Nylands förbund. Verksamhets- och ekonomiplan Budget för år Nylands förbund 2008

Transkript

1 Nylands förbunds publikationer D Nylands förbund Verksamhets- och ekonomiplan Budget för år 2008

2

3 Nylands förbund Verksamhets- och ekonomiplan Budget för år 2008 Nylands förbund 2008 Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 1

4 Nylands förbunds publikationer D ISSN Grafisk design: BNL Euro RSCG Pärmbild: Tuula Palaste-Eerola Layout: Arja-Leena Berg Översättning: Susan Neiro Dark Oy Helsingfors st Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi 2 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

5 Landskapsdirektörens översikt Under verksamhets- och ekonomiplanperioden genomgår landskapet Nyland jämte dess kommuner, Nylands förbund och hela regionförvaltningen stora förändringar. I slutet av perioden växer landskapet sannolikt till att omfatta hela det historiska Nyland. Kommunerna grupperar sig på ett nytt sätt i.o.m. att vissa kommuner fusioneras och då andra bygger upp nya samarbetsområden för en produktion av bastjänster. Arbetsfördelningen för Nylands förbund och de statliga regionförvaltningsmyndigheterna ändras. Distriktsförvaltningen för arbets- och näringsministeriet som inleder sin verksamhet år 2008 kommer i ganska stor omfattning att avvika från de nuvarande arbetskrafts- och näringscentralerna. Regeringsprogrammet lovar för sin del ändringar i länsstyrelsernas uppgifter och verksamhet. Eftersom de tidigare nämnda förändringarna fördelar sig på de resterande åren , innehåller året 2008 förberedelser för reformer, vars omfattning, innehåll och tidtabell klarnar först så småningom. De viktigaste uppgifterna för Nylands förbund behandlas mera detaljerat senare. I dem ingår bl.a. utarbetandet av genomförandeplanen för bl.a. landskapsprogrammet, färdigställandet av den första etapplanen och inledandet av arbetena för den andra samt genomförandet av programmen för EU:s nya programperiod. En betydande förändring i början av år 2008 är att tre centrala personer byts ut inom förbundets ledning. Då Aimo Lempinen avgår med pension från sin uppgift som landskapsdirektör inleder Ossi Savolainen sitt arbete. Eftersom Jukka Peltomäkis tjänsteledighet slutar med avgång, har man till direktör för ansvarsområdet Regionutveckling valt Pertti Rauhio. Då direktör Seija Vanhanen som svarat för planeringen av områdesanvändningen övergått till nya uppgifter inom affärsvärlden, byts även ledningen för det här ansvarsområdet ut i början av år Aimo Lempinen Landskapsdirektör Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 3

6 Innehåll Landskapsdirektörens översikt 3 Verksamhetsmiljö 6 Ett internationellt samarbete som stöd för regionutvecklingen 6 Den ekonomiska tillväxten avtar inom år Den kommunala ekonomin tillstramas Det kommunala fältet jämte förändringar 7 Invånarantalet fortsätter att växa och boendet blir fortsättningsvis dyrare 7 Utmaningarna inom välfärden och utvecklandet av servicestrukturerna 8 Allt bättre omsorg om miljön 8 Förändringar i regionutvecklingens verksamhetsmiljö 9 Nyland i Finland 10 Samarbetsnätverk och modell för utveckling 11 Planeringssystem 11 Landskapets samarbetsgrupp 12 Regionalt samarbete 13 Samarbetet mellan landskapen i södra Finland (ELLI) 14 Internationellt samarbete 14 Nylands förbund 15 Verksamhetsidé 15 Vision 15 Värden 15 Verksamhetsmodell 15 Strategi för balanserad framgång 16 Konditionsanalys för Nylands förbund 17 Kärnuppgifter 18 Verksamhetsramarna under planeringsperioden Regionutvecklingen under åren Planeringen av områdesanvändning 19 Strategiska val 20 Boendet 20 Näringar 20 Förutsägbarhet inom utbildning och sysselsättning 20 Välfärd 21 Regionstruktur 21 Trafik 22 Miljön och övrig infrastruktur 22 4 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

7 Verksamhetsplan Var och en finner sin egen roll i samverkan 24 Nylands Östersjöprogram genomförs 24 Genomförandet av programmen inom den nya strukturfondsperioden inleds 24 Utarbetandet av landskapsöveriksten 2033 inleds 25 Landskapsprogrammet genomförs och följs upp, genomförandeplanen utarbetas för åren Åtgärdena inom metropolstrategin genomförs 25 Näringsverksamheten främjas 26 Utbildning och kompetens 26 Nylands välfärdsstrategi blir konkret 27 Planeringen av områdesanvändningen 27 Ett arkitekturpolistiskt program utarbetas för Nyland 29 Trafiksystemarbetet omfattar många projekt 29 En klimatstrategi för Nyland är nödvändig 29 Funktionella mål 30 Budgeten för år Ekonomiska mål 32 Budgetens bundenhet 32 Ekonomiplanen Driftsekonomidel 33 Resultaträkning 34 Investeringsdel 35 Finansieringskalkyl 35 Betalningsandelar år 2008 för Nylands förbunds medlemskommuner 36 Indikatorer för en uppföljning av Nylands utveckling 37 Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 5

