imagine tomorrow create for the future
|
|
- Simon Larsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Question today imagine tomorrow create for the future Ålidhem analyser och rekommendationer
2 Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling. Analysverktyget lutar sig mot ett forskningsbaserat analysramverk och bygger på WSPs metodik för socialt värdeskapande analyser. Ålidhem, Sandåkern och Tomtebo strand har analyserats under utvecklandet av analysverktyget för att kunnat konkret visa på hur verktyget används och fånga ett kommunspecifikt helhetsgrepp kring hur social hållbarhet integreras i stadsutvecklingsprojekt. Utifrån det underlag som fanns tillgängligt presenteras här analyser och rekommendationer som WSP gör utifrån de olika stadsdelsområdenas skilda förutsättningar.
3 Ålidhem
4 Ålidhem Trafikseparerat område som består av flerbostadshus i två, tre och fyra våningar, byggt på 60-talet. I Ålidhems centrum finns två livsmedelsbutiker, restauranger, kiosk, frisör och apotek. På Ålidhemsskolan (F-9) finns också fritidsgård, bibliotek, Ålidhemskyrkan, kulturhus och hälsocentral. Befolkning 0-18 år 23% 16% år 10% 20% år 27% 40% år 24% 14% 65 + år 16% 10%
5 Goda livsvillkor Hälsa Trygghet Inkomst och tillgänglighet till arbetsplatser Unga i området upplever att de mår bra, men de motionerar mer sällan än Umeåbon i snitt. Södra Ålidhem något fler ohälsodagar än genomsnittet i kommunen. Gårdarna är ganska hårdgjorda men det finns ofta gräsmattor, ett fåtal uppvuxna träd och buskage som ger grönska dock utan större variation. På södra Ålidhem finns ett större grönområde, och på ett längre avstånd finns Tomtebo strand och Nydalasjön med rekreation och platser för fysisk aktivitet. Det finns en större fotbollsplan centralt i området, och även föreningsverksamhet för exempelvis unga tjejers dans. I undersökningen om ungas bild av sitt område ges dock bilden av att föreningsverksamhet och idrott inte är så centralt i de ungas liv på Ålidhem. Unga på Ålidhem känner sig trygga i skolan, dock har området vissa problem i centrumområdet där viss otrygghet och stök finns. Fysiska förutsättningar som kan öka tryggheten är exempelvis god orienterbarhet, entréer vända mot gatan, och god belysning. Flera av dessa aspekter har förbättringspotential på Ålidhem där orienterbarheten är låg i och med monotoniteten i området, belysningen bristfällig på vissa ställen och de flesta entréer vända mot gårdarna vilket skapar baksidor mot huvudstråket. Låginkomsttagare är överrepresenterade i området och det är lägre köpkraft än medianen i kommunen. Arbetsplatserna på Ålidhem är centralt placerade och lätta att ta sig till med gång, cykel och kollektivtrafik.
6 Goda livsvillkor Hälsa Trygghet Inkomst och tillgänglighet till arbetsplatser Rekommendationer: Att utveckla gårdarna/mindre områden så att det skapas olika karaktärer och fler kvalitativa grönytor inom Ålidhem skulle öka orienterbarheten och tryggheten. Grönområdet i södra delen av Ålidhem kan utvecklas och bli mer kvalitativt för att höja värden som gynnar hälsan, även ett utegym eller annan yta för idrott kan införas. Utveckla entrén till området norrifrån samt centrumområdet. Bättre belysning och en mer öppen centrumbyggnad skulle kunna öka tryggheten. En särskild dialog kopplat till trygga/otrygga platser bör också genomföras för att skapa trygghetsskapande åtgärder vid identifierat behov. Mer belysning behövs inom området samt av olika karaktär för att belysa större områden och öka synfältet. Utveckla områden för sport och fritid genom undersökningar av vad människor i området vill ha, eventuellt med särskilt fokus på unga tjejer. Stärk kopplingen till Nydalasjön (GC-koppling) Utveckla fler arbetstillfällen i området, gärna med arbetsplatser som lockar människor från andra stadsdelar för att skapa anledningar för besök i området, se ytterligare under Växande näringsliv och kompetensutveckling.
7 Livslångt lärande Lärmiljöer Det finns en överrepresentation av personer med låg utbildning i södra delen av Ålidhem, medan det istället finns en överrepresentation av högutbildade i östra och västra Ålidhem. Nöjdheten bland eleverna i Ålidhemsskolan är hög. Förskolorna och skolorna är placerade mitt i området, vilket kan göra gott för identiteten där de kan fungera som mötesplats samt att det är lätt att gå och cykla till skola och förskola. Lokaliseringen gör dock att det är förhållandevis långt till naturliga grönområden och platser för lek.
8 Livslångt lärande Lärmiljöer Rekommendationer: Arbeta med sätt som skolor och förskolor kan få bättre tillgång till lek i naturliga grönområden. Exempelvis kan grönområdet i södra Ålidhem tillgängliggöras och programmeras. Skapa en kvalitativ gård till förskolan Månskenet, som idag inte har god tillgång till grön gård. Fundera på placering av nya skola i nordöstra delen av Ålidhem, men tillgodose i så fall att det finns god tillgång till grönska, och att skolan inte störs av buller från industri och motorväg. Vid planering av ny skola på Ålidhem bör man synka arbetet med ny skola i Tomtebo strand för att inte konkurrera utan komplettera varandra.
9 Växande näringsliv & kompetensut veckling Förvärvsgrad, arbetsplatser och lokala arbetstillfällen Kommersiell service Arbetslösheten är högre i Ålidhem än genomsnittet, särskilt i västra och östra Ålidhem. Det finns flera arbetsplatser på Ålidhem främst lokaliserade till centrum och med inriktning på kommersiell service och offentlig service. Data saknas kring nöjdheten av service, men utbudet är förhållandevis stort för att vara ett lokalt centrum, dock ej med stor variation.
10 Växande näringsliv & kompetensut veckling Förvärvsgrad, arbetsplatser och lokala arbetstillfällen Kommersiell service Rekommendationer: Utveckla fler arbetstillfällen i området, gärna med arbetsplatser som lockar människor från andra stadsdelar för att skapa anledningar för besök i området och en ökad dagbefolkning och därmed öka tryggheten, underlag till service och öka blandningen i området. Dessa skulle med fördel i de norra delarna av Ålidhem samt mellan bostadsområdet och värmeverket/e4:an för att skapa ökade kopplingar mot universitetet och Tomtebo strand samt skydd mot buller för bostadsområdet (om flytt av värmeverket ej är möjligt). En generell utveckling av centrumet där man öppnar upp mot universitetet och omkringliggande huvudgator kan göra så att centrumets värden som mötesplats och plats för liv och rörelse ger mer värden till området. En idé är att skapa ett torg (inte bara en parkeringsplats) och knyta samman entrén till området med parken utanför Klossen för att skapa ett mer välkomnande och sammanhållet centrum. Innehållet i centrum skulle kunna utvecklas genom att utföra en kundundersökning kring behov och efterfrågan hos såväl närboende som Umeåbor för att undersöka vad som fattas samt hur centrum skulle kunna locka personer från omkringliggande områden och på så vis skapa större möjligheter till integration mellan områdena. Skapa arbetstillfällen för personer i området som befinner sig långt från arbetsmarknaden vid utveckling av området, både vid planering, byggnation och förvaltning.
11 Välutvecklad ideell sektor Kultur och kulturmiljö Demokrati och deltagande Området har flera starka identiteter, som skiljer sig mellan olika grupper, exempelvis en student-identitet och en äldre, politisk identitet. Den gemensamma identiteten för området upplevs däremot som svag, eventuellt finns gemensam identitet kopplat till själva bebyggelsestrukturen och områdets socioekonomiska status. Kulturcentrumet Klossen bidrar med värden för områdets genom sin stora variation av utbud. Idrott (fotbollsplanen) är också en stark identitet för unga (främst killar) vilket kan vidareutvecklas. En mötesplats för unga tjejer saknas/bör utvecklas i området. Valdeltagandet på Ålidhem är lägre än kommunen som helhet. Särskilt lågt valdeltagande finner vi i den västra delen av Ålidhem. Även flyttmönstret i området skiljer sig från Umeå i stort, där utflyttningarna märker ut sig som stora. Litet kvalitativt underlag finns om området då få dialoger genomförts i området.
12 Välutvecklad ideell sektor Kultur och kulturmiljö Demokrati och deltagande Rekommendationer: Särskilt fokus bör ligga på att utveckla boendes i områdets känsla av att kunna påverka sitt liv och sin omgivning för att motverka lågt valdeltagande och stor omflyttning. Vid en utveckling av området bör en gedigen dialog genomföras för att fånga upp olika grupper i området och säkerställa en önskvärd utveckling. Utveckla områdets gemensamma identitet vid utvecklingen av området så att inte ny byggnation inte enbart blir ett ytterligare identitet utan koppling till de övriga. För att få reda på vad en gemensam identitet kan vara rekommenderar vi en större dialog med de boende i Ålidhem kring just identitet, trivsel, behov, önskemål etc. Ett förslag är att utgå från intervjufrågorna om emotionell koppling till platsen. Resultatet av dialogen bör sedan ligga till grund för utvecklingen av såväl nya bostäder som utveckling av de offentliga rummen där mötesplats för flera olika grupper behövs utvecklas. En potentiell lokalisering av denna kan med fördel vara nära Klossen, som kan utvecklas ytterligare i området och får mer fokus/yta.
13 God samhällsplanering Bebyggelsestruktur Platser/ offentliga rum Social service Bostäder Mobilitet Ålidhem är ett område med högre befolkningstäthet än genomsnittet i kommunen. På södra Ålidhem finns ett större antal bostäder som är trångbodda. Det finns få mötesplatser eller offentliga rum utomhus där många människor kan mötas. Vid entrén till centrum möts människor, och det finns även mindre rum mellan skola och kulturcentrum, samt fotbollsplanen i mitten av området och grönområdet i söder. Det finns flertalet "oprogrammerade" ytor i Ålidhem, oklara/tomma ytor samt större markparkeringsplatser. Det finns ganska mycket social och offentlig service i området idag. Strukturen för gång cykel är bra med utbyggt GC-nät, dock med ganska låg orienterbarhet och genhet. Kopplingarna till omkringliggande områden är ofta ogena och otrygga samt i tunnlar utan god utformning. E4 är en stor barriär i öster.
14 God samhällsplanering Bebyggelsestruktur Platser/ offentliga rum Social service Bostäder Mobilitet och kommunikation Rekommendationer: Bebyggelsestrukturen bör kompletteras med andra typer av funktioner och andra typer av bostäder. Då andelen hyresrätter i östra och västra Ålidhem är högre än genomsnittet i kommunen kan dessa områden kompletteras med andra upplåtelseformer för att skapa ett mer varierad bostadsutbud i området. Ålidhem skulle behöva kompletteras med olika typer av bostäder, både typ, storlek, upplåtelseform och priser. Tillskotten bör ske vid strategiska stråk och mot omkringliggande områden för att väva ihop stadsdelen med sitt omland, se karta. Förtäta mittstråket som går genom hela Ålidhem med flertalet målpunkter samt en mänsklig skala (exempelvis med entréer längs gata). Detta skulle skapa ett naturligt flöde och knyta samman området. Med en högre trångboddhet i Ålidhem än genomsnittet i kommunen ökar vikten av kvalitativa mötesplatser i de offentliga rummet. Platser för människor att ""hänga"" och mötas upp. Tillskapande av olika typer av mötesplatser och kvalitativa grönytor med olika typer av aktiviteter skulle även bidra med en ökad orienterbarhet. Dialog bör ligga till grund för vad som utvecklas, se Välutvecklad ideell sektor. Skapa olika inslag i området som skapar olika identiteter i de olika delarna/gårdarna. Detta skulle skapa en mer blandad helhet, mötesplatser för olika grupper och öka orienterbarheten i området.
15 God samhällsplanering Bebyggelsestruktur Platser/ offentliga rum Social service Bostäder Mobilitet och kommunikation Rekommendationer (forts.): Samtidigt behöver centrala mötesplatser utvecklas för att skapa en gemensam identitet. Att skapa en mer tydlig entré i området genom att bygga bort parkeringsplatser, öppna upp centrumanläggningen och knyta an parken utanför Klossen med ett omstrukturerat centrum skulle skapa en bättre helhet, orienterbarhet och tydlighet i strukturen. Tillför en eller flera funktioner i centrum eller i det offentliga rummet - som är unika för Ålidhem skulle kunna få folk att åka till området. Utveckla och utnyttja de oprogrammerade ytorna i området för att skapa platser, inte mellanrum och skapa tydlighet mellan olika platser. Utveckla gång- och cykelkopplingen till omkringliggande områden med särskilt fokus påkopplingar mot Sofiehem och det framtida Tomtebo Strand. Vid utveckling av norra och östra delarna av Ålidhem ge särskilt utrymme för kvalitativa grönytor med tanke på den höga befolkningstätheten i området som redan finns idag.
16 Ålidhem rekommendationer
17 SOCIOEKONOMISKA ANALYSER
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33 KVANTITATIVA FYSISKA ANALYSER
34
35
36
37
38
39
40
41 KVALITATIVA ANALYSER
42 Otrygg yta Stängd entré Huvudgångstråket i området Oprogrammerad yta
43 Medborgardialog Ålidhem Ålidhem C södra sidan, mörkt och skräpigt Tunnel mot Ålidhem hälsocentral, dålig belysning Mer belysning från Ålidhem C ner till Kolbäcksskolan/Naturvetarstråket/Socionomstråket Dålig belysning längs GC-vägar Är en grusväg mellan Sofiehem och Carlshem som upplevs farlig? Hundrastgård då folk är rädda för lössläppta hundar, i dagsläget släps de vid värmeverket Det är väldigt stökigt kring de hundlatriner som finns idag- bajspåsar ligger utanför latrinerna på hög osv Fler utebänkar, och upprustning av de utebänkar som finns. Enligt åsiktslämnaren så var vissa utebänkar rätt slitna/trasiga? Fler nattvandringar för att stärka tryggheten Mer målningar utomhus på byggnader osv för att stärka tryggheten och en gladare känsla Samverka, åtgärda på något sätt mer för att motverka cykelstölder Ålidhem upplevs väldigt enformigt och dystert i intrycket, åtgärder för att förbättra intrycket Belysning under ÅC byggnadens tak som sticker ut Från: Sammanställning av synpunkter utifrån dialog Ålidhem
44 Unga i området upplever att de mår bra och känner sig trygga i skolan, dock har området vissa problem i centrumområdet där viss otrygghet och stök finns. Orienterbarheten är låg i och med monotoniteten i området och belysningen är bristfällig på vissa ställen. De flesta entréer vända mot gårdarna vilket skapar baksidor mot huvudstråket och bidrar till ökad otrygghet i området. Goda livsvillkor Ålidhem C södra sidan, mörkt och skräpigt. - från medborgardialog
45 Goda livsvillkor Klossen representerar stadsdelens kultur och är en koppling till området som inte är kommersiell. Folk utifrån kommer hit till området tack vare klossen. - Intervju personal på Klossen På södra Ålidhem finns ett större grönområde, och på ett längre avstånd finns Tomtebo strand och Nydalasjön med rekreation och platser för fysisk aktivitet. Det finns en större fotbollsplan centralt i området, och även föreningsverksamhet för exempelvis unga tjejers dans. I undersökningen om ungas bild av sitt område ges dock bilden av att föreningsverksamhet och idrott inte är så centralt i de ungas liv på Ålidhem.
46 Livslångt lärande Vi behöver arbeta mer med föräldrarna också för att nå familjerna och förklara hur saker, så som föreningslivet, fungerar. - Intervju personal på Klossen Nöjdheten bland eleverna i Ålidhemsskolan är hög. Förskolorna och skolorna är placerade mitt i området, vilket kan göra gott för identiteten där de kan fungera som mötesplats samt att det är lätt att gå och cykla till skola och förskola. Lokaliseringen gör dock att det är förhållandevis långt till naturliga grönområden och platser för lek.
