Internetgenerationens. syn på fiktionsläsning. Samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper. Skans Kersti Nilsson, BHS

Transkript

1 Internetgenerationens syn på fiktionsläsning Samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper. Skans Kersti Nilsson, BHS

2 Introduktion och bakgrund Unga vuxna (16-25 år) ägnar nio gånger så mycket mera tid åt läsning på internet och sociala medier än åt fiktionell läsning i tryckta böcker. (Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2012) De senaste PISA-undersökningarna visar att svenska elever lyckas bättre i tester som mäter digital läsning än i tester som mäter traditionell läsförståelse. (PISA 2009, 2012)

3 Läroplan för gymnasieskolan, Svenska (2011, s. 160) Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.

4 Prop. 2013/14:3, Läsa för livet Litteratur och läsning har ett värde i sig genom att förmedla upplevelser och känslor. Litteraturen hjälper oss att förstå världen och oss själva. (S. 7)

5 Syfte Att undersöka hur unga vuxna,16-25 år, samtalar om innebörden av litteratur och läsning av fiktion för personlighetsutveckling och omvärldsorientering.

6 och frågeställningar 1. Hur beskrivs betydelsen av fiktionsläsning? 2. Hur beskrivs upplevelsen av fiktionsläsning i pappersböcker i förhållande till fiktion i andra medier och format? 3. Hur beskrivs den specifika betydelsen av fiktionsläsning?

7 Hypoteser Fiktionsläsning har ingen större betydelse för unga vuxna idag. Unga vuxna är mer intresserade av fiktion i andra medier och format än att läsa fiktion i tryckta böcker. Unga vuxna föredrar att läsa fiktion på skärm än att läsa fiktion i tryckta böcker. Fiktionsläsning för nya insikter och personlighetsutveckling saknar betydelse för unga vuxna.

8 Tidigare forskning visar att Unga vuxna uppfattar inte fiktionsläsning som viktig (Fialho, Zyngier & Miall 2011) Studier visar att digital läsning inverkar på kognitiva funktioner och utmanar komplexa lässtrategier (Mangen 2013) Förmågan till djupläsning utmanas av ny teknologi och nya litteraciteter (Liu 2005, Wolf 2007, Wolf & Barzillai 2009)

9 men å andra sidan att Fiktionsläsning överför upplevelser och kunskaper om den sociala verkligheten genom transportation, simulation och absorption i texten (Mar & Oatley 2008) Fiktionsläsning understödjer sociala förmågor som kan inverka gynnsamt på personligheten i riktning mot bättre förståelse för andra (Djikic, Oatley, Zoeterman, Peterson 2009) Fiktionsläsning bidrar med tankeexperiment där läsaren provar olika roller och konsekvenser (Hakemulder 2000)

10 Teori och metod Fokusgruppintervjun utgår från ett dialogiskt synsätt. Enligt dialogfilosofin (Bachtin) är dialogen socially shared knowledge, dvs. gemensam och delad kunskap. Fokusgrupperna baseras på 4 6 respondenter, vilket underlättar samtalet och den ömsesidiga förståelsen.

11 Urval och datainsamling Tre grupper från det teoretiskt inriktade gymnasiet (16-19 år) Tre grupper från det yrkesinriktade gymnasiet (16-19 år) Tre grupper från folkhögskolan (19-25 år) Sammanlagt 9 grupper, totalt 45 personer, varav 28 kvinnor och 19 män.

12 Resultat 1. Hur beskrivs betydelsen av fiktionsläsning? Teoretiska klasser: fiktionsläsning utvecklar identifikation, förmåga att byta perspektiv, utveckla empati. Yrkesförberedande klasser: fiktionsläsning förknippas oftast med skola och plikt utom i utbildningar till yrken där fantasi är nödvändig. Folkhögskoleklasser: Fiktionsläsning påverkar känslolivet. Fiktionsläsning har en frigörande funktion.

13 Resultat 2. Hur beskrivs fiktionsläsning i tryckta böcker jämfört med fiktion i andra medier och format? Filmer baserade på böcker är aldrig eller sällan bättre än böckerna. Filmupplevelser är flyktiga i jämförelse med läsupplevelser. - Konsensus. I litteraturen förklaras beteenden och tankar bättre. Läsaren måste använda sin föreställningsförmåga för att upptäcka hur saker och ting ligger till. Detta påverkar även minnet. - Konsensus. Fiktionsläsning i tryckta böcker föredras framför skärmläsning eftersom de är taktila och sensuella. Konsesus.

14 Resultat 3. Hur beskrivs fiktionsläsningens betydelse för insikt och personlighetsutveckling? Teoretiska program anser att betydelsen är väsentlig. Insikter och utveckling genom överskridande av egna erfarenheter och perspektiv. Yrkesförberedande program anser generellt att den inte har någon större betydelse. Undantag för program där föreställningsförmåga och fantasi krävs. Folkhögskoleprogram anser att betydelsen är mycket stor. Insikter och personlig utveckling uppnås genom engagemang och identifikation. Fiktionens påverkan är starkare än från fakta.

15 Avskärmning för koncentration och identitetsbyggande Om jag ska koncentrera mig på någonting, inför en tävling eller så, så brukar jag sitta ner och lyssna på musik och läsa samtidigt för att lugna nerver och koncentrera mig på uppgiften som väntar. Då blir man inte störd av andra som går runt och pratar och försöker psyka en eller så. Så det lugnar en, man kommer in i sig själv och kan koncentrera sig fullt ut. Det spelar ingen roll vilket genre jag läser, men när det gäller musik så är det oftast klassisk musik eller rock, oftast blir det klassisk, Debussy eller så. (Karl, byggnadstekniskt program)

16 Fantasi och föreställningsförmåga som identitet fantasin är alltid ens egen. Ingen kan ta del av den. Ingen kan ta den ifrån dig någon gång. (Nathalie, grafisk kommunikation och design)

17 Fantasi och föreställningsförmåga som verktyg för kognition och reflexion Fiktion berättar om vad som skulle kunna hända / / medan historier baserade på verkligheten bevisar vad som faktiskt har hänt. (Anna, folkhögskola) Bokläsning kan få en att tänka igenom saker och ting än en gång och ifrågasätta ens livsvägar. (Anna, folkhögskola)

18 Berättelser som bärare av sammanhang och identitet Vi människor har alltid berättat historier. Det är det som för generationen vidare. Man får veