Ny järnväg. Göteborg - Borås [2005:04] en del av Götalandsbanan. Förstudie. Delen Bollebygd - Borås. Förslagshandling

Transkript

1 Ny järnväg [2005:04] Göteborg - Borås en del av Götalandsbanan Förstudie Delen Bollebygd - Borås Förslagshandling

2 Ledningsgrupp Banverket Västra banregionen Per-Magnus Bengtsson t om Helena Wiberg fr om Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen Västra Götalands län Bollebygds kommun Leif Blomqvist Sten -Åke Gustafsson Christer Johansson Jan-Åke Andersson Borås Stad Västtrafik Björn Bergquist Solveig Kjörnsberg Håkan Bergquist Projektgrupp Banverket Västra banregionen Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bollebygds kommun Borås Stad Västtrafik Vägverket Region Väst Bengt Rydhed Jonas Borglund Maria Larsson Nirmala Blom-Adapa Sten Hedelin Torbjörn Sundsten Jörgen Rylander P-O Wallner Sture Larsson-Jones Jan Efraimsson Leonard Nilsson Beställare: Banverket Västra banregionen Beställarens rapport nr: BRVT 2005:04 Beställarens projektledare: Jonas Borglund Huvudkonsult: Konsultens uppdragsledare: Underkonsult: Flygfoto: Dokument-ID: SWECO Peter Blomquist Banverket projektering JK analys Jörgen Rylander, Kommunledningskansliet Borås Stad P:\2318\

3 Ny järnväg Göteborg - Borås en del av Götalandsbanan Förstudie Delen Bollebygd - Borås Förslagshandling

4 Förord Utbyggnaden av kust till kustbanan till dubbelspår mellan Göteborg och Borås via Landvetter flygplats är ett av regionens viktigaste infrastrukturprojekt. Det råder bred politisk enighet om vikten av att på detta sätt koppla samman regionens två största städer samt transportmedlen tåg och flyg. Kopplingen förbättras ytterligare genom att järnvägen kommer att ansluta till Västlänken (ny tågtunnel under Göteborg) och på det sättet nå nya stationslägen i staden. Utbyggnaden medför positiva effekter i form av miljö och framkomlighetsförbättringar samt regionförstoring och samhällsutvecklingseffekter. Förutom de positiva regionala effekterna uppstår på sikt även positiva nationella effekter genom att utbyggnaden kommer att kunna fungera som en länk i den framtida Götalandsbanan som knyter samman Stockholm-Göteborg via Norrköping. Linköping, Jönköping och Borås. Förstudien har bedrivits i samverkan med Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Borås stad, Bollebygds kommun, Västtrafik och Vägverket. Studien redovisar olika tänkbara principiella sträckningar av en ny järnväg. Då alla remissynpunkter inkommit kommer Banverket att fatta beslut om vilka alternativ som skall studeras vidare i en kommande järnvägsutredning. En ny järnväg genom Borås och utveckling av Borås C är förutom ett järnvägsprojekt även ett stort stadsbyggnadsprojekt. Det krävs ett betydande gemensamt planerings- och gestaltningsarbete för att uppnå både en högklassig järnväg och en god stadsmiljö i Borås. Även i Bollebygd är kopplingen mellan utvecklingen av tätorten och den nya järnvägens stationsläge en central fråga. Banverket ser fram mot ett fortsatt gott samarbete kring dessa och andra frågor i det fortsatta planeringsarbetet. Lotta Brändström Regionchef, Banverket Västra banregionen

5 Innehåll Förord Sammanfattning Bakgrund och mål Inledning Bakgrund till utbyggnadsbehovet Mål Planeringsprocessen Nuvarande järnväg Tidigare genomförda utredningar Idéstudie Förstudier Järnvägsutredning Götalandsbanan Tidigare studerade sträckningar Förutsättningar Utredningsområdet Natur Kultur Friluftsliv Landskapsbild Markanvändning och naturresurser Riskidentifiering Buller och vibrationer Tillgänglighet och trygghet Byggnadstekniska förutsättningar Kommunernas framtidsplaner Vision Borås Vision Bollebygd Trafikering Marknad Dagens trafik Framtida trafikering Trafikeringsprinciper Framtidstrafiken Resecentrum Stationsläge vid Viared Gestaltning Övergripande gestaltningsmål Projektets gestaltningsmål Gestaltningsaspekter för Borås De yttre stadsdelarna Den inre staden Möjliga linjedragningar Teknisk standard Godstrafik Tänkbara sträckningar väster om Borås Tänkbara sträckningar genom Borås Borås C Alternativt läge för Borås C Stationsläge Bollebygd Stationsläge Viared Översiktlig studie vidare mot Ulricehamn Godsterminal i Borås Förväntade effekter Teknik och funktion Miljö och markanvändning Stadsbyggnad Kostnader Dynamiska effekter Möjlig etapputbyggnad Alternativ med mindre lutning Måluppfyllelse Bortsorterade principalternativ Samråd Fortsatt handläggning...97 Bilagor 1 Källor 2 Principiella profiler Översiktskarta