47 Växande näringsliv & kompetensut veckling Allt finns här men det fungerar inte bra - Intervju tjänsteperson Det finns flera arbetsplatser på Ålidhem främst lokaliserade till centrum och med inriktning på kommersiell service och offentlig service. Data saknas kring nöjdheten av service, men utbudet är förhållandevis stort för att vara ett lokalt centrum, dock ej med stor variation.
48 Välutvecklad ideell sektor Det städas inte här på baksidan av centrumet. Är alltid stökigt på lördagsmorgonen. - Intervju personal på Klossen Området har flera starka identiteter, som skiljer sig mellan olika grupper, exempelvis en student-identitet och en äldre, politisk identitet. Den gemensamma identiteten för området upplevs däremot som svag, eventuellt finns gemensam identitet kopplat till själva bebyggelsestrukturen och områdets socioekonomiska status. Kulturcentrumet Klossen bidrar med värden för områdets genom sin stora variation av utbud. Idrott (fotbollsplanen) är också en stark identitet för unga (främst killar) vilket kan vidareutvecklas. En mötesplats för unga tjejer saknas/bör utvecklas i området.
49 God samhällsplanering Klossen är ingen satsning på integration, tvärt om det, är en plattform för samverkan och möten. - Intervju personal på Klossen Det finns få mötesplatser eller offentliga rum utomhus på Ålidhem där många människor kan mötas. Vid entrén till centrum möts människor, och det finns även mindre rum mellan skola och kulturcentrum, samt fotbollsplanen i mitten av området och grönområdet i söder. Det finns flertalet "oprogrammerade" ytor i Ålidhem, oklara/tomma ytor samt större markparkeringsplatser. Strukturen för gång cykel är bra med utbyggt GC-nät, dock med ganska låg orienterbarhet och genhet. Kopplingarna till omkringliggande områden är ofta ogena och otrygga samt i tunnlar utan god utformning. E4 är en stor barriär i öster.
imagine tomorrow create for the future
Question today imagine tomorrow create for the future Sandåkern analyser och rekommendationer Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social
SOCIAL HÅLLBARHET IDAG OCH IMORGON. ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling
SOCIAL HÅLLBARHET IDAG OCH IMORGON ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling SOCIAL HÅLLBARHET IDAG OCH IMORGON ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling KUND Umeå kommun
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
Lindängen inifrånperspektiv
Bilaga 2 Lindängen inifrånperspektiv Malmö stad Stadsbyggnadskontoret 2007 Lindängen - inifrånperspektiv har sammanställts av Rebecka Knutman och Max Lindstrii på Stadsbyggnadskontorets planavdelning.
PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 Beställare: Stockholmshem,
Dialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås
Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
SAMMANSTÄLLNING MEDBORGARDIALOG - KNIVSTA
SAMMANSTÄLLNING MEDBORGARDIALOG - KNIVSTA 2018-05-31 1 AFFISCHERNA 2018-05-31 2 ORDMOLN ALLA KOMMENTARER 3 RESULTAT AV BILDER SMÅSTAD 4 RESULTAT DIALOG: Vi har sorterat och kategoriserat alla kommentarer
Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 1.5.1.-342-2015 Sida 1 (6) 2015-10-07 Handläggare Jan Francke Telefon: 08-508 08 000 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Skillnadernas
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Sammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!
SKA SOCIA L KO NSEK VENSA N A LYS Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet! Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling
Gottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö
Arbetar i Fagersjö Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö Positiva och negativa platser Otrygga sluttningar Brist på besöksparkering Ungdomar tycker om Lidl Positiva och negativa platser Positivt
Fokusområden. stadsutvecklingens sociala synergier. Fokusområden. Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1
Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1 Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Fokusområden stadsutvecklingens sociala synergier Hållbar livsmiljö och trivsel Delaktighet Trygghet Fokusområden Arbete Barn
Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.
Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är
Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum
Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare
Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018
Stadsutveckling för social hållbarhet Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018 Uppsala idag Sveriges fjärde storstad (220 000 invånare) och största landsbygdskommun (ö invånare) Landets
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.3625 2017-01-30 Social konsekvensanalys Lanternan 3 m.fl. Hästö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja
Fokus Skärholmen Projekt på samråd
Fokus Skärholmen Projekt på samråd 5 september - 17 oktober, 2017 stockholm.se/fokusskarholmen Fokus Skärholmen Stockholm växer snabbt och snart är vi en miljon invånare. Nu planeras framtidens Skärholmen!
