SÄVSJÖ BIOGAS AB Miljörapport 2014 Sävsjö biogasanläggning Diarienummer

Transkript

1 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten vid Sävsjö biogasanläggning under En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellen nedan. Till anläggningen inkommet substrat ton Från anläggningen utgående biogödsel ton Producerad volym råbiogas knm 3 14 GWh Producerad volym uppgraderad biogas knm 3 12 GWh Total volym facklad råbiogas 353 knm 3 2,2 GWh Totalt utsläpp av metanslipp 2,28 vol-% Koldioxid (CO2) biogen 2020 ton Metan omräknat till CO2-ekvivalenter 589 ton 1

2 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT VERKSAMHETSBESKRIVNING ALLMÄNT OM SÄVSJÖ BIOGASANLÄGGNING LOKALISERING HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER GÄLLANDE BESLUT OCH ANMÄLNINGAR TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT Avtal ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER EGENKONTROLL PERIODISK BESIKTNING KONTROLL AV METANLÄCKAGE KONTROLL AV LARM ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN PRODUKTION, ENERGIFÖRBRUKNING M.M Ingående substrat Producerad biogödsel DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL LUFT Metanläckage Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter UTSLÄPP TILL VATTEN MARKFÖRORENINGAR BULLER KEMIKALIEHANTERING AVFALLSHANTERING LUKT TRANSPORTER ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Bilageförteckning Bilaga 1 Kemikalieförteckning 2

3 1 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Sävsjö Biogas AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Sävsjö biogasanläggning Fastighetsbeteckningar Eksjöhovgård 7:26 och 8:45 Besöksadress Alehögsvägen 3 Ort Sävsjö Huvudbranschkod (40.10) Kod enligt EG-förordning 166/ Tillsynsmyndighet Certifiering av biogödsel SPCR 120 Länsstyrelsen i Jönköpings län Koordinater (SWEREF 99 TM) Nord: , Ost: Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Erika Andersen Telefonnummer E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor erika.andersen@goteborgenergi.se Hans Mattsson Telefonnummer E-postadress 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer E-postadress Postadress Box 53 Postnummer Postort hans.mattsson@goteborgenergi.se lena.lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 3

4 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Allmänt om Sävsjö biogasanläggning Biogasanläggningen i Sävsjö ägs av Sävsjö Biogas AB och är ett samprojekt mellan lokala lantbrukare och Göteborg Energi AB. Göteborg Energi:s personal sköter driften av anläggningen. Anläggningen omfattar i huvudsak rötning av gödsel från omkringliggande gårdar, men även av slakteriavfall, livsmedelsavfall och annat biologiskt substrat. Substrat transporteras till anläggningen med lastbil (slambil i de flesta fall). Torrt substrat transporteras på flak eller i container. All lastning och lossning sker inne i en ventilerad mottagningshall. Från substratlagret pumpas substratet vidare till en av tre hygieniseringstankar, där det värms till 70 C under minst 60 minuter för att eliminera smittorisken. Ett ventilationssystem leder luft från mottagningshallen, substratlagret samt hygieniseringstankarna till en luftreningsutrustning av typen biofilter. I filtret bestående av fuktad flis sker en reduktion av lukt innan luften släpps ut. Från hygieniseringen pumpas substratet vidare till en av två rötkammare, som är helt täta och därmed syrefria. Rötkammare 2 kan vid behov även användas som biogödsellager. Vid nedbrytning av substratet i den syrefria miljön bildas biogas som till största delen består av metan och koldioxid. Så kallad termofil rötning vid ca 55 C och en uppehållstid av ca 20 dygn tillämpas. Gasen leds från rötkammaren till uppgraderingsanläggningen. I uppgraderingsanläggningen avskiljs koldioxid, vatten och mindre mängder andra ämnen t ex svavelväte, så att metangasinnehållet ökar från ca 60 % till minst 97 %. Avskiljningen sker med hjälp av en amin. Efter uppgraderingen går gasen via ledning till en intilliggande fastighet där gasen trycks in i transportbehållare, så kallade flak, med hjälp av en kompressor. De fyllda flaken transporteras bort med lastbil och gasen används som fordonsgas. En liten del av den komprimerade gasen säljs via den tankstation som finns i anslutning till kompressorn. En schematisk skiss över anläggningen visas i bild 1. Biofilter (luktreduktion) Uppgradering till fordonsgas Gasflaktankstation Mottagningsalt 1 Mottagningsalt 2 Substratlager Hygienisering Rötkammare 1 Rötkammare 2 Biogödsellager Biogödsellager Utlastning av biogödsel Bild 1. Schematisk bild över anläggningen. De streckade rutorna representerar att större delen av mottagningen och lossningen sker inne i mottagningshallen. Även utlastning av biogödseln sker i mottagningshallen (framgår inte av bilden). 4

