Grönstrukturplan Perstorps Kommun

Transkript

1 Perstorps Kommun Stadsparken sett från öster Foto: Birgit Bjelkengren Antagen: 2014-xx-xx

2 Innehåll INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 4 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING... 5 ARBETSPROCESS... 6 AVGRÄNSNINGAR... 6 PERSTORPS FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 PRIORITERINGAR... 8 NORMER OCH DEFINITIONER... 9 GRÖNOMRÅDESTYPER... 9 Stadspark... 9 Grannskapspark... 9 Närpark Grönyta Natur-/strövområde Tätortsnära natur Grönstråk Grönstruktur Öppet vatten TILLGÄNGLIGHET Avstånd BELYSNING Stråk Platser Vegetation och objekt Vatten KULTURHISTORISKT VÄRDE EKOSYSTEMTJÄNSTER Försörjande tjänster Reglerande tjänster Understödjande tjänster Hälsobringande tjänster STRUKTUR REGION Grönstruktur enligt Översiktsplan Utveckling KOMMUN Kopplat till gång-/cykelnät CENTRALORT Grönstråk Parker Urnor/Amplar MINDRE ORTER Oderljunga Häljalt Ulvs Bälinge STANDARD

3 FIN-/STADSPARK GRANNSKAPSPARK NÄRPARK GRÖNYTA TÄTORTSNÄRA NATUR NATUR-/STRÖVOMRÅDE ÅTGÄRDER OCH FORTSATT ARBETE PRIORITERINGSORDNING INSATSER Övergripande insatser Specifika projekt ANLÄGGA NYTT Sätta lökväxter Woodland och dungar PARK BLIR NATUROMRÅDE Gräsmatta till äng UPPFÖLJNING VIDARE EXPLOATERING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1; BAKGRUND

4 Inledning Motion, avkoppling och tillgång till en grön utemiljö är nödvändigt för att människor ska hålla sig friska och leder därmed till en förbättrad folkhälsa. Människor blir generellt mindre stressade och mår bättre i områden där det finns tillgång till natur- och parkområden för rekreation. Det räcker dock inte med att parker och grönområden finns, de behöver även ligga nära, vara attraktiva och säkra, samt upplevas som trygga. Vi upplever, det är så vi lever våra liv. Utemiljön är det första man ser och därmed det som ger människor ett första intryck av Perstorp, så vi bör lyfta fram de naturvärden som är närvarande i tätorten. På tåget genom/förbi Perstorp, utsikten ska locka till passagerarna, berätta varför Perstorp är värt att besöka. Genom att även satsa lite extra i de centrala delarna, stärks centrum-känslan och hierarkin gör det lättare att hitta instinktivt. Det är inte bara besökare som ska lockas till kommunen och attraktiva grönområden stärker kommunens möjlighet att locka till sig både boende och verksamheter som kan etablera sig i området. Fastigheter i närheten av attraktiva grönområden köps och säljs generellt till högre priser, vilket ger en mätbar indikation på värdet vi människor ser i det gröna. Genom att arbeta medvetet med grönstrukturerna i kommunen, ökar man möjligheterna att bevara det som är värt att bevara, då en kartläggning blir ett underlag för diskussion. Nyetablering kan därmed göras på sätt som förstärker våra grönstrukturers roll, så att stråk förblir kompletta och alla har nära till välskötta och trevliga grönområden. För mer konkreta åtgärder, se Bilaga 3; Åtgärdsplan. En långsiktig grönstruktur behöver kunna leva upp till såväl dagens som framtida behov, de lösningar som skapas idag måste därför vara flexibla. Vi behöver matcha behov och önskemål från olika människor, trots att önskemål ibland är direkt motsatta. Det gäller även att göra grönstrukturen ekologiskt hållbar, samt att ge de lokala ekosystemen möjligheter att överleva och vara fortsatt produktiva. Produktiviteten ger även upphov till en del ekosystemtjänster, av vilka vi människor och vårt samhälle kan dra nytta. En klok placering av grönytor kan t.ex. minska trycket dagvattensystemet, då ytorna fungerar som infiltrationsytor. Vegetation dämpar vindar och reglerar temperaturen, vilket påverkar det lokala mikroklimatet. Vi ser därför att en satsning på kommunens grönstrukturer är mycket viktig. Arnold Andréasson Ordförande i Kommunstyrelsen Hans Stifors Ordförande i Byggnadsnämnden 4

5 Syfte och målsättning Syfte Att ge förutsättningar för bättre helhetslösningar vid nya investeringar Att skapa en tydlig bild av vad som finns och vilka insatser som behövs Att tydliggöra planerade åtgärder Att skapa ett system för hur olika insatser bör prioriteras Mål Attraktiva och tillgängliga områden för rekreation, i och utanför tätorten Sammanhängande grönstrukturer, som passager genom tätorten och kommunen, kopplat till regionen Friskare befolkning Varierad och mångfunktionell grönstruktur o Aktiviteter ute i det fria o Hög biologisk mångfald Nåbar och tillgänglig grönska, för alla medborgare och besökare En överskådlig och uppdaterad kartläggning av den befintliga och den planerade strukturen, som är kopplat till Översiktsplanen På lång sikt är målet en grönstruktur som är en självklar del i bilden av Perstorp, både i kommunen och orten. De stora naturtillgångar som finns i kommunen kommer att locka till sig turister och friluftsälskare, medan grönskan i centralorten gör Perstorp till ett natursamhälle och en integrerad del i sin omgivning. 5

6 Arbetsprocess Grönstrukturplanen är ett strategiskt dokument som stakar ut en riktning för det fortsatta arbetet kring grönytor och naturområden i Perstorps kommun, till detta kommer två bilagor. Den första är en mer utförlig bakgrundsbeskrivning, bilaga 2 är en sammanställning av tänkta åtgärder, som tekniska kontoret kommer att arbeta vidare med. Denna kan ligga till grund för framtida budgetarbete i tekniska nämndens. Planen har tagits fram av Birgit Bjelkengren (praktikant på Byggnadskontoret), med handledning från Stadsarkitekt Mattias Bjellvi. En inventering av den befintliga grönstrukturen har genomförts, med hjälp av såväl kartor och styrdokument som fysiska kontroller av befintlig miljö. En genomgång av relevant material inom kommunkontoret har gjorts och man har även tagit del av liknande planer från andra kommuner. Viss brukarmedverkan har genomförts bl.a. vid Våreld den 8 mars. Under arbetets gång har planerna förankrats hos bl.a. tekniska kontoret, Söderåsens miljöförbund och Handikapporganisationerna i Perstorp. Styrgrupp för projektet är kommunens planberedning, som består av politiker och tjänstemän från Söderåsens miljöförbund, Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsen. Det är Kommunstyrelsen som sedan fattar beslut om planen ska skickas ut på samråd, för att sedan tas upp till beslut i kommunfullmäktige. Avgränsningar Planen omfattar allt från parker och naturreservat till kvartersmark. Den innefattar flera olika typer av områden, såsom skogar, betesmarker, bäckar och våtmarker. Åkermark inkluderas dock inte i grönstruktur-begreppet i planen, då dessa har som huvudsaklig funktion att producera livsmedel. Åkermarken kan dock, eventuellt, ses som en resurs för en utökad grönstruktur. All grönstruktur omfattas av planen, men det privata och ej allmänt tillgängliga kan inte styras genom detta dokument, därför rekommenderas planen som rekommendation i dessa sammanhang. Det gäller bl.a. idrottsplatser, skolgårdar, kyrkogårdar och villatomter, många är områden som tillför grönt men vars främsta funktion är något annat. 6

7 Perstorps förutsättningar Naturen i Perstorps kommun är varierad, men domineras av skogsmark, bestående av både barr och lövskogar. Utöver skogen har kommunen även ett stort antal mossar, med varierande naturvärden. I dessa finns även en del torvfyndigheter, vilket ger en intressekonflikt mellan utvinnande av dessa samt bevarande av en välutvecklad flora och flera skyddsvärda fågelarter. Av det tidigare odlingslandskapet finns idag bara små rester kvar och därför utgör dessa en särskilt skyddsvärd miljö, detta gäller särskilt hagmarker. Mer information finns i Bilaga 1; Bakgrund. Kartan nedan visar de ungefärliga områden där naturvärdena är som störst i kommunen, enligt Naturvårdsprogrammet ( ). Utöver de redovisade gröna punkterna gäller det även vattendragens sträckning, då främst Bäljane å och Perstorpsbäcken. 7