Prata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Skanska och de globala målen
Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Anteckningar från möte om Säkerhet och trygghet (8 februari 2017)
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte om Säkerhet och trygghet (8 februari 2017) Deltagare: Polis, Räddningstjänst, Social Resursförvaltning, Stadsledningskontoret (säkerhetschef), Stadsdelsförvaltningen
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4145 216-9-13 Social konsekvensanalys Detaljplan för Barken 1 Pantarholmen, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
I Göteborg stad återfinns många möjligheter till lek.
Otrygg trafiksituation som begränsar rörelsefrihet och självständighet Gamla industriområdet instängslat. Många barriärer, E6an, järnväg, Mölndalsvägen. Liseberg har positiv inverkan på integration, barn
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A
Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.
Ensamhet En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Den upplevda ensamheten är störst bland unga och i våra större städer Händer det att du känner dig
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Fem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm
Enskede- Årsta- Vantör stadsdelsförvaltning Lokal och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-437/2017 Sida 1 (5) 2017-08-16 Handläggare Eskil Swerkersson Telefon: 08-50814020 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Värdeskapande stadsutveckling
Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel
Kunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Boende och stadsmiljö
Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken
en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur
en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING Planprogram för Stadionområde i Malmö Džiugas Lukoševičius Arkitekt SAR/MSA Stadsbyggnadskontoret VARFÖR?
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Underlag till investeringsprojekt
Bilaga 2.5 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Parkplan.2 Renovering och utveckling av Belonaparken samt Källboparken Renovering och utveckling av Öjeparken Belopp: 2017: 450 000 kr
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.331 217-3-2 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Bjärby 7:1 m.fl. Nättraby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg
Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning
Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018
Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018 Dialogmöte 3, 4 december 2018, Kortversion av förslag på åtgärder www.sigtuna.se Fullständiga åtgärdsförslag I denna rapport presenteras de olika förslagen
FRAMTIDENS SKOLA ny 7-9 skola i Arvika
FRAMTIDENS SKOLA ny 7-9 skola i Arvika 160130 BAKGRUND I Arvika finns planer på att bygga en ny 7-9 skola för ca 800 elever som kan svara upp mot hela kommunens behov. Som en fördjupning av skollokalutredningen
Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl
Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl 16-18 Deltagare: 16 personer, varav 9 killar, 7 tjejer Ålder: 15-19 år Workshopledare: Karin Andersson & Johanna Bratel, Disorder Deltagare
Tomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser
Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.56.214 218-8-8 Social konsekvensanalys Ändring av detaljplan för fastigheten Björkholmen 24 Björkholmen, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska
Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen
Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun Mål och budget 2016-2018 SBF har många krav och utmaningar ÖP Mål & budget CEMR Landsbygdsprogram City lab-certifiering Bostadspolitisk strategi
Socialdemokraterna i
Socialdemokraterna i framkant för Bromölla! En kommun att leva och verka i med stolthet, en plats för våra barn att växa upp i, ett samhälle med förutsättningar till ett liv med kvalitet där möjlighet
ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Levande lokala centrum
Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Sida 1 (6) 2016-06-27 Handläggare Ulf Adaktusson Telefon: 29808 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
DIALOG SKÄGGETORP. Sammanfattning av workshop Stordialog
DIALOG SKÄGGETORP Sammanfattning av workshop Workshop STORDIALOG SKÄGGETORP - GRUPPDISKUSSION 1. VAD TYCKER NI ÄR BRA OCH DÅLIGT I DE OLIKA ALTERNATIVEN? MER? MINDRE? HÖGT? GRÖNARE? LÅGT? BRA! DÅLIGT!
Fysisk aktivitet, Barn & Unga
Hur påverkar den fysiska miljön barns rörelse och hur kan vi genom stadsplanering öka fysisk aktivitet? Seminarium: Fysisk aktivitet, Barn & Unga 24 april 2019 Göteborg Johan Faskunger Fil Dr Fysisk aktivitet
Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018
Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018 Dialogmöte 2, 7 november 2018 www.sigtuna.se Detta bestämdes under dialogmöte 1, 10 oktober Grupperna bestämde att man ville fokusera samtalen kring boende,
Fittja dialogforum - Hur vill du ha din nya park i Fittja?
1 [6] Referens Charlotte Rydberg Fittja dialogforum - Hur vill du ha din nya park i Fittja? Dag och tid Tisdag 21 februari kl.18-20 Plats Närvarande Fittjaskolans matsal Politiker Adnan Issa (S), vice
24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Reflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.
Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.
ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING
SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL samverkan på frivilliga grunder ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING AV BID-OMRÅDET UTIFRÅN 5 FOKUSOMRÅDEN PLATSVARUMÄRKE FOKUSOMRÅDE 2 UTBUD AKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE UTBUD
sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014
sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 2 möjlig placering för ny ishall TYRESÖVALLEN ANSLUTNING STUDERAS VIDARE TYRESÖVÄGEN ev entré BOLLMORA ALLÉ möjlig placering för nytt parkeringshus
- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet
- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt
En idéskrift. En idéskrift
En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
WORKSHOP Program för Sahlgrenska och Medicinareberget
SAMMANSTÄLLNING AV Version.0 WORKSHOP Program för Sahlgrenska och Medicinareberget 0--06 HUR ANVÄNDS OMRÅDET IDAG? VILKA KVALITÉER KAN TILLFÖRAS? FINNS DET NÅGOT SOM ÄR NEGATIVT? MÅLPUNKTER? TILLVÄGA-
Bilaga 1, Medborgardialog 26 maj Kärnvärden och vision
Bilaga 1, Medborgardialog 26 maj 2016 Kärnvärden och vision Sammanställning kärnvärden och vision Nära till allt Definitioner av nära till allt Ja! Det är nära till allt. Inte nära till mörka platser.
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
FORNUDDENS SKOLA
FORNUDDENS SKOLA 2016-03-15 Volymskiss 3 förslag 1 1 Alternativ 1, två volymer: En sammahängande skola längs Gärdesvägen, samt fristående idrottshall. Förslaget tar avstamp i att behålla platsens kvalitéer
Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b
Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca
Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft
Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga
Social konsekvensanalys
Dnr: MSN.218.2378 219527 Social konsekvensanalys Detaljplan för Gullbernahult 1 m.fl. Gullberna park, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan och bygglagen ska planläggning av
Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund
Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund Stockholm är en segregerad stad där de sociala skillnaderna mellan stadsdelar och grannskap är stora. En stad för alla måste hålla
Eriksberg och Ekebydalen Planprogram
Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.
Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar
Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3
Bilaga: Sammanställning av mål och aktiviteter Lokalt utvecklingsprogram Spånga-Tensta stadsdelsområde
Tillit och förtroende Öka det sociala kapitalet Mål Aktivitet Rådighet Samverkan Uppföljning Dialog Skapa förutsättningar för medborgarnas engagemang genom t.ex. fysiska mötesplatser Erbjuda olika platser
ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum
ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Mats Jakobsson Examensarbete 20 poäng Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola våren 2003 ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Blekinge Tekniska
Inkomna synpunkter i samband med öppet hus i Östberga november 2015 svar på hur synpunkterna har tagits om hand
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för kultur, fritid och demokrati Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.-191/2016 Sida 1 (5) 2016-02-17 Handläggare Åsa Winfridsson Telefon: 08-508 14 152 Till
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg
Hållbar stad öppen för världen Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg Verktyg och processer kopplade till mål Ulrika Lundquist och Jessica Andersson 20190903 Globalt 1 kap1 : syftar till att
Om att skapa goda livsmiljöer
Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar
Ungdomar. Sammanställning Workshop Bygg ditt Fagersjö
Ungdomar Sammanställning Workshop Bygg ditt Fagersjö Beskriv Fagersjö med 3 ord Naturnära, lugna vyer, krångligt Lugnt, hemma, vänskapligt Gemenskap, hemma, säkerhet Fotboll, roligt, tryggt Känns tryggt