5 Rötresten (biogödseln) förs från rötkammaren vidare till det slutliga biogödsellagret för att gasbildningen skall avta. Även biogödsellagret är en tät behållare med gasuppsamling där uppsamlad gas förs vidare till uppgraderingsanläggningen. Biogödsellagret fungerar också som ett mindre lager för gasen till uppgraderingen. Sävsjö Biogas är ansluten till fjärrvärmenätet, som levererar högtempererad fjärrvärme. Hygieniseringssteget i rötningsanläggningen kräver temperaturer på 70 C. Till uppgraderingen går ca 92 gradigt vatten. Normalt kräver processen 140 C, men för att kompensera den låga temperaturen sänks trycket med hjälp av tre vakuumpumpar. 2.2 Lokalisering Biogasanläggningen ligger inom Södra industriområdet. Rötningsdelen och uppgraderingsanläggningen ligger i ett område sydväst om Sävsjö reningsverk, medan kompressorn ligger intill reningsverket. Närmaste anläggning är, förutom reningsverket och järnvägen, en industribyggnad med ett lackeringsföretag. Det närmaste bostadsområdet Nyhem ligger ca 900 meter norr om rötgasanläggningen. Ytterligare ett bostadsområde ligger på drygt en kilometers avstånd i nordöstlig riktning. Den närmaste enskilda bostaden ligger ca 700 meter väster om rötningsanläggningen. Enstaka hus ligger även i rakt östlig riktning på ungefär en kilometers avstånd. Södra industriområdet utgörs av befintlig industrimark. I anslutning till området finns även skogsmark och ytor med brukad mark. Bild 2. Biogasanläggningen är markerad med röda ringar (den något större vänstra ringen visar platsen för rötnings- och uppgraderingsanläggningen, den mindre ringen till höger om reningsverket visar platsen för kompressorn). Närboende är markerade med blå ringar. 5

6 2.3 Huvudsaklig miljöpåverkan Den huvudsakliga miljöpåverkan från biogasanläggningen är positiv, framförallt eftersom biogasen ersätter fossilt bränsle och dess luftemissioner. Den producerade biogasen bidrar till minskat utsläpp till luft, då denna ersätter bensin och/eller diesel som fordonsbränsle. All biogas som produceras av Göteborg Energi AB och dess dotterbolag säljs som fordonsgas som innehar hållbarhetsbesked enligt Energimyndighetens föreskrift om hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Hållbarhetsbesked är en form av förhandsbesked om att levererat bränsle är hållbart och utgår från ett granskat kontrollsystem. Hållbarhetsbeskedet gäller tills vidare och omprövas med jämna mellanrum. Störst negativ miljöpåverkan har energiförbrukning för rötning, uppgradering och komprimering samt transporter av substrat och biogödsel till och från anläggningen. Koldioxiden som avgår vid uppgraderingen (ca 40 % av rågasen) kommer från biologiskt material och är således koldioxidneutral. Vid normal drift sker inga utsläpp annat än ett diffust läckage av rågas från de olika stegen i processen. Vid driftstörningar facklas överskottsgas, vilket innebär att metan i gasen förbränns och tillsammans med syre i luften bildas koldioxid, vilket har en 25 gånger lägre växthuseffekt än metan. Vid problem t.ex. med facklan eller tryckhållningen kan dock kallfackling (läckage av biogas) förekomma, vilket då är en händelse som meddelas tillsynsmyndigheten. 2.4 Förändringar under året Under året har mängden rötat substrat ökat och mer energirikt substrat har tagits in, framför allt i form av livsmedelsavfall. Resultatet har blivit en ökad produktion av biogödsel och en procentuellt sett större ökning av biogas. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och anmälningar Nedan listas de tillstånd, anmälningar och övriga beslut enligt Miljöbalken som verksamheten i dagsläget är berörd av, samt en sammanfattning av vad besluten omfattar. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Jönköpings län. Tabell 1. Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Dnr Tillståndsbeslut: Tillstånd enligt miljöbalken till biogasanläggning. Tillståndet gäller för en biogasproduktion av maximalt 6 miljoner Nm 3 gasformiga bränslen samt biologisk behandling av ton avfall. 6

7 3.2 Tillståndsgiven och faktisk produktion Den faktiska biogasproduktionen skiljer sig från tillståndsgiven då det i tillståndet finns utrymme att ta emot substrat med större energiinnehåll och att ta emot och uppgradera gas från andra aktörer (vilket inte görs i nuläget). Volymer tillståndsgiven och faktisk produktion redovisas i tabell 2. Tabell 2. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven produktionskapacitet Faktisk produktion under året Biogasproduktion av maximalt 6 miljoner normalkubikmeter (Nm 3 ) gasformiga bränslen Biologisk behandling av ton avfall i form av gödsel, slakteri- och matavfall samt jordbruksrester Produktion av 2,3 miljoner Nm 3 råbiogas Biologisk behandling av totalt ton godkänt substrat 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden Nedan redovisas gällande villkor för verksamheten. För verksamheten finns inga förelägganden. Tabell 3. Redovisning och uppföljning av villkor i gällande miljötillstånd Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen , vann laga kraft Villkor Kommentar 1 Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i överensstämmelse med vad bolaget angivit eller åtagit sig i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet. Villkoret har följts under året. I samband med driftstörning under april lossades substrat direkt till bufferttanken utomhus, se vidare under avsnitt Tillsynsmyndigheten ska meddelas innan anläggningen tas i drift. 3 Mottagning och behandling av annat liknande avfall och substrat än de som angetts i ansökan får ske först efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 4 Verksamheten ska bedrivas så att risken för lukt till omgivningen minimeras. Vid återkommande och annat än helt tillfälliga störningar som uppstår till följd av verksamheten ska ytterligare Villkoret har följts. Tillsynsmyndigheten meddelades att tillståndet tas i anspråk skickades information om att intrimning av anläggningen påbörjas. Därefter hölls tillsynsmyndigheten löpande informerad fram till och med överlämnandet av anläggningen från leverantören Villkoret har följts under året. Mottagning av annat substrat har ej varit aktuellt. Villkoret har följts under året. I samband med driftstörningar har risk för lukt förekommit och rapporterats till tillsynsmyndigheten. Inga luktklagomål har förekommit i samband med dessa händelser. 7

8 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen , vann laga kraft Villkor Kommentar skyddsåtgärder vidtas i samråd med Se vidare under avsnitt 5.2. Klagomål på tillsynsmyndigheten. lukt har dock inkommit från intilliggande industrigranne under året. Åtgärder har vidtagits i samråd med tillsynsmyndigheten, 5 Producerad gas som inte kan nyttiggöras ska facklas av på sådant sätt att emissionerna inte ger upphov till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Facklan ska ha kapacitet att förbränna hela den producerade mängden gas. Volym facklad gas ska journalföras. 6 Hygienisering av mottaget avfall ska ske. Avfall måste uppnå en temperatur av 70 C i minst en timme. Temperaturen i hygieniseringstanken ska mätas och registreras. 7 Slutlager för flytande rötrest samt lager för avvattnad gödsel ska vara utformad för att undvika ammoniakläckage samt ske på hårdgjord yta med täckning eller motsvarande. 8 Halterna stoft i utgående rökgaser får inte överstiga 120 mg/nm3 vid 13 % koldioxid (CO2), vid mätning enligt standardmetod. 9 Halterna kväveoxider (NOx) i utgående rökgaser får inte överstiga 100 mg/mj vid 13 % CO2, vid mätning enligt standardmetod. 10 Ett överskridande av något av ovan angivna värden för stoft och kväveoxider ska åtföljas av omedelbara och tillräckliga åtgärder för att överskridandet inte ska upprepas. Om de angivna utsläppsvärdena överskrids ska bolaget senast inom 10 arbetsdagar, eller inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer, till se avsnitt 5.9 nedan. En fackla med kapacitet att förbränna hela den producerade mängden finns. Volymen facklad gas redovisas i avsnitt 5.1. Incidenter som lett till kallfackling av gas har förekommit under året (se avsnitt 5.2 nedan). Händelserna har anmälts till tillsynsmyndigheten. Villkoret har följts under året. Substratet hygieniseras enligt kraven. Tid- och temploggar förs och följs upp. Styrsystemet larmar vid avvikelser. En instruktion för att hantera avvikelser finns framtagen. Vid avvikande temperatur har instruktionen följts, så att hygieniseringskravet har uppfyllts. Villkoret har följts under året. Avvattnad gödsel hanteras i nuläget inte på anläggningen. Slutlagret är tätt och anslutet till systemet för gasinsamling. Ej aktuellt då anläggningen värms med fjärrvärme. Ej aktuellt då anläggningen värms med fjärrvärme. Ej aktuellt då anläggningen värms med fjärrvärme. 8

9 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen , vann laga kraft Villkor Kommentar tillsynsmyndigheten anmäla orsak till överskridandet samt ange vilka åtgärder som vidtagits och som bolaget avser att vidta så att värdena enligt ovanstående kan innehållas. 11 Utsläpp av förorenat spill- och dagvatten samt kondensat- och rejektvatten får inte ske till recipient. Eventuellt spill ska omedelbart samlas upp och omhändertas. Uppkommet processavlopps- och tvättvatten ska återföras till processen. 12 Buller från verksamheten ska begränsas så att ljudnivån vid närliggande bostäder inte överstiger följande värden: 50 dba (ekv.) dagtid (kl ) utom sön- och helgdagar, 45 dba (ekv.) kvällstid (kl ) samt sön- och helgdagar (kl ), 40 dba (ekv.) nattetid (kl ) Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 dba. Ljudnivåerna ska kontrolleras genom mätning eller genom närfältsmätningar och beräkningar. Ljudnivåerna ska kontrolleras vid de bostäder som förväntas få de högsta ljudnivåerna under de tidsperioder av dygnet då bullerstörningar kan förväntas inträffa. Kontroll av ljudnivåer ska ske i samband med förstagångsbesiktning samt så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller när tillsynsmyndigheten så bestämmer. Kontroll av bullervärden ska ske i enlighet med gällande standarder. Ett överskridande av ovan angivna värden ska åtföljas av omedelbara och tillräckliga åtgärder för att överskridandet inte ska upprepas. Bolaget ska, inom 10 arbetsdagar eller inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer, till tillsynsmyndigheten redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighets- Villkoret har följts under året. Spill har omhändertagits omgående. Process- och tvättvatten återförs till processen. Villkoret har följts under året. Ljudnivåmätning utfördes i augusti 2012 så att rapport fanns tillgänglig vid förstagångsbesiktningen i oktober samma år. Rapporten visar att det finns god marginal för att klara bullerkraven. Inga klagomål på buller har förekommit under året. 9

