Projektrapport. Anneli Hansson Henne och Tim Reintjes Jönsson

Transkript

1 Projektrapport Anneli Hansson Henne och Tim Reintjes Jönsson Sommarlov i Fridhem är ett projekt som initierades av Ystadbostäder och utfördes under sommaren 2018 av Mötesplatsen KFUM-huset i Ystad i samarbete med Rädda Barnen Ystad.

2 PROJEKTET I KORTHET Sommarlov i Fridhem är ett projekt som initierades av Ystadbostäder och utfördes under sommaren 2018 av Mötesplatsen KFUM-huset i Ystad i samarbete med Rädda Barnen Ystad. Projektet bestod av totalt åtta träffar mellan midsommar och skolstarten, en gång i veckan. Aktiviteterna var till för hela familjen, alla aktiviteter var kostnadsfria och det erbjöds alltid flera alternativ så att träffarna skulle passa alla. Vid tre tillfällen bjöd vi på mat, och vid sista träffen slog vi på stort med glassmaskin och hoppborg. Aktiviteterna hölls på olika delar av Fridhem, men främst vid vår mötesplats på en stor gräsmatta längs med Österleden. VARFÖR FRIDHEM? Fridhem är Ystadbostäders största bostadsområde med 249 lägenheter fördelat på sex lägenhetshus. De boende kan förenklat delas in i de fyra grupperna över 70 år, nysvenskar, kunder på socialkontrakt och vanliga hyresgäster. 1 Det ligger relativt centralt i Ystad och mellan husen finns tre stora slutna innergårdar med lekplatser, sandlådor och asfalterade inhägnade planer. Intill Fridhems lägenhetshus ligger ett antal lägre radhus som ägs av Stiftelsen Fridhem. De äger även gräsmattan längs med Österleden där vi höll våra aktiviteter. Ystadbostäder identifierade att området led av bristande integration mellan hyresgästerna och vill motverka detta genom aktiviteter i Fridhem. Sommarlov i Fridhem är därför en del av ett större arbete av Ystadbostäder som handlar om att utveckla utemiljöerna på området, samt att få de boende att vara med och påverka hur miljöerna kommer att utvecklas. Ett annat mål i detta arbete är också att öka tryggheten i Fridhem och aktivera hyresgästerna genom att skapa platser för människor att mötas. Fridhem lider i nuläget inte av någon större problematik, och därmed ska projektet Sommarlov i Fridhem ses som ett förebyggande arbete, inte en insats mot egentliga problem. 1 Ystadbostäders underlag för ansökan om bidrag,

3 SYFTE OCH MÅL Projektet hade som syfte att integrera och aktivera Fridhem. Ofta är integrationsproblem grundade i passivitet och isolering, och därför kan vi förenklat säga att integration börjar med aktivering. 2 Målet med projektet var inte att bara aktivera människorna som bor i Fridhem, utan också området i sig. Projektet riktade sig till alla åldrar eftersom vi ville locka hela familjer, och till hela Ystadsområdet. PROJEKTET TAR FORM Ystadbostäder kontaktade i november 2017 Mötesplatsen KFUM-huset i Ystad som har stor erfarenhet av att arbeta med barn- och ungdomsaktiviteter. Tillsammans med Rädda Barnen gjordes ett utkast kring hur projektet skulle genomföras och därefter anställdes två projektledare. I februari hölls ett första möte där projektledarna, Ystadbostäder, KFUM-huset och Rädda Barnen medverkade, samt en integrationsstrateg från Ystad kommun och fastighetsskötaren för Fridhem. Med detta som underlag bestämdes upplägget kring sommarens aktiviteter. Under våren fortsatte planeringsgruppen att träffas ungefär en gång per månad för fortsatt planering av Sommarlov i Fridhem. ABF Österlen tillkom i gruppen med målet att även skapa meningsfulla aktiviteter för vuxna. På samma tema förmedlade Rädda Barnen kontakter till Natalia Disic som har erfarenhet av föräldragrupper i utsatta områden i Malmö och även till biståndsorganisationen Islamic Relief Malmö som ansvarade för maten under våra tre matkvällar. Ystadbostäder stod för tillstånden kring områdena vi skulle använda och beviljades polistillstånd och godkännande från Stiftelsen Fridhem om att använda deras gräsmatta. Denna gräsmatta längs med Österleden blev sedan vår samlingsplats under sommarens aktiviteter. De olika idrottsföreningarna som kontaktades vid samma tidpunkt var främst genom KFUM Ystads nätverk. Även Ungdomens Hus i Ystad engagerades i projektet med tanken att ta tillvara på deras erfarenhet av att jobba med ungdomar. I detta skede kontaktades även hyresgästföreningen på Fridhem som tyvärr inte deltog i planeringen. 2 Studiebesök Helsingborgshem,

