Välkommen att ta del av Sjöfartsverkets förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgifter som ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Transkript

1 Från: Skickat: den 7 juni :38 Till: Regelrådet; info@nnr.se; tillvaxtverket; srf@sweship.se; fredrik.larsson@sweship.se; havochvatten@havochvatten.se; registrator@naturvardsverket.se; sjofart@transportstyrelsen.se; henrik.ramstedt@transportstyrelsen.se; trafikverket@trafikverket.se; registrator@kustbevakningen.se; info@swe-shipbroker.se; berit.blomqvist@swe-shipbroker.se; registrator@msb.se; info@skl.se; guy.ehrling@transportrad.se; jenni.ranhagen@jernkontoret.se; anne.lexelius@ssab.com; jonas.frycklund@svensktnaringsliv.se; info@transportindustriforbundet.se; lars.andersson@transportgruppen.se; info@transportgruppen.se; ports@transportgruppen.se; Christine.Hanefalk@transportforetagen.se; info@stockholmshamnar.se; sandra.gegerfelt@stockholmshamnar.se; info@portgot.se; edvard.molitor@portgot.se; info@spbi.se; transport@skogsindustrierna.org; office@jernkontoret.se; info@preem.se; info@insurancesweden.se; sjoass@sjoass.se; swedish.club@swedishclub.com; info@steamboatassociation.se; info@skargardsredarna.se; sfb@ledarna.se; Patrik.Wikand@Sjofartsverket.se; sjofolk@seko.se; st@st.org; info@sxk.se; info@batunionen.com; ssf@ssf.se; info@topoil.se; info-gtb@unifeeder.com; agent@segerhammars.se; info.se@stenaline.com; per.wimby@stena.com; tsa@tsatanker.se; info@maritimeforum.se; info@rabt.se; vopak.nordic@vopak.com; nyship@nynas.com; chartering@tarntank.com; info@thun.se; info@ahlmarks.se; gothenburg@leffler.se; martin.pettersson.seaton@stenaoil.com; contact@ssab.com; info@soeport.se; port@oxhamn.se; info@svemin.se; Pia.Bergdahl@trafa.se; Camilla.Hallen@trafa.se; malin.strand@regeringskansliet.se Kopia: katarina.noren@sjofartsverket.se; Kerstin.HansdotterSkold@Sjofartsverket.se; Ove.Eriksson@Sjofartsverket.se; Ulf.Holmgren@Sjofartsverket.se; Noomi.Eriksson@Sjofartsverket.se; ulrika.ekstrom@sjofartsverket.se; sofi.holmin-fridell@sjofartsverket.se Ämne: Remiss-Farledsföreskrifter Bifogade filer: Missiv.pdf; Förslag Sjöfartsverkets farledsavgiftsföreskrifter.pdf; Konsekvensutredning.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Välkommen att ta del av Sjöfartsverkets förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgifter som ska träda i kraft den 1 januari De förslagna ändringarna innebär främst att det nuvarande miljöincitamentet förändras. Dessutom genomförs ett antal mindre förändringar i syfte att förenkla och förtydliga den befintliga avgiftsföreskriften, dessa förändringar medför dock endast mindre förändringar i den praktiska tillämpningen.

2 De ändringar som föreslås framgår av de föreskrifter och den konsekvensutredning som du hittar under Aktuella remisser på vår webbplats. Sjöfartsverket vill gärna ha era synp unkter så snart som möjligt, dock senast den 29 juni Synpunkter lämnas skriftligen, gärna via e - post till sjofartsverket@sjofartsverket.se eller på följande adress: Sjöfartsverket, Norrkö ping. Vänligen ange vår beteckning i ert remissvar. Har du frågor med anledning av förslaget är du välkommen att kontakta: Staffan Söderberg mailto:staffan.soderberg@sjofartsverket.se eller mailto:sven.carlsson@sjofartsverket.se Med vänliga hälsningar Sven Sven Carlsson Chefsstrateg/Chief Strategy Officer Sjöfartsverket/Swedish Maritime Administration Norrköping Tfn: Mobil: Överväg miljöpåverkan innan du skriver ut detta e - postmeddelande Sjöfartsverket behandlar personuppgifter i enlighet m ed Dataskyddsförordningen (GDPR) och Dataskyddslagen. Läs mer på

3 1 (1) PM Handläggare, direkttelefon Staffan Söderberg, Dnr: Remiss av förslag till ny avgiftsföreskrift avseende Sjöfartsverkets farledsavgifter () Välkommen att ta del av Sjöfartsverkets förslag till ändring av rubricerade föreskrifter. De ändringar som föreslås framgår av förslag till nya föreskrifter och bifogad konsekvensutredning. Sjöfartsverket tar tacksamt emot era synpunkter senast den 29 juni Synpunkterna lämnas skriftligen till eller till följande adress: Sjöfartsverket, Norrköping. Vänligen ange vår beteckning i ert remissvar. Har du frågor med anledning av förslaget är du välkommen att kontakta Staffan Söderberg per e-post på staffan.soderberg@sjofartsverket.se eller på telefon , alternativt Sven Carlsson per e-post på sven.carlsson@sjofartsverket.se eller på Noomi Eriksson Direktör Styrning och planering

4 Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om farledsavgift; SJÖFS 2017:xx Utkom från trycket den -- beslutade den --. Sjöfartsverket föreskriver 1 med stöd av 9 förordningen (1997:1121) om farledsavgift följande. 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas vid beräkning av farledsavgift för fartyg som i Sverige lastar eller lossar last eller lämnar eller hämtar passagerare. Farledsavgiften består av beredskapsavgift, fartygsbaserad farledsavgift samt gods- och passagerarbaserad farledsavgift. Beredskapsavgift beräknas utifrån fartygets nettodräktighet. Den fartygsbaserade farledsavgiften beräknas utifrån fartygets nettodräktighet och fartygets miljöpåverkan. Den godsbaserade farledsavgiften baseras på lasten i ton och den passagerarbaserade farledsavgiften på antalet passagerare. Definitioner 2 Vid tillämpningen av 2 förordningen (1997:1121) om farledsavgift samt dessa föreskrifter ska definitionerna som anges i 3 9 gälla. 3 Med last avses inte 1. bogserad last vars sammanlagda volym per resa är mindre än 100 kubikmeter, 2. buss, lastbil, järnvägsvagn, container eller någon annan anordning för transport av last eller passagerare, när fordonet eller anordningen med eller utan last används för sitt ändamål. Med en sådan anordning för transport av last likställs lastpall, sling eller liknande anordningar för lastens hantering, 3. förnödenheter, proviant och utrustning för fartyget eller för ett annat fartyg som tillhör samma redare samt emballage för sådana varor, 4. tomcontainrar som tillhör fartygets redare eller ägare, 5. reseffekter eller annat som de personer som finns ombord har med sig för personligt bruk, dock inte bil eller husvagn, 1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. 1

5 6. last som på grund av fartygets haveri, uppläggning, ombyggnad eller någon annan liknande omständighet har tagits ombord på samma eller ett annat fartyg för transport till bestämmelseorten eller lämnats på grund av att lasten har förstörts, 7. rester av last som har kommit fram vid uppläggning av fartyget eller vid ombyggnad, reparation, rengöring, utrustning, undersökning eller liknande åtgärder med fartyget, och 8. oljehaltigt barlastvatten eller tankspolvatten eller annat avfall som härrör från fartygets drift. 4 Med Maritime Single Window avses Sveriges nationella system för rapporteringsformaliteter för fartyg. 5 Med transitgods avses utrikes gods som har lastats på fartyg i Sverige inom tre månader från det att godset lossats från fartyg i Sverige och som inte undergått annan behandling än lastning, lossning, landtransport eller lagring. 6 Som passagerare räknas varje person ombord utom 1. befälhavaren, 2. övriga ombordanställda, 3. andra som befinner sig ombord på grund av arbete för fartygets räkning eller i offentlig tjänsteförrättning som gäller fartyget eller den verksamhet som bedrivs med fartyget, 4. bärgare eller bärgares medhjälpare som följer med fartyget sedan detta drabbats av sjöolycka, 5. personer som förs in till hamn efter att ha räddats ur sjönöd, och 6. barn som inte har fyllt ett år, 7. lastbilschaufförer i tjänsten, och 8. personer som transporteras utan att betala ersättning för transporten. 7 Nedan samt i 8 anges definitioner av vissa fartygstyper. 1. Med arbetsfartyg avses mudderverk, pontonkranar, dykerifartyg eller andra sådana fartyg som uteslutande används för andra uppdrag än transporter och där uppdraget har direkt anknytning till sjöfarten. 2. Med passagerarfartyg avses ett fartyg med passagerarfartygscertifikat. 8 Med kryssningsfartyg avses ett passagerarfartyg som seglar efter en på förhand offentliggjord resplan som innebär dels att kryssningen utöver avgångshamnen omfattar minst två hamnar, dels att kryssningen utöver avrese- och ankomstdag omfattar minst 72 timmar. Passagerare, som kommit med ett kryssningsfartyg till en svensk hamn, får under hamnuppehållet gå i land utan att fartyget upphör att vara kryssningsfartyg, om minst 99 % av ankommande passagerare medföljer fartyget när det avgår från hamnen. Om en passagerare, som hämtas eller lämnas i en svensk hamn, är försäljare av kryssningsresor, färdledare, tolk för fartygets passagerare eller 2

6 journalist ska det inte påverka bedömningen av fartyget som kryssningsfartyg. 9 Med nettodräktighet avses fartygets nettodräktighet enligt gällande mätbrev, utfärdat enligt 1969 års skeppsmätningskonvention. Om mätbrev inte kan visas upp, ska nettodräktigheten uppskattas eller åtgärder vidtas för att få den fastställd i enlighet med närmare anvisningar från Sjöfartsverket. För fartyg som saknar mätbrev ska nettodräktigheten anses motsvara ett ton av deplacementet multiplicerat med 0,6. Om deplacementet är olika vid ankomst och avgång ska det högsta värdet användas. Debitering av farledsavgift Farledsavgiften består av beredskapsavgift, fartygsbaserad farledsavgift samt gods- och passagerarbaserad farledsavgift. Beredskapsavgift 10 En beredskapsavgift tas ut för de fem första anlöpen i en kalendermånad. För det första och andra anlöpet i en kalendermånad tas en beredskapsavgift ut för respektive anlöp enligt tabellen nedan. För det tredje till det femte anlöpet i en kalendermånad betalas en lägre beredskapsavgift. För det tredje anlöpet tas 75 procent av avgiften enligt tabellen nedan ut, för det fjärde anlöpet 50 procent och för det femte anlöpet 25 procent. Nettodräktighetsklass Beredskapsavgift, kr Miljöklasser vid beräkning av fartygsbaserad farledsavgift 11 Vid beräkning av fartygsbaserad farledsavgift som beräknas på fartygets nettodräktighet tas avgift ut beroende på fartygets miljöklass, som baseras på uppnådd verifierad poängsumma i miljöindexet Clean Shipping Index (CSI). De verifierade poängsummorna i miljöindex viktas om enligt omräkningsfaktorerna i tabellen nedan. 3

7 Miljöparameter Svaveloxid och partiklar Kväveoxid Koldioxid Vatten och avfall Kemikalier Omräkningsfaktor 1 2,5 1,5 0 0 Den omviktade poängsumman avrundas uppåt till närmaste heltal. Befintliga miljöklasser med krav på omviktad poängsumma för fartyget i de olika miljöklasserna framgår av nedanstående tabell. För att fartyget ska placeras i miljöklass A-C krävs att fartyget är verifierat i enlighet med vid varje tidpunkt gällande krav för verifiering enligt miljöindexet. Miljöklass Omviktad poängsumma A B C D 0-74 E Till CSI ej anslutna fartyg Miljöklassen är giltig från och med giltighetsdatum i utfärdat certifikat med verifierad poäng. Reduktionen i farledsavgift till följd av uppnådd miljöklass erhålls med start från och med nästkommande hel kalendermånad. Den miljöklass som fartyget har vid ingången av en kalendermånad gäller hela den kalendermånaden. Beräkning av fartygsbaserad farledsavgift per miljöklass 12 För det första och andra anlöpet i en kalendermånad tas fartygsbaserad farledsavgift ut enligt tabellen nedan. För det tredje till det femte anlöpet i en kalendermånad betalas en lägre avgift. För det tredje anlöpet tas 75 procent av avgiften enligt tabellen nedan ut, för det fjärde anlöpet 50 procent och för det femte anlöpet 25 procent. Nettodräktighetsklass Fartygsbaserad farledsavgift, kr Miljöklass A B C D-E

8 Vid inrikes sjötransporter mellan svenska hamnar tas beredskapsavgift och fartygsbaserad farledsavgift ut i samtliga hamnar där gods lastas eller passagerare medförs, tills det att fem avgiftsbelagda anlöp har uppnåtts per kalendermånad. Om beredskapsavgift och fartygsbaserad farledsavgift har betalats fem gånger inom en kalendermånad för ett och samma fartyg, ska endast godsoch passagerarbaserad farledsavgift tas ut resten av den kalendermånaden. Gods- och passagerarbaserad farledsavgift 13 Den godsbaserade farledsavgiften beräknas på den last som fartyget lastar eller lossar, enligt 4 förordningen (1997:1121) om farledsavgift och tas ut med 2,35 kr per ton last. För lågvärdig last i bulk är den godsbaserade farledsavgiften 1,18 kr per ton last. Med lågvärdigt gods i import respektive export avses gods som uppfyller följande kriterier: Lasten måste importeras eller exporteras i större omfattning än ton på KN8 nivå. Den NST-varugrupp som varan tillhör ska under ett år ha transporterats till sjöss i en volym som överstiger ton. Varan måste ha ett genomsnittligt värde som under de senaste sju åren understiger kr per ton. Sjöfartsverket tar inför varje nytt kalenderår fram en sammanställning avseende det gods som uppfyller kriterierna. Sammanställningen sker i enlighet med samma statistiska nummer som används enligt Europeiska gemenskapernas tulltaxa. Den sammanställning som görs inför nytt kalenderår publiceras på Sjöfartsverkets hemsida och är giltig till dess en uppdaterad sammanställning publiceras eller Sjöfartsverket meddelar något annat. Den passagerarbaserade farledsavgiften tas ut med 1,77 kr per passagerare som befinner sig ombord vid ankomst respektive avgång från svensk ort. För en bil eller husvagn som någon har med sig ombord för personligt bruk tas en avgift ut motsvarande ett ton. Vid beräkningen av godsbaserad farledsavgift ska den avgiftspliktiga lastens sammanlagda vikt avrundas till närmast hela tontal. Uppkommer öretal vid avgiftsberäkning av gods- eller passagerarbaserad farledsavgift, avrundas varje avgiftsbelopp till närmaste hela krontal. 14 Vid bedömningen av om last ska anses vara lastad eller lossad gäller följande. 5

9 1. Last ska inte anses vara lastad om den efter lastningen åter lossas från fartyget innan detta lämnar hamnen eller lastningsstället. 2. Last ska inte anses vara lossad om den efter lossningen åter lastas på fartyget innan detta lämnar hamnen eller lastningsstället. 3. Bogserad last ska anses vara lossad endast om den har lösgjorts från det bogserande fartyget. 15 Om lasten består av skogsprodukter och det saknas uppgifter om lastens bruttovikt, får denna beräknas med ledning av de omräkningstal som anges i bilaga 2 till dessa föreskrifter. Om det för annan last saknas uppgifter om lastens bruttovikt eller om angivna viktuppgifter inte kan godtas får relationstalet mellan lastens volym och vikt fastställas genom att den deklarationsskyldige låter väga och volymmäta ett parti ur lasten. Avgiftsreduktioner och avgiftsbefrielser Avgiftsreduktioner för fartyg i linjetrafik som berör fjärrzonen 16 För fartyg i linjetrafik utgår en avgiftsreduktion med 75 procent på den fartygsbaserade farledsavgiften och beredskapsavgiften under förutsättning att följande villkor är uppfyllda; 1. minst två anlöp per månad till svensk hamn görs, 2. fartygen går i linjetrafik som berör fjärrzonen. Med fjärrzonen avses de vattenområden som i sjöfartshänseende ligger bortom det område som begränsas i norr av latitud 71ºN, i väst av longitud 32ºW, i syd av latitud 30ºN och i ost av longitud 42ºE, 3. samtliga fartyg insatta i linjetrafiken ska minst tillhöra nettodräktighetsklass sju, 4. de i linjetrafiken insatta fartygen trafikerar hela slingan, 5. en turlista över trafiken skickas löpande till Sjöfartsverket, 6. last som lastats hitom fjärrzonen och som lossats på svensk ort inte överstiger en tiondel av fartygets bruttodräktighet, samt 7. last som lossats hitom fjärrzonen och som lastats på svensk ort inte överstiger en tiondel av fartygets bruttodräktighet. De erlagda avgifterna återbetalas efter ansökan i enlighet med 19. Avgiftsbefrielse för transitgods 17 Lastat transitgods är befriat från godsbaserad farledsavgift. De erlagda avgifterna återbetalas efter ansökan i enlighet med 19. En förutsättning för återbetalning är att farledsavgift betalats för både det lastade och det lossade godset. 6

10 Avgiftsreduktion för kryssningsfartyg 18 För ett kryssningsfartyg tas fartygsbaserad farledsavgift, beredskapsavgift och passagerarbaserad farledsavgift enbart ut vid första svenska ort under en och samma kryssning. På fartygsbaserad farledsavgift, beredskapsavgift och passagerarbaserad farledsavgift medges en avgiftsreduktion på 70 procent för ett kryssningsfartyg i det fall minst 90 procent av passagerarna som ankommer till svensk hamn debarkerar ett kryssningsfartyg i samband med avslutandet av en kryssning och byts ut mot nya passagerare som embarkerar fartyget och startar en kryssning i samma hamn. Avgiftsreduktionen gäller för såväl den avslutade som den påbörjade kryssningen. Avgiftsreduktionen enligt föregående stycke återbetalas efter ansökan i enlighet med 19. Ansökan om avgiftsreduktioner och avgiftsbefrielser 19 Avgiftsreduktioner och avgiftsbefrielser enligt återbetalas efter att ansökan om återbetalning inkommit till och beviljats av Sjöfartsverket. Ansökan ska göras kvartalsvis och omfatta tre månader. Ansökan ska vara inkommen till Sjöfartsverket senast den 15 i den månad som följer närmast efter ett avslutat kvartal, d.v.s. i april, juli, oktober och januari. Ansökan ska ske enligt av Sjöfartsverket anvisad blankett om inte Sjöfartsverket beslutar annat. En förutsättning för återbetalning är att de handlingar som styrker rätten till avgiftsbefrielse eller avgiftsreduktion på farledsavgiften löpande hålls tillgängliga för granskning av Sjöfartsverket. Om det transportupplägg för vilket återbetalning beviljats förändras ska detta snarast meddelas Sjöfartsverket. Dessutom gäller att 1. för återbetalning i enlighet med 16 ska ansökan innehålla följande uppgifter om varje fartyg som är insatt i linjetrafiken; a) fartygets namn, b) fartygets nettodräktighet, c) antal anlöp, d) last som hämtats och lämnats på ort hitom fjärrzonen, och e) inbetalda farledsavgifter. 2. för återbetalning i enlighet med 17 ska ansökan även innehålla uppgifter om a) lossat och lastat transitgods i ton per hamn och fartyg, b) datum för lossning och lastning av transitgodset samt c) de för det lastade transitgodset inbetalda farledsavgifterna. 7

11 Deklaration och betalning av farledsavgift Registrering av farledsdeklaration 20 En deklaration enligt 6 förordningen (1997:1121) om farledsavgift ska lämnas till Sjöfartsverket via Maritime Single Window. Deklarationen ska lämnas senast en vecka efter fartygets avgång. En farledsdeklaration ska lämnas oavsett om anlöpet är avgiftsbelagt eller inte i de fall fartyget lastar eller lossar last, alternativt lämnar eller hämtar passagerare. Om Maritime Single Window inte är tillgängligt av tekniska skäl och rapportering via portalen därför inte är möjlig, ska deklaration istället lämnas enligt reservrutiner som finns publicerade på Sjöfartsverkets hemsida Betalning av farledsavgift vid kredit 21 Om fartygets redare eller ägare eller ett ombud för någon av dessa har träffat avtal med Sjöfartsverket om kredit för betalning av farledsavgifter enligt 22 får fartyget avgå utan att avgift har betalats. Ansökan om avtal om kredit för betalning av farledsavgift 22 En ansökan om att ingå kreditavtal för betalning av farledsavgift ska göras på en av Sjöfartsverket fastställd blankett som finns tillgänglig på Sjöfartsverkets hemsida, Med avtal om kredit avses Avtal om kredit och certifikat för elektronisk rapportering av farledsdeklarationer. Villkoren för erhållande av kredit är att sökanden har ett svenskt organisationsnummer eller ett VAT-nummer och att Sjöfartsverket bedömer sökanden som kreditvärdig. Registrering av farledsdeklaration och betalning av farledsavgift där kredit saknas 23 Den som inte innehar kredit ska lämna farledsdeklaration till Sjöfartsverket via Maritime Single Window men betala avgiften till Sjöfartsverkets bank-, plusgiro- eller bankgirokonto innan fartyget avgår från svensk hamn. Sjöfartsverket återkommer per e-post så snart som möjligt med uppgift om den farledsavgift som ska betalas. I detta fall ska avgiften påföras redaren eller den som i redarens ställe har befattning med fartyget eller, om uppgift om detta saknas, fartygets ägare. Betalning av farledsavgiften ska styrkas genom att kvitto skickas per e-post till kundstod@sjofartsverket.se. Periodvisa deklarationer 8

12 24 För passagerarfartyg, som går i regelbunden trafik enligt en tidtabell som delgivits Sjöfartsverket i förväg, kan Sjöfartsverket medge att deklarationen lämnas periodvis om fartygets redare, ägare eller ombud har avtal om kredit för betalning av farledsavgifter. Ansökan ska göras till Sjöfartsverket och innehålla information om fartyget, fartygets tidtabell och giltighetstiden för tidtabellen. Sjöfartsverkets medgivande att lämna periodvisa farledsdeklarationer avser ansökt tidtabell. Om tidtabellen ändras och nya hamnar trafikeras ska ny ansökan göras. Den periodvisa farledsdeklarationen ska innehålla fartygets samtliga anlöp för varje svensk hamn som ingår i tidtabellen och lämnas senast tio dagar efter utgången av den period deklarationen avser. Deklarationen lämnas till Sjöfartsverket via Maritime Single Window. Övriga bestämmelser 25 Ansvarig för betalningen av kostnaderna för åtgärder, som behöver vidtas för att fastställa fartygets nettodräktighet i enlighet med 9, är fartygets ägare eller den som anmält fartyget till mätning. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2019, då Sjöfartsverkets föreskrifter () om farledsavgift och Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2014:10) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift ska upphöra att gälla. De kväveoxidreduktionscertifikat som är giltiga vid dessa föreskrifters ikraftträdande äger fortsatt giltighet till det giltighetsdatum som framgår av kväveoxidreduktionscertifikatet. På Sjöfartsverkets vägnar KATARINA NORÉN Noomi Eriksson (Styrning och Planering) Utgivare: Lisa Lewander, Sjöfartsverket, Norrköping ISSN X Bilaga 1 Varor som är hänförliga till nedanstående statistiska nummer enligt Europeiska gemenskapernas tulltaxa ska anses vara lågvärdigt gods enligt 13 i denna författning. Kriterierna för vad som ska anses vara lågvärdigt gods i import respektive export är: 9

13 Lasten måste importeras eller exporteras i större omfattning än ton på KN8 nivå. Den NST-varugrupp som varan tillhör ska under ett år ha transporterats till sjöss i en volym som överstiger ton. Varan måste ha ett värde som understiger kr per ton. KN8 Import Export KN8 Import Export X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X KN8 Import Export X 10

14 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 11

15 Bilaga 12 Omräkningstal för skogsprodukter Grupp Vara Omräkningstal kg per volymenhet Obarkad massaved, vinter 1. Tall 920 kg/m 3 f pb 1020 kg/m 3 f ub 590 kg/m 3 t 2. Gran 860 kg/m 3 f pb 990 kg/m 3 f ub 550 kg/m 3 t 3. Björk 910 kg/m 3 f pb 1070 kg/m 3 f ub 510 kg/m 3 t 4. Asp 765 kg/m 3 f pb 5. Bok 1050 kg/m 3 f pb 580 kg/m 3 t 6. Ek 1000 kg/m 3 f pb Obarkad massaved, sommar 7. Tall 800 kg/m 3 f pb 880 kg/m 3 f ub 510 kg/m 3 t 8. Gran 720 kg/m 3 f pb 840 kg/m 3 f ub 460 kg/m 3 t 9. Björk 870 kg/m 3 f pb 1010 kg/m 3 f ub 490 kg/m 3 t Färskt virke 10. Sågtimmer, obarkat 1150 kg/m 3 to tall 910 kg/m 3 f ub 810 kg/m 3 f pb 11. gran 1100 kg/m 3 to 850 kg/m 3 f ub 760 kg/m 3 f pb 12. björk 1250 kg/m 3 to 1020 kg/m 3 f ub 880 kg/m 3 f pb 13. bok 1060 kg/m 3 f ub 1000 kg/m 3 f pb 14. ek 1150 kg/m 3 f ub 1000 kg/m 3 f pb 15. Cellulosaflis av tall eller gran 325 kg/m 3 s 12

16 Grupp Vara Omräkningstal kg per volymenhet 16. Avverkningsrester av tall eller gran, okomprimerade 150 kg/m 3 t 17. komprimerade 300 kg/m 3 t 18. bränsleflis 340 kg/m 3 s 19. grovkross 300 kg/m 3 s 20. Stubbar av tall eller gran 200 kg/m 3 s ej packade 21. packade 270 kg/m 3 s 22. Träddelar av tall 275 kg/m 3 t eller gran Skogstorrt virke 23. Sågtimmer, obarkat tall 1025 kg/m 3 to 805 kg/m 3 f ub 715 kg/m 3 f pb 24. gran 1000 kg/m 3 to 765 kg/m 3 f ub 690 kg/m 3 f pb 25. Cellulosaflis av tall eller gran 200 kg/m 3 s (justertorr) 26. Avverkningsrester av tall eller gran okomprimerade 110 kg/m 3 t 27. komprimerade 215 kg/m 3 t 28. bränsleflis 240 kg/m 3 s 29. grovkross 215 kg/m 3 s Förädlade skogsprodukter 30. Sågade barrträvaror 550 kg/m Hyvlade barrträvaror 450 kg/m Spånskivor 650 kg/m Bränslebriketter 190 kg/m 3 s 34. Bränslepellets 215 kg/m 3 s Volymenheter m 3 f pb m 3 f ub m 3 to m 3 t m 3 s kubikmeter fast mått på bark kubikmeter fast mått under bark kubikmeter toppmätt under bark kubikmeter travat mått kubikmeter stjälpt mått 13

17 Anmärkning Skogstorrt virke innebär 2 3 månaders torkning under perioden maj oktober. Med sommar avses perioden mellan 15 maj och 15 september. Med vinter avses perioden mellan 16 september och 14 maj. 14

18 1 (7) Staffan Söderberg, Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till ändring av föreskrifter om farledsavgift Sjöfartsverket är ett affärsverk som huvudsakligen finansieras genom avgifter där den största delen av avgifterna utgörs av lots- och farledsavgifter. Avgifternas syfte är att finansiera Sjöfartsverkets verksamhet. Stor del av ambitionsnivå och kvalitet i verksamheten styrs av Svenska och internationella regler och rekommendationer. Utöver detta för verket en dialog med branschen om behov och prioriteringar. En mindre del av avgiften, 80 mkr, avsätts årligen för att ge incitament till rederiernas hållbarhetsarbete. Ett nära samråd under 2017/2018 med utsedda representanter från branschen ger slutsatsen att miljöincitamentet bör bibehållas och höjas när Sjöfartsverkets ekonomi tillåter. Slutsatsen av dialogen är också att incitamentet ska användas till att uppmuntra rederiernas eget hållbarhetsarbete. Incitament för överflyttning mellan land och sjö ska ges på annat sätt. Dessutom är slutsatsen från dialogen att det är värdefullt att koppla incitamentet till ett kontrollsystem för att säkra de effekter som incitamentet eftersträvar. I dagsläget sker detta genom CSI men modellen för detta kan förändras i framtiden. Här önskar branschen ett närmande till övriga frekvent använda system tex ESI. Avgifterna utgör ca 5-6 % av ett fartygs kostnad 1. Övriga kostnader är schablonmässigt hamn- och stuveriavgifter %, fartyg ca 25 % och bränsle ca 25 %. För att skapa ett större incitament förs därför en dialog med Sveriges hamnar för att skapa en samstämmighet mellan det miljöincitament som hamnarna ger i sin prissättning och miljöincitamentet i Sjöfartsverkets avgiftsmodell. Avgifterna fastställs i föreskrifter som är giltiga till dess att beslut om nya föreskrifter fattas och dess ikraftträdande. Sjöfartsverket föreslår nu en uppdatering av befintliga avgiftsföreskrifter avseende farledsavgifter (). 1 CombiPort Förutsättningar för svensk intermodal kustsjöfart ( )

19 2 (7) Datum Vår beteckning Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Från och med 1 januari 2018 implementerade Sjöfartsverket en ny avgiftsmodell som också inkluderade förändringar inom det miljöincitament som ger möjlighet till avgiftsdifferentiering. Avgiftsmodellen bedöms hittills ha fungerat väl utifrån sitt syfte att finansiera Sjöfartsverkets verksamhet men starka synpunkter inkom 2017 på den del som avser miljöincitamentet. I syfte att omhänderta detta har Sjöfartsverket, i nära samarbete med sjöfartsbranschen och andra berörda intressenter, tagit fram ett nytt förslag till miljöincitament. Utöver de förändrade miljöincitamenten föreslås ett antal ytterligare ändringar av mindre omfattning. Generellt är dessa av mer redaktionell art och avser främst förtydliganden utan att innebära några praktiska förändringar av föreskrifternas tillämpning. Nytt miljöincitament I nuvarande avgiftsmodell används fem olika miljöparametrar som viktas lika. Det förslag som nu remitteras innebär en modell som istället fokuserar miljöprestandan på tre parametrar. Kväveoxider (NO x ) med viktning 50 %, koldioxid (CO 2 ) med viktning 30 %, och svaveloxider och partiklar (SO x och PM) med viktning 20 %. Förändringen syftar till att sätta ett tydligare fokus på de miljöparametrar som bedöms ge upphov till starkast miljöincitament. Konkret innebär det ett tydligare fokus på fartygens bränsle och åtgärder som minskar utsläppen till luft, där fartygen ges möjlighet till ökade miljöincitament genom att byta till ett miljövänligare bränsle eller implementera teknik som ger utsläppsminskningar. Ytterligare motiv till förslaget är att modellen ligger närmare det index som används i flera hamnar. Föreslagna redaktionella förändringar i avgiftsföreskriften Övriga förändringar som föreslås i avgiftsföreskrifterna är generellt endast redaktionella ändringar som innebär förtydliganden och förenklingar, och som därför inte medför någon reell förändring i praktiken. Dock sker en mindre skillnad angående möjligheten att använda periodvisa farledsdeklarationer. Periodvisa farledsdeklarationer används i de fall ett rederi kontinuerligt bedriver trafik på en specifik linje. För att inte rederiet ska behöva lämna in en farledsdeklaration för varje enskilt anlöp, ger Sjöfartsverket möjlighet att använda periodvisa farledsdeklarationer. Periodvis farledsdelaration innebär att rederiet efter avslutad månad redovisar samtliga genomförda anlöp under denna månad. Syftet med denna förändring är att fånga upp den typ av trafik som de periodvisa farledsdeklarationerna är avsedda för, men exkludera övrig trafik. Genom den föreslagna förändringen bedömer Sjöfartsverket att de fartyg som går enligt en given tidtabell, med många kontinuerligt återkommande anlöp, ges möjlighet att använda periodvisa farledsdeklarationer. Däremot exkluderas fartyg som inte genomför en större mängd anlöp och där trafiken med jämna mellanrum också sker till hamnar som inte ingår i aktuell tidtabell, vilket då

20 3 (7) Datum Vår beteckning kräver en kombination av periodvisa och enskilda farledsdeklarationer. Förändringen bedöms därför innebära en minskad administration för Sjöfartsverket. Dessutom är förändringen i linje med vad som avsågs vid införandet av möjligheten till periodvisa farledsdeklarationer. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Föreskrifterna är motiverade av ovan angivna skäl. En reglering i föreskriftsform är den enda godtagbara lösningen. Om avgiftsförändringarna inte genomförs och föreskrifterna inte träder i kraft kommer befintliga föreskrifter att vara gällande även fortsättningsvis. Den befintliga föreskriften har visat sig fungera, men skulle inte omhänderta de förändringar avseende miljöincitament som bedöms vara önskvärda och som har utarbetats i samarbete med sjöfartsbranschen och andra externa representanter. Uppgift om vilka som berörs av regleringen Föreskrifterna riktar sig mot de som bedriver handelssjöfart på svenska hamnar och som betalar farledsavgifter. Antalet fartyg uppgår till cirka per år och antalet fartygsägare eller redare, som är Sjöfartsverkets slutkund, till uppskattningsvis cirka Detta antal är osäkert eftersom Sjöfartsverket av ett antal skäl saknar uppgift om fartygens redare eller ägare. Dels är operatören av fartygen i flera fall en annan part än fartygsägaren, dels ägs fartygen ofta av en utländsk part. Dessutom fungerar ofta agenter som mellanhand vid anlöp till svenska hamnar. Sjöfartsverkets avgifter hanteras av de cirka 170 fartygsagenter som är redarens representant i de svenska hamnarna. Antalet fartyg med verifierade miljöpoäng i CSI uppgick, vid utsökning i början på maj 2018, till 96 stycken. Av dessa fartyg har 55 stycken anlöpt svenska hamnar under 2017 eller 2018, Detta antal är dock ökande och kommer sannolikt att vara större när de föreslagna avgiftsföreskrifterna ska träda i kraft 1 januari Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Regleringen baseras på bemyndiganden i förordning (1997:1121) om farledsavgifter. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför Föreskrifterna förväntas generellt inte medföra några påtagliga konsekvenser eller kostnader för sjöfartsbranschen som helhet. Dock innebär förslaget till nytt miljöincitament att avgiftsuttaget förändras för ett antal fartyg, vilket beskrivs närmare enligt nedan.

21 4 (7) Datum Vår beteckning Nytt miljöincitament De förändrade miljöincitamenten medför vissa omfördelningar mellan de fartyg som idag erhåller miljöincitament i form av avgiftsreduktioner. Eftersom miljöparametrarna vatten och avfall samt kemikalier exkluderas, innebär det att fartyg med god prestanda inom dessa miljöparametrar riskerar att förlora miljöpoäng. De fartyg som har god prestanda inom miljöparametrarna kväveoxider (NO x ), koldioxid (CO 2 ), och/eller svaveloxider och partiklar (SO x och PM), kan däremot få ökad miljöpoäng som följd av att dessa parametrar får en ökad viktning i systemet. Vid den senaste utsökningen finns 96 fartyg med verifierade miljöpoäng i CSI, varav 55 stycken har anlöpt svenska hamnar under 2017 eller För de 55 analyserade fartygen innebär den förslagna förändringen att ett större antal fartyg hamnar i miljöklass D och därmed inte får del av miljöincitamentet. Däremot ökar antalet fartyg som hamnar i miljöklass A respektive B, vilket innebär ökade miljöincitament. Detta åskådliggörs i tabellen nedan. Miljöklass Antal fartyg enligt nuvarande föreskrift Antal fartyg enligt förslag till ny avgiftsföreskrift A 6 7 B 9 10 C D Vidare innebär det nya förslaget till miljöincitament att den samlade ekonomiska nettoeffekten är positiv för sjöfartsbranschen som helhet. Skälet är att de fartyg som får högre miljöincitament erhåller större avgiftssänkningar i absoluta termer än de fartyg som erhåller lägre miljöincitament. Detta är i sin tur en följd av att merparten av de fartyg som får lägre miljöincitament sjunker från miljöklass C (10 % avgiftsreduktion) till miljöklass D (ingen avgiftsreduktion). De fartyg som i stället får ett större miljöincitament ökar generellt från miljöklass C (10 % avgiftsreduktion) till miljöklass A (90% avgiftsreduktion) eller B (70% avgiftsreduktion). Baserat på avgiftsuttaget under första kvartalet 2018 skulle det nya förslaget till miljöincitament innebära en ökning med närmare 0,4 mnkr för sjöfartsbranschen som helhet. Ökningen på årsbasis beräknas utifrån detta uppgå till mellan 1,5 2,0 mnkr. Det relativt lilla antalet fartyg som ingår i analysen gör dock att dessa uppskattningar är förenade med osäkerhet. Sammanfattningsvis innebär den föreslagna förändringen att ett mindre antal fartyg delar på ett större miljöincitament, och följaktligen att de fartyg som faktiskt erhåller miljöincitament belönas med ökade genomsnittliga

22 5 (7) Datum Vår beteckning avgiftsreduktioner. Detta innebär i sin tur en större kostnadstäckning för kostsamma miljöinvesteringar vilket stämmer väl överens med ambitionen att fokusera miljöstyrmedlet så att det genererar ett reellt incitament. Övrig föreslagna förändringar Förändringen i angående möjligheten att använda periodvisa farledsdeklarationer kan innebära en viss ökad administration för några fartygsägare. Detta bedöms dock vara begränsat vad gäller såväl den administrativa bördan som det antal fartygsägare som berörs, varför konsekvenserna av denna förändring bedöms vara ringa. Övriga förslag till förändringar i föreskriften är endast förtydliganden och förenklingar utan några reella förändringar i praktiken, varför de inte bedöms ge upphov till några konsekvenser. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Sjöfartsverket bedömer att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU och inte står i strid med de fyra friheterna inom EU. Avgifterna tas ut på samma sätt och med samma nivåer oavsett hamn som anlöps eller fartygets nationalitet. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari Sjöfartsverket har förmedlat detta datum särskilt i beaktandet av den nya utformningen av miljöincitament för att ge sjöfartsbranschen tid till nödvändiga omställningar. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Storleken på de företag som påverkas av de föreslagna reglerna varierar kraftigt från enmansföretag till stora koncerner med en tyngdpunkt på mindre och medelstora företag. Sjöfartsverkets kunder som svarar för rapportering av uppgifter till grund för debitering och också svarar för betalningen av farledsavgifter är fartygsagenterna, som är redarens representant i de svenska hamnarna och uppgår till cirka 170 företag. På grund av att Sjöfartsverkets direkta kund inte är redaren saknar Sjöfartsverket uppgift om antalet redare eller fartygsägare, men en professionell bedömning är att cirka kunder påverkas. Detta antal är dock av ett antal skäl förenat med viss osäkerhet. Dels är operatören av fartygen i flera fall en annan part än fartygsägaren, dels ägs fartygen ofta av

23 6 (7) Datum Vår beteckning en utländsk part. Dessutom fungerar ofta agenter som mellanhand vid anlöp till svenska hamnar. Beskrivning av tidsåtgång som regleringen kan föra med sig för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta Regleringen för inte med sig någon förändring av tidsåtgång för företagen och några förändringar av verksamheten behöver inte vidtas. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Några omfattande praktiska, administrativa eller andra åtgärder behöver inte Sjöfartsverkets kunder vidta med anledning av dessa föreskrifter. Arbetsomfattning eller arbetsförutsättningar hos verkets kunder påverkas inte heller i någon påtaglig omfattning av de föreslagna förändringarna, som sammantaget endast bedöms innebära försumbara administrativa förändringar. Inga förändringar i kundernas verksamheter bedöms bli aktuella till följd av de föreslagna avgiftsföreskrifterna. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Det förändrade miljöincitamentet innebär att fartyg som har god prestanda när det kommer till utsläpp till luft erhåller ett högre incitament, och därmed en större avgiftsreduktion. Fartyg som har god prestanda inom kemikaliehantering och vatten och avlopp riskerar istället att erhålla ett lägre incitament. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Det är Sjöfartsverkets ambition att även svenska hamnar ska införa ett liknande system för miljöincitament. I detta syfte har ett arbete med en fyrpartsöverenskommelse initierats. Om en överenskommelse kommer till stånd kommer berörda fartygsägare även att påverkas av samma effekter gällande hamnarnas avgifter. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag vid utformningen av reglerna då dessa i stor utsträckning inte förändras.

24 7 (7) Datum Vår beteckning Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting Kommuner och landsting påverkas inte alls av de föreslagna ändringarna. Kontaktperson Kontaktperson: Staffan Söderberg Telefonnummer: Mejladress: Noomi Eriksson