6

7 Sammanfattning Denna förstudie behandlar ny järnväg med dubbelspår mellan Göteborg och Borås på delen Bollebygd Borås. Den nya järnvägen kommer att bli en del av den framtida Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Den nuvarande järnvägen, som förbinder regionens två största städer Göteborg och Borås, är enkelspårig och kurvig. Det innebär att antalet tåg är starkt begränsat och restiden inte kan konkurrera med den busstrafik som går på motorvägen. Pendlingen i stråket för såväl arbete som studier är betydande i båda riktningar vilket är mycket gynnsamt för kollektivtrafiken. Det är därför viktigt att kunna erbjuda en konkurrenskraftig kollektivtrafik. Delen Bollebygd Borås utgör den avslutande etappen mellan Göteborg och Borås som fullbordar hela denna sträcka. När den är helt utbyggd innebär det att det går att trafikera med ett pendeltåg varje kvart som har min restid mellan Göteborg och Borås vilket ska jämföras med dagens min. Med hela Götalandsbanan utbyggd går det att komma ner till 2h 30 min eller lägre i restid beroende på hastighet mellan Göteborg och Stockholm vilket ska jämföras med dagens restid på 2 h 51 min. Målet är att erhålla en konkurrenskraftig järnvägsförbindelse mellan regionens två största städer och därmed bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Banverket har tidigare upprättat en Idéstudie för sträckan Göteborg Borås, förstudier på delsträckorna Almedal Mölnlycke och Mölnlycke Rävlanda/Bollebygd samt en järnvägsutredning på sträckan Mölnlycke Rävlanda/Bollebygd. Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen, berörda kommuner och Västtrafik är alla eniga om att det är angeläget att bygga ut denna bana till dubbelspår för att möjliggöra utökad och förbättrad tågtrafik. Syftet med förstudien, som är det inledande steget i planeringsprocessen enligt lagen om byggande av järnväg, är att klarlägga markanvändningen i området och kartlägga allmänna intressen. Förstudien ska ge svar på vilka principiella sträckningsalternativ som är genomförbara med hänsyn till teknik, funktion, miljö, ekonomi samt stadsbyggnad. Förstudien ska även klarlägga vilka ytbehov som finns kring Borås C och den ska ligga till grund för länsstyrelsens beslut om projektet antas innebära betydande miljöpåverkan. Områdets förutsättningar Det aktuella området är vidsträckt och karaktäriseras av stora sammanhängande skogsområden. En sprickdal i nord-sydlig riktning samt en i väst-östlig riktning öppnar upp landskapet. Här finns en del uppodlade marker och tätorterna mellan Bollebygd och Borås ligger orienterade utmed den befintliga järnvägen i Söråns dalgång och utmed Viaredssjön. I sprickdalssystemen har sjöar bildats, detta är särskilt tydligt i den sydöstra delen av området. På de höglänta partierna breder våtmarksområden ut sig som utgör värdefulla naturområden. Väg 40 med motorvägsstandard går i väst-östlig riktning genom hela området. ö Bollebygd - Bullerstörningar i tätorten - Närhet till skyddsobjekt, boendemiljö Dalgång Bollebygd - Exponerat läge för bro - Grundförstärkning Dalgång Sörån - Trång passage i ekologiskt känsligt område - Grundförstärkning Under väg 40 - Intrång i planerat verk- Väg 40 samhetsområde - Krav på utformning av - Tunnel, risk för dålig ytor mellan väg och bergtäckning järnväg - Tunnlar, risk för grundvattenförändring Våtmarker Håmossen - Risk för grundvattenförändringar - Grundförstärkning - Närhet till skyddsobjekt, ekologiskt känsligt Dalgång Hultafors - Exponerat läge för bro - Bullerstörningar Sandared - Visuella effekter samt bullerstörningar - Splittring av samlad gårdsbebyggelse Ramnaslätt - Splittring av verksamhetsområde Västersjön - Risk för grundvattenförändringar - Barriäreffekt utmed strand Rya åsar - Tunnel, risk för grundvattenförändringar i naturområde I 15 - Tunnel, risk för grundvattenförändringar, bebyggelse Viared - Trång passage, ingrepp i verksamhetsområde - Bullerstörningar Brämhult - Tunnel, risk för grundvattenförändringar i naturområde Utmed bef. jvg. - Bullerstörninga och visuella effekter för boende - Närhet till skyddsobjekt, Boendemiljö

8 Alternativ och förväntade effekter Den nya järnvägen kan dras på två principiella olika sätt på sträckan Bollebygd Borås. Det nordliga alternativet går genom Bollebygds tätort och vidare i anslutning till befintlig järnväg i Söråns dalgång för att därefter gå upp på höjderna norr om Sandared och Sjömarken. Borås C angörs från norr i anslutning till befintlig infart från Göteborg. Ut ur Borås dras järnvägen i anslutning till nuvarande bana mot Värnamo. Det sydliga alternativet går utmed väg 40 söder om Viaredssjön. Borås C angörs från söder i anslutning till befintlig bana från Varberg. Ut ur Borås dras järnvägen norrut. I tillägg till detta kan kombinationer av dessa göras med kopplingar från det nordliga alternativet till det sydliga och tvärtom. Den framtida trafikeringen med bland annat ett regionaltåg varje kvart mellan Borås och Göteborg samt trafik på Götalandsbanan mot Jönköping innebär att stationen i Borås kan komma att behöva omfatta åtta plattformsspår samt ytterligare två spår för genomgående tåg. Förstudien har illustrerat en rad olika principiella utformningar av Borås C där den maximala bredden kan komma att uppgå till cirka 105 m vilket är cirka 15 m bredare än vad dagens stationsområde som bredast omfattar. Oavsett vilket av alternativen som väljs innebär utbyggnaden stora fördelar för tågtrafiken, miljön och samhällsutvecklingen i regionen och på sikt hela nationen. Lokalt innebär en ny järnväg påverkan på landskapet genom fysiska intrång i olika miljöer. Barriäreffekter och buller kan påverka människor på vissa ställen, dessa effekter skall hanteras i kommande planeringsskeden. En ny dubbelspårsjärnväg innebär ökad kapacitet som medger utökad tågtrafik med kortare restider. Därmed förbättrar tågtrafiken sin konkurrenskraft väsentligt vilket tack vare överflyttningar från väg- till tågtrafik kan bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Detta är ett övergripande mål såväl nationellt som regionalt. Den nya järnvägen innebär goda förutsättningar för en positiv samhällsutveckling i regionen framförallt genom en utökad arbetsmarknad och ökad tillgång till högre utbildning. Samråd och fortsatt handläggning Samråd med berörda kommuner, länsstyrelsen, Vägverket, Västra Götalandsregionen och Västtrafik har kontinuerligt förts under hela förstudien. Under remisstiden kommer förstudien att vara tillgänglig för allmänheten i en utställning. Efter remisstiden kommer Banverket att fatta beslut om en järnvägsutredning ska genomföras och vilka alternativ som i så fall skall behandlas där.

9 KAPITEL 1 BAKGRUND OCH MÅL 1 Bakgrund och mål Denna förstudie behandlar ny järnväg mellan Göteborg och Borås på delen Bollebygd Borås. Den nya järnvägen kommer att bli en del av Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. 1.1 Inledning Den befintliga järnvägen mellan Göteborg och Borås, Kust till kustbanan, är en järnväg av stor betydelse såväl regionalt som interregionalt. Den går mellan Göteborg och Kalmar/Karlskrona via Borås och utgör på delen Göteborg Borås ett avsnitt av den framtida Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Banan förbinder regionens två största städer, Göteborg och Borås, med varandra och kommer med all sannolikhet att bli mycket viktig för pendling i båda riktningar när den byggts ut till en standard som medger tät tågtrafik med korta restider. Pendlingen mellan Göteborg och Borås är betydande, men sker idag till stor del med bil på grund av den nuvarande järnvägens låga standard i kombination med en hög standard för biltrafiken med motorväg på hela sträckan. Järnvägen mellan Göteborg och Borås är enkelspårig och har en mycket dålig geometrisk standard. Det leder bland annat till kapacitetsproblem och att persontågstrafiken tidsmässigt knappast ens kan konkurrera med busstrafik. Dagens tågtrafik, 22 tåg med uppehåll på sex mellanliggande stationer, har restider på minuter och 10 direkttåg utan mellanliggande uppehåll har restiden 52 minuter. Busstrafiken med uppehåll i Bollebygd har restider på minuter och direktbussarna trafikerar på 50 minuter. Med bil är körtiden mellan centrum i Borås och centrum i Göteborg cirka min. Den aktuella delsträckan mellan Bollebygd och Borås utgörs av enkelspår med mötesstationer på två platser förutom Borås C. Persontågen gör uppehåll i Bollebygd, Sandared och Borås. Avståndet mellan Bollebygd och Borås är ca 25 km utmed såväl väg 40 som järnvägen. Restiden med buss och tåg är relativt lika och ligger mellan 21 och 25 minuter. Figur 1.1 Det framtida järnvägsnätet med Götalandsbanan och Kust till kustbanan 3

10 KAPITEL 1 BAKGRUND OCH MÅL 1.2 Bakgrund till utbyggnadsbehovet Trafiken inom Västsverige förväntas öka kraftigt under de närmaste åren. Enligt SIKA (Statens Institut för Kommunikationsanalys) kan ökningen av personbilstrafiken förväntas uppgå till ca 50 % fram till år De av Riksdagen beslutade miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft överskrids idag beträffande kvävedioxid i Göteborg. Halterna har under de senaste åren minskat tack vare ökad katalysatoranvändning, men minskningen har nu avstannat och risken är uppenbar att halterna kommer att öka till följd av ökad trafik. Länsstyrelsen har i samverkan med bland andra Banverket tagit fram ett åtgärdsprogram för att klara normen som i huvudsak går ut på att stärka kollektivtrafiken, begränsa biltrafikens tillväxt och tillgodogöra sig teknikutveckling beträffande drivmedel och avgasrening. Den ökade trafiken leder till förutom problem med olyckor, luftföroreningar och buller även till trängsel med långa köer för biltrafiken samt behov av stora ytor för parkering. Regionförstoring Förbättrade kommunikationer leder till ökningar av både den lokala arbetskraftens tillgång till arbetsplatser och företagens lokala tillgång till arbetskraft. Tanken är att åtgärder i transportsystemet ska ingå i en dynamisk process som resulterar i vidgade och bättre fungerande lokala arbetsmarknadsregioner. Om flera orter kan samverka genom att det är möjligt att pendla över dagen mellan orterna, skapar det enligt många studier en stark samverkan med en god regional funktion. Det gäller i synnerhet om pendlingen innebär att man får tillgång till högre utbildning och forskning. Studier har visat att regioner med god tillgång till högre utbildning och forskning även har en god differentiering av näringslivet och att utvecklingsmöjligheterna är goda. Arbetsmarknaderna kan fungera bra med balans för såväl män som kvinnor. Tillgängligheten till specialistsjukvård och annan kvalificerad samhällsservice fungerar bra och dessa regioner har även vanligtvis ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. I mindre orter där tillgången till specialiserad arbetsmarknad och högre utbildning vanligtvis är lägre kan andra kvalitéer, som tillgång till natur, vara det som gör att dessa kan utgöra attraktiva boendealternativ till de större orterna. Specialiseringen inom näringsliv och offentlig sektor innebär att varje kommun inte kan ha en fullständigt differentierad arbetsmarknad. Det gäller även för utbildning, kultur och övriga fritidsaktiviteter. Genom att skapa goda kommunikationer mellan orterna kan man åstadkomma samverkande regioner med såväl önskad specialisering som differentiering. Med god järnvägstrafik uppnås de bästa möjligheterna att skapa stora regionala samverkande enheter eftersom tågets räckvidd är betydligt större än såväl buss som bil. Det är även viktigt med en bra samverkan mellan olika universitet och högskolor. Universitet finns i Göteborg och högskolor finns i Göteborg och Borås. Förutom tillgängligheten till högre utbildning är tillgängligheten till arbetstillfällen en viktig strategisk fråga i västra Sverige. Om det är möjligt att nå universitet och högskolor genom dagspendling så börjar en större andel av ungdomarna högre utbildning. Det gäller särskilt ungdomar som kommer från hem utan utbildningstradition samt personer som senare i livet har ett fortbildningsbehov. 4

11 KAPITEL 1 BAKGRUND OCH MÅL Kapacitetsproblem Under de senaste åren har det i Västra Sverige skett förhållandevis lite investeringar för den spårburna trafiken. Det innebär att det finns en stor potential till utveckling av järnvägssystemet. Det innebär också att det är stor brist på kapacitet inom järnvägssystemet i Västra Sverige. De största kapacitetsproblemen finns i Göteborg med anledning av att Göteborgs C är en säckstation vilket innebär att samtliga persontåg måste vända där. Kapacitetsproblem 2003* Stora kapacitetsproblem finns även på Västra Stambanan på sträckan mellan Alingsås och Göteborg. Stora Även på övriga inkommande Måttligabanor mot Göteborg, inklusive Kust till kustbanan mellan Borås och Göteborg, är det kapacitetsbrist. Små/inga Kapacitetsbristerna i Göteborgsområdet *Bedömning drabbar utifrån infrastruktur såväl persontrafiken som godstrafiken. ochbilden trafikefterfrågan nedan visar kapaciteten på befintlig infrastruktur i förhållande till önskad trafikering, år Kungälv Kapacitetsproblem 2003* Stora Måttliga Små/inga *Bedömning utifrån infrastruktur och trafikefterfrågan Alingsås KIRUNA LULEÅ ÖSTERSUND ÅNGE SUNDSVALL KIRUNA U Lerum Göteborg GÄVLE UMEÅ BORLÄNGE ÖSTERSUND Åstorp Kungälv Alingsås HALLS- BERG Helsingborg ÅNGE SUNDSVALL KIL VÄSTERÅS SÖDERTÄLJE Stockholm Lerum Landskrona Kävlinge Eslöv NORRKÖPING Göteborg Lund GÄVLE GÖTEBORG Märsta JÖN- KÖPING Arlanda NÄSSJÖ Åstorp BORLÄNGE Lund HALMSTAD ALVESTA HALLS- BERG Helsingborg Landskrona Kävlinge Eslöv KIL Malmö VÄSTERÅS SÖDERTÄLJE NORRKÖPING Stockholm Staffanstorp MALMÖ Södertälje HÄSSLE- HOLM Stockholm GÖTEBORG JÖN- KÖPING Lund NÄSSJÖ Lund HALMSTAD ALVESTA HÄSSLE- HOLM Malmö Staffanstorp MALMÖ Figur 1.2 Kapacitetsproblem på befintlig infrastruktur med önskad trafikering, år

12 KAPITEL 1 BAKGRUND OCH MÅL 1.3 Mål Mål Övergripande Det övergripande målet för utvecklingen av järnvägen i Sverige och i regionen är att bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem. För att lyckas med detta krävs att järnvägen blir ett lika bra eller bättre res- och transportalternativ än vad bil, buss och lastbil är idag. Det övergripande nationella målet för trafikpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. Detta mål har vidareutvecklats i sex delmål: Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet En säker trafik En god miljö En positiv regional utveckling Ett jämställt transortsystem Regionfullmäktige har antagit en regional utvecklingsstrategi (RUS) där en ny järnväg mellan Göteborg och Borås pekas ut som ett mycket betydelsefullt projekt. Det handlar om att forma järnvägen till en effektiv länk i attraktiva kollektivtrafikkedjor för att på så sätt skapa ett konkurrenskraftigt resalternativ dörr till dörr. Avsikten är att öka resandet på järnväg och därmed uppnå miljövinster i form av minskad energiförbrukning, minskade luftföroreningsutsläpp och minskad trängsel. Speciellt angeläget är detta när det gäller den alltmer ökande biltrafiken vid infarterna mot stora städer som Göteborg. Avsikten med utvecklingen av järnvägen är också att skapa ökade förutsättningar för regional utveckling genom att knyta samman orter och förbättra möjligheterna till arbets- och utbildningspendling samt övrig samverkan. I dokumentet På nya spår i väst som Banverket, Västtrafik och Västra Götalandsregionen arbetade fram gemensamt år 2002 redovisas en målbild för järnvägen i regionen där samtliga linjer in mot Göteborg (utom Bohusbanan) är utbyggda till dubbelspår och en tågtunnel under Göteborg (Västlänken) är byggd. Målbilden innebär pendeltågstrafik med ett tåg var 15:e minut på alla de utbyggda linjerna och utgör en grundläggande del i regionens strategi för ett konkurrenskraftigt kollektivtrafiksystem som en del i en hållbar utveckling av regionen. Ett nationellt mål är att utveckla järnvägssystemet genom att knyta samman Stockholm och Göteborg med en ny höghastighetsjärnväg (Götalandsbanan) via bl a Jönköping och Borås. I Banverkets framtidsplan står Götalandsbanan omnämnd som en framtida höghastighetsbana för persontåg i en hastighet på 250 km/h mellan Göteborg och Stockholm, som skulle kunna vara färdig år Restiden anges till cirka 2 timmar och 30 minuter. Mål stråket Göteborg Borås Syftet är att knyta samman regionens två största städer med ett nytt dubbelspår som dessutom kopplar samman tåg och flyg genom en station under Landvetter flygplats. Avsikten är att det skall vara möjligt att köra pendeltågstrafik med ett tåg i kvarten i varje riktning mellan städerna på cirka min beroende på antalet stopp längs vägen. Järnvägen skall också vara en del av en framtida Götalandsbana, en järnväg för högre hastighet mellan Göteborg och Stockholm. Avsikten är att denna utveckling i stråket skall leda mot de övergripande mål som formulerats i föregående avsnitt. Det finns vissa tunga godsstråk i Sverige, exempelvis Västra stambanan. Göteborg Borås är inte något tungt godsstråk och det i kombination med stora höjdskillnader gör att den nya järnvägen inte dimensioneras för tunga godståg avseende järnvägens lutningar. Avsikten är att bygga nytt dubbelspår på sträckan Göteborg Borås i tre utbyggnadsetapper. Mölnlycke Bollebygd mitt på sträckan är den första etappen. Almedal Mölnlycke i väster är den andra etappen. Bollebygd Borås är den tredje och sista etappen på sträckan. Mål Förstudien Kartlägga allmänna intressen i utredningsområdet Identifiera tänkbara sträckningsalternativ (principer) Sortera fram de genomförbara sträckningsalternativen Klarlägga hur trafiken kan fungera i Borås i framtiden Klarlägga vilka ytbehov järnvägen har kring Borås C Översiktlig analys av placering av godsterminal i Borås Skapa underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 6

13 KAPITEL 1 BAKGRUND OCH MÅL 1.4 Planeringsprocessen Planering av järnvägsbyggande följer en process där arbetet sker stegvis från översiktliga studier till mer detaljerade studier. I processen medverkar såväl Banverket som samhället i övrigt aktivt. Planeringsprocessen som finns reglerad i Lag (1995:1649) om byggande av järnväg syftar till ett samspel mellan byggande av järnväg, övrig samhällsplanering och miljölagstiftning. Även i miljöbalken finns det reglerat hur planering och utbyggnad av ett järnvägsprojekt skall genomföras, liksom i Banverkets egna bestämmelser. I processen ingår att redan i tidiga skeden förankra planeringen hos länsstyrelsen och i kommunernas planering samt att fånga upp synpunkter och information som skall beaktas i utredningen. Även övriga som berörs av järnvägsbyggandet skall ges möjlighet att få information och påverka innehållet i planeringen. Det gäller såväl enskilda personer som organisationer och föreningar. Banverkets långtidsplanering Banverket har i sin långtidsplanering upprättat en Framtidsplan för perioden som antagits av regeringen. I den finns 1,1 miljarder kr av totalt beräknad kostnad på 2,8 miljarder kr avsatta till etappen Mölnlycke Bollebygd via Landvetter flygplats. Förstudie I en förstudie studeras de tänkbara lösningarna för att se vilka som är genomförbara med rimliga konsekvenser beträffande funktion, ekonomi och miljöaspekter. Förstudien ska klarlägga behovet av åtgärden liksom allmänna intressen, till exempel vad avser markanvändning, naturmiljö, kulturmiljö, boendemiljö samt eventuellt övriga förutsättningar. Samråd ska ske med länsstyrelsen, berörda kommuner och allmänhet. Länsstyrelsen ska fatta beslut om projektet innebär betydande miljöpåverkan. Järnvägsutredning Efter förstudien genomförs en järnvägsutredning där olika utbyggnadsalternativ redovisas, värderas och jämförs. Den ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken som ska godkännas av länsstyrelsen. Järnvägsutredningen utgör underlag för val av alternativ samt för regeringens tillåtlighetsprövning. Järnvägsplan Järnvägsplanen beskriver i detalj hur valt alternativ ska utföras samt vilka konsekvenser som det kan ha ur olika aspekter. Planen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som godkänns av länsstyrelsen. Planen fastställs av Banverket med möjlighet för sakägare att överklaga beslutet hos regeringen. Figur 1.3 Planeringsprocessen, från förstudie till byggstart. 7

14 KAPITEL 1 BAKGRUND OCH MÅL 1.5 Nuvarande järnväg Den nuvarande järnvägen mellan Göteborg och Borås är ca 72 km lång och utgörs av enkelspår med helsvetsad räls. År 1990 genomfördes spårbyte och byte av kontaktledning vilket innebär att den tekniska standarden är relativt god. Banan är dock mycket kurvig vilket innebär att hastigheten på många sträckor är begränsad. Endast på en 2,5 km lång sträcka mellan Sandared och Sjömarken är tillåten hastighet 140 km/h, i övrigt är den lägre. Den aktuella delsträckan mellan Bollebygd och Borås är 25 km lång. Vid Bollebygd passerar den befintliga järnvägen på en bro över motorvägen, väg 40. Stationen i Bollebygd består av enkelspår och en plattform i anslutning till stationshuset. Från Bollebygd mot den år 2002 öppnade mötesstationen vid Rödberg, öster om Bollebygd, är banan relativt rak och tillåten hastighet är 100 km/h. Mötesstationen vid Rödberg har kapacitet för 750 m långa tåg och medger samtidig infart. Sträckan mellan Rödberg och Sandared är mycket kurvig med ett flertal kurvor med radier på mellan 300 m och 500 m vilket innebär att den tillåtna hastigheten är begränsad till 65 km/h. Vid stationen i Sandared finns en 520 m lång mötesstation (420 m för samtidig infart). Från Sandared in till Borås tätort har banan en relativt god standard med tillåten hastighet mellan 120 km/h och 140 km/h. Mellan Bollebygd och Borås finns idag 24 plankorsningar mellan väg eller gång- och cykelväg och järnväg. Ungefär två tredjedelar av dem är skyddade med hel- eller halvbommar inklusive ljud- och ljusanläggning. Resterande är främst gång- och cykelväg med ljus- och/eller ljudsignal samt gångfålla. Förstudie Almedal Mölnlycke Figur 1.4 Utredningsetapper längs befintlig järnväg mellan Göteborg och Borås Järnvägsutredning Mölnlycke Bollebygd 8

15 KAPITEL 1 BAKGRUND OCH MÅL Utmed sträckan finns även 25 planskilda korsningar, där vägar eller gång- och cykelvägar passerar järnvägen på bro alternativt i tunnel. I Sjömarken, vid Sjöhagens skola, har en planskildhet för vägtrafik färdigställts under år 2004, varvid två närliggande plankorsningar som idag är skyddade med bommar kommer att stängas. Olyckor vid plankorsningar mellan väg och järnväg är den olyckstyp som är vanligast förekommande inom järnvägstrafiken. Det är också den olyckstyp som leder till flest antal dödade och allvarligt skadade. Banverket arbetar för att halvera antalet olyckor på plankorsningar inom en 10-årsperiod fram till år Aktuell förstudie Bollebygd Borås 9

16 Tidigare utredningar 10

17 KAPITEL 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR 2 Tidigare genomförda utredningar 2.1 Idéstudie Banverket genomförde år 2000 en idéstudie på hela sträckan Göteborg Borås. I den anges ett antal åtgärder och alternativa sträckningar för att förbättra järnvägsförbindelsen mellan Göteborg och Borås. Några av dessa sträckningar är fortfarande aktuella och kommer att belysas i denna förstudie. 2.2 Förstudier Banverket har genomfört förstudier på de två övriga delsträckorna mellan Göteborg och Borås, dels Almedal Mölnlycke dels Mölnlycke Bollebygd. Den förra har varit på remiss och en beslutshandling har nyligen tagits fram. Förstudien på sträckan Mölnlycke Bollebygd genomfördes under år 2001 och en beslutshandling upprättades i november Järnvägsutredning På delsträckan Mölnlycke Bollebygd har Banverket år genomfört en järnvägsutredning som är nästa steg i planeringsprocessen. Den var på remiss under år 2003 och ett beslut från Banverket angående val av sträckning kan förväntas under våren Därefter skall järnvägsutredningen till regeringen för tillåtlighetsprövning av vald korridor. 2.4 Götalandsbanan Götalandsbanans sträckning genom Borås stad, Beställare: Borås kommun, parallella uppdrag. Konsult: K-konsult, SCC samt VBB. Götalandsbanan, Landvetter Viared, Förstudie december Beställare: Borås kommun, Banverket och Göteborgsregionen. Konsult: SCC. Götalandsbanan genom Borås. Studie av central Bankorridor, Beställare: Borås kommun. Konsult: SCC och Tyréns. Götalandsbanan Borås Ulricehamn delen Brotorp Prången, augusti Beställare: Borås och Ulricehamns kommun. Konsult: Creacon Consult International AB. Götalandsbanan. Utredning om höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Jönköping Gripenberg, Jan Beställare: Banverket. Konsult: VBB. Idéstudie om höghastighetsjärnvägar i Sverige, januari Beställare: Banverket. Konsult: Scandiaconsult. Götalandsbanan har varit föremål för olika utredningar genom åren. Dessa utredningar har genomförts på initiativ av såväl projekt Götalandsbanan, kommunerna, Göteborgsregionen som Banverket. I några av dessa studier har ytterligare instanser deltagit. Götalandsbanan ett idéprojekt om en ny järnvägsförbindelse för 2000-talet, sept Beställare: Borås kommun m fl. Konsult: K-konsult. Götalandsbanan fysisk linjesträckning, principstudie, oktober Beställare: Projekt Götalandsbanan. Konsult: K-konsult. Järnväg Göteborg Borås. Okt nov Beställare: Borås kommun, Härryda kommun, länsstyrelserna i O-län och P- län, Älab, GLAB samt Banverket, parallella uppdrag. Konsult: SCC och VBB. Götalandsbanan Borås Jönköping, sept Beställare: Projekt Götalandsbanan. Konsult: VBB. 11

18 KAPITEL 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR 2.5 Tidigare studerade sträckningar Den aktuella delsträckan har studerats rent fysiskt i en stor mängd utredningar. I följande redovisning beskrivs översiktligt vilka sträckningsalternativ som tagits fram genom åren. Götalandsbanan ett idéprojekt om en ny järnvägsförbindelse för 2000-talet, september 1987 Beställare: Borås kommun m fl. Konsult: K-konsult (fig 2.1). I den första utredningen om Götalandsbanan, från år 1987, gällde det att i första hand ta fram förslag till det som kallas den felande länken, en järnväg mellan Borås och Tranås, via Ulricehamn och Jönköping. Genom Bollebygds tätort föreslogs järnvägen följa befintlig sträckning för att sedan mynna ut i två alternativ fram till Borås. Huvudalternativet följer befintlig järnväg fram till Kilaberget för att sen gå i en båge söder om Viareds industriområde in till Borås central via Viskadalsbanan. Ut ur Borås fortsätter den norrut via Älvsborgsbanan för att sedan vika av mot Ulricehamn. Det andra förslaget viker av från befintlig bana strax öster om Bollbygd och följer sedan väg 40 in till Viskadalsbanans infart till Borås central, alternativt med en förbifart sydöst ut ur staden via Gånghester mot Ulricehamn. Utredningen är översiktlig och redovisar inte några förslag till dragningar inne i Borås tätort. Fig 2.1 Götalandsbanan - ett idéprojekt om en ny järnvägsförbindelse för 2000-talet, september Götalandsbanan fysisk linjesträckning, principstudie, oktober Beställare: Projekt Götalandsbanan. Konsult: K-konsult (fig 2.2). I utredningen från år 1989 kompletterades materialet från år 1987 med ytterligare ett förslag till sträck- ning av Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås via Lerum. Förslaget innebar att järnvägen närmar sig Borås från nordväst i en båge norr om Sjömarken för att ansluta till befintlig järnväg in till Borås. Ut ur Borås fortsätter järnvägen via Kust till kustbanan mot Värnamo för att vika av vid Brotorp och vidare norr om Gånghester. Fig 2.2 Götalandsbanan - fysisk linjesträckning, principstudie, oktober