4 I april fick vi genom kommunens integrationsstrateg kontakt med fyra nyanlända ungdomar som senare blev våra sommarjobbare. I maj månad blev programmet färdigt, och vi informerade i Östra skolan, Blekeskolan, Villa My samt satte upp affischer på Norreportsskolan och Marielunds förskola. Vi var även med i kommunens samlade information om sommarlovsaktiviteter. Vi affischerade på Ungdomens Hus och runtom i Ystad på offentliga anslagstavlor, samt skickade ut det färdiga programmet till alla berörda föreningar. Vi startade en facebook-sida där vi marknadsförde kontinuerligt, även när projektet senare drog igång. Vi lade programmet i alla brevlådor på Fridhem, även stiftelsens bostäder, samt satte upp program i alla trappuppgångar. Den 25 juli var vi med i Radio Active och pratade om projektet, och den 12 juli skrev Ystads Allehanda ett reportage om oss. 3 Den 15 maj gjorde vi ett studiebesök på Helsingborgshem för att få nya idéer gällande integrationsprojekt utifrån ett bostadsbolags perspektiv. Deras projekt handlar mycket om ombyggnationer och flöden mellan olika bostadsområden. Det vi tog med oss från dem var främst vikten av att få människor att känna sig delaktiga redan i planeringen av aktiviteter, för att undvika känslan av att bli erbjudna ett färdigt koncept från en annan grupp människor. De tryckte även på vikten av hur långsamma processer integration handlar om, och att detta projekt skulle ses som ett startskott med utvecklingspotential, snarare än en lösning. Eftersom de arbetar utifrån ett bostadsperspektiv menade de också att en plats att hålla till var viktigt. Den 29 maj höll vi ett öppet möte där alla Fridhemsboende samt de som bor i Stiftelsens bostäder fick inbjudan. Syftet var att de skulle få chansen att ställa frågor kring projektet, samt komma med nya idéer och förslag till hur Sommarlov i Fridhem kunde utformas. Ett tiotal personer dök upp, alla tillhörande gruppen över 70 år och majoriteten var inte

5 Ystadbostäders hyresgäster utan boende i Stiftelsen Fridhems bostäder. Vid detta möte medverkade KFUM, Rädda Barnen och Ystadbostäder. UPPLÄGGET Vi bestämde oss för att ordna aktiviteter en gång i veckan, varje onsdag mellan och Totalt blev det åtta onsdagar med start 27 juni och avslut 15 augusti. Samlingsplatsen var alltid gräsmattan längs med Österleden där vi hade ett tält stående hela sommaren samt KFUMs aktivitetssläp. Det allra viktigaste för oss var att sommarens aktiviteter skulle vara kostnadsfria, även våra matkvällar. Detta för att alla som ville skulle kunna delta under samma förutsättningar. Vid de flesta tillfällena hade vi en huvudaktivitet som var speciell för det tillfället, ofta en idrottsförening. Utöver det hade vi musik, pyssel, bollar; olika spontanaktiviteter som besökare fick låna när de ville. Tanken var alltså att det skulle finnas något som var kul för alla. Vid tre tillfällen anordnade vi matkvällar tillsammans med Islamic Relief, och vid dessa tillfällen hade vi ingen större aktivitet utan någon typ av uppträdande istället. Det färdiga programmet går att se i Bilaga 1. Ett annat mål var att aktiviteterna skulle kunna växa till något större och på olika sätt leva kvar i Fridhem. Det mest konkreta exemplet på detta var odlingen. Ystadbostäder ordnade pallkragar och jord för odling på alla tre innergårdar på Fridhem. Förutom att bidra med aktiviteter var tanken med idrottsföreningarna att de skulle få möjlighet till nya medlemmar till sina verksamheter. Även detta är ett sätt att hålla människor aktiverade och delaktiga i något större. Samma tanke hade vi kring samarbetet med Ungdomens Hus, det vill säga att de som deltog vid våra träffar senare också skulle söka sig dit. Vi gav också de färdigmålade graffitiväggarna som gjordes vid en av träffarna under sommaren till dem. Vår tanke med att bjuda in Natalia Disic från Rädda Barnen Malmö var att starta en föräldragrupp på Fridhem. I Malmö har hon startat flera grupper i utsatta områden med liknande mål som i vårt projekt; att aktivera och integrera människor. Detta skulle även vara ett konkret sätt att utveckla Fridhem och hålla området och människorna aktiva. 4

6 RESULTAT Aktivera Ett sätt att mäta resultatet på om vi lyckats aktivera de som bor i Fridhem är antalet besökare vid våra träffar. Nedan följer en tabell med datum och ungefärliga siffror på antalet besökare vid varje träff. Datum 27 juni 4 juli 11 juli 18 juli 25 juli 1 augusti 8 augusti Antal besökare ca pers ca pers ca pers ca pers ca pers ca pers ca pers Som minst hade vi runt 20 personer och som mest ca 120. Antalet besökare var svårbedömt eftersom aktiviteterna ibland var uppdelade på olika delar av Fridhem, och folk kom och gick under kvällen. De högsta antalen nådde vi när vi bjöd på mat vilket skedde vid tre tillfällen (27 juni, 18 juli och 15 augusti). Det något lägre antalet vid grillkvällen den 18 juli tror vi berodde på att det regnade, trots ett tursamt uppehåll just kring våra aktiviteter. Den varma sommaren kan även 15 augusti ca pers vara en annan anledning till mindre besökare vid vissa träffar. Andra faktorer kan vara mer eller mindre populära aktiviteter. Besökarna var främst barn i åldern 5-14 år och en grupp äldre personer. Vid matkvällarna var fördelningen lite mer spridd med hela familjer som besökte oss. Några föräldrar dök också upp vid varje tillfälle, men tillhörde inte majoritet. Fördelningen var jämn mellan flickor och pojkar när det gällde barnen, detta oavsett vilken aktivitet det gällde. Bland de äldre fanns en liten större andel kvinnor. Besökarna var vid alla tillfällen en blandad grupp vad gällde etnicitet, dock bestod den äldre gruppen främst av svenskfödda. De aktiviteter som uteblev var Hjärt- och Lungräddningsutbildningen och workshop om föräldragrupper med Natalia Disic från Rädda Barnen. På efterfrågan av de boende lade vi även till odling vid två extra tillfällen så att vi hann odla på varje innergård. Integrera Om vi pratar om integration som olika grupper av människor som möts så var det i vårt fall främst barn och pensionärer. Det var även de två grupperna som hade störst andel stammisar som dök upp nästan varje gång. Vid pysselbordet satt gamla som unga och gjorde armband tillsammans. En aktivitet som vi hade hoppats skulle föra ihop de 5

7 olika grupperna var odlingen, men där deltog nästan uteslutande gruppen över 70. Dock tog barnen paus i fotbollen för att gå till en av innergårdarna och fika tillsammans med den äldre gruppen när de tog en paus i odlingen. Många av de äldre deltog inte i våra aktiviteter men var alltid där och umgicks inte bara med varandra, utan också med barnen. Föräldrar som dök upp höll sig ofta för sig själva tillsammans med andra föräldrar, men deltog till viss del även i barnens aktiviteter. Aktivera omradet Området aktiverades till stor del av odlingen. Ystadbostäder ordnade pallkragar och jord, och dessutom kranar och vattenkannor i varje lägenhetshus. Utöver vår organiserade odling odlade några på eget initiativ och en del tog även våra odlingar under vingarna och såg till att det vattnades regelbundet. I anslutning till onsdagen då vi hade basket som aktivitet satte vi även upp nya basketkorgar vid en av de asfalterade planerna på en av innergårdarna på initiativ av KFUM Basket. Dessa hann tyvärr rivas ner men också lagas i tid för våra aktiviteter. Framför allt aktiverades området genom att projektet ägde rum på området, att innergårdarna användes och att människor var ute och vistades i miljöerna. DISKUSSION Aktivera Målet var att aktivera de boende i Fridhem, vilket vi kan mäta genom antalet besökare och hur nöjda de var. Vårt intryck är att de deltagande tyckte att våra träffar var trevliga och uppskattade arrangemang. Vi fick många frågor mot slutet av sommaren om det skulle komma att upprepas nästa år. Ett annat tecken på att det var uppskattat var att vi hade många återkommande deltagare, vissa som till och med deltog vid alla tillfällen. Bland barnen var problemet inte att aktivera dem, utan snarare att de skulle ha något att göra och framförallt någonstans att göra det. Detta märkte vi eftersom många barn och ungdomar redan var utomhus och umgicks, men vi gav dem då istället en konkret aktivitet att gå till. Den stora åldersskillnaden bland våra besökare kan bero på att många av barnen bor i Fridhem och 6

8 därför fick gå ut själv. Att det bland de vuxna mest var pensionärer som deltog kan bero på att de helt enkelt har mer tid än arbetande föräldrar. Gapet i ålder mellan våra besökare kan också vara anledningen till att HLR-utbildningen och Rädda Barnens workshop om föräldragrupper inte blev av. De aktiviteterna passade varken barn eller äldre. Vad gäller HLR-utbildningen kan vi ha marknadsfört det dåligt, men de vi pratade med på plats var inte intresserade eller hade ett arbete där de regelbundet gick HLRutbildning. Natalia som skulle haft workshopen om föräldragrupper besökte tre av våra träffar för att kolla intresset bland besökarna. Intresset var svalt och de föräldrar hon pratat med kände att de inte hade tid att engagera sig. Det bristande intresset kan bero på att föräldrarna inte känner att en sådan grupp behövs på området, vilket kan tolkas som att de inte upplever problem eller otrygghet. Att de inte hinner med en sådan grupp betyder troligtvis att de inte är inaktiva och isolerade hemma, utan har arbete och annat att gå till, vilket också bör ses som positivt. Däremot hade en föräldragrupp inneburit ett fortsatt arbete i Fridhem och ett sätt för projektets effekter att leva kvar. Däremot kan vi inte utesluta att det finns passiva personer i Fridhem som stannar hemma och inte besöker våra eller andra aktiviteter. Vi gjorde vårt bästa för att nå även dem, bland annat genom att lägga programmet i alla brevlådor och sätta upp program i alla trapphus. Om det finns många inaktiva och isolerade människor i Fridhem gjorde vi vårt bästa för att nå ut till dem, men om projektet fortsätter i någon form borde vi tänka vidare på hur dessa kan nås. 7

9 Integrera Människorna som besökte våra aktiviteter var som beskrivet ovan en blandad grupp både gällande ålder och bakgrund. Utifrån de fyra grupperna som bor i Fridhem representerades vad vi kunde se personer från nästan alla grupper. Det verkade som att barnen kände varandra även innan sommarens aktiviteter. Detsamma gällde för den äldre gruppen. Bland de regelbundna besökarna upplevde vi en stor gemenskap i slutet av sommaren, att Sommarlov i Fridhem var dit de gick varje onsdag och förväntade sig att träffa sina bekanta och vänner där. Kort sagt var besökarna en integrerad grupp, även om det var samma återkommande grupp personer som kom. Inför planeringen funderade vi även på hur vi skulle få människor att bli delaktiga i planeringen av aktiviteterna. Ofta blir det svårt att engagera människor om de inte känner sig delaktiga så vi ville undvika att komma med ett färdigt koncept som kändes påtvingande. Vår förhoppning var att kontakten med hyresgästföreningen skulle ge oss en inblick och interaktion med området, men som bekant blev det inget samarbete. Det öppna mötet vi höll var menat att ha samma funktion, men de som kom dit hade inget intresse av att påverka aktiviteterna. Vi lyckades alltså inte med att få folk delaktiga i planeringen, men för barnens del verkade det inte spela någon större roll. De kom oavsett vilken aktivitet vi bjöd på, troligtvis också för att det alltid fanns flera alternativ att välja mellan. En annan tanke är att de boende redan kände sig involverade i projektet eftersom det faktiskt handlade om att förbättra och aktivera deras bostadsområde. Dessutom blev människor involverade under projektets gång. Vi hade en anslagstavla där folk kunde skriva åsikter. Den användes tyvärr väldigt lite, troligtvis för att vi informerat dåligt om att den fanns. Anledningen till att vi lade till fler odlingstillfällen var för att det uttrycktes önskemål om att odla på alla gårdar, och vissa önskade även vilka växter vi skulle köpa tills det var dags att odla på deras innergård. Trots att hyresgästföreningen inte var delaktig i planeringen så var en reprensentant från 8