8 Verksamhetsmiljö Ett internationellt samarbete som stöd för regionutvecklingen Under de senaste åren har vi levt i en tid av kraftig ekonomisk tillväxt. Även om uppsvinget inom den ekonomiska tillväxten beräknas avta inom de närmaste åren, finns det inom vår internationella miljö inte sådana ändringar inom synhåll, som hotar den nyländska utvecklingen. Tvärtom, det nyländska näringslivet blir allt globalare och betydelsen av internationellt samarbete blir allt viktigare i form av samarbetsmöjligheter. Å andra sidan blir även utmaningarna allt internationellare: bristen på arbetskraft, åldrande befolkning, miljövård, varmare klimat, överflyttningen av den internationella ekonomins fokus till Asien är alla långtida utmaningar, som är gemensamma för hela Europa. De gemensamma behoven ökar på eget sätt betydelsen av interregionalt och gränsöverskridande samarbete för att söka fram, byta ut lösningsmodeller och för att sprida innovationer. Nyland är en av Europas ledande områden tack vare sin utvecklade innovationspolitik och landskapet jämte dess olika aktörer är eftertraktade kompanjoner i internationella projekt. Det andliga kapitalet, d.v.s. kompetensen och kompetensutvecklingen hör till våra nyckelresurser och är en viktig kompetensfaktor när det gäller det internationella samarbetet. Den ekonomiska tillväxten avtar inom år 2008 De ekonomiska forskningsanstalterna räknade med att den finländska ekonomin utvecklas i en gynnsam riktning under år Finlands och Nylands ekonomiska utveckling ser ut att förverkligas bättre än väntat under år Forskningsanstalternas prognos för år 2008 ger igen vid handen att den ekonomiska tillväxten avtar men förblir ändå rätt snabb. Alla tecken visar att toppen på den pågående konjunkturperioden ligger bakom oss och att sannolikheten för en positiv överraskning är klart mindre än ifjol. Den ekonomiska osäkerheten i USA och Asien har tilltagit under år Ekonomin inom det för Finland viktiga euroområdet har för sin del förstärkts. I och med förstärkningen håller euroområdet allt bättre för yttre negativa chocker, t.ex. från USA. Allmänt sett har ekonomin inom Nyland vuxit snabbare eller åtminstone lika snabbt som ekonomin för hela landets del. Det finns ingen orsak att tro, att inte detta skulle vara fallet under år Den rätt måttliga ekonomiska tillväxt som man räknat med innebär att det nyländska sysselsättningsläget blir bättre och bättre och att nivån på flyttningsrörelsen och tillväxten på invånarantalet förblir höga. Den här utvecklingen betonar allt mera betydelsen av de viktigaste utmaningarna i landskapet. Sådana är höjningen av bostadsproduktionsnivån, tillräckliga trafikinvesteringar och säkrandet av kommunala tjänster för invånarna. Den kommunala ekonomin tillstramas 2008 Årsbidraget för de nyländska kommunerna var dåligt under åren Situationen blev klart bättre under år Den positiva utvecklingen torde även fortsätta under år Då den allmänna ekonomiska utvecklingen ser ut att bli bättre än väntat, blir även de kommunala skatteintäkterna större än beräknat. De kommunala utgifterna växer dock även en aning mera än vad man räknat med. Fyra nyländska kommuner höjde på sin skatteprocent för år Det är ännu öppet, hurudana lösningarna blir för de kommunala arbetstagarnas löner inom de närmaste åren. Mycket tyder på att lösningarna kommer att ge upphov till stora tryck att höja kommunernas inkomstkatteprocent inom 2008 och 2009 och att den kommunala ekonomin förblir stram. 6 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

9 Det kommunala fältet jämte förändringar Fältet med de nyländska kommunerna förändras. Städerna Karis och Ekenäs har beslutat gå samman, liksom även Pojo kommun. Detta gäller även för staden Lojo och kommunen Sammatti. Hyvinge, Riihimäki, Loppis och Hausjärvi har låtit göra en utredning om förutsättningarna för en kommunsammanslagning. Vichtis, Högfors och Nummi-Pusula har beslutat grunda en samkommun, vars verksamhetsområde täcker hälsovårdstjänster enligt folkhälsolagen samt service enligt socialvårdslagen, med undantag av barndagvården. Borgnäs utreder social- och hälsovårdens samarbetsmöjligheter med Mäntsälä och Sibbo. Lojo och Sjundeå förhandlar som bäst om samarbete inom grundtryggheten. Kommunen Karislojo har bett Lojo stad, samt Nummi-Pusula, Högfors och Vichtis kommuner till förhandlingsbordet för att grunda ett område för den grundläggande hälsovården. Lojo har meddelat att staden förhandlar bara om en kommunfusion med Karislojo. Förbundets verksamhetsmiljö torde ändras på ett märkbart sätt inom när framtid. Nylands förbunds förslag om sammanslagningen av Östra Nylands förbund och Nyland har understötts på en bred front, men beslutet om ärendets lösning har överflyttats till reformen inom regionförvaltningen. Statsrådet har beslutat flytta över områden från Sibbo till Helsingfors. Dessutom föder en eventuell fusion av kommunerna Hyvinge, Riihimäki, Loppis och Hausjärvi större tryck på att Riihimäkiregionen skall ingå i Nylands förbund. Det aktuella projektet för reformen inom regionförvaltningen torde även föra med sig märkbara ändringar i förbundets verksamhet. Dessutom är det att vänta att landskapsförbundens roll är större i fortsättningen när det gäller samordnandet av markanvändning, boende och trafik. Invånarantalet fortsätter att växa och boendet blir fortsättningsvis dyrare Ca invånare fanns i Nyland i slutet av år Invånarantalet ökade med personer under året, vilket för sin del är klart mera än under föregående år. Nylands invånarantal växer alltså ännu också med kraftiga tag. En betydande faktor inom befolkningsökningen är den ökande invandringen. Inom Nylands förbunds område har aningen över bostäder i genomsnitt ingått i bostadsproduktionen. Den har således inte uppnått det uppskattade behovet, vilket är nya bostäder varje år. År 2006 stod nya bostäder klara. År 2006 steg priset på ägarbostäder fortfarande i raskare takt än den allmänna inflationen och de regionala skillnaderna blev allt större. Höjningen av hyresbostädernas hyror har varit rimligare. De genomsnittliga hyrorna inom huvudstadsregionen är dock drygt 40 % högre än i övriga delar av Finland. De låga räntorna och den ökande köpkraften har varit den viktigaste orsaken till att priset på ägarbostäder har stigit. Högre räntor har för sin del inte märkbart påverkat bostadspriserna. Däremot har minskningen inom bostadsproduktionen haft betydelse, eftersom marknaderna inte drar. Även om bostädernas priser har stigit inom området och det råder brist på bostäder till skäliga priser, har bostadsproduktionen med statlig finansiering minskat. Finansieringsanstalterna beviljar lån med förmånliga villkor och det är svårt att på marknaderna anpassa bostädernas produktionskostnader till det som föreskrivs av statens bostadsvillkor. Högre räntor har igen ökat efterfrågan på hyresbostäder. Det råder särskilt brist på skäligt prissatta hyresbostäder för enpersonshushåll. Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 7

