna bli en strukturerande faktor i stadsutvecklingsprojekt, och som det här uppdraget bidrar till, är det sammanvävda, den integrerade analysen, där hela spektret från människan till den fysiska strukturen tas om hand. Samtliga källor som har ingått i forskningsöversikten återfinns sist i den här rapporten men finns även hänvisade till i analysramverket Social hållbarhet idag och imorgon

9 ANALYSVERKTYG FÖR SOCIAL HÅLLBARHET Det analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling som WSP har tagit fram tillsammans med Umeå kommun lutar sig mot ett analysramverk, baserat på här ovan beskrivna forskningsöversikt, och bygger på WSPs metodik för socialt värdeskapande analyser, SVA. Ålidhem, Sandåkern och Tomtebo strand, som tillsammans representerar de olika skeden som sammantaget utgör en stadsutvecklingscykel, har verkat som empiriskt underlag och analyserats under utvecklandet av analysverktyget. WSP har tillsammans med kommunen därför konkret kunnat visa på hur verktyget används och fånga ett kommunspecifikt helhetsperspektiv vid planering av nya områden, förtätning av existerande områden och vid utvärdering av genomförda projekt. Den gemensamma referensram över verksamhetsgränser som analysverktyget även bidrar till ger Umeå kommun förutsättningar för att arbetet med social hållbarhet blir tydligare och bättre för samtliga involverade aktörer, internt som externt. ANALYSRAMVERKET Analysramverkets parametrar baserar sig på forskningsöversikten och utgör en kunskapsgrund att stå på med målet att vara en strukturerande faktor för social hållbarhet i stadsutvecklingsprojekt där hela spektret från människan till den fysiska strukturen täcks in. Dessa parametrar utgör ett underlag av rekommendationer och är varken menade som absoluta värden eller någon universallösning. Varje område och plats måste analyseras och undersökas utifrån dess egna förutsättningar när det kommer till styrkor, svagheter, utmaningar och möjligheter. Dessa parametrar går att sortera in under följande kategorier och teman för parametrar. Socioekonomiska parametrar: hälsa, trygghet, arbete, lärmiljöer, demokrati och deltagande, bebyggelsestruktur, funktioner, bostäder. Kvantitativa fysiska värden: hälsa, trygghet, arbete, lärmiljöer, funktioner, kultur och kulturmiljö, demokrati och deltagande, bebyggelsestruktur, bostäder, mobilitet och kommunikation. Kvalitativa värden kopplade till särskilda fysiska platser och generella för området: hälsa, trygghet, arbete, lärmiljöer, funktioner, kultur och kulturmiljö, demokrati och deltagande, bebyggelsestruktur, bostäder, mobilitet och kommunikation. För att säkerställa att ramverket och analysverktyget är en hjälp för att se hur projekten bidrar till måluppfyllelsen strukturerade vi det dock efter kommunens övergripande målområden. Goda livsvillkor: hälsa, trygghet, arbete. Livslångt lärande: lärmiljöer. Växande näringsliv & kompetensutveckling: arbete, funktioner Social hållbarhet idag och imorgon 9

10 Välutvecklad ideell sektor kultur och kulturmiljö, demokrati och deltagande. God samhällsplanering: bebyggelsestruktur, funktioner, bostäder, mobilitet och kommunikation. All anpassning efter Umeå kommuns behov har skett i dialog med kommunen 2 och med utgångspunkt i planeringsunderlag, policydokument, visioner och mål. I dialogen har även ansvariga för Ålidhem, Sandåkern och Tomtebo strand intervjuats kring hur deras respektive projekt hantera(r/t) social hållbarhet. Dessa underlag har använts som utgångspunkt vid utvecklingen av analysramverket. Genom att ha en gemensam, definierad och kunskapsbaserad grund att utgå från kan analysramverkets parametrar även användas för att vikta och jämföra hur områden kan utvecklas för att förbättra den sociala hållbarheten viktas utefter målsättningar och visioner gällande social utveckling i kommunen fungera som en måttstock och hjälpreda kring prioriteringar och måluppfyllelsegrad för olika insatser Analysramverket kan således användas både vid planering, prioritering och vid utvärdering av olika insatser och förslag rekommendationer som tas fram i den värdeskapande analysen. METODEN SOCIALT VÄRDESKAPANDE ANALYS En socialt värdeskapande analys är en proaktiv analys som utgår från ett områdes befintliga sociala värden och utmaningar samt mål och visioner hos involverade aktörer. Resultatet av den socialt värdeskapande analysen blir konkreta rekommendationer för hur en plats bör utvecklas. Det vill säga, hur platsen på bästa sätt kan bidra till ökad hälsa, jämställdhet, jämlikhet, trygghet och trivsel. Processen illustreras i Figur 3 och beskrivs i efterföljande texter. Figur 3 Processbild för en socialt värdeskapande analys 2 Samtliga personer som har medverkat under utvecklingen av analysverktyget återfinns i slutet av denna rapport under rubriken Referensgrupp Social hållbarhet idag och imorgon

11 Nuläge För att få fram vilka värden som bör tillföras krävs i ett första skede en kartläggning av platsens existerande sociala värden och utmaningar, dess nuläge. Nuläget kartläggs med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder och består i stora drag av tre delar. En socioekonomisk analys, en kvantitativ fysisk analys samt en kvalitativ analys, dessa tre delar beskrivs mer ingående nedan. Socioekonomisk analys En analys av socioekonomisk geografisk data utförs för att identifiera och kartlägga befintliga värden och utmaningar. Analysen utförs med utgångspunkt i de boende i området och närområdet där faktorer som ingår är till exempel utbildningsnivå, inkomst, hälsa, skolresultat, valdeltagande och arbetslöshet. Därefter utförs en kommuntäckande socioekonomisk differensanalys som resulterar i ett socioekonomiskt index. Detta index visar på differensen mellan olika områden i kommunen. Analysen redovisar således skillnader inom kommunen vilket gör analysen mer applicerbar på olika typer av områden och mindre värderande då endast skillnader påvisas och inte några faktiska siffror. Utifrån det socioekonomiska indexet kan området på en övergripande nivå analyseras och jämföras med kommunen i stort. Denna analys resulterar i konkreta rekommendationer kring vilka parametrar, på en övergripande nivå, som bör tillföras för att komplettera befintliga områden och öka den sociala hållbarheten och minska segregationen i en större skala. Kvantitativ datainsamling och fysisk analys En kvantitativ fysisk analys utförs för att identifiera och kartlägga befintliga värden och utmaningar. Här tittar man på såväl platsen som närområdet för att kartlägga vad som finns och vad som saknas. En del av den kvalitativa analysen består av en inventering av viktiga målpunkter för de boende i området. Här ingår inventering av kommersiell och social service, mötesplatser, kollektivtrafik, lekplatser, rekreativa områden, fysiska barriärer, orienterbarhet med mera. Även olika typer av upplåtelseformer och bostadstyper, bostadspriser eller kötid inventeras i detta skede för att skapa ett underlag. Utifrån detta underlag tas ett antal rekommendationer fram kring vad som bör kompletteras med i området gällande exempelvis bostadstyper eller tillgång till en viss typ av service för att skapa ett mer socialt hållbart område. Metoder som kan användas i denna analys är exempelvis platsbesök och fysisk analys, kartanalys, analys av statistik från SCB, kommun eller fastighetsägare. I denna del kan även till exempel bullerutredningar och kartläggning kring fysiska barriärer vara relevanta beroende på projekt och område. WSP föreslår att val av metod för respektive område utvecklas vidare i ett senare skede i dialog med kommunen för att säkerställa att rätt data fås fram för området Social hållbarhet idag och imorgon 11

12 Kvalitativ datainsamling och analys WSPs erfarenhet att det krävs en grundläggande förståelse för, och kunskap om, lokala förutsättningar för att genomföra relevanta och verkningsfulla åtgärder för att långsiktigt minska segregation. En kvalitativ analys med utgångspunkt i de som nu bor i området och de som kan tänkas flytta dit i framtiden utförs för att få förståelse för områdets värden och utmaningar. I denna del inventeras upplevda fysiska och psykiska barriärer, otrygga platser och stråk, trygga platser och stråk, platser för rekreation, vad som är bra med området och vad som är mindre bra med området. Vilka platser som är välanvända, så kallade mötesplatser, och platser som inte nyttjas. Metoder som kan användas i denna del är exempelvis intervjuer, kvalitativa enkäter, workshops och platsbesök. Omfattning och tillvägagångsätt anpassas utefter önskemål och förutsättningarna i projektet. Detta utvecklas i dialog mellan relevanta aktörer för att säkerställa att rätt metoder och data fås fram för att säkerställa måluppfyllelse och resultat. Sammanvägd analys Resultaten från nuläget vägs samman i en sammanfattande socialt värdeskapande analys. Med utgångspunkt i ett områdes existerande värden och framgångsfaktorer analyseras och identifieras utvecklingsmöjligheter och lärdomar. Den sammanvägda analysen bör göras genom att nuläget viktas mot kommunens prioriterade mål, och genomförs med ett jämställdhetsperspektiv där exempelvis frågor som nedan behandlas: Vad finns? Vad fattas? Vad bör läggas till? Vad bör tas bort? Vem är missgynnad idag? Hur kan denna skillnad minska? Var och hur kan ändringar skapa mest sociala värden? Om nuläget exempelvis visar på trångboddhet och låg variation av upplåtelseformer kan denna analys peka på behov av en blandning av bostadstyper och bostadsstorlekar. Metoder som kan användas i detta skede är workshop med olika kompetenser representerade, analyser av fördelningseffekter med flera. Rekommendationer Utifrån den sammanvägda analysen tas rekommendationer fram kring exempelvis vad som behöver kompletteras med och utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för social hållbarhet, öka områdets värden och skapa en mer inkluderande och trygg plats. En rekommendation för att möta behovet av blandning av bostadstyper och bostadsstorlekar kan exempelvis vara att komplettera med nya bostäder och skapa en variation som passar både nuvarande och nya boende. Rekommendationerna bör redovisas i såväl text som i karta för att uppfylla behov hos olika professioner och målgrupper Social hållbarhet idag och imorgon

13 UTFÖRDA ANALYSER & REKOMMENDATIONER Ålidhem, Sandåkern och Tomtebo strand har analyserats under utvecklandet av analysverktyget för att konkret kunna visa på hur verktyget används och fånga ett kommunspecifikt helhetsgrepp kring hur social hållbarhet integreras i stadsutvecklingsprojekt. Figur 4. De tre stadsdelsområden som har analyserats under utvecklingen av analysverktyget De utförda analyserna har utgått från tillgängligt material. WSP anser att materialet behöver kompletteras med ytterligare kvalitativt underlag då endast tidigare utfört dialogmaterial har ingått. Analyserna är inte att betrakta som absoluta sanningar eller heltäckande analyser, utan som ett bidrag till förståelse för såväl hur en analys kan genomföras och vad som kan rekommenderas i de olika stadsdelarna. WSP föreslår att en blandning av följande metoder utförs för att komplettera den kvalitativa analysen. Djupintervjuer med människor som använder och bor på aktuell plats. Dessa bör fånga och inkludera olika målgrupper för att skapa ett omfattande underlag. Enkätundersökningar med människor i området och i omkringliggande områden. Spontanintervjuer på plats för att fånga människor som rör sig i området. Ytterligare observationer, dialogunderlag och platsbesök. Nedan presenteras en sammanfattning av de analyser och rekommendationer som WSP gör utifrån de olika stadsdelsområdenas skilda förutsättningar. Utförligare resultat och analyser är bifogade separat Social hållbarhet idag och imorgon 13

14 SANDÅKERN Sandåkern är ett nytt bostadsområde i Umeå beläget nära stadskärnan med ca 700 nya bostäder. Mer djuplodade kvalitativa data i from av dialog och intervjuer med boende i området saknas för Sandåkern varför WSP menar att denna analys inte är fullständig. För att kompensera för detta ha WSP vid platsbesök inhämtat upplevelsemässiga data vilket ligger till grund för den analys som tagits fram. Denna information ska inte ersätta information från boende i området utan endast komplettera varför mer datainhämtning krävs för att få en fullgod analys. Goda livsvillkor Hälsan på Sandåkern är god, med färre sjukdagar än genomsnittet i Umeå, vilket delvis kan förklaras med en god socioekonomisk status. Fysiska förutsättningar som påverkar hälsan positivt är bland annat tillgång till grönområden och välutbyggt gång- och cykelvägnät. Det finns ganska god tillgång till gång- och cykelvägnät, både genom området och in till centrum. Det finns dock ett behov av ökad orienterbarhet för gång och cykel i området det är svårt att förstå hur man ska ta sig från punkt A till punkt B, och även svårt att uppfatta vad som är en allmän cykelväg för genomfart och vad som är en semiprivat väg över gård. Grönområden finns i närområdet, dock är det otydlig koppling mellan bostäderna på Sandåkern och det närmsta området, längs Tvärån, som uppfattas som otryggt och otydligt i sin programmering. En stor del av flera gårdar upptas av parkeringar istället för grönska och mötesplatser, vilket bidrar till såväl minskad grönska som minskad överblickbarhet vilket påverkar såväl trygghet som hälsa och välmående. Just bristen på orienterbarhet i området är något som påverkar tryggheten negativt i området. Detta gäller även gårdarna, där det även finns en brist på tydliga gränser mellan privat och offentligt. Strax utanför området finns arbetsplatser i form av bensinmack, mataffär med mera. Gång- och cykelvägarna mellan området och dessa arbetsplatser (inklusive service) upplevs som mörka och ej prioriterade. Rekommendationer: Förbättra överblickbarheten och orienterbarheten på gårdarna. Vid en eventuell framtida upprustning av gårdar bör frågan om ändrade parkeringslösningar adresseras för att skapa mer överblickbarhet, orienterbarhet och möjlighet till mer grönska. Skapa en tryggare koppling till arbetsplatserna och servicen på andra sidan Blå vägen. Stärk koppling till närliggande grönområden och se över programmeringen av grönområdet längs Tvärån. Om möjlighet finns: tillskapa kvalitativ grönska på gårdar eller anlägg nytt grönområde centralt i område (se även God samhällsplanering). Arbeta med att tydliggöra gång- och cykelvägnätet i området, och skilj mellan offentligt och privat Social hållbarhet idag och imorgon

15 Livslångt lärande Inom området finns inga förskolor eller skolor. Det finns flertalet skolor och förskolor i närområdet, vilka vi fått indikationer på är välfungerande men i varierande grad fulla. Barnen på Sandåkern har ingen utpekad skola eller förskola som de blir placerade på, utan placeras på någon i närområdet. Rekommendationer: Om underlag finns, bygg en förskola, med bra, säker tillgång till grönområde, i området för att skapa säkra skolvägar samt skapa underlag för större gemenskap i området En närliggande skola som barnen på Sandåkern skulle "tillhöra" skulle skapa en trygghet för barnen i området och tydlighet kring var man hamnar och vilka man studerar med. Växande näringsliv & kompetensutveckling Inom området finns en bensinstation, i övrigt finns inga arbetsplatser, kommersiell service eller övrigt näringsliv direkt inom området. Dock finns god tillgång till mataffär med mera strax utanför området på andra sidan Blå vägen. Vägen till dessa arbetsplatser är dock idag genom gångtunnlar där tryggheten och attraktiviteten kan förbättras. Rekommendationer: Förbättra kopplingarna till de arbetsplatser och den kommersiella service som finns Om möjligheten finns: tillskapa arbetsplatser eller service på väl valda platser, exempelvis mot Blå vägen vid bensinmacken, eller hörn ut mot Backenvägen eller Storgatan, skulle detta kunna skapa ett mer levande och blandat område. Välutvecklad ideell sektor I samband med bebyggelsen av området togs en idrottsplats och tillika mötesplats bort. Den historiska kopplingen till denna plats har till viss del bevarats i utformning av balkonger och i val av konstverk, med det är svårt att bedöma om detta är något som uppfattas av personer utan bakgrundskunskap. I området idag fungerar gårdarna samt eventuellt bensinstationen till viss del som mötesplatser, men en gemensam mötesplats för området saknas. Vid genomförda intervjuer med byggaktörer för området och kommunala tjänstepersoner får vi bilden av att boende i området är nöjda, men att en tydlig identitet för området saknas. Rekommendationer: Utveckla kulturella värden i området och skapa en identitet med historisk förankring Att tillskapa en lokal eller motsarande för möjlighet till kulturell aktivitet eller idrott skulle tillföra värden till platsen och kunna stärka den historiska kopplingen till platsen. Skapa en samlingsplats och mötesplats i området, förslagsvis i form av en grön offentlig miljö centralt i området Social hållbarhet idag och imorgon 15

16 God samhällsplanering Bebyggelsestrukturen i området består av semislutna kvarter, med Backenvägen som delvis delar området i två delar och Blå vägen som en gräns i norr. Det är ett otydligt förhållande mellan huskropparna och Backenvägen, där förgårdsmarken uppfattas som varken offentlig eller privat. Det finns få gemensamma ytor i området, varje gård sluter sig inåt och de flesta gårdar har få aktiviteter eller sittplatser. Det saknas social service, som äldreboende, förskola eller skola i området. Förskola och skola finns i närområdet, äldreboenden på ett lite längre avstånd från området. Det finns en blandning av bostäder i området. Både olika typer av upplåtelseformer, bostadstyper och storlekar på lägenheterna. Enligt analysen behöver detta inte kompletteras. Tillgången till kollektivtrafik är tillfredsställande enligt analysen, dock saknas kvalitativ data vilket hade behövts för en komplett analys. Gång- och cykelnätet till arbetsplatser och exempelvis Umeå centrum är god. Rekommendationer: Området skulle behöva fler offentliga ytor av olika slag, med olika kodning och med olika aktiviteter. Det behövs en ökad tydlighet kring vad som är offentligt och privat och ytor för att mötas och umgås, både avgränsat för endast de som bor i området men också så att det skapas en mötesplats för andra, och anledning för andra att komma till området. Utveckla och utnyttja de oprogrammerade ytorna i området för att skapa platser, inte mellanrum och skapa tydlighet mellan olika platser. Förhållandet mellan husen och Backenvägen kan bli tydligare, antingen genom en "privatisering" genom tillskott av grönska, tydlig förgårdsmark, eller en "offentligfiering" genom att i framtiden arbeta med omlokalisering av entréer, lokaler, eller genom en omdragning av gång och cykelväg. En kommentar här är att mycket av detta är dyra förslag, men att det är saker att tänka på inför exploatering av nya områden samt vid en eventuell omdaning av området i framtiden. Utveckla gårdarna så att bilen (garage) inte är i fokus utan att fokus istället ligger på socialt liv och varierad grönska på gårdarna. Utveckla olika typer av gårdar med tydlig indelning och olika aktiviteter för att höja orienterbarheten och identiteten. Att tillföra service så som förskola och mötesplatser i området och skola i närområdet samt service i närområdet hade tillfört nya värden såsom ökad dagbefolkning, vilket skulle öka tryggheten inom området Social hållbarhet idag och imorgon

17 ÅLIDHEM Ålidhem är ett trafikseparerat område som består av flerbostadshus i två, tre och fyra våningar, byggt framför allt på 60-talet. På Ålidhems centrum finns två livsmedelsbutiker, restauranger, kiosk, förskolor, flitigt använd fotbollsplan, frisör och apotek med mera. På Ålidhemsskolan (F-9) finns också fritidsgård, bibliotek, Ålidhemskyrkan, kulturhus och hälsocentral. Goda livsvillkor Unga i området upplever att de mår bra, men de motionerar mer sällan än Umeåbon i snitt. Södra Ålidhem har något fler ohälsodagar än genomsnittet i kommunen. Gårdarna är ganska hårdgjorda men det finns ofta gräsmattor, uppvuxna träd och buskage som ger grönska, dock utan större variation mellan de olika gårdarna. På södra Ålidhem finns ett större grönområde, och på ett längre avstånd finns Tomtebo strand och Nydalasjön med rekreation och platser för fysisk aktivitet. Det finns en större fotbollsplan centralt i området, och även föreningsverksamhet för exempelvis unga tjejers dans. I undersökningen om ungas bild av sitt område ges dock bilden av att föreningsverksamhet och idrott inte är så centralt i de ungas liv på Ålidhem. Unga på Ålidhem känner sig trygga i skolan, dock har området vissa problem i centrumområdet där viss otrygghet och stök finns. Fysiska förutsättningar som kan öka tryggheten är exempelvis god orienterbarhet, entréer vända mot gatan, och god belysning. Flera av dessa aspekter har förbättringspotential på Ålidhem där orienterbarheten är låg i och med den låga variationen i området, belysningen kan förbättras på vissa ställen och de flesta entréer är vända mot gårdarna vilket skapar baksidor mot huvudstråket. Låginkomsttagare är överrepresenterade i området och det är lägre köpkraft än medianen i kommunen. De arbetsplatser som finns på Ålidhem är centralt placerade och lätta att ta sig till med gång, cykel och kollektivtrafik. Rekommendationer: Att utveckla gårdarna/mindre områden så att det skapas olika karaktärer och fler kvalitativa grönytor inom Ålidhem skulle öka orienterbarheten och tryggheten. Grönområdet i södra delen av Ålidhem kan utvecklas och bli mer kvalitativt för att höja värden som gynnar hälsan, även ett utegym eller annan yta för idrott kan införas. Utveckla entrén till området norrifrån samt centrumområdet. Bättre belysning och en centrumbyggnad som öppnar sig mer utåt mot sin närmiljö skulle kunna öka tryggheten. En särskild dialog kopplat till trygga/otrygga platser bör genomföras för att skapa trygghetsskapande åtgärder vid identifierat behov. Mer belysning behövs inom området samt av olika karaktär för att belysa större områden och öka synfältet. Utveckla områden för sport och fritid genom undersökningar av vad människor i området vill ha, eventuellt med särskilt fokus på unga tjejer Social hållbarhet idag och imorgon 17

18 Stärk kopplingen till Nydalasjön och gör den mer trygg och attraktiv (GC-koppling) Utveckla fler arbetstillfällen i området, gärna med arbetsplatser som lockar människor från andra stadsdelar för att skapa anledningar för besök i området, se ytterligare under Växande näringsliv och kompetensutveckling. Livslångt lärande Det finns en överrepresentation av personer med låg utbildning i södra delen av Ålidhem, medan det istället finns en överrepresentation av högutbildade i östra och västra Ålidhem. Nöjdheten bland eleverna på Ålidhemsskolan är hög. Förskolorna och skolorna är placerade mitt i området, vilket kan göra gott för identiteten där de kan fungera som mötesplats samt att det är lätt att gå och cykla till skola och förskola. Lokaliseringen gör dock att det är förhållandevis långt till naturliga grönområden och platser för lek. Rekommendationer: Arbeta med lösningar så att skolor och förskolor kan få bättre tillgång till lek i naturliga grönområden. Exempelvis kan grönområdet i södra Ålidhem tillgängliggöras och programmeras. Skapa en kvalitativ gård till förskolan Månskenet, som idag inte har god tillgång till grön gård. Utred placering av ny skola i nordöstra delen av Ålidhem, men säkerställ så fall att det finns god tillgång till grönska, och att skolan inte störs av buller från industri och motorväg. Vid planering av ny skola på Ålidhem bör man samordna arbetet med ny skola i Tomtebo strand för att inte konkurrera utan komplettera varandra. Växande näringsliv & kompetensutveckling Arbetslösheten är högre på Ålidhem än genomsnittet, särskilt i västra och östra Ålidhem. Det finns flera arbetsplatser på Ålidhem främst lokaliserade till centrum och med inriktning på kommersiell service och offentlig service. Data saknas kring nöjdheten av service, men utbudet är förhållandevis stort för att vara ett lokalt centrum, dock ej med stor variation för olika målgrupper. Rekommendationer: Utveckla fler arbetstillfällen i området, gärna med arbetsplatser som lockar människor från andra stadsdelar för att skapa anledningar för besök i området och en ökad dagbefolkning och därmed öka tryggheten, underlag till service och öka blandningen i området. Dessa skulle med fördel vara placerade i de norra delarna av Ålidhem samt mellan bostadsområdet och värmeverket/e4:an för att skapa ökade kopplingar mot universitetet och Tomtebo strand samt skydda mot buller för bostadsområdet (om flytt av värmeverket ej är möjligt). En generell utveckling av centrumet där man öppnar upp mot universitetet och omkringliggande huvudgator kan bidra till att centrumets värden som mötesplats och plats för liv och rörelse ger Social hållbarhet idag och imorgon

19 mervärden till området. En idé är att skapa ett torg (inte bara en parkeringsplats) och knyta samman entrén till området med parken utanför Klossen för att skapa ett mer välkomnande och sammanhållet centrum. Innehållet i centrum skulle kunna utvecklas genom att utföra en kundundersökning kring behov och efterfrågan hos såväl närboende som Umeåbor för att undersöka vad som fattas samt hur centrum skulle kunna locka personer från omkringliggande områden och på så vis skapa större möjligheter till integration mellan områdena. Skapa arbetstillfällen för personer i området som befinner sig långt från arbetsmarknaden vid utveckling av området, både vid planering, byggnation och förvaltning. Välutvecklad ideell sektor Området har flera starka identiteter, som skiljer sig mellan olika grupper, exempelvis en student-identitet och en äldre, politisk identitet. Den gemensamma identiteten för området upplevs enligt intervjuer däremot som svag, eventuellt finns gemensam identitet kopplat till själva bebyggelsestrukturen och områdets socioekonomiska status. Kulturcentrumet Klossen bidrar med värden för området genom sin stora variation av utbud. Idrott (fotbollsplanen) är också en stark identitet för unga (främst killar) vilket kan vidareutvecklas. En mötesplats för unga tjejer saknas/bör utvecklas i området. Vid intervju med Klossen lyftes att de ser svårigheter med att engagera unga tjejer i området, att killarna hade en stark mötesplats på fotbollsplanen men tjejerna var svårare att engagera i fritidsverksamhet. Valdeltagandet på Ålidhem är lägre än kommunen som helhet. Särskilt lågt valdeltagande finner vi i den västra delen av Ålidhem. Även flyttmönstret i området skiljer sig från Umeå i stort, där utflyttningarna märker ut sig som stora. Litet kvalitativt underlag finns om området då få dialoger genomförts i området. Rekommendationer: Särskilt fokus bör ligga på att utveckla boendes känsla av att kunna påverka sitt liv och sin omgivning för att motverka lågt valdeltagande och stor omflyttning. Vid en utveckling av området bör en gedigen dialog genomföras för att fånga upp olika grupper i området och säkerställa en önskvärd utveckling. Utveckla områdets gemensamma identitet vid utvecklingen av området så att inte ny byggnation inte enbart blir en ytterligare identitet utan koppling till de övriga. För att få reda på vad en gemensam identitet kan vara rekommenderar vi en större dialog med de boende på Ålidhem kring just identitet, trivsel, behov, önskemål etc. Ett förslag är att utgå från intervjufrågorna om emotionell koppling till platsen. Vid en större dialog är det viktigt att tydliggöra vad resultatet av dialogen kommer att vara. Vid stadsutveckling är ofta tidsperspektiven långa, och det är därför en rekommendation att låta dialogen både får snabba effekter och effekter på den långsiktiga utvecklingen Social hållbarhet idag och imorgon 19

20 Resultatet av dialogen bör sedan ligga till grund för utvecklingen av såväl nya bostäder som utveckling av de offentliga rummen där mötesplats för flera olika grupper behövs utvecklas. En potentiell lokalisering av denna kan med fördel vara nära Klossen, som kan utvecklas ytterligare i området och får mer fokus/yta. God samhällsplanering Ålidhem är ett område med högre befolkningstäthet än genomsnittet i kommunen. På södra Ålidhem finns ett större antal bostäder som är trångbodda. Det finns få mötesplatser eller offentliga rum utomhus där många människor kan mötas. Vid entrén till centrum möts människor, och det finns även mindre rum mellan skola och kulturcentrum, samt fotbollsplanen i mitten av området och grönområdet i söder. Det finns flera "oprogrammerade" ytor på Ålidhem, oklara/tomma ytor samt större markparkeringsplatser. Det finns social och offentlig service i området idag. Strukturen för gång cykel är bra med utbyggt GC-nät, dock med ganska låg orienterbarhet och genhet. Kopplingarna till omkringliggande områden är ofta ogena och otrygga samt i tunnlar utan god utformning. E4 är en stor barriär i öster. Rekommendationer: Bebyggelsestrukturen bör kompletteras med andra typer av funktioner och andra typer av bostäder. Då andelen hyresrätter i östra och västra Ålidhem är högre än genomsnittet i kommunen kan dessa områden kompletteras med andra upplåtelseformer för att skapa ett mer varierad bostadsutbud i området. Ålidhem skulle behöva kompletteras med olika typer av bostäder, både typ, storlek, upplåtelseform och priser. Tillskotten bör ske vid strategiska stråk och mot omkringliggande områden för att väva ihop stadsdelen med sitt omland, se karta. Tillskotten av nya bostäder behöver spegla både vad Umeå som kommun behöver och vad existerande boende i området behöver och efterfrågar. Det betyder exempelvis att prisnivån på vissa av de nya bostäderna behöver vara rimliga i förhållande till de boende, och kräver att en undersökning görs kring vad be boende efterfrågar. Förtäta mittstråket som går genom hela Ålidhem med flertalet målpunkter samt en mänsklig skala (exempelvis med entréer längs gata). Detta skulle skapa ett naturligt flöde och knyta samman området. Med en högre trångboddhet på Ålidhem än genomsnittet i kommunen ökar vikten av kvalitativa mötesplatser i det offentliga rummet. Platser för människor att "hänga" och mötas upp. Tillskapande av olika typer av mötesplatser och kvalitativa grönytor med olika typer av aktiviteter skulle även bidra med en ökad orienterbarhet. Dialog bör ligga till grund för vad som utvecklas, se Välutvecklad ideell sektor Social hållbarhet idag och imorgon

21 Skapa olika inslag i området som skapar olika identiteter i de olika delarna/gårdarna. Detta skulle skapa en mer blandad helhet, mötesplatser för olika grupper och öka orienterbarheten i området. Samtidigt behöver centrala mötesplatser utvecklas för att skapa en gemensam identitet. Att skapa en mer tydlig entré i området genom att bygga bort parkeringsplatser, öppna upp centrumanläggningen och knyta an parken utanför Klossen med ett omstrukturerat centrum skulle skapa en bättre helhet, orienterbarhet och tydlighet i strukturen. Tillför en eller flera funktioner i centrum eller i det offentliga rummet - som är unika för Ålidhem skulle kunna få folk att åka till området. Utveckla och utnyttja de oprogrammerade ytorna i området för att skapa platser, inte mellanrum och skapa tydlighet mellan olika platser. Utveckla gång- och cykelkopplingen till omkringliggande områden med särskilt fokus på kopplingar mot Sofiehem och det framtida Tomtebo Strand. Vid utveckling av norra och östra delarna av Ålidhem ge särskilt utrymme för kvalitativa grönytor med tanke på den höga befolkningstätheten i området som redan finns idag Social hållbarhet idag och imorgon 21

22 TOMTEBO STRAND Då Tomtebo Strand är ett område som endast är i planeringsfasen och inte existerar har metoden för denna analys sett annorlunda ur jämfört med övriga områden. Här har analysen utgått från ett större geografiskt nuläge kopplat till områdena runt Tomtebostrand samt från intervjuer med byggaktörer i området och kommunala tjänstepersoner som är inkluderade i projektet. Utöver detta har platsbesök och det framtagna hållbarhetsprogrammet för området används som utgångspunkt i arbetet. En övergripande kommentar och rekommendation är att vid en etappvis utbyggnad av området är det viktigt att utvärdera processen och resultatet under projektets gång, och förändra framtida planer utefter resultatet. Goda livsvillkor Runt Tomtebo strand finns områden med både fler och färre sjukdagar än genomsnittet i Umeå kommun. Fysiska förutsättningar som påverkar hälsan positivt är bland annat tillgång till grönområden, välutbyggt gång- och cykelvägnät och platser för fysisk aktivitet och rekreation. I området idag finns promenadstråk och stora naturområden med vattenkontakt, vilka har stor potential för att kunna nyttjas av fler i Umeå. Vid intervjuer och undersökningar vi tagit del av har det dock framkommit att ungdomar på Ålidhem (där södra Ålidhem har fler sjukdagar än genomsnittet) inte tar del av områdets nuvarande kvaliteter. Gång och cykelvägnätet är inte väl utbyggt till Tomtebo strand idag, utan området är främst tillgängligt med bil och gång från närliggande Tomtebo. Mellan Tomtebo strand och Ålidhem, Universitetsområdet och Nydalahöjden ligger E4 som en barriär, där cykeloch gångtunnlar uppfattas som otrygga. Området är inte befolkat på många tider på dygnet vilket kan leda till viss otrygghet. Det är idag förhållandevis svårt att ta sig mellan området och arbetsplatser på Tomtebo, Ålidhem, universitetsområdet och centrala Umeå med gång eller cykel. Rekommendationer: Bevara, stärk och tillskapa nya rekreativa värden i området. De starkaste rekreativa värdena bör riktas till en bredare målgrupp än enbart de boende i området. Det är av vikt att säkerställa ett bevarande och tillskapande av elljusspår, promenadstråk och god tillgång till de större rekreativa områdena som kantar det planerade området: Tillgången är viktig både för framtida invånare på Tomtebo strand och för besökande från omkringliggande områden, särskilt boende på Ålidhem. Att ha tydliga kopplingar till vattnet och bevarande av grönska är av vikt för att uppnå ett område med god hälsa och trivsel. Tryggheten i området skapas genom tydlighet mellan offentligt och privat, belysta huvudstråk och trygga passager. Här bör extra vikt läggas på kopplingen västerut över mot universitetsområdet och Ålidhem. Att skapa en trygg passage över till Ålidhem är viktigt för att kunna knyta samman områdena och skapa en koppling till vattnet för Ålidhem Social hållbarhet idag och imorgon

23 Tillskapandet av arbetsplatser kommer att vara ett bra komplement till bostadsbebyggelsen i närområdet. Här finns möjlighet att knyta samman Tomtebo strand med Ålidhem genom att låta bebyggelsen spilla över på Ålidhem och skapa nya arbetsplatser även längst Ålidbacken och vid Universitetsområdet mot E4:an. Livslångt lärande I områdena runt Tomtebo strand finns områden som har såväl högre representation av högutbildade, högre representation av lågutbildade samt integrerat jämfört med genomsnittet i kommunen. Idag finns inga förskolor eller skolor i området. I de omkringliggande områdena finns flertalet skolor och förskolor, dock inte inom bekvämt promenadavstånd för hela området, vilket gör att både skolor och förskolor kommer att behöva utvecklas. Rekommendationer: Säkerställ social service i ett tidigt skede i området och utred särskilt skolans placering och inriktning för att skapa komplettering och inte konkurrens med Ålidhem. Förslagsvis kan ett samarbete med Ålidhem påbörjas där skolorna exempelvis har olika inriktningar för att komplettera varandra och inte konkurrera och integrera de båda områdena med varandra. Motorvägen utgör en mycket stor barriär, vilket försvårar en eventuell tanke på en gemensam skola i överlappet mellan stadsdelarna. Vid utveckling av skolor och förskolor, lägg vikt vid att de lokaliseras på ett sätt som ger god och nära tillgång till grönområden. Växande näringsliv & kompetensutveckling Även när det gäller förvärvsgrad är Tomtebo strand omgiven av områden som har både högre, lägre och genomsnittlig förvärvsgrad jämfört med kommunen i stort. På Ålidhem, väster om Tomtebo strand är förvärvsgraden lägre än genomsnittet, medan Carlslid har högre förvärvsgrad. Det finns inga arbetsplatser idag inom området, strax utanför området finns dock mataffär, pizzeria och kiosk närliggande på Tomtebo och en större mängd kommersiell service och kommunala arbetsplatser på Ålidhem centrum. Rekommendationer: Skapa olika typer av arbetsplatser i området för att bidra till att skapa ett mer blandat område. När arbetsplatser och näringsliv utvecklas på Tomtebo strand är det viktigt att tänka på områdets socioekonomiska placering för att skapa förutsättningar för arbetsplatser som kan attrahera målgrupper från de olika områdena och på så sätt fungera som mötesplatser. Arbetsplatser kan med fördel placeras i gränslandet mellan området och omkringliggande områden, framför allt mot Ålidhem och campusområdet. Skapa lokala arbetstillfällen under planering, byggnation och förvaltning särskilt riktade till personer i närområdet som står långt från arbetsmarknaden Social hållbarhet idag och imorgon 23

24 Servicen i området behöver komplettera det som finns i närområdet (ex Ålidhem) inte konkurrera. När service och funktioner utvecklas är det av vikt att inte konkurrera med Ålidhem utan istället komplettera den service och de funktioner som redan finns så att områdena inte konkurrerar ut varandra. Planera gång- och cykelvägar så att de underlättar gång och cykel till service i omkringliggande områden. Välutvecklad ideell sektor I Tomtebo strands omedelbara närhet är valdeltagandet nära genomsnittet i kommunen, men om man tittar ett steg längre ut finner vi två extremer i södra Tomtebo (högt) och västra Ålidhem (lågt). Både på Tomtebo och på Ålidhem finns flera idrotts- och kulturföreningar samt lokaler. Vid intervjuer framkommer dock att det saknas mötesplatser för unga tjejer på Ålidhem. Rekommendationer: När kulturlokaler och kulturell service planeras är det av vikt att inte konkurrera ut Ålidhems kulturella centrum (Klossen) utan istället komplettera med annan typ av kultur. Med tanke på Tomtebo strands socioekonomiska läge i kommunen är en bra inriktning för kulturen i området att fungera som mötesplats för omkringliggande områden. Att satsa på naturen kan vara en lösning samt att knyta an till platsens historia. Genom att tillgängliggöra naturen för olika målgrupper kan en annan typ av verksamhet skapas. Vid utbyggnaden och utvecklingen av området kan kontinuerlig dialog föras så att de boende i området kan vara med och påverka den vidare utbyggnaden. Här kan även Ålidhem, Nydala, Tomtebo, övriga omkringliggande områden och centrala Umeå inkluderas för att skapa och utveckla det som saknas och behövs på en mer övergripande nivå. Skapa aktiviteter under byggnationen som gör att människor på Ålidhem, Tomtebo, Universitetsområdet och andra omkringliggande områden, känner sig hemma i området och känner ett ägandeskap över de offentliga rummen, så att det blir integrerat med omkringliggande områden redan under byggnation Fundera på att eventuellt göra en särskild satsning på unga tjejer på Ålidhem vid utvecklingen av mötesplatser i området, även om detta behov främst bör lösas inom deras eget hemområde God samhällsplanering Då det ännu inte finns tillräckligt underlag kring struktur och bebyggelse kan ingen djupare analys göras av detta nuläge. Övergripande går att säga att området i söder möter ett område med halvsluten kvartersbebyggelse, att gång- och cykelvägnätet inte är välutbyggt i området och att E4 utgör en stor barriär mot Ålidhem, campusområdet och Nydalahöjden. Rekommendationer: Social hållbarhet idag och imorgon

25 Det kommer att vara av största vikt att Tomtebo strand integreras med omkringliggande områden. Områdets attraktiva läge vid Nydalasjön, och med motorvägen som barriär mot stora delar av Umeå gör att området utan styrning skulle löpa stor risk att utvecklas till en isolerad och bilberoende enklav. För att motverka detta behöver Tomtebo både fysiskt och mentalt kopplas samman med resten av Umeå. För att skapa mentala kopplingar mellan Umeå och Tomtebo strand behöver vi lägga stor vikt vid att Tomtebo strand svarar på behov som finns i Umeå i stort, och framför allt närliggande områden, när det gäller såväl rekreation som mötesplatser och bostäder. Viktigt för den fysiska sammankopplingen är även att motorvägen som barriär hanteras så att det blir attraktivt, tryggt och snabbt att ta sig till omkringliggande områden. Särskilt viktigt är detta i öst-västlig riktning, för att skapa en koppling mellan Campus, Ålidhem och Tomtebo strand. Att arbeta hårt för prioritering av gång och cykel som det naturliga färdmedlet är viktigt här eftersom området med sin placering annars lätt kan inbjuda till bilåkande. Att säkerställa kollektivtrafik för de första etapperna är viktigt för att skapa en vana, "standard" och säkerställa att det är en central del av områdets identitet. När offentliga rum utvecklas och utformas är det viktigt att de kompletterar varandra inom området men också kompletterar de offentliga rum som finns på Ålidhem och övriga omkringliggande områden. Detta skulle medföra att Tomtebo Strand bidrar till större blandning av offentliga rum och mötesplatser, inte bara på en liten skala utan också på en större skala. Att tillexempel skapa offentliga ytor/rum för unga tjejer (i samverkan med denna grupp) kan fylla ett glapp som har identifierats på Ålidhem. Här är även trygga kopplingar mellan de offentliga rummen och över till andra områden viktigt. Säkerställ en blandning bland bostadstyper, former och storlekar. Då målet är att tillskapa en blandning av bostäder är det viktiga i denna fråga att säkerställa att målet uppfylls och en blandning skapas även på olika skalor, inte bara i stort och inte bara om man tittar på en del av planen. Målet behöver implementeras på alla nivåer. Detta kan vara svårt i nybyggnadsområden, men är extra viktigt ur hänseendet att området ligger placerat ypperligt för att skapa kopplingar mellan omkringliggande, socioekonomiskt väldigt olika, områden. Vi rekommenderar att området byggs ut etappvis och att nybyggnationen tar inspiration av testbäddar nationellt och internationellt för att få inspiration kring hur blandning kan skapas. Några exempel att ta inspiration från kan vara hyrköp, Frihamnens hyressättning och tilldelning, ytflexibla lägenheter, 3Dfastighetsbildning med mera. Vid lokalisering av funktioner kan dessa förslagsvis placeras längst med ett huvudstråk som stärker kopplingen mellan universitetsområdet/ålidhem och nya målpunkter i Tomtebo strand, samt till Nydalasjön. Här kan om möjligt en siktlinje skapas mellan kopplingen till universitetet ner till Nydalasjön för att förstärka den Social hållbarhet idag och imorgon 25