19 KAPITEL 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR Järnväg Göteborg Borås. Oktober november Beställare: Borås kommun, Härryda kommun, länsstyrelserna i O-län och P- län, Älab, GLAB samt Banverket, parallella uppdrag. Konsult: SCC och VBB (fig 2.3). Under år 1989 utfördes parallella uppdrag för att utreda framtida regional trafik mellan Göteborg och Borås, men med anvisningar till samordning med lokal och interregional trafik. SCC redovisade ett förslag till dragning som följer väg 40 från Rävlanda till Borås, med ett alternativ till dragning söder om Rävlanda och Bollebygd. Anslutningen till Borås central förslogs ske via Viskadalsbanan med en tunnel under Älvsborgs regemente. VBB redovisade en korridor från Hindås ner till befintlig järnväg vid Hultafors för att sedan fortsätta i en båge norr om Sandared och Sjömarken in till Borås via Lundby industriområde. Förslaget innehåller ett flertal långa tunnlar. Den andra korridoren gick via väg 40 med infart till Borås antingen via Viskadalsbanan i en båge söder om Viareds industriområde eller via det första förslaget över Lundby industriområde. Fig 2.3 Järnväg Göteborg - Borås, oktober-november Götalandsbanan Borås Jönköping, september Beställare: Projekt Götalandsbanan. Konsult: VBB (fig 2.4). I denna studie skulle, enligt beställaren, särskild omsorg ägnas åt banans passage norr om Gånghester. Utredningen redovisar ett alternativ ut ur Borås längs med nuvarande Kust till kustbanan, för att strax väster om Gånghester vika av norrut mot Rångedala. Fig 2.4 Götalandsbanan Borås - Jönköping, september

20 KAPITEL 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR Götalandsbanans sträckning genom Borås stad, 1993 Beställare: Borås kommun, parallella uppdrag. Konsult: K-konsult, SCC samt VBB (fig 2.5). Under år 1993 utfördes parallella uppdrag gällande framtida sträckning av Götalandsbanan genom Borås stad. K-konsult nyttjade främst befintliga järnvägar med vissa justeringar. Kust till kustbanans infart från Göteborg rätades ut via en tunnel under Tullen medan ett förslag visade en anslutning från Göteborg via Viskadalsbanan med en tunnel under Älvsborgs regemente. SCC visade på en liknande lösning till sammankoppling av Kust till kustbanan och Viskadalsbanan medan fortsättningen norrut via Älvsborgsbanan föreslogs vika av i en tunnel från Norrmalm till Brämhult. Ett förslag visade Kust till kustbanan mot Värnamo med tunnlar under Kristineberg och Hedvigeborg och vidare dragning mot Ulricehamn väster om Gånghester. SCC visade även på ett förslag till förbifart söder om Borås. VBB tog fram ett flertal olika förslag till dragningar av Kust till kustbanan genom Borås stad, flertalet liknande de som tidigare redovisats. Nya idéer fanns också i och med ett förslag till dragning från Ryttorp till Bergsäter och sedan vidare i tunnel under Trandared, samt ett förslag där järnvägen föreslogs gå genom tunnel under Tullen, skymta upp väster om Ramnasjön för att sedan fortsätta i tunnel under de centrala delarna av Borås samt Hässleholmen och mynna ut öster om Brämhult. Fig 2.5 Götalandsbanans sträckning genom Borås stad, Götalandsbanan, Landvetter Viared, Förstudie december 1994 Beställare: Borås kommun, Banverket och Göteborgsregionen. Konsult: SCC (fig 2.6). Till förstudien som togs fram under år 1994 låg som förutsättning att järnvägen skulle kopplas till Landvetter flygplats samt till en tänkt järnvägskorridor söder om Viareds industriområde. SCC redovisade tre förslag till dragningar mellan dessa punkter. Ett förslag drogs norr om Bollebygd och korsar väg 40 vid Vannasjön och sedan i en båge upp till Viared. Ett alternativ följer i princip väg 40, medan det sista alternativet passerar söder om Rävlanda och Bollebygd för att ansluta till alternativet utmed väg 40 vid Vannasjön. Fig 2.6 Götalandsbanan, Landvetter - Viared, förstudie december

21 KAPITEL 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR Götalandsbanan genom Borås. Studie av central bankorridor, Beställare: Borås kommun. Konsult: SCC och Tyréns (fig 2.7). Borås kommun gav i uppdrag åt SCC och Tyréns att i samverkan utföra en fördjupad utredning av de alternativ som kommit fram vid de parallella uppdragen om Götalandsbanans sträckning genom Borås stad år Främst handlade utredningen om en koppling från Kust till kustbanan mot Göteborg till Kust till kustbanan mot Värnamo via Älvsborgs regemente och Göta. Fig 2.7 Götalandsbanan genom Borås. Studie av central bankorridor Götalandsbanan Borås Ulricehamn delen Brotorp Prången augusti Beställare: Borås och Ulricehamns kommun. Konsult: Creacon Consult International AB (fig 2.8). Den här föreslagna sträckningen bygger på K-konsults sträckning från Syftet med utredningen var att omarbeta linjen, främst i och runt Ulricehamns tätort, för att få ner investeringskostnaden och därmed öka chanserna till ett genomförande av projektet. Utfarten ur Borås är identisk med K-konsults utredning från Creacon nyttjar befintlig utfart från Borås mot Alvesta med förgreningspunkt i Brotorp och passage norr om Gånghester. Fig 2.8 Götalandsbanan Borås - Ulricehamn - delen Brotorp - Prången, augusti

22 KAPITEL 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR Götalandsbanan. Utredning om höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Jönköping Gripenberg, januari Beställare: Banverket. Konsult: VBB (fig 2.9 ). Utredningen om Götalandsbanan som lades fram under år 1996 var i första hand en principutred- ning där man på en översiktlig nivå tittade på de företagsekonomiska förutsättningarna, de samhällsekonomiska effekterna samt effekterna för regional utveckling, miljö och markanvändning. De sträckningar av järnvägen som användes i utredningen hämtades från tidigare utförda lokaliseringsutredningar. Fig 2.9 Götalandsbanan. utredning om Höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Jönköping Gripen; januari Idéstudie om höghastighetsjärnvägar i Sverige, januari Beställare: Banverket Konsult: Scandiaconsult I idéstudien om höghastighetsjärnvägar har man på en översiktlig nivå tittat på Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm och Europabanan mellan Stockholm och Helsingborg/Malmö/Köpenhamn. Utredningen har jämfört nybyggnad med en upprustning av befintliga banor och fokuserat på passagerar- och godsunderlag. En grov samhällsekonomisk bedömning av olika utbyggnadsalternativ har tagits fram. Fig 2.10 Samlad bild av tidigare studerade linjesträckningar. 16

23 KAPITEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 Förutsättningar 3.1 Utredningsområdet Det aktuella området är vidsträckt och avgränsas i väster vid Bollebygds tätort, i anslutning till föregående utredningsetapp. Avgränsningen i öster går vid Gånghester, där befintlig järnväg passerar i väst östlig riktning, söder om samhället. I norr är det Gesebolsjöns norra strand samt våtmarksområdena öster därom som innefattas av avgränsningen. Den södra avgränsningen sträcker sig söder om väg 40, i naturmarksområde. Sjösystemet Västersjön och Bosjön ingår i utredningsområdet. 3.2 Natur Landskapet mellan Bollebygd och Borås är kuperat och inslagen av sjöar och våtmarker är stort. Den vanligaste skogstypen är granskog med inslag av tall och björk, men det finns också rena tallskogar. Blandningen av skogar, sjöar, myrar och bäckraviner och ett småskaligt odlingslandskap ger området en mosaikartat landskap. Tillgången på rådjur och annat vilt är god liksom fisk i de många vattendragen. Riksintresse naturmiljö Några områden som är av riksintresse för naturmiljön finns inte inom utredningsområdet. Texten nedan beskriver några av de stora värdefulla områdena som idag finns dokumenterade för naturmiljön (N). Områdena är markerade på kartan på nästa uppslag. Naturreservat N1 Rya åsar Området är naturreservat och skyddat genom Miljöbalken 7 kap 4 sedan Klass I högsta naturvärde enligt Skyddsvärd natur i Borås Stad. Rya åsar är en urbergsrygg med ett av kommunens största sammanhängande lövskogsområden. I de norra och västra delarna utbreder sig ett vidsträckt barrskogslandskap med små myrar och några mindre sjöar. Även om skogsbruk har förekommit utgörs fortfarande betydande delar av gammal skog. Större ekskogar finns i de södra och östra delarna. Rya åsar är livsmiljö för ett mycket stort antal sällsynta och hotade djur och växter. Ett tjugotal arter som enligt Naturvårdsverkets fastställda listor är nationellt hotade har påträffats här. Rester av äldre kulturlandskap återfinns på flera ställen och detta tillsammans med den rika naturmiljön och närheten till staden gör Rya åsar till ett synnerligen värdefullt område för friluftsliv och rekreation. Ekologiskt känsliga områden Det har under årens lopp gjorts ett antal inventeringar i området men för att underlätta redovisningen har dessa sammanförts enligt länsstyrelsens klassificering. Områdena klassificeras från 1-3 där 1 är de med högst naturvärden. Underlagsmaterialet har hämtats från länsstyrelsen och kommunernas översiktsplaner. De inventeringar som redovisas på kartan är länsstyrelsens Ängs- och hagmarksinventering, våtmarksinventeringen samt lövskogsinventeringen. Flera av dessa områden sammanfaller med områden utpekade i översiktsplaner och i dokumentationen Skyddsvärd natur i Borås. Under rubriken lokala intressen redovisas de mest värdefulla områdena. Lokala intressen Bollebygds översiktsplan pekar ut både Nolån och Sörån som områden med stort naturvärde. Även ett stort område kring Gesebols sjösystem bedöms ha stort naturvärde. N2 Håmossen Klass I högsta naturvärde enligt Skyddsvärd natur i Borås Håmossen är en stor öppen mosse endast bevuxen av enstaka martallar. Hela våtmarken är hydrologiskt tämligen opåverkad. Fågellivet är rikt. N3 Upptröst, Östra och Västra Hunghult Klass I högsta naturvärde enligt Skyddsvärd natur i Borås Landskapet sydväst om Borås karaktäriseras av vidsträckta barrskogar omväxlande med mossar och skogssjöar. Här och var öppnar sig skogen kring mindre gårdar och byar med väl skötta och brukade kulturmarker. På markerna återfinns bland annat en mängd arter som gynnas av denna skötsel, såsom grova, hamlade askar med förekomst av lavar, betad granskog med intressanta svampförekomster. Vid Västra Hunghult finns små kullar som utgörs av morän och isälvsmaterial och är av geologiskt intresse. Väster om det uppodlade stråket från Upptröst till Västra Hunghult finns en rad små öppna mossar omväxlande med äldre skog. En del mer eller mindre opåverkade mossar återstår. Mossmarkerna har ett naturligt samband med de odlade markerna och utnyttjas i vissa fall ännu som betesmark. 17

24 KAPITEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.3 Kultur Riksintresse kulturmiljö Inga riksintressen för kulturmiljön finns inom utredningsområdet. Texten nedan beskriver några av de stora värdefulla områdena som idag finns dokumenterade för kulturmiljön (K). Områdena är markerade på nedanstående karta. Bevarandeprogram för odlingslandskapet Länsstyrelsen har tagit fram ett program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Kulturlandskapet är en kombination av kulturlämningar som hus och fornlämningar men också lämningar av gamla brukningsformer som ofta inkluderar arter och naturtyper som är viktiga för naturvården. I programmet har man gjort en samlad redovisning och klassificering av natur- och kulturvårdens intressen i odlingslandskapet. K1 Nolåns dalgång Värde 3 Odlingslandskap med högt bevarandevärde enligt bevarandeprogrammet. Längs dalgången finns ett öppet och småkuperat odlingslandskap med betesmarker. Bebyggelsen ligger karaktäristiskt upptryckt längs dalgångens västra sida. Området pekas även ut i Bollebygds ÖP som ett område med stort naturvärde. K2 Gesebol, Lindedalen Värde 2 Odlingslandskap med mycket högt bevarandevärde enligt bevarandeprogrammet. 18

25 KAPITEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Variationsrikt äldre odlingslandskap med fina betesmarker och strandängar med häckande vadarfåglar. Byn Gesebol delas av den slingrande Geselboån med mader och myrmarker. Äldre gårdsbebyggelse med åkrar och hagmarker. Området pekas även ut i Bollebygds ÖP som ett område med stort kulturvärde. K3 Hunghult, Upptröst, Koerhult, Flyxhult med flera Värde 3 Odlingslandskap med högt bevarandevärde enligt bevarandeprogrammet. På flera ställen finns bevarade gårdar och byar som med sina kvarvarande element i form av stenmurar, odlingsrösen och små åkrar ger ett avbrott i de vidsträckta barrskogarna som dominerar i området. Förekomsten av hagmarker med hävdgynnad flora är rik runt dessa gårdar. Fornlämningar Området har varit bebott länge och idag kända fyndplatser finns utspridda i terrängen, bl a i nära anslutning till bebyggelsen i Borås. I Borås Stad finns flera röjningsområden och fossila åkrar. I Bollebygds kommun dominerar de gamla torplämningarna. Lokala intressen Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer inom utredningsområdet finns i det som tidigare utgjorde Bollebygds sockencentrum, i Nolåns dalgång, i Hultafors, byn Fjälla och i Torstad. 19

26 KAPITEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.4 Friluftsliv Med friluftsliv menas här aktiviteter som utövas ute i naturen utan några speciella anläggningar. För intresse för friluftslivet är dels tätortsnära områden men även större naturområden som dels pekas ut i kommunernas Översiktsplaner dels Länsstyrelsen inventering av större opåverkade områden. Riksintresse friluftsliv Texten nedan beskriver några av de stora värdefulla områdena som idag finns dokumenterade för det rörliga friluftslivet (F). Områdena finns markerade på kartan på föregående uppslag. F3 Viaredssjön Längs Viaredssjön finns flera badplatser i både Sandared och Sjömarken. I anslutning till Sjömarkens strandbad finns kommunens välbesökta dagkollo där det bedrivs bland annat simskola. Knalleleden Den ca fem mil långa sträckan går norr om järnvägen, från Bollebygd via elljusspår, traktorvägar och mindre bilvägar till Borås där den korsar järnvägen. Vandringen bjuder på vatten och skog, utsikter och möjligheter till vila. F1 Delsjö Härskogen Området skyddas genom kap 3 6 i Miljöbalken (MB). Som urvalskriterier anges att skogs- och sjölandskapet ger särskilt goda förutsättningar för strövande, cykelturer, vandring samt skid- och skridskoåkning. Stora opåverkade områden Stora mark och vattenområden som är opåverkade skall så långt som möjligt skyddas mot ingrepp som kan skada naturmiljön. Det huvudsakliga syftet med att bevara dessa områden är att värna om den biologiska mångfalden och bevara områdena för rekreation och friluftsliv. Bullret från järnvägen och väg 40 utgör en bred korridor i ett annars opåverkat område öster om Bollebygd. Lokala intressen F2 Rya åsar Den södra delen av åsen genomkorsas idag av ett system av stigar och promenadvägar och området är flitigt utnyttjat av skolor och för närrekreation. Vandringsleder, motionsspår, utsiktsplatser, sjöar, lövskog, gammal granskog och rester av ett äldre kulturlandskap gör att området som helhet har stora värden för det rörliga friluftslivet. Fiske Huvuddelen av kommunens sjöar är av regionalt intresse för fritidsfisket och flera av dessa sjöar ingår i fiskevårdsområden. Strandskydd Förutom det generella strandskyddet enligt 7 kap 13 i MB gäller även utökat strandskydd vid Gesebols sjö. 20

27 KAPITEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.5 Landskapsbild Landskapsbilden beskriver visuella effekter utifrån en betraktare. De faktorer som bidrar till att forma landskapet är: Topografin Vattentillgång Klimat Ekologi samt faktorer som är skapade av människan: Arkeologi Kulturlandskap Bostäder och verksamheter Anläggningar vägar, kraftledningar o dyl. Det aktuella området karakteriseras av ett sprickdalslandskap med stora inslag av vattendrag och våtmarker. Terrängen är kuperad med nivåer som lägst i väster på 90 meter över havet och som högst över 200 meter i de nordöstra delarna. Grovt kan man dela in landskapet i fem olika karaktärer. Nedan beskrivs dessa och på kartan kan man avläsa strukturen genom förtydligande av befintliga landskapselement och rumsbildningar. Stora sammanhängande skogsområden Den kuperade terrängen är till största delen skogbeklädd och domineras av barrskog. I de höglänta partierna breder stora våtmarksområden ut sig, vilka på sina ställen ger en mer öppen och överblickbar terräng. Annars karakteriseras denna landskapstyp av en tät och storskalig struktur. Sjölandskap Söder om befintlig järnväg breder ett sjösystem ut sig, där Viaredssjön utgör ett stort öppet landskapsrum. Utmed dess norra strand slingrar sig järnvägen och här ligger även samhällena Sandared och Sjömarken. Den södra stranden har mer en skogskaraktär med spridd bebyggelse. Sjösystemet sträcker sig söderut och i området mellan väg 40, som förbinder Göteborg med Borås och väg 41 mellan Borås Varberg, finns flera stora sjöar som sammanbinds av bäcksystem. Öppet kulturlandskap De öppna odlingsmarkerna finns i Söråns och Nolåns dalgångar, vilka utgör ett positivt bidrag till landskapsbilden i de annars visuellt slutna skogsområdena. Dalgångarna sammanstrålar i den västra delen av utredningsområdet och utgör sprickdalar i väst-östlig riktning respektive nord-sydlig riktning. Vattendragen slingrar sig i sina naturliga förlopp i dalgångarna som inramas av de skogbeklädda branterna, vilka begränsar utblickarna. Söråns dalgång utgör även ett kommunikationsstråk, där befintlig järnväg och väg passerar. Befintlig järnväg passerar genom centrala Borås. Järnvägen syns bakom punkthusen i bilden. 21

28 KAPITEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Tätortsbebyggelse För samhällena Bollebygd, Olsfors, Hultafors, Sandared och Sjömarken präglas bebyggelsestrukturen av villaområden, vilka utgör en småskalighet med en gles struktur. Orterna är orienterade utmed Sörån och sammanbinds bl a med den befintliga järnvägen. I projektet beskrivs tätorten Borås mer detaljerat under rubriken gestaltning. Randbebyggelse Randbebyggelse kan beskrivas som en zon mellan tätorten Borås och naturområdena som tar vid utanför staden. Områdena som är orienterade utmed de större trafiklederna innehåller storskaliga verksamheter. Viareds industriområde ligger i ett relativt öppet landskap, där den äldre markanvändningen lämnat spår efter sig genom stenmurar och hagmarkspartier. Den småskaliga bebyggelsen breder ut sig i utkanten av tätorterna. 22