8 Prioriteringar Det gröna och levande är en del av kommunens attraktivitet, detta gäller såväl för att locka hit invånare och företag som för att behålla dem som redan är etablerade i Perstorp. Det finns stora naturvärden i kommunen, dessa behöver inventeras och definieras. När man genomför en sådan kartläggning skapas ett underlag som kan användas vid planering av t.ex. vandringsleder, ridvägar/- stigar och andra rekreationsstråk. Det resulterar även i material som kan användas i marknadsföringen av kommunen. Perstorp behöver prioritera att få in känslan av rikt naturliv även i tätorterna och på så sätt koppla dessa till den omgivning och det sammanhang som de faktiskt befinner sig i. I områdena kring Andreassons Äng och i Klockareskogen krävs inte mycket arbete, naturen är redan närvarande. Att arbeta med och visa upp detta kommer att kunna locka fler naturälskare att bosätta sig i kommunen, då närheten finns med naturen runt husknuten. I södra delarna av Andreassons Äng Foto: Birgit Bjelkengren En planerad grönstruktur i såväl tätort som i övriga delar av kommunen kan vara till hjälp i planeringen av kommunens fortsatta utveckling, som t.ex. exakt placering av nya exploateringsområden, så naturvärden inte går förlorade i det tänkta området. Att ha antagit en grönstrukturplan säkerställer även kontakten mellan olika naturområden i framtiden, vilket minskar risken för att populationer isoleras och så småningom dör bort. Det är även viktigt att se över möjligheterna att ta sig till de större natur- och strövområdena i kommunen. Om besökare ska kunna köra dit behövs parkering för cyklar och bilar, för att kunna cykla säkert kanske det behövs en cykelväg. På längre sikt kanske man ska kunna ta sig ut med kollektivtrafik, då behöver vi ta reda på det blir lämpligt att lägga hållplatser för dessa områden. Kommunen är en del av en region och i regionen finns behov av, och planer på, en sammanhängande grönstruktur. Som en del i detta arbete behöver Perstorp kartlägga de egna grönstrukturerna och hur dessa kan kopplas till övriga delar av regionen. Genom att skapa gröna korridorer i landskapet kan hela regionen kopplas samman, vilket möjliggör längre sammanhängande rekreativa stråk, samt ett större utbyte mellan djurpopulationer och spridning av växter. 8

9 Normer och definitioner Grönområdestyper Stadspark Centralt belägen park, fungerar som en samlingsplats och är en del av tätortens mest publika områden. Här görs större insatser och satsningar på blomsterplanteringar etc. och den ska innehålla flera funktioner, utöver som promenadområde. En ganska formell miljö, tydlig och lugn i sitt innehåll, men med en hög detaljnivå. Bör ha en storlek som överstiger 1 hektar. Grannskapspark Större parkområde utanför de centrala delarna av tätorten. Dessa har stora upptagningsområden och det ska finna möjligheter till spontana aktiviteter, med både större öppna ytor och mindre rum. Även här bör det finnas ett fåtal planerade funktioner, vilka kan vara mer rörliga och informella än de i en fin- /stadspark. Bör ha en storlek som överstiger 0,5 hektar. 9

10 Närpark Mindre parkområde i närheten av bostäder, med tydlig rumsindelning och en tydlig koppling till det område den ligger i. Den ska fungera som en plats för social samvaro i det offentliga rummet, ett slags gemensamt vardagsrum för de som bor i området. Parken får gärna ha en tydlig identitet eller tema, som skiljer den från övriga parker. Bör vara ca 0,5 hektar. Grönyta Område som inte officiellt är parkyta, men som tillför grönska och liv. Funktioner på ytan är främst reglerande och understödjande ekosystemtjänster. Natur-/strövområde Naturreservat och andra naturområden där allmänheten har tillträde, gäller även privatägd mark. Kan vara mer eller mindre anpassad för mänsklig rekreation. 10

11 Tätortsnära natur Natur-/strövområde som ligger i nära anslutning till samlad bebyggelse och/eller tätort. Grönstråk Längre sammanhängande länkar av grönska som binder samman olika grönområden. Bidrar till att ge säkra vägar för djurliv att röra sig inom tätbebyggt område, samt spridningsvägar för vildflora inom och via samma områden. I många fall kan dessa med fördel kombineras med gång- och cykelvägar, vilket även ger en behagligare omgivning för de som väljer att gå och/eller cykla. Grönstruktur Grönstruktur är det som parker, naturområden och grönstråk bildar tillsammans, ett nätverk och/eller mönster som de gröna, levande ytorna utgör inom ett visst område. Det är enligt lagstiftningen jämbördigt med andra strukturer som bebyggelsestruktur och trafikstruktur. I begreppet grönstruktur ingår formella och informella ytor, både publika och privata. Öppet vatten Dammar och vattendrag, fungerar som visuellt inslag i parkmiljöer och som en del i omhändertagandet av dagvatten. Tillgänglighet Perstorps parker, promenadvägar och naturområden ska vara lätta att nå, oavsett ålder och rörlighet. Grönområdets typ avgör vilka insatser som behövs gällande transporter till området och parkeringsmöjligheter på platsen. Till exempel, ett naturområde med elljusspår bör vara betydligt mer tillgängligt än ett mer naturligt strövområde, då det mer oplanerade området i sig sätter upp gränser för vilka som kan nyttja det. På samma sätt bör en centralt belägen park vara anpassad för gående och cyklister, men inte nödvändigtvis ha egen parkering (detta finns ändå i och kring centrum). Även innehållet i de olika grönområdena ska vara tillgängligt, så även vatten. Man bör därför sträva efter att ha så lite staket som möjligt, samtidigt som Källa: Källa: 11

12 säkerheten bibehålls. Utformningen i t.ex. Slottsparken i Malmö kan stå som förebild (se bilder på föregående sida), där man kommer visuellt nära men stenar eller ganska öppna staket gör att man ändå upplever det som en gräns. Samtidigt förstärker man närheten på sina håll, med trappor och andra inslag som både markerar och samtidigt bjuder in till kontakt. Skalan är visserligen inte helt anpassad för Perstorp, men som inspiration och exempel lämpar det sig väl. Avstånd Grönområden ska finnas inom ca 300 m från förskolor och skolor, för pedagogisk verksamhet såväl som utrymme för annan utomhus vistelse än på skolgården. Inom tätorterna bör man dessutom sträva efter att ha ett gångavstånd på max 300 m från bostaden till närmaste grönområde. Belysning Både allmänbelysning och effektbelysning behöver leva upp till en bra standard. Viss anpassning behöver göras beroende på årstid och ljusförhållanden, t.ex. kanske vissa platser inte behöver belysning under en del av året, andra året runt. Belysningen fungerar inte bara som ljuskällor för att belysa vägen du rör dig på, den bidrar även med ett djup i omgivningen under de mörkare timmarna. Att kunna se upplysta ytor längre bort bidrar med en större trygghetskänsla, då du upplever att du har bättre uppsyn över din omgivning och även någon som passerar mellan dig och ljuskällan kan upptäckas. Dock behöver hänsyn tas till såväl djurliv som de människor som bor i berörda områden, för mycket ljus på natten kan orsaka problem. Planering av belysning i det offentliga rummet behöver göras med ständig medvetenhet kring konsekvenser, såväl planerade som oplanerade. Stråk I stadsparker ska huvudstråken vara belysta med jämn belysning som inte bländar. Platser I stadsparker ska platser som man förväntas använda även kvällstid ha egen belysning. Även på vissa andra platser kan platsbelysning vara aktuellt, för användarvänlighet och trygghet. För att markera platsens placering kan t.ex. pollare med nedåtriktat ljus sättas i utkanterna. 12

13 Vegetation och objekt Att belysa vegetation och andra objekt kan göras på flera olika sätt och av många olika anledningar. Det kan göras för att lägga fokus på en speciell individ, skapa en effekt (t.ex. skugga) eller för att öka allmänbelysningen på ett annorlunda sätt. Källor: Placeringen av ljusarmaturer ska göras noggrant, så att så lite ljus som möjligt sipprar förbi utan att reflekteras, dvs. man behöver anpassa sådant som riktning, vidd och styrka på de fixturer man använder. Fixturer placeras i möjligaste mån upphöjt för att minska risken för vandalisering, alltså inte för nåbart eller lättåtkomligt. I Perstorp kan det vara lämpligt att belysa utvalda individer och grupper (buskar, träd, planteringar, objekt) i de centrala parkerna, samt eventuellt längs något av grönstråken. Vilka som är belysta kan med fördel varieras beroende på årstid eller justeras varje år efter tycke och smak. Vatten Belysning vid dammar och bäckar markerar särskilda detaljer och ge mer ljus och djup i rummet även kvällstid. Fixturer bör vara placerade i vatten och i nära anslutning till det, dvs. inte för stora avstånd mellan fixtur och belyst yta, för att minska ljusspridningen. Man kan t.ex. belysa vattenfall, strömt vatten över stenar eller objekt invid blanka ytor. Det är viktigt att använda färger och olika typer av ljuskällor på ett medvetet sätt, det gäller t.ex. varma/kalla färger och bredden på ljusstrålen. Källor: Kulturhistoriskt värde En del av de områden som ingår i grönstrukturen har värden utöver det faktum att de är grönområden. Det kan handla om att de funnits på platsen länge eller att de är knutna till någon byggnad eller något särskilt som hänt. Mer om de individuella värdena under respektive grönområde och i Naturvårdsplanen. 13

14 Ekosystemtjänster Vår natur och våra grönområden, bidrar med många funktioner som vi kan dra nytta av, dessa kallas ofta ekosystemtjänster. Det kan gälla sådant som renande av luft och produktion av livsmedel. Tjänsterna kan delas in i 4 undergrupper och kalls då för försörjande, reglerande, understödjande eller hälsobringande ekosystemtjänster. Försörjande tjänster De försörjande tjänsterna är de som levererar produkter, det kan vara t.ex. livsmedel, färskvatten, råmaterial eller ingredienser till mediciner. Reglerande tjänster Precis som namnet antyder fungerar de som buffert i olika sammanhang, genom att reglera och utjämna olika skeenden i miljön. Detta kan t.ex. vara att ge ett stabilt mikroklimat (vind och temperatur) eller att binda luftens koldioxid. Det handlar även om närings- och vattencirkulation, där vegetationen är en del i kretsloppet och möjliggör en sluten cirkulation på plats, LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) är en del i detta. De allra flesta tjänsterna som ingår i denna grupp är funktioner som vi med fördel kan integrera i den framtida planeringen av Perstorp. Understödjande tjänster Dessa bygger upp och stödjer övriga ekosystemtjänster, de erbjuder livsmiljöer for djur och växter samt biologisk mångfald och genetisk diversitet. De utgör helt enkelt grunden för hur naturen fungerar och klarar att fortleva. Hälsobringande tjänster Här placeras de tjänster som har med människors hälsa och välbefinnande att göra, de effekter som naturen och dess funktioner kan ha på oss. Det kan vara genom att tillhandahålla områden för rekreation, turism och/eller estetiska och kulturella upplevelser. De hälsobringande tjänsterna inkluderar effekter på vår mentala och fysiska hälsa och vår känsla av välbefinnande. I den här gruppen återfinns även spirituella upplevelser, känslan av att ha ett sammanhang och de sociala värden som naturen kan tillhandahålla. 14

15 Struktur I denna grönstrukturplan har vi valt att presentera områdena för varje ort/by individuellt, för att sedan lyfta blicken och titta på hela kommunen och det som omger den. En kategorisering är nödvändig för att tydliggöra vilka grönområden som ska ha vilken typ av skötsel. De olika kategorierna kan även vara till hjälp när man funderar över vilket innehåll en viss park ska ha, då olika grupper bör ha olika mängd planerade funktioner. De olika grönområdena placeras i kategorier beroende på placering i landskapet/orterna och framtida skötsel, det speglar alltså inte alltid hur det ser ut idag. Region Perstorp som kommun är en del i ett större sammanhang, där regionen är intressant som helhet. Det skulle även vara intressant att väga in det som finns norr om regionen, i de södra delarna av Hallands och Kronobergs län, då kommunen ligger ganska långt norrut i Skåne. För att administrera arbetet med den mer övergripande strukturen skulle ett projekt inom Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg kunna vara aktuellt. Grönstruktur enligt Översiktsplan Kommunen marknadsför sig som en plats med naturnära boende och arbete, då bör även de styrande dokumenten utformas efter samma premisser, annars kan framtida utveckling förstöra och/eller förminska de värden som finns idag. Genom denna styrning kan vi dessutom utveckla och öka värdet av existerande grönstrukturer. För mer ingående information, se Bilaga 1; Bakgrund. Utveckling Skåne som helhet används i Regionens arbete med lägga upp planer för grönstrukturer, och för att koppla grönstrukturerna i Perstorps kommun till ett regionalt nät behöver man ta hänsyn till detta. I Bilaga 1; Bakgrund står det mer om vilka ungefärliga sträckor och områden Regionen tar hänsyn till och redovisar i sitt kartmaterial. 15

16 Kommun För att kunna upprätthålla kommunens styrka i som ett område med mycket och nära till naturen behöver vi dokumentera och fastställa kommunens intentioner med det som existerar idag. Detta betyder inte att allt som inte markeras i kartan, lämnats att göras hur som helst med, utan att de områden, strukturer och ungefärliga stråk som inkluderas ska bevaras och att de i och med detta tillskrivs ett högre skydd än övrig natur/grönska. Ovan visas de grönstrukturer som finns i kommunen och som bör bevaras och utvecklas som en del i det framtida planeringsarbetet. Detta bör alltså beaktas när man diskuterar vidare exploatering, för såväl bostäder och industrier som för 16

17 vägar och andra strukturer. Det kan dock vara av värde att lägga in stigar för rekreation längs de stråk som finns markerade på kartan. Några av dessa områden är dessutom värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel Gustavsborg med sina dammar och Källstorp Månstorp med ett varierat kulturlandskap. För fler områden och noggrannare information om de olika områdenas innehåll och värde, se Perstorps kommuns Naturvårdsprogram. Kopplat till gång-/cykelnät För att säkerställa tillgängligheten i de planerade grönområdena och grönstråken, bör dessa samordnas med utformningen av kommunens gång-/cykelnät (mer om detta i Gång- & cykelplan Perstorps kommun). 17

18 Centralort Inom tätorten Perstorp finns en mängd gröna ytor, men det är inte många som är planerade som faktiska parker. Genom att lägga större fokus på vissa punkter och kalla dem park, kan man minska skötseln på större områden runt om i tätorten. Detta ger utrymme för ökad skötsel av några områden, utan alltför stor budgetpåverkan. De första satsningarna bör alltså göras som en omprioritering i skötsel, när ett område blir park kan den omgivande grönskan få sänkt skötsel, t.ex. slåtterbalk 1-2 ggr per säsong istället för gräsklippning. Grönstråk Inom centralorten så är Grönstråk i de flesta fall en kombination av gröna korridorer och g/c-stråk, där gående och cyklister rör sig i en naturlik miljö, även i tätorten. Ett av de mer övergripande grönstråken löper genom centralorten, vilket på ett tydligt sätt kopplar denna till det omgivande landskapet. I centralorten finns flera olika typer av grönområden, detta för att täcka upp flera olika former av behov, vilka uppkommer i olika delar av samhället. Inom tätorten kommer man därför att dela in grönområdena i: Fin-/Stadspark, Grannskapspark, Närpark och Grönyta. I anslutning till kommunens olika samhällen och byar finns även områden som kommer att gå under epitetet Tätortsnära natur, detta är främst områden som även är Natur-/strövområden. 18

19 Parker Stadspark 1. Stadsparken 2. Folkets Park 3. Wilhelm Wendts Park Grannskapspark 4. Klockareskogen Skapas 5. Norra Lyckan Parken 6. Jeans Damm 7. Bäckaparken (skapas) Närpark 8. Sjumilaskogen (skapas) 9. Svampparken 10. Ybbåsen Park 11. Västra Andreassons Äng (skapas) 12. Fågelparken (skapas) 13. Park vattentornet (skapas) 14. Ädelstensparken (skapas) Natur-/strövområde För noggrannare information, se kommunens Naturvårdsplan, individuella skötselplaner, samt reservatsbestämmelser. Uggleskogen (Uggleområdet) Ybbarpsområdet Mulleskogen Andreassons Äng 19

20 Urnor/Amplar Urnor bör placeras ut i samband med entréerna till orten och i utkanterna av centrumområdet, för att markera att man passerar in eller ut, som en portal. Amplar bör hänga från de belysningsstolpar som är i mänsklig skala i centrum, som en besmyckning i de områden där mycket människor förväntas röra sig. Amplarna bör även finnas längs de stråk som går mellan stationen och centrum, för att markera en koppling dem emellan. Entréerna till de olika stadsparkerna får gärna smyckas på ett liknande sätt, så att även dessa kopplas visuellt till centrum. För att man ska lägga märke till urnorna, speciellt i anslutning till ortens entréer bör stort fokus läggas på arrangemangen. Alla arrangemang i urnor och amplar skall tänkas igenom nogsamt, då en sådan satsning bör göras bra eller inte alls. En väl genomtänkt och enhetlig design av kärlen och deras exakta placering behövs, detta bör samordnas med gällande bestämmelser kring utformningen av centrum. Nedan visas ett exempel på hur utformningen skulle kunna göras, med hängande växter i amplarna och stor volym och höjd i urnorna. 20

21 Mindre orter Med ett lägre invånarantal och en bebyggelse som till störta del består av enfamiljshus, med egen trädgård, är behovet av större parker inte lika stort som i centralorten. De fyra mindre orterna är dock alla belägna längs det nord-sydliga grönstråket, Å-stråket. Oderljunga I Oderljunga finns det ingen egentlig park, men planerad grönyta finns i form av en kyrkogård. Orten omges å andra sidan av natur, har kopplingar till kommunens Å-stråk, som är en del av den övergripande grönstrukturen. Området i väster anges vara värdefull natur enligt gällande översiktsplan. Befolkningsmängd och det faktum att befintlig bebyggelse främst består av villor med egen trädgård gör att parkytor i dagsläget inte är aktuella. På längre sikt skulle bergtäkten öster om orten kunna bli en badsjö, på ett liknande sätt som Dalby stenbrott. 21

22 Häljalt Inte heller Häljalt har någon park, men även här omges orten av skogsområden och några mindre dammar. Befolkningsmängd och det faktum att befintlig bebyggelse främst består av villor med egen trädgård gör att parkytor i dagsläget inte är aktuella. 22

23 Ulvs Det finns inget parkområde i Ulvs, men samhället omges av skogsområden och i närheten finns även Bälingesjön, samt några mindre sjöar. Befolkningsmängd och det faktum att befintlig bebyggelse främst består av villor med egen trädgård gör att parkytor i dagsläget inte är aktuella. 23

24 Bälinge Inte heller Bälinge har någon park, men byn sträcker sig längs Bälingesjöns nordöstra sida och omges av skogsområden. Ungefär mitt i byn finns en badplats, med brygga etc. Inte heller här motiverar den befintliga befolkningsmängden och villabebyggelsen anläggande av parkytor i dagsläget. 24

25 Standard Grönområden och parker i olika delar av kommunen/orten kommer att ha olika funktioner och förutsättningar beroende på deras placering. Genom att göra en tydlig indelning blir strukturen mer överskådlig, vilket förenklar insatsplanering och budgetering. För att våra parker och grönområden ska kunna vara de platser för rekreation och återhämtning som de är tänkta, krävs det att människor vill vistas i dem. Det behöver vara rent, det behöver vara helt och det behöver kännas tryggt. Perstorp bör även upprätta ett växt-/blomsterprogram, där den generella strukturen för säsongens satsningar anges. Här regleras sådant som storlek och exakt placering av planteringar, amplar och urnor. Faktiska val av växter, koncept och design bör göras inför varje säsong och varieras något från år till år. Fin-/Stadspark Här satsas det lite extra, detta är de parker som är gemensamma för hela orten, de centralt placerade. De bör ha ett flertal planerade funktioner och mycket innehåll. Utöver att vara ett promenadområde ska finnas andra planerade funktioner, det kan vara t.ex. lekplats, grillplats och blomsterrabatter. Denna grönområdestyp bör vara upplyst, likt det i centrum. De bör även vara lite mer formella och strikt ordnade än övriga grönområden. Regelbunden skötsel görs bl.a. i form av gräsklippning, beskärning, omplantering, viss gödsling i blomsterrabatter, samt viss snöröjning. Grannskapspark Större parkområde utanför de centrala delarna av tätorten. Dessa har stora upptagningsområden och det ska finna möjligheter till spontana aktiviteter, med både större öppna ytor och mindre rum. Även här bör det finnas ett fåtal planerade funktioner, t.ex. grillplats, fotbollsmål, frisbeegolf, samt naturliga ytor för lek (med stockar, stenar, stubbar etc.). Regelbunden skötsel görs bl.a. i form av gräsklippning, röjning av sly, samt beskärning. Närpark Mindre parkområde i närheten av bostäder, med tydlig rumsindelning och en tydlig koppling till det område den ligger i. Fungerar som en plats för social samvaro i det offentliga rummet, ett slags gemensamt vardagsrum för de som bor i området. Parken får gärna ha en tydlig identitet, som skiljer den från övriga parker av samma slag (gärna teman kopplade till namnen på omgivande kvarter). Regelbunden skötsel i form av bl.a. gräsklippning, röjning av sly, samt beskärning. 25

26 Grönyta Område planlagt som park, men som inte har samma skötselintensitet som de namngivna parkerna, men dock tillför grönska och liv. Funktioner på en sådan yta är generellt begränsade till reglerande och understödjande ekosystemtjänster, samt ett bidrag till den biologiska mångfalden. Dessa områden bör slås med t.ex. slåtterbalk ett par gånger om året och stort fokus bör ligga på att begränsa mängden sly som uppkommer. Tätortsnära natur Naturområde som ligger i nära anslutning till samlad bebyggelse och/eller tätort. I de större områdena bör man satsa på fler funktioner än i de naturområden som ligger längre bort, det är till exempel bra med tillgänglighetsanpassade stigar, toaletter och kanske något elljusspår. Det bör även finnas kartor och informationsskyltar uppsatta i området. Regelbunden skötsel i form av översyn av stigar och markeringar av spår, kontroller av skyltar, samt städning av toaletter. Det bör även beskäras, klippas och röjas i anslutning till de markerade spåren. Natur-/strövområde Naturreservat och andra naturområden där allmänheten har tillträde, gäller även privatägd mark. Lite olika skötsel beroende på typ av naturområde. Oavsett typ bör det finnas informationsskyltar och kartor vid de officiella entréerna till de olika områdena. Målet bör vara en regelbunden skötsel i form av översyn av skyltning, samt viss klippning och beskärning längs utmärkta spår. Detta gäller oavsett vem som ansvarar för skötseln i området. Åtgärder och fortsatt arbete Prioriteringsordning insatser I grönstrukturplanen finns en övergripande plan, men detta behöver läggas in i översiktsplanen och ges lika stor tyngd och betydelse i planeringsprocessen som vägstrukturer och bebyggelse. Det finns ett par större brister att åtgärda: man har ingen klar bild av vilka grönområden är viktiga att ha kvar, man vet inte hur trädbeståndet inom tätorten ser ut, många områden ligger själva och är ej knutna till någon helhet, standarden och innehållet i de befintliga parkerna behöver ses över. Återfinns i Åtgärdsplan Grönstruktur. 26

27 Övergripande insatser Det första som behöver göras är generella insatser för att höja standarden på de befintliga grönområdena, att se till att det som finns uppdates och håller den nivå som man siktar emot. Vi behöver dessutom förbereda för skapandet av nya länkar mellan grönområden i kommunen, att genom medvetet beslutsfattande säkerställa ett väl sammankopplat system. Med en god standard på den övergripande strukturen, ges underlag för prioriteringar av övriga insatser. Specifika projekt Insatser som är bundna till särskilda områden, parker, objekt (t.ex. Perstorpsbäcken) osv. bör beskrivas i separata skötselplaner för berörda områden. Anlägga nytt Vid anläggning av nya grönområden ska dessa inordnas i det strukturella system som finns, skötsel och innehåll ska utformas därefter. Sätta lökväxter Det är enklast att sätta blomsterlök om det är möjligt att föra på ett jordlager ovanpå de utplacerade lökarna. Detta gäller i såväl rabatter som gräsytor, blir djupet fel bildar många arter en ny lök på rätt djup, efter första blomningen. Woodland och dungar Vid etablering av nya woodland är växternas dynamik en av de viktigaste förutsättningarna, hur växterna påverkar varandra och hur vi kan dra nytta av detta. En bra strategi är att sätta många växter från början, så dessa konkurrerar om solljuset och växer sig höga. Sedan kontinuerlig gallring så att området under såväl etablering, uppväxt och mognad känns som det är planerat och välskött. Gallring är en del av såväl skötseln som designen av området. Först efter det att träd och buskar vuxit upp är det lönt att sätta in ett fältskikt, markvegetation, då dessa växter behöver den skugga som ett trädbevuxet område ger. Park blir naturområde Gräsmatta till äng Man kan med fördel omvandla en klippt gräsmatta till äng, genom att ändra skötsel och så in nya växter, gärna i flera omgångar. Klippning av ängsytan bör sedan ske efter det att blommorna satt frö, i augusti, så de insådda annuella (ettåriga) och bienna (tvååriga) växterna har tid att föröka sig. För att öka användarvänligheten kan ytan klippas som gräsmatta under våren och under sommaren kan gångar klippas. 27

28 Uppföljning Kontinuerliga kontroller av parker, grönytor och naturområden behövs, oavsett om nya insatser gjorts eller inte. Det som behöver kontrolleras är bl.a. hur det ser ut gällande: Belysning Markbeläggningen (bedömning av reparationsbehov) Vegetationens tillstånd Renhållning Skyltar (allt behöver vara komplett och placerat rätt) Att göra trygghetsvandringar som gör nedslag i anslutning till olika delar av grönstrukturen kan ge nyttig information. Ytterligare ett sätt att få information skulle vara att ha skyltar med information och kontaktuppgifter uppsatta i olika grönområden, där man uppmanar allmänheten att maila/ringa om något behöver åtgärdas. Då kan man snabbt få veta om en lampa slutat fungera eller om något dött, även mellan planerade kontroller. Vidare exploatering Med den planerade grönstrukturen i åtanke, är det möjligt att reflektera över möjliga exploateringsområden inom tätorten. Det kan vara ytor som tidigare varit industrimark, som idag är grönt men inte en del i den sammantagna grönstrukturen. Dessa dokument bör läsas och diskuteras i samband med planering av ny exploatering. Genom att förtäta och öka mängden människor som rör sig i redan etablerade områden, kommer dessa att kännas tryggare, samtidigt som avstånden inom orten hålls korta. De nya bostäderna placeras centralt, vilket innebär korta avstånd till centrumfunktioner, grönområden och kollektivtrafik. Detta betyder att de nya bostadsområdena kommer att vara minst lika attraktiva som de som redan finns och passa väl in i de strukturer som är etablerade. Idag är det nära till allt inom Perstorps tätort, genom att fortsätta bygga inom rimliga avstånd från centrum och järnvägsstation bibehåller man detta. Man kan dessutom använda befintlig infrastruktur och har lätt att koppla ny bebyggelse till såväl vatten och avlopp som gång-/cykelnät. På så vis skapas en tät men grön ort, där människor kan mötas i de offentliga rummen och röra sig tryggt och säkert. 28

29 Referenser Helsingborgs stad (2013). Grönstrukturprogram för Helsingborg. Hittas på: ( ). Länsstyrelsen Skåne Perstorps kommun (2007). Pärm: Skötselplan 2007, text och kartor. Tekniska kontoret. Region Skåne, om grönstrukturer i regionen. Övergripande mål i Perstorps Kommun (2009). Hittas på: /numrerade_mal_ pdf ( ). 29

30 Bilagor Bilaga 1; Bakgrund 30