10 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen , vann laga kraft Villkor Kommentar mått som bolaget vidtagit samt vilka långsiktiga åtgärder som avses vidtas för att överskridandet inte ska upprepas. 13 Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras väl märkta i täta behållare, på tätt underlag av resistent material, i invallning som rymmer volymen för den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym och innesluter röranslutningar och ventiler till behållarna, skyddat från nederbörd, på sådant sätt att åtkomst förhindras för obehöriga samt i övrigt hanteras så att spridning av förorening förhindras Kemiska produkter i fast form och fast farligt avfall undantas från kravet på förvaring i täta behållare. 14 Bolaget ska fortlöpande identifiera och analysera risk för händelser som kan vålla skador på människors hälsa och den yttre miljön. Arbetet ska ske i samråd med sakkunnig med god kompetens inom området. Analysen ska även innefatta förslag på riskreducerande åtgärder. Bolagets ställningstagande till vilka åtgärder som behöver vidtas ska anges i en åtgärdsplan. Riskanalysen och åtgärdsplanen ska dokumenteras och finnas tillgänglig för tillsynsmyndigheten. Planen ska följas upp och revideras vid behov. Bolaget ska årligen redovisa de åtgärder som utförts med anledning av riskanalysen i kommande miljörapport. 15 För verksamheten ska det finnas skriftliga rutiner för kontroll. Rutinerna ska göra det möjligt att följa upp verksamhetens miljöpåverkan och bedöma om villkoren följs. I rutinerna ska mätmetoder, mätfrekvens, samt utvärderingsmetoder anges. Rutiner ska även tas fram för hur Villkoret har följts under året. Kemikalier förvaras inomhus. Farligt avfall förvaras i en särskild container. En särskild rutin gällande riskanalyser, som överensstämmer med kraven i villkoret, finns och följs. Riskarbetet redovisas i avsnitt 4.5. Villkoret har följts under året. Ett flertal rutiner och instruktioner finns framtagna för anläggningen. Arbetet med rutiner och instruktioner sker löpande. Ett kontrollprogram skickades in till tillsynsmyndigheten innan övertagandet av anläggningen enligt överenskommelse. 10

11 Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen , vann laga kraft Villkor Kommentar verksamhetsutövaren avser medverka till en miljömässigt godtagbar hantering av biogödsel hos mottagare samt hur tillräckliga spridningsarealer säkerställs. Rutiner för kontroll av föreskrivna villkor ska skickas till tillsynsmyndigheten i två exemplar innan verksamheten påbörjas eller vid det datum som tillsynsmyndigheten bestämmer. 16 Förstagångsundersökning av verksamheten ska utföras av opartisk besiktningsförrättare senast sex månader efter det att verksamheten satts igång eller det senare datum som tillsynsmyndigheten bestämmer. Därefter ska periodisk undersökning av anläggningar och verksamhet utföras vart fjärde år. Förslag till besiktningsförrättare och program för undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten i god tid före undersökningen. Besiktningsförrättarens rapport från undersökningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter datum för undersökningen eller det senare datum som tillsynsmyndigheten bestämmer. 17 Bolaget ska utan dröjsmål anmäla planer på att avsluta hela eller delar av verksamheten. När verksamheten avslutas ska kemiska produkter och farligt avfall tas omhand på ett miljöriktigt sätt och i enlighet med gällande lagstiftning. Bolaget ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar kan ha förorenats av verksamheten och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling och andra åtgärder för att avhjälpa en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada sker. Villkoret har följts under året. En förstagångsbesiktning av anläggningen genomfördes Tillsynsmyndigheten deltog och fick ta del av besiktningsrapporten i enlighet med villkoret. Se även avsnitt 4.2 nedan. Villkoret är ej aktuellt. 11

12 3.4 Naturvårdsverkets föreskrifter Verksamheten omfattas inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter 1 som ska redovisas i miljörapporten. 3.5 Övriga gällande beslut Anläggningen berörs av flera lagar och beslut. Nedan nämns beslut eller liknande som kan vara av intresse vid tillsyn enligt Miljöbalken Avtal Det finns avtal mellan Göteborg Energi AB och ett flertal bönder som reglerar in- och utförseln av gödsel. Motsvarande avtal finns även med övriga substratleverantörer. Det finns avtal mellan Göteborg Energi AB och transportören. För uppföljning finns ett kontrollsystem som innebär att mottagen mängd substrat vägs och registreras tillsammans med mottagarens uppgifter. På samma vis sker vägning och registrering av borttransporterad mängd biogödsel. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Eftersom driften av anläggningen sköts av Göteborg Energi används Göteborg Energis ledningssystem som verktyg för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till viss del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar, men framför allt på specifika rutiner och instruktioner för Sävsjö biogasanläggning. Arbete med att upprätta och uppdatera rutiner för anläggningen pågår fortlöpande. Ett kontrollprogram är upprättat och följs. Kontrollprogrammet är ett levande dokument som uppdateras vid behov. Senaste versionen är daterad Som komplement finns ett flertal rutiner och instruktioner. Bland annat har rutiner tagits fram för regelbunden rondering och skötsel av anläggningen. Rutiner för förteckning, hantering och lagring av kemikalier och avfall finns samt nödlägesrutin och rutin för akuta åtgärder och rapportering vid miljötillbud. En rutin för återkommande riskanalyser inom koncernen Göteborg Energi finns och tillämpas, se vidare under avsnitt 4.5. Sävsjö biogasanläggning har anslutit sig till ett frivilligt projekt för biogas- och uppgraderingsanläggningar som Avfall Sverige organiserar (se vidare 4.3 Kontroll av metanläckage). Biogödseln från Sävsjö Biogasanläggning är certifierad enligt SPCR 120. Denna certifiering är frivillig och innebär att anläggningen aktivt arbetar med sitt miljö- och kvalitetsarbete. Vid 1 SNFS 1990:14 (Behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket), NFS 2002:26 (Utsläpp från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer), NFS 2002:28 (Avfallsförbränning), SFS 2013:252 (Förordningen om stora förbränningsanläggningar), NFS 2013:253 (Förordningen om förbränning av avfall), SFS 2013:254 (Förordningen om användning av organiska lösningsmedel). 12

13 en tredjepartskontroll granskas hela anläggningen, från inkommande material till slutprodukt och dess användning (se vidare Producerad biogödsel). 4.2 Periodisk besiktning En förstagångsbesiktning av anläggningen genomfördes Representanter för tillsynsmyndigheten deltog. Besiktningsrapporten skickades till tillsynsmyndigheten , tillsammans med kommentarer till samtliga påpekanden och rekommendationer i rapporten. Bolaget har mottagit ett meddelande daterat gällande besiktningsrapporten. I meddelandet framgår att Länsstyrelsen anser att bolaget ska föra en diskussion med MSB angående kravet på säkerhetsrådgivare och att de avser att följa upp denna fråga på kommande periodisk besiktning. Frågan utreddes av bolaget redan i december 2012 och vi fick då beskedet både från våra gastranportörer och från tillfrågad konsult att bolaget inte är berörd av aktuell lagstiftning på det sätt som besiktningsmannen avser. Periodiska besiktningar kommer fortsättningsvis att ske enligt fastställd rutin vart fjärde år. Nästa besiktning är därmed planerad till hösten Kontroll av metanläckage Sävsjö Biogas anslöt sig till Avfall Sveriges frivilliga åtagande för biogasanläggningar och uppgraderingsanläggningar Åtagandet innebär att bolaget förbinder sig att inventera och följa upp anläggningens utsläpp av metan. En första mätning av oberoende konsult genomfördes Ny mätning skall utföras vart tredje år enligt det frivilliga åtagandet, men genomfördes redan i december 2014 på grund av misstankar om metanläckage från membrantaket på det kombinerade biogödsel- och gaslagret. Resultatet av mätningen 2014 blev ett läckage på 0,3 % från mottagningshallen och substratlagret och ett läckage på 0,08 % från restgasen. På grund av mätsvårigheter utfördes ingen ny mätning av metanslipp i ventilationsluften från byggnad innehållande uppgraderingsanläggningen. Mätningen från 2012 visade här på ett slipp på 0,1 %. På grund av misstankarna om läckage mättes även metanhalten i flödet ut från tryckhållningen av membrantaket på gaslagret. Ett läckage kunde konstateras. Slippet under året beräknades till 1,8 % utifrån resultatet vid mätningen och tidigare liknande mätningar tillsammans med kunskap om tidpunkten för när läckaget uppstod. Totalt metanläckaget under 2014 beräknas utifrån detta till 2,3 % av producerad rågas. Rapportering och vidtagna åtgärder med anledning av läckaget redovisas under avsnitt 5.2. Total utsläppt volym redovisas under avsnitt Kontroll av larm Det finns två gaslarm (gasdetektorer) som larmar för hög halt av metan. Den ena finns vid högtryckskompressorn och den andra i maskinrum i uppgraderingsanläggningen. Det finns även ett gaslarm som larmar för hög halt av koldioxid i vacuumpumprummet. En instruktion för hur personalen skall agera vid olika typer av larm samt en underhållsplan som omfattar kontroll av larm finns framtagen. 13

14 4.5 Åtgärder som vidtagits för att minska risker Inom koncernen Göteborg Energi finns en särskild rutin för genomförande av riskanalyser med avseende på yttre miljö. Rutinen har uppdaterats under året för att omfatta även biogasanläggningarna. Tidigare fanns en separat rutin för riskanalyser med avseende på arbetsmiljö och yttre miljö gällande biogasanläggningar, som nu inte längre gäller. En riskanalys enligt den gamla rutinen genomfördes under 2012 och uppdaterades under Nästa riskanalys skall genomföras Exempel på åtgärder genomförts under året är: Ventilationen till biofiltret har renoverats och flödet genom biofiltret har förbättrats. Framtagande av nya rutiner, bland annat instruktion för dosering av järnklorid och instruktion för kontroll av lukt. Dessa åtgärder har lett till mindre risk för lukt på anläggningen. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Produktion, energiförbrukning m.m. En sammanfattning av driftdata under året redovisas i tabell 4 nedan. Under 2014 har gasproduktionen ökat med ca 30 % jämfört med året innan. Den huvudsakliga orsaken till ökningen är att volymen och energiinnehållet i substrat har ökat. Facklingen i relation till producerad gas blev i samma storleksordning som året innan. Tabell 4. Driftuppgifter för året. Totalt Enhet Inkommande substrat ton Utgående biogödsel ton Producerad råbiogas knm 3 14,4 GWh Uppgraderad biogas (till försäljning) knm 3 12,1 GWh Facklad rågas 353 knm 3 2,2 GWh Elförbrukning för produktion MWh Energi för uppvärmning (fjärrvärme) MWh 14