10 Utmaningarna inom välfärden och utvecklandet av servicestrukturerna Frågor i anslutning till välfärden är viktiga med tanke på den nyländska utvecklingen. Utvecklandet som avses här omfattar servicestrukturer samt sätten att samarbeta och fatta beslut på. Den regionala åldersstrukturen har en speciellt stor betydelse för social- och hälsovårdstjänster; ju mera befolkningen koncentreras och ju större skillnaderna i åldersstrukturen blir inom de olika områdena, desto svårare är det att organisera och finansiera service. Välfärden bland de äldre och yngre utgör en stor utmaning. Antalet åldringar ökar snabbare i Nyland än i det övriga landet. Å andra sidan avviker även antalet barn från utvecklingen annanstans, eftersom antalet personer i arbetsför ålder ökar allt mera. Inom landskapet finns det även olika områden och åldersstrukturen inom landskapscentra är förmånligare än på randområdena. De kostnader för alla åldersgrupper som hänger ihop med just åldern kommer att öka snabbare här än i det övriga Finland. Detta innebär att även behovet av och kostnaderna för vårdpersonalen ökar snabbare här. En annan stor utmaning är hur man inom området kan övergår från att sköta sjukdomar till att förebygga dem. Detta betyder att den grundläggande hälsovårdens roll kommer att bli mera betydelsefull och samtidigt ökar människornas insatser för det egna välbefinnandet. Nyland präglas också av att de sociala problemen är så allmänna. Välfärden på området skall följas upp på kontinuerlig basis och vid behov måste man kunna dra social- och hälsovårdspolitiska linjer och skrida till behövliga åtgärder. De elektroniska tjänsterna blir allt vanligare och förutsätter apparatanskaffningar, vilket för sin del skapar nya utmaningar för användaren. Nylänningarna bör erbjudas tillräckligt med handledning och övriga möjligheter att på ett tryggt sätt lära sig att sköta sina ärenden och att undgå digital utslagning i en värld som präglas av snabba förändringar. Detta bör ske i samarbete med dem som erbjuder service, teknologileverantörer och utvecklare av nya servicehelheter. Ett tryggt Nyland utgör en del av nylänningarnas välfärd. Välfungerande grundstrukturer och förvaltning är en del av tryggheten. I samhällsplaneringen och byggnadsverksamheten skall man fästa speciell uppmärksamhet vid att helhetstryggheten och hälsan främjas. En funktionellt mångsidig samhällsstruktur ökar det sociala och umgänget i allmänhet, vilka i sin tur förebygger brottsligheten, ökar känslan av samhörighet och minskar på känslan av otrygghet. Allt bättre omsorg om miljön Den nyländska miljön är mångsidig och god. Det finns kvalitativt byggd miljö, omfattande landsbygdsområden i naturligt tillstånd samt en även internationellt erkänd skärgårdskust. Den här nyländska resursen kräver dock kontinuerlig omsorg, insatser och samarbete i en verksamhetsmiljö, som ständigt är i förändring. Många miljöfrågor såsom Östersjöns tillstånd och klimatförändringen är internationella frågor. Om man vill lösa dem, krävs ett omfattande samarbete på landskaps-, nationell och internationell nivå. Vid sidan av de internationella frågorna utgör en förstörd miljö samt olika olycksrisker en hotbild för en trivsam och hälsosam miljö. Minimerade risker förutsätter bl.a. att reservsystem skapas och man förbereder sig för även snabba åtgärder vid förebyggandet av miljöolyckor. Speciellt klimatförändringen för med sig nya utmaningar för planläggningen, den övriga planeringen samt byggandet. 8 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

11 Förändringar i regionutvecklingens verksamhetsmiljö I enlighet med linjerna i regeringsprogrammet ansluter sig de mest betydande förändringar som påverkar regionutvecklingen till grundandet av det arbets- och näringsministerium som inleder sin verksamhet i början av år Uppgifterna som skötts av arbetsministeriet, som läggs ned, samt av handels- och industriministeriet överförs till det nya ministeriet. Även de regionala utvecklingsuppgifterna som hört till inrikesministeriet överförs till det nya ministeriet. Kommunala ärenden samt ärenden som gäller den regionala och statliga lokalförvaltningen överförs från inrikesministeriet till finansministeriet. Invandrar- och integreringsfrågorna samlas till inrikesministeriet. Verksamheten vid Nylands förbund påverkas speciellt av de arrangemang som gäller funktionerna inom förbundets regionutveckling. Under ledning av statsrådet bereds under år 2008 riksomfattande mål för områdesutveckling, som ger riktlinjer för regionutvecklingen under den pågående regeringsperioden. Det aktuella reformprojektet inom regionförvaltningen reder ut behövliga uppgifter inom regionförvaltningen samt färdigställer en mellanrapport till Mellanrapporten innehåller förslag om regionala förvaltningsmyndigheternas uppgiftshelheter och uppgiftsförändringar och om överföringen av centralförvaltningens uppgifter till myndigheterna inom region- och lokalförvaltningen. Där ingår även förslag om ett minskat antal regionala förvaltningsmyndigheter och om ändrade områdesfördelningar samt om eventuella nya statliga regionförvaltningsmyndigheter. Lagen om regionförvaltning färdigställs under år 2008 och reformerna i anslutning till den beräknas äga rum år Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 9

12 Nyland i Finland Befolkningsandel 26 % Flygpassagerare Båtpassagerare Universitetsstuderande Bostadsproduktion åriga utan utbildning Utexamin., högre utbildn.nivå Statens inkomster Arbetskraft Brottslighet BEFOLKNINGSANDEL Personer som fått utkomststöd Industrins förädlingsvärde Personbilar Statens utgifter Kväveutsläpp Industriexport Trafikprestation Arbetslösa Elförbrukning Grundvattensresurser Fritidshus Kommunernas statsandelar Allmänna vägar Gårdbruksenheter Landareal Vattenareal Källor: Statistikcentralen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Finlands miljöcentral, Stakes 10 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

13 Samarbetsnätverk och modell för utveckling Modell för landskapsutveckling Riksomfattande mål för områdesanvändningen Internationellt samarbete Landskapsöversikt Landskapsplan Landskapsprogram Riksomfattande mål för regionutvecklingen Statliga förvaltningsmässiga planer och program EU-program Kommunal planläggning och myndighetsbeslut GENOMFÖRANDE Landskapsprogrammets genomförandeplan Planeringssystem Landskapsöversikten, landskapsplanen och landskapsprogrammet utgör en treenighet, enligt vilken landskapet utvecklas. Landskapsöversikten är en helhetsinriktad, långsiktig och strategisk plan för utvecklandet av landskapet. Översikten fastställer den eftersträvade utvecklingen och verksamhetspolitiken på lång sikt. Med de strategiska valen och strategierna som ingår i översikten eftersträvas visionen Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. Landskapsöversikten godkändes av landskapsfullmäktige i december Beredningen av följande översikt inleds redan Landskapsplanen är en allmän plan om samhällsstrukturen och områdesanvändningen i landskapet. Med hjälp av planen skapar man förutsättningar för en sund levnadsmiljö och främjar en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt sett hållbar utveckling. I landskapsplanen sammanfogas även de av statsrådet godkända riksomfattande målen för områdesanvändning med målen på landskaps- och regional nivå. Varje kommun bör i sin egen planläggning beakta landskapsplanens lösningar. Landskapsplanen är ingen genomförandeplan, utan de i den angivna markanvändningslösningarna på landskaps- och regional nivå preciseras i mera detaljerad planering, såsom i kommunala general- och detaljplaner. Även övriga myndigheter skall i sina planer och i sin verksamhet främja genomförandet av landskapsplanen. Landskapsplanen för Nyland fick laga kraft under år 2007 i och med att den högsta förvaltningsdomstolen förkastade alla besvär som inlämnats med anledning av planen. Den kompletteras med etapplandskapsplanen 1. Målet är att etapplanen är klar för ett beslut av landskapsfullmäktige i slutet av år Dessutom har landskapsstyrelsen fattat beslut om att inleda beredningen av den nya landskapsplanen i slutet av år 2009, d.v.s. då etapplandskapsplanen 1 har blivit färdig. Landskapsprogrammet upptar utvecklingsmål som är baserade på landskapets möjligheter och behov, de för landskapets utveckling viktigaste projekten och andra väsentliga åtgärder som behövs för att uppnå målen samt en plan för finansiering av programmet. Nylands landskapsprogram godkändes i december 2006 och beredningen av följande inleds Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 11

14 I landskapsprogrammets genomförandeplan, som utarbetas årligen, kommer man överens om de viktigaste projekten och de övriga åtgärderna i anslutning till genomförandet av landskapsplanen och specialprogrammen. Sådana specialprogram är regioncentraprogrammet, det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, kompetenscenterprogrammet, skärgårdsprogrammet och EU-programmen. Man uppvisar även en kalkyl om finansiering av dessa. Enligt det tillägg ( 10a) som gjorts i regionutvecklingslagen är den del av landskapsprogrammets genomförandeplan som gäller den statliga finansieringen landskapets förslag till statlig finansiering angående de anslag som är centrala och påverkar regionutvecklingen. Enligt tillägget skall ministerierna förhandla med landskapen om allokeringen och beredningen av de ifrågavarande anslagen. Nylands samarbetsnätverk Statsrådet Valkretsarnas riksdagsledamöter Landskapets samarbetsgrupp Statens regionalförvaltning Arbetsmarknadsorganisationer Näringslivet Företagarorganisationer Handelskamrar NYLANDS FÖRBUND Universitet, yrkeshögskolor 24 medlemskommuner Forskningsanstalter Läroanstalter Partiernas distriktsorganisationer Medborgarorganisationer Invånare Företag Internationella nätverk PROJEKT OCH ÅTGÄRDER Landskapets samarbetsgrupp Landskapets samarbetsgrupp (MYR) samordnar de åtgärder som behövs för att såväl genomföra strukturfondsprogrammen som utveckla regionen och en sådan finns i varje landskap. I den nyländska samarbetsgruppen på landskapsnivå ingår jämlikt representanter för Nylands förbund jämte medlemskommuner, de statliga myndigheter som finansierar utvecklingsprogram och -åtgärder samt övriga till statsförvaltningen tillhörande organisationer och de med tanke på landskapets utveckling viktigaste arbetsmarknads- och näringsorganisationerna. Landskapsstyrelsen utnämner 24 medlemmar och som ordförande verkar landskapsstyrelsens ordförande. Samarbetsgruppen kan vid behov kalla in sakkunniga till mötena. Under landskapets samarbetsgrupp verkar även ett sekreterarskap och en projektberedningsgrupp. Gruppens uppgift är ny och ersätter till en del den tidigare arbetsgruppen för Mål 2-programmet. Det nya organets roll och arbetssätt utformas rätt långt under årets lopp. För att samordna landsbygdsärendena finns det en separat landsbygdssektion. 12 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

15 I Nyland verkar landskapets samarbetsgrupp som ett forum för alla parter när det gäller frågor om landskapsutveckling, när det gäller att rikta in kommunala resurser samt när uppgiften går ut på att definiera de regionala utvecklingsprojekt och -linjer som i huvudsak genomförs i den statliga förvaltningens regi. Gruppen främjar och följer även upp hur de genomförs. Samarbetsgruppens roll kommer att förstärkas under årets lopp. Regionalt samarbete Under de senaste årtiondena har Helsingfors metropolområde blivit ett enhetligt service-, pendlings- och bostadsområde, oavhängigt av administrativa gränser. Utmaningarna för att utveckla det här området följer inga kommunala och inte heller nödvändigtvis landskapets förvaltningsmässiga gränser. När den färdigställts, påverkar den nu aktuella förändringen av landskapsindelningen märkbart områdesindelningarna. Landskapet indelas i Helsingfors, Lojo och Ekenäs ekonomiska regioner. Den här indelningen är dock föråldrad och förnyas, då de aktuella ändringarna har genomförts för förvaltningens och samarbetsområdenas del. Samarbetet inom huvudstadsregionen är etablerat och täcker alla kommunala verksamhetsområden via tiotals projekt. 14 kommuner deltar i intressebevakningen inom Helsingforsregionen. Kommungruppen Fyrlingarna idkar gemensam intressebevakning. Stads- och regioncentraprogrammet som baserar sig på regionpolitisk lagstiftning delar in landskapet enligt följande: Huvudstadsregionens stadsprogram Utvecklingsprogrammet för KUUMA-området Regioncentraprogrammet för västra Nyland Regioncentraprogrammet för Hyvinge Riihimäki-ekonomiområde Västra Nylands stadsprogram Regioncenterprogrammet för Hyvinge-Riihimäki ekonomiområde KUUMA-stadsprogrammet Huvudstadsregionens stadsprogram Helsingforsregionen (14 kommuner) Kommungruppen Fyrlingarna (Hyvinge, Kyrkslätt, Vichtis och Sibbo) Pojo Loppi Loppi HÖGFORS Nummi-Pusula Vichtis Sammatti Karislojo LOJO Sjundeå KARIS Hausjärvi RIIHIMÄKI HYVINGE Mäntsälä Borgnäs Nurmijärvi TRÄSKÄNDA Tusby VANDA GRANKULLA ESBO HELSINGFORS KERVO Sibbo Ingå Kyrkslätt EKENÄS HANGO Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 13

16 Vid utvecklings- och planeringsarbetet på landskapsnivå behandlas ärendena allt mera enligt program eller samarbetsområde. Nylands förbund samarbetar med regionerna och har för egen del en aktiv roll i genomförandet och finansierandet av programmen. I landskapsprogrammets genomförandeplan samordnas årligen utvecklingsbehoven hos de olika delarna/regionerna och även finansieringen av dem. Samarbetet mellan landskapen i södra Finland (ELLI) Landet indelas i fyra landskapsallianser, som samtidigt är NUTS 2-områden i EU:s statistiska områdesindelning. Alliansen för landskapen i södra Finland är en samarbetsorganisation för förbunden i följande landskap: Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Östra Nyland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Finland. Visionen för alliansen är: södra Finland är en högklassig och aktiv aktör som verkar för den kulturella och ekonomiska konkurrenskraften kring Östersjön. Alliansens verksamhetsstrategi utarbetas alltid för en kommunalvalsperiod i taget. Under de följande åren poängteras allt mera gemensam intressebevakning och projektifiering av EUdelfinansierade projekt. Landskapsstyrelsernas gemensamma möte på årlig basis beslutar om verksamhetens tyngdpunkter och de ekonomiska resurserna. Landskapsstyrelsernas ordföranden behandlar aktuella och gemensamma ärenden. En kommitté som består av landskapsdirektörer bereder ärendena till beslutsfattarna. Huvudsekreteraren svarar tillsammans med projektarbetare om skötseln av de praktiska uppgifterna. Alliansens lokaliteter finns på Nylands förbunds byrå. Internationellt samarbete Nylands Östersjöprogram , som nyligen blivit klart, utgör grunden för förbundets internationella samarbete. Programmet fastställer förbundets och dess kompanjoners mål för det internationella samarbetet kring Östersjön. Europeiska unionens programperiod för med sig nya finansieringsmedel som stöder genomförandet av förbundets Östersjöprogram. De viktigaste av dem är programmen Central Baltic IVA som omfattar länderna kring Mellersta Östersjön och Baltic Sea IVB som omfattar alla Östersjöländerna. Den föregående programperioden erbjöd de nya medlemsländerna möjligheter att finansiera nätverksbildningen och uppkomsten av gemensamma mål. Däremot stöder man under den nuvarande programperioden konkretare projekt t.ex. när det gäller utvecklandet av innovativa miljöer och välfärdstjänster samt miljöskyddet. För att utveckla Östersjösamarbetet och finna fokusområden inom Nylands Östersjöprogram fastställs målen för Nylands förbund enligt följande: 1. Ryssland och speciellt S:t Petersburg lyfts fram i fokus för Östersjösamarbetet i Nyland. 2. Utvecklingen i anslutning till tvillingstäderna Helsingfors-Tallinn främjas. 3. Samarbetet kring Östersjöområdet (södra Finland, Sverige, S:t Petersburg, Estland, Lettland) intensifieras. 4. De utländska aktörernas intresse för samarbete med det södra Östersjöområdet (Danmark, Tyskland, Polen, Kaliningrad, Lettland) väcks allt mera. 5. Den globala utvecklingen uppmärksammas och bl.a. beaktas Asiens påverkan på ekonomin och logistiken kring Östersjön. Alliansens verksamhet under åren leds av Päijänne-Tavastlands förbund och under de kommande två åren av Östra Nylands förbund. 14 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

17 Nylands förbund Verksamhetsidé Nylands förbund arbetar för att utveckla landskapet och dess verksamhet skapar förutsättningar för en förbättrad konkurrenskraft, invånarnas välmåga, näringslivets utveckling och en trivsam miljö. Vision Nylands förbund är en stark aktör i Nyland, i Finland och inom Östersjöområdet. Värden Värdena för Nylands förbund är folkvälde och öppenhet, invånarnärhet och hållbar utveckling. Verksamhetsmodell Nylands förbunds uppgifter har fastställts i förbundets grundstadga. Regionutvecklingsarbetet för samman både den regionpolitiska planeringen och planeringen av områdesanvändningen i det praktiska genomförandet och i finansieringen. Uppgifternas omfattning och den samhällspolitiska värdeladdningen förutsätter strategisk styrning och verksamhetssätt i utveckling. Den högsta beslutanderätten i en samkommun innehas av landskapsfullmäktige som valts av representantskapet. Förvaltningen sköts av landskapsstyrelsen som delegerar ärenden till förbundets byrå. Byrån arbetar för att de angivna målen skall kunna uppnås på ett kvalitativt sätt. Nylands förbunds organisation Landskapsfullmäktige Landskapsstyrelse Landskapsdirektör Förvaltning Enheter Ansvarsområden Internationella ärenden Regionutveckling Områdesanvändning Samarbetet både på förbundets byrå och allmännare sett inom hela regionförvaltningens nätverk förutsätter att informationsflödet är smidigt. Förbundets informationstjänst ger en bild av det håll som landskapet utvecklas mot. Den elektroniska ärende- och informationsbehandlingen gör det enklare att betjäna allehanda kunder. Förbundets ställning som landskapsutvecklare påverkas av att man på olika håll håller på och bygger upp olika samarbetsmodeller. Även regionaliseringen förutsätter ett ständigt utvecklingsarbete för verksamhetens del. Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 15

18 Ledningens främsta uppgift i en processorganisation är att samordna effektiva, löpande, samhällsmässigt sett verkningsfulla processer med kvalitetsfaktorerna i arbetslivet. Förbundets resurser finns hos dess personal. Att de sakkunniga förbinder sig till strategiska val och verksamhetsmål är en förutsättning för att arbetet lyckas. Systemet för att planera förbundets verksamhet utvecklas ur denna synvinkel. Inom personalarbetet ligger satsningen på företagshälsovårdens tjänster som främjar välmåendet på jobbet. För att mäta hur resultatrik förbundets verksamhet är, används förutom de ekonomiska utgångspunkterna även mätare för kvalitetsutveckling och för utvecklingen av mänskligt kapital. Basen för all verksamhet utgörs av visionen för Nylands förbund. I anslutning till visionen har man valt följande infallsvinklar: verkningsfullhet, intressegrupper, processer, personal, ekonomi. Strategi för balanserad framgång Verkningsfullhet Strategisk markanvändningsplanering Sammanfogning av resurser Intressebevakning Bedömning Intressegrupper Fungerande nätverk Målinriktad, öppet samarbete oi Uppföljning Vision Personal Kommunikations- och interaktionsfärdigheter Kompetensutveckling Strategiska färdigheter Arbetsbelastning under kontroll Självbedömning Extern bedömning Nylands förbund är en stark aktör i Nyland, i Finland och inom Östersjöregionen Trivsel i arbetet mäts Personalbokslut Processer Effektivt och resultatrikt arbetssätt Tillräckliga materiella resurser För regionutveckling anvisad finansiering Kommunal grund- och projektfinansiering Definieras skilt för varje process Landskapets andel av statens regionutvecklingsanslag 16 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

19 Konditionsanalys för Nylands förbund Starka sidor Demokratiskt beslutssystem Ställning som helhetsutvecklare Samarbetsarena Flexibla handlingssätt Tvåspråkighet Ett internationellt metropolområde som verksamhetsområde Innovativ region Samarbete mellan landskapen i södra Finland Internationellt erkänd samarbetspartner Möjligheter Ett informationssamhälle med växelverkan Förverkligandet av hållbar utveckling Starkare metropolområden Östersjöns ekonomiska integration Ändrad landskapsindelning Intensivare regionsamarbete Eftersträvad förstärkning av områdena Svagheter Förbundets verksamhet och mål är inte tillräckligt kända Otillräckliga resurser för de nya utmaningarna Hotbilder Centralförvaltningens starka ställning och stela sektorgränser Svagare kommunalekonomi Svagare ställning i.o.m. nya samarbetsmodeller Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 17

20 Kärnuppgifter Verksamhetsramarna under planeringsperioden Förbundets roll som en främjare av välfärden inom sitt område och som framtidsmakare har stadgats i markanvändnings- och bygglagen samt i regionutvecklingslagen. I de här lagarna ingår ett åliggande om samverkan. Genomförandet av det förutsätter omfattande samarbetsnätverk av Nylands förbund samt en välfungerande vertikal och horisontell arbetsfördelning mellan de nationella och internationella aktörerna på det regionala planet. Arbetets innehåll i den praktiska verksamheten fastställs enligt de prioriteringar som landskapsfullmäktige och styrelsen beslutat om. Medlemskommunernas prioriteringar syns även i verksamheten. Reformerna inom lagstiftningen har gett mera utvecklingsmetoder och större beslutanderätt till landskapsförbunden. Regionutvecklingen under åren Utgångspunkten för regionutvecklingen under åren i Nyland är de riksomfattande målen för områdesutvecklingen som statsrådet fastställt under sin regeringsperiod, den av landskapsfullmäktige godkända landskapsöversikten för åren och det av landskapsstyrelsen godkända landskapsprogrammet Ur Nylands synvinkel är det viktigt att fokus för den nationella regionpolitiken fortsättningsvis överflyttas till att känna igen de olika utvecklingsförutsättningarna i de olika delarna av landet och att stöda de regionala styrkorna på denna basis. Detta innebär att utvecklingsåtgärderna riktas på nytt och förutsättningar skapas på ett sådant sätt som ur helhetssynvinkel ger det bästa resultatet. I utvecklingsåtgärderna betonas fördelarna med storskalighet och framgången förutsätter att metropolområdets särställning godkänns i situationer, där de från nyländsk eller nationell ståndpunkt ger den största fördelen till dem som är sämst lottade. Grunden för ett målmedvetet utvecklande av landskapet på eget initiativ är att de linjer som dragits av de egna aktörerna i landskapet är så likriktade som möjligt. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete förutsätter att aktörerna inom landskapets verksamhetsområde stöder och skapar förutsättningar för arbetet. Målen för landskapet styrs med hjälp av landskapsöversikten. De praktiska åtgärderna inom regionutvecklingen sammanfogas i processen kring landskapsprogrammet samt i genomförandeplanen, som utarbetas årligen. Detta innebär åtgärder när det gäller följande ärenden: När det gäller att fördjupa samarbetet inom landskapet, avlägsna funktionella hinder som föranleds av strukturen inom metropolområdets förvaltning, skapa strategiska kompanjonskap samt när det gäller att sammanställa den strategiska beslutanderätten i landskapet. När det gäller att jämna ut de interna regionala utvecklingsskillnaderna inom Nyland och förbättrandet av befolkningens levnadsförhållanden och välfärd samt att känna igen regionala styrkor och stöda samarbetet När det gäller stärkandet av den internationella konkurrenskraften i Nyland. En framgångsrik metropolpolitik förutsätter ett kvalitativt vertikalt och horisontellt samarbete mellan de olika förvaltningsgrenarna, privata aktörer och olika delområden av metropolen. Metropolstrategin som godkänns i början av verksamhetsåret kommer att i enlighet med de strategiska verksamhetslinjerna rikta in regionutvecklingens konkreta åtgärder inom landskapet. 18 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

21 Planeringen av områdesanvändning Landskapets gemensamma vision och viljetillstånd för att uppnå den, jämte utmaningarna inom verksamhetsmiljön utgör utgångspunkten för planeringen av områdesanvändningen i Nyland. Vid sidan av dessa ställer speciellt den nationella lagstiftningen marginalvillkor såsom markanvändnings- och bygglagen samt de riksomfattande målen för områdesanvändningen, som justeras som bäst. Statsrådet godkänner de justerade målen under våren Genom att planera områdesanvändningen på landskapsnivå skapar man långsiktiga strategiska riktlinjer för ett långsiktigt utvecklande av samhällsstrukturen. De får sin slutliga utformning i den mera detaljerade planläggningen. En planering av områdesanvändningen på landskapsnivå förutsätter ett omfattande samarbete av olika parter. Region- och samhällsstrukturen i Nyland är mångcentrerad och stöder sig möjligast mycket på kollektivtrafiken. Strukturen förenhetligas genom att komplettera och koncentrera och att samtidigt känna igen såväl den byggda som naturliga miljön och de marginalvillkor som förutsätts av grundstrukturen. Med markanvändningsplaneringen säkrar man speciellt en välfungerande regionstruktur med tillräckliga reserveringar för byggnadsmark och grönområden, trafik- och energinätverk samt ser till att landskapets särdrag bevaras. På de nyländska områden, som hotas av minskande invånarantal och en ogynnsam utveckling av åldersstrukturen stöds å andra sidan en balanserad utveckling med hjälp av markanvändningsplanering. Man främjar även att områdena är hållbara med tanke på region- och samhällsstrukturen. De viktigaste strategiska frågorna i anslutning till planeringen av områdesanvändningen under planeringsperioden är: Utvecklandet av regionstrukturen i landskapet till nätverk av tätorter, trafik och övrig infrastruktur med beaktande av de behov som olika stora regioner och näringslivet har. Styrandet av tillväxten inom Helsingforsregionen så att den stöder en balanserad utveckling av regionstrukturen inom hela landskapet, interaktionen mellan stadsområden och landsbygd samt bevarandet av livskraftiga skärgårdsområden. Förenhetligandet och förtätandet av samhällsstrukturen genom att rikta in nybyggnationen främst till redan existerande strukturer och genom att komplettera dem. Regionalt, kommungränsöverskridande samarbete när det gäller planeringen av bostads-, trafik- och samhällsstrukturen (MBT). Bruket av naturatillgångar främjas i samarbete med olika aktörer. Lösningar på specialfrågorna i landskapet, såsom t.ex. vattenförsörjning, avfallshantering och stenmaterialsförsörjning i samarbete med övriga aktörer. Beaktandet av klimatförändringens utmaningar, såsom översvämningar och stormar, i markanvändningsplaneringen. Viktiga frågor inom planeringen av områdesanvändning är även främjandet och uppföljningen av landskapsplanerna och övriga godkända planer samt en kontinuerlig, rättidig reformering av planerna. Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 19

22 Strategiska val Landskapsöversikten för Nyland har visionen: Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. Utvecklingsgranskningen för åren har i Nylands landskapsprogram fokuserats på sex områden, d.v.s teman: boendet näringar utbildning välfärd regionstruktur och trafik miljö och övrig infrastruktur. Riktlinjerna och åtgärderna som presenterats i enlighet med landskapsprogrammets mål förstärker den internationella och nationella konkurrenskraften inom metropollandskapet och man skapar välfärd till nylänningarnas vardag och arbete. Boendet Viktiga frågor med tanke på välfärden och konkurrenskraften i landskapet är att öka bostadsproduktionen på ett sådant sätt att den förenhetligar samhällsstrukturen och det befintliga bostadsbeståndet. Viktigt är även att upprätthålla och utveckla bostadsmiljön samt att beakta olika befolkningsgrupper inom bostadsproduktionen och vid utvecklandet av finansieringsformer. Genom att koordinera sammanfogningen av de mål för bostadsproduktionen som avletts från bobehoven inom hela landskapets område arbetar landskapsförbundet för att dessa strategier skall uppfyllas. Ett av ERUF-programmens mål för södra Finland har välfärden, och boendet i anslutning till den, som insatsområdestema för år Inom kompetensklustret för boendet som hör till Nylands kompetenscenterprogram främjar man uppkomsten av nya innovationer som ansluter sig till boendet och boservice. Näringar Inom verksamhetsstrategierna för näringarna strävar man efter att stärka den ekonomiska konkurrenskraften inom Nylands metropolområde. Detta förverkligas genom att stöda utvecklingen inom konkurrenskraftiga tillväxtkluster, påskynda företagens internationalisering, effektivera företagens innovativa verksamhetsmiljöer och kompetensnätverk på regional nivå. Turismstrategin har som mål att på ett helhetsmässigt sätt lyfta upp turismens BNP-inflöde i enlighet med principerna om hållbar utveckling. Även de regionala organisationerna stabiliseras, Internet-servicen förbättras, temanätverken och produktifieringen stärks och skärgårdsturismen utvecklas. Genom att stärka de viktigaste rutterna för friluftsbruk förbättrar man nationalparkernas service samt därvia även servicestrukturen för rekreationen. Förutsägbarhet inom utbildning och sysselsättning Betydelsen av föutsägbarhet inom planeringen av samhällets funktioner har tilltagit alltigenom och flera forum med detta tema verkar på riksnivå. Då kompetensbehoven ändrar för arbetskraftens del i en allt snabbare takt har det även inom utbildningssektorn blivit nödvändigt att förutsäga hur mycket och hur bra utbildning som behövs inom den närmsta framtiden, samt hur den ska fördelas på olika utbildningsnivåer och indelas i olika utbildningsformer. När man förutsäger utbildningsbehov är det viktigt att intensivt följa med de kursändringar som efterfrågan på arbetskraft har och även de nya fenomenen i landskapet, och då speciellt med tanke på utbildningen på ungdomsstadiet. 20 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

23 Det förutsägande arbetet betjänar inte enbart den beräkning som vart fjärde år görs om utbildningsbehovet i landskapet utan även övrig planering som gäller dess delområden. Arbetet går främst ut på att betjäna läroanstalter i planeringen av undervisningsutbudet av både långoch kortvarig yrkesmässig vuxenutbildning. Statens revisionsverk har fäst uppmärksamhet vid det stora antalet förutsägande projekt och deras kontinuerlighet under flera på varandra följande år. Undervisningsministeriet har kritiserat brokigheten bland dessa projekt. Nu ser det ut som om den regionala förutsägbarheten av utbildningsbehov kommer att senast under år 2008 anges som en av landskapsförbundens uppgifter. Välfärd Verksamhetslinjerna för att utveckla välfärden under programperioden är att stärka det individuella och kompanjonskapet, att sätta fokus på förebyggande arbete, att producera omfattande och ansvarsfylld välfärd med yrkeskunnig och tillräcklig personal samt att förnya servicestrukturerna på ett kundorienterat och innoverande sätt. Tillgång och verkningsfullhet bör lyftas fram som de viktigaste målen för produktionen av välfärdstjänster och välbefinnande. Det är viktigt att den rätta tjänsten kan erbjudas i rätt tid. För att den nyländska välfärden skall öka, bör man bygga upp äkta kompanjonskap mellan den offentliga, privata och tredje sektorn. Det behövs gemensam välfärdspolitik i Nyland, som genomförs med en sådan lokal välfärdspolitik som baserar sig på kommunal demokrati och som motsvarar de lokala behoven. I Nyland bor hälften av inflyttarna i hela landet. De är och kan vara en viktig resurs för landskapet. Detta är orsaken till att man på området skall göra investeringar för att kunna dra nytta av kultur, internationalitet och det mångkulturella i arbetet när det gäller minimeringen av sociala påfrestningar. Den kulturella synvinkeln fastställs inom planeringsarbetet på landskapsnivå. Sakkunniggruppen för kulturella ärenden leder arbetet för att verkställa en kulturstrategi på landskapsnivå. Regionstruktur Nyland jämte Helsingforsregionen är det enda metropolområdet i Finland och dess snabba tillväxt för med sig utmaningar för områdets planering. Speciellt huvudstadsregionen och dess näromgivning utsätts för ett kraftigt tillväxttryck, som å ena sidan uttrycker sig som en hotande brist på lämplig byggmark för bostäder inom kärnområdena och å andra sidan som en ytterst kraftig befolkningstillväxt inom kranskommunerna. Ifall inte Helsingforsregionen planeras som en helhet, kommer splittringen av samhällsstrukturen att fortsätta. Hotbilden utgörs av att bosättningen sprider sig på ett obehärskat sätt och ökar trafiken samt försvårar tillgången på service. En förenhetligad regionstruktur gör samhällets funktioner effektiva, sparar på naturen och dess tillgångar och hjälper för sin del att minska på drivhusgasutsläppen. Nylands regionstruktur utvecklas på ett balanserat och förenhetligande sätt med målet att göra region- och samhällsstrukturen livs- och konkurrenskraftig. Då strukturen förtätas och kompletteras, utnyttjar man redan befintliga grundstrukturer. En effektivare markanvändning och utvidgningarna av nya byggnadsområden kommer att göras på ett hållbart sätt och så att de stöder sig på en effektiv kollektivtrafik. Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 21

24 De viktigaste frågorna för planeringen av områdesanvändningen i Nyland är behärskad tillväxt under ständigt tillväxttryck. Utgångspunkten för en lösning som följer den hållbara utvecklingen är en struktur med många centra, där boendet, arbetet och servicen ger upphov till minsta möjliga mängd trafik. Med tanke på en balanserad utveckling i landskapet är det viktigt att stöda de tätorter som ligger utanför Helsingforsregionen och att utveckla deras byastrukturer. Viktiga utgångspunkter är att man drar nytta av områdenas egna styrkor samt att värna om landskap, natur- och kulturmiljöer. Trafik Ökat invånarantal leder oundvikligen till ett ökat behov att röra sig och transportera något. I Nyland växer mängderna både inom varu- och persontrafiken snabbt och för att vara ett livskraftigt metropolområde behöver landskapet ett välfungerade trafiksystem, vars stom utgörs av fysiska trafiknät, men som också till väsentliga delar omfattar funktionella element som logistiska system och lösningar inom kollektivtrafiken. Målet för en effektiv och trygg trafik är ett trafiksystem som baserar sig på intelligent och hållbar trafik och som stöder Nylands centrala ställning inom hela landet och dessutom såväl landskapets som hela landets internationella konkurrenskraft. Trafiksystemet utvecklas så att den främjar en välfungerad samhällsstruktur, verksamhetsbetingelserna inom näringslivet, en trivsam livsmiljö och en trygg rörlighet. De viktigaste verksamhetslinjerna för att uppnå dessa mål är att utveckla internationella förbindelser samt att förbättra förbindelser på såväl riks- som landskapsnivå. Inom den interna trafiken i Nyland är det av väsentlig betydelse att förbättra de tvärsgående förbindelserna såväl inom huvudstadsregionen som mellan de övriga centren i Nyland. Dessutom är det viktigt att den genomgående trafiken styrs så att den ger upphov till minsta möjliga olägenhet. Genom att sammanfoga markanvändnings- och trafikplaneringen försäkrar man sig om att lösningarna fungerar och kommer i rätt tid. Genom att ändamålsenligt placera ut funktioner är målet att minimera trafikbehovet och att förebygga olägenheterna som trafiken för med sig samtidigt. En samhällsstruktur som främjar möjligheterna till lättrafik stöder de mål som följer principerna om hållbar utveckling: de samhällsmässiga fördelarna är så stora som möjligt och på motsvarande sätt är olägenheterna och kostnaderna så små som möjligt. Om man främjar kollektivtrafiken och säkrar tillgången på service även med de möjligheter som lättrafiken erbjuder, minskar man på trafikens helhetsutsläpp och trafiksäkerheten förbättras. Kollektivtrafiken erbjuder även möjligast jämlika möjligheter för alla människor att röra sig. Miljön och övrig infrastruktur Med tanke på landskapets konkurrenskraft är en kvalitativ miljö en viktig faktor. Miljön bör vara trygg och hälsosam för invånarna och den bör erbjuda tillräckliga och kvalitativa närtjänster samt möjligheter till fritidsaktiviteter. För att trygga detta bör man i landskapet säkra ett kvalitativt nätverk av rekreationsområden, där områdena för närrekreation har en viktig andel. Med tanke på möjligheterna att röra på sig på fritiden och tillgången till rekreationsområden behövs det i landskapet även ett tillräckligt tätt och högklassigt nätverk av friluftsleder. Sammanhängande, obebyggda områden för fritidsbruk behövs speciellt på stränderna. Nyland har en rik och mångsidig kulturmiljö, som ökar landskapets attraktionskraft som booch arbetsmiljö samt skapar en grund för bl.a. turismnäringarna. Under de senaste åren har klimatförändringen och genomförandet av Kyoto-klimatavtalet jämte förbättrandet av Östersjöns tillstånd stigit fram som de viktigaste miljöfrågorna. 22 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

25 Målet för Finlands del är att begränsa växthusgasutsläppen så att de årliga utsläppen för Finlands del under åren kommer att vara på samma nivå som de genomsnittliga utsläppen för år För att nå målet och för att säkra Finlands andel har statsrådet godkänt den nationella energi- och klimatstrategin. Den genomförs med nationella och regionala åtgärder. Av de utsläppsminskningar som skett efter år 2012 förhandlar man som bäst på global nivå, men man har tillsvidare inte uppnått något samförstånd. Däremot har man som ett gemensamt mål för EU fört fram en minskning av utsläppen med 20 % fram till år Nylands klimatstrategi bereds som bäst. Viktiga frågor när det gäller strategin och dess genomförande i Nyland är hanteringen av förändringen och anpassandet till den. När det gäller hanteringen av klimatförändringen är en splittrad regionstruktur, trafikutsläppen och energiproduktionens struktur betydande, utmanande faktorer som kräver åtgärder. Anpassningen till klimatförändringen och de åtgärder som föranleds av den blir allt viktigare då översvämningar, störtregn, stormar och torrperioder blir allt allmännare. Östersjön är till sin natur ett ekologiskt känsligt innanhav, vars tillstånd klart försämrats under de senaste årtiondena. Belastningen har lett till omfattande blomningar av blågrönalger och eutrofierade kustvatten. Även de olycksrisker som orsakats av tilltagande och allt jämt ökande olje- och kemikalietransporter skapar egna hotbilder för det ekologiska tillståndet i Östersjön. Ett förbättrat tillstånd i Östersjön och hanteringen av de risker som trafiken för med sig förutsätter både internationella och internationella åtgärder. I Nyland är mångfalden av metoderna stor och ett maximalt utnyttjande av dem är på sin plats. I det här arbetet innehar Nylands förbund en central roll. Avfallspolitiken inom EU samt de allt strängare miljökraven påverkar samhällenas avfallshantering inom den närmsta framtiden. Förebyggandet av att avfall uppkommer är fullt med utmaningar och ett allt viktigare mål även i Finland. Själva avfallshanteringen har ändrat sig från slutdeponering till återvinning av material och energiproduktion. En viktig utmaning i Nyland är att säkra verksamhetsbetingelserna för avfallshanteringen. Det har blivit en viktig fråga för Nyland att trygga vattentjänsterna. Under de senaste åren har man utarbetat regionala generalplaner för vattentjänsterna. Genomförandet av dessa förutsätter att både kommuner och staten deltar i att verkställa de med tanke på regionstrukturen och vattenskyddet viktigaste projekten. Under de kommande åren är det interkommunala samarbetet och en säkrare tillgång på vattenanskaffningen de viktigaste frågorna. Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 23