10 deras styrelse en flitig besökare under sommaren och vi fick god kontakt. Från vårt perspektiv verkar det inte haft så stor betydelse att vi inte lyckades involvera de boende i planeringen av aktiviteterna, särskilt eftersom vi gjorde vårt bästa för att vara lyhörda och uppfylla deras önskemål efterhand. Aktivera omradet Som ovan nämnt var vårt främsta sätt att aktivera området kring Fridhem genom att faktiskt aktivera människor. Det vi däremot bidrog med rent konkret var odlingslådor och basketkorgar. Vi hade kunnat lägga fler aktiviteter inne på innergårdarna istället för den gräsmattan där vi mest befann oss, eftersom gräsmattan faktiskt tillhör Stiftelsen Fridhem. Anledningen till att vi inte gjorde det var för att gräsmattan blev en naturlig mötesplats med plats för många fler än på innergårdarna. Varken odlingen eller tältet vi hade ståendes hela sommaren blev vandaliserat, och vi fick heller inget material stulet. Det enda som förstördes var basketkorgarna, som troligtvis var dåligt monterade första gången och alltså kan tolkas som en olyckshändelse snarare än vandalisering. Det faktum att inget förstördes kan bli en del i att ändra attityden till barn och ungdomar. HUR GÅR VI VIDARE? En av sakerna vi tog med oss från Helsingborgshem var att det är viktigt med flöden mellan stadsdelar, det vill säga att det inte bara är de som bor i området som kommer till aktiviteterna. Om det endast är en homogen grupp av nysvenskar som deltar i aktiviteter i ett område som mest bebos av nysvenskar kan området istället stigmatiseras. 4 Vi lyckades tyvärr inte locka så många besökare som inte bor i Fridhem, med undantag för träffarna när vi bjöd på mat. Däremot var gruppen som deltog i våra aktiviteter inte homogen utan blandad, så troligtvis kan vi dra slutsatsen att vårt projekt hjälpte mer än stjälpte. Trots detta finns det en utmaning i att integrera och förankra Fridhem i Ystad, och i ramarna för detta projekt försökte vi åstadkomma detta genom att få andra människor än de som bor i Fridhem att 4 Studiebesök Helsingborgshem,

11 komma dit. Vi gjorde vårt bästa genom marknadsföring på skolor, Facebook, Radio Active och Ystads Allehanda, men lyckades tyvärr ändå inte. Att förankra Fridhem i Ystad borde vara en stor del i det fortsatta arbetet med Fridhem. Vi hade tyckt det var roligt om Sommarlov i Fridhem genomfördes nästa sommar, precis som många av våra besökare uttryckte denna sommar. Om det genomförs med ett liknande koncept hade kostnaderna också kunnat göras mindre och Sommarlov i Fridhem hade etablerats och eventuellt växt och fått fler besökare. Det hade också varit ett sätt att förankra Fridhem som en fin och levande del av Ystad. Däremot är det viktigt att vi inte låter sommarens aktivitet dö ut utan att det också händer något under kallare månader. Problemet är då att det behövs en lokal eller annan plats att vara, och dessutom några som kan driva arbetet vidare. Kontakten vi etablerade med hyresgästföreningen bör här ses som en stor möjlighet, både när det gäller lokal och drivna personer. Oavsett tycker vi att det är viktigt att fortsätta arbetet som påbörjades under sommarens lyckade projekt. 10

12 KÄLLFÖRTECKNING Ystadbostäders underlag för ansökan om bidrag, Studiebesök Helsingborgshem, Artikel i Ystads Allehanda,

13 12