15 5.1.1 Ingående substrat I tabell 5 redovisas ingående substrat som tillförts processen under året. Uppgifterna tas från lagrad vågdata. I tabell 6 nedan redovisas totala mängder mottagen gödsel per lantbruk. Tabell 5. Tillfört substrat under året. Substrat Totalt (ton) Flytgödsel Slakteriavfall Livsmedelsavfall Fastgödsel 283 Fettavskiljarslam 600 Totalt Producerad biogödsel All biogödsel vägs och registreras tillsammans med transportörens och mottagarens uppgifter. För att säkerställa tillräckliga spridningsarealer finns kontrakt med ett antal omkringliggande lantbruk. I avtalen anger lantbrukaren tillgänglig spridningsareal på gården. En uppföljning görs för att kontrollera gödselbalansen mellan levererad och mottagen mängd samt att lantbrukaren inte fått mer biogödsel än det finns avsättning för på gården. Detta styrs av lagstiftning avseende tillförsel av växtnäring (SFS 2004:62) och metaller (SNFS 1994:2). Gödselbalansen behöver inte stämma exakt över ett kalenderår, utan den balanserar över fem år. I tabell 6 redovisas gödselbytet under 2014 för varje lantbruk, där respektive lantbruk representeras med en i vågen spårbar kod. Den begränsande faktorn på aktuella lantbruk är tillförseln av fosfor. Fetmarkerade värden visar gårdar där erforderlig areal för spridning av den fosfor som gödseln innehåller överstiger tillgänglig areal det aktuella året. Som ett snitt de senaste åren klarar dock alla gårdar gällande krav på erforderlig areal för spridning. Tabell 6. Förteckning över gödselbytet under året med kontrakterade lantbrukare. Lantbruk Levererad mängd Mottagen Erforderlig Tillgänglig (ton) mängd (ton) areal (ha) areal (ha) B7-G B7-G B7-G B7-G B7-G B7-G B7-G

16 B7-G B7-G B7-G B7-G B7-G B7-G B7-G En innehållsdeklaration för biogödseln har tagits fram och uppdateras allt eftersom nya analysresultat för biogödseln erhålls. Innehållsdeklarationen innehåller beräkningar om maximal tillåten giva per hektar och upplysningar till mottagaren gällande krav vid spridning av produkten. De uppdaterade innehållsdeklarationerna redovisas löpande på bolagets hemsida. Innehållsdeklarationen skickas ut till samtliga mottagare av biogödsel i samband med uppföljning av gödselbalansen. Biogödseln från Sävsjö biogasanläggning är certifierad enligt SPCR 120. Certifieringen innebär krav på kvaliteten på biogödseln. Ansvarigt certifieringsorgan är SP 2. Vissa intresseorganisationer ställer krav på certifiering för att deras medlemmar ska få ta emot biogödseln. 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder I följande avsnitt redovisas de driftstörningar och liknande händelser som lett till eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt vidtagna åtgärder. I samtliga fall har tillsynsmyndigheten informerats : Ett haveri på en CPU orsakade ett stopp på anläggningen. Då rötningsprocessen trots detta fortgår resulterade det ökade trycket i att vattenlåset blåste ut. Kallfackling (läckage av biogas) pågick i några timmar innan datorn och anläggningen i övrigt kom igång igen : Facklan tände inte på grund av att den hade löst ut. Orsaken var troligtvis en felaktig nivåsignal från rötrestlagret. Resultatet blev kallfackling. Åtgärden som vidtogs därefter var att ändra så att facklan styr på tryck istället för nivå : Ett nytt haveri på CPU:n. På grund av den tidigare incidenten fanns nu en ny CPU i lager. Kallfackling förekom under den tid det tog att ersätta den gamla CPU:n med den nya : Problem med omrörning och pumpning i mottagningstanken i mottagningshallen innebar att denna tank inte kunde användas under några veckor. Under tiden begränsades tillförda substratvolymer och substrat lossades direkt till bufferttanken utomhus, efter information till tillsynsmyndigheten : Arbete i bufferttanken innebar att taket behövde lyftas, vilket i sin tur innebar risk för lukt. Arbetet pågick i tre dagar. Tillsynsmyndigheten informerades i förväg. 2 Certifieringsreglerna finns att hämta på SPs hemsida eller Avfall Sveriges hemsida 16

17 : Facklan tände inte som den skulle till följd av dåliga vädret, vilket ledde till att övertryck av rågas släpptes ut till och från under ett dygn : Kallfackling på grund av strömavbrott. Facklan startade igen efter ca 12 timmars avbrott : Biogas läckte genom vattenlås till rötkamrarna. Ett övertryck uppstod som reglerade sig självt och vattenlåset återfylldes automatiskt. På det sättet minimerades mängden metan som läckte ut : En kort tids kallfackling (ca 1 h), innan beredskapen kom ut på larm och kunde starta facklan manuellt. Efter byte av tändelektrod och tändrör fungerade facklan normalt igen : Mätning av metanläckage från olika anläggningsdelar genomfördes. Från resultatet av mätningen kunde ett läckage i membrantaket till biogödsellagret konstateras. Tillsynsmyndigheten informerades omgående och en åtgärdsplan skickades in till tillsynsmyndigheten i början av Återkommande luktklagomål under hösten 2014 redovisas under avsnitt 5.9 Lukt nedan. 5.3 Utsläpp till luft Metanläckage Vid normal och övervakad drift sker endast ett litet diffust läckage av rågas/metan från utrustning samt förlust i restgasen. I december 2014 upptäcktes ett metanläckage från biogödsellagret, som beskrivs i avsnitt 5.2 ovan. Trotts att detta läckage bara pågått en kortare tid under året får det ett tydligt genomslag i det totala metanslipp från anläggningen för De beräknade metanförlusterna till atmosfär för aktuellt år blir 24 ton. Utsläppet beräknas utifrån mängd inkommen orenad gas och dess innehåll av metan samt metanförlust från läckage i anläggningen på totalt 2,3 vol% (se avsnitt 4.3 ovan). Metan kan räknas om till koldioxidekvivalenter, vilket redovisas under avsnitt nedan. Tabell 7. Utsläpp av metan och villkorsgräns CH 4 (ton) CH 4 -utsläpp tot (%) Villkor (%) Metanutsläpp 24 2, Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter Ca 40 % av rågasen utgörs av koldioxid. Koldioxiden är av biogent ursprung och avges efter avskiljning från biogasen till atmosfären (kallas restgas). Vid eventuellt stopp på anläggningen sker fackling av överskottsgas. Detta innebär att metanet i biogasen vid förbränning omvandlas till koldioxid genom reaktion med syre i luften. I nedanstående tabell redovisas resultat av beräkningar av koldioxidutsläpp. Även metanutsläpp omräknat till koldioxidekvivalenter redovisas. Omräkningsfaktorn GWP 100 har uppdaterats från 21 i tidigare miljörapporter till 25, i enlighet med FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport. 17

18 Tabell 8. Källa Redovisning av koldioxid och koldioxidekvivalenter Avgår vid reningsprocessen, härstammar från biogasens innehåll CO 2 biogen (ton) CO 2 fossil (ton) Beräkningsunderlag 37,3 % CO 2 avgår vid rening av rågas. Avgår vid fackling, metan (CH 4 ) omvandlas till CO 2 vid förbränning Metanförlust till atmosfär omräknat till CO 2 - ekvivalenter Facklad gas innehåller 37,3 % CO 2 och 62,7 % CH 4. Omräkningsfaktorn GWP 100 för metan är 25. Mängderna koldioxid (CO 2 ) och koldioxidekvivalenter är beräknade enligt följande: Avgång vid uppgraderingsprocessen: Enligt volym inkommen orenad gas och dess innehåll av CO 2. Densitet CO 2 på 1,9783 ton/knm 3. Avgång vid fackling: Enligt volym koldioxid (CO 2 ) och metan (CH 4 ) i förbränd gas och facklad gas. Densitet CO 2 på 1,9783 ton/knm 3 och densitet CH 4 på 0,7175 ton/knm 3 används. Omvandlingsfaktor från CH 4 till CO 2 på 2,2, utifrån skillnad i molvikt. Metanutsläppet redovisat i tabell 7 ovan räknas om till koldioxidekvivalenter. 5.4 Utsläpp till vatten Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten vid anläggningen. Huvuddelen av all utrustning är placerad inomhus och lokalerna är försedda med golvrännor där eventuellt spill samlas upp och leds till mottagningstanken. Kondensvattnet som uppstår i uppgraderingen leds till biogödsellagret medan vatten från rengöring av lastbilarna leds tillbaka till mottagningstankarna för spädning av inkommande substrat. Sanitärt vatten avgår till det kommunala reningsverket. Ett eventuellt läckage från anläggningen som når dagvattnet passerar en uppsamlingsbrunn med ventil på utloppet. Ventilen är normalt stängd och brunnen töms istället under kontrollerade former vid behov i samband med rondering. Fastigheten är i övrigt utformad som en stor invallning. 5.5 Markföroreningar Inga sedan tidigare kända eller misstänkta markföroreningar finns på fastigheten. Marken som anläggningen är byggd på var tidigare skogsmark. De utsläpp till mark som förekommit sedan anläggningen togs i drift har sanerats omgående. Under året har inga utsläpp till mark förekommit. 18

19 5.6 Buller Några bullerklagomål har inte inkommit under året. Mätning och beräkning av ljudnivåer för kontroll enligt villkor 12 i miljötillståndet genomfördes sommaren/hösten I sammanfattningen från WSP:s rapport (Göteborg Energis biogasanläggning Sävsjö, ) framgår: Resultatet av mätningar och beräkningar visar att bullerimmissionen från biogasanläggningen vid omgivande bostäder, sydväst om fabriken, klarar riktvärdena för såväl dag-, kväll-, och nattetidsbuller. Ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostad beräknas vara LAeq 9dBA och LAFmax 26dBA (vid fackling), dvs väl under riktvärdena nattetid på LAeq 40dBA respektive LAFmax 55dBA. Närmaste bostaden är belägen ca 700 m sydväst om biogasanläggningen. Inga bullerreducerande åtgärder behöver därför utföras i anläggningen. 5.7 Kemikaliehantering För hantering av kemikalier på anläggningen finns en särskild rutin. De kemikalier som används på anläggningen förvaras i märkta behållare, invallat och under tak. Järnkloriden förvaras i en invallad tank med tak. För att förhindra läckage vid eventuell överfyllnad av tanken har en extra avluftning byggts till som mynnar i substratbufferttanken. Kemikalier som används på anläggningen redovisas i kemikalieförteckningen i bilaga 1. Säkerhetsdatablad finns tillgängliga digitalt i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Nya kemikalier måste godkännas i enlighet med en koncernövergripande rutin innan de får tas in på anläggningen. I produkten Ucarsol AP Solvent 814, som används för att rena biogasen, ingår ämnet Piparzin, som är ett riskminskningsämne. I dagsläget finns ingen alternativ produkt tillgänglig. Produkten bevakas dock på en särskild upprättad lista för produkter att fasa ut inom koncernen Göteborg Energi. På denna lista finns även tre andra produkter som används vid Sävsjö Biogas; Zitrec L-25 propylenglykol, Carix K-Glykol kylarvätska koncentrerad och Loctite 480 lim. Arbetet med att fasa ut dessa kommer att fortsätta under Avfallshantering Viss mängd avfall och farligt avfall kan uppkomma vid anläggningen. Avfallsstatistik för 2014 redovisas i tabell 9 nedan. För hantering av farligt avfall finns en särskild rutin. Flytande farligt avfall ska förvaras invallat enligt villkor. Avfallet transporteras till godkänd mottagare av godkänd transportör. Tabell 9. Avfall Brännbart avfall Avfallsstatistik under året Farligt avfall EWC kod Transportör Mottagare Mängd (kg) Ragnsells Vetlanda Flishult

20 Oljeemulsion x " " 2040 Spillolja x " " Lukt Normalt sker inga utsläpp av störande lukt från biogasanläggningen. De anläggningsdelar som utgör risk för spridning av lukt till omgivningen är mottagningshallen, substratlagret och hygieniseringstankarna. Dessa delar är anslutna till ett ventilationssystem där luften behandlas med biofilter. Det finns en god kontroll av luftflödena och de ämnen som luktar tas bort innan luften släpps ut. Under hösten förekom återkommande luktklagomål från en intilliggande industrigranne. Åtgärder för att förbättra luftflödet från ventilationen genom biofiltret genomfördes. Biofiltret grävdes upp och igensatta ventilationsrör i botten av filtret byttes ut. Efter detta upplevdes luktsituationen som mycket bättre. Externa konsulter genomförde provtagning och luktanalys under senare delen av december. Enligt konsultrapporten, som kom efter årsskiftet, var reningsgraden på biofiltret låg. Ytterligare åtgärder vidtas under Inga ytterligare klagomål har inkommit sedan de beskrivna åtgärderna påbörjades Transporter Ut- och ingående transporter samordnas för att minimera antalet transporter. Detta innebär att samma lastbil som lämnat av gödsel från en gård tar med sig biogödsel och kör ut. Huvudsakligen anlitas en och samma transportör, vilket underlättar samordningen. Leveranser av substrat från t.ex. livsmedelsindustrier ingår dock normalt sett inte i denna logistik Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Anläggningens syfte anses stämma väl överens med hushållnings- och kretsloppsprincipen. Att använda biologiskt avfall för produktion av biogas innebär energiåtervinning. Dessutom innebär återföring av den producerade biogödseln till åkermark att näringsämnena återförs till kretsloppet. Den producerade och renade biogasen används till drivmedel till fordon. Därigenom minskas behovet av fossila bränslen och utsläppen av klimatpåverkande koldioxid. Minsta möjliga transportavstånd eftersträvas både ur miljö- och ekonomiskt perspektiv. Anläggningen är placerad och planerad utifrån att ge minimala transporter, med korta avstånd till anslutna lantbruk och med en och samma transportör som kör inkommande gödsel och utgående biogödsel. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att optimera driften av anläggningen för att på bästa sätt utnyttja tillgängliga resurser. Under året har produktionen på anläggningen ökat, både gällande biogödsel och biogas, framför allt genom ökad mottagning av substrat. En ökad produktion av biogödsel och biogas är önskvärd, trots den negativa miljöpåverkan som produktionen innebär, då den i realiteten bidrar till positiva effekter, eftersom den ersätter användningen av konstgödsel och fossila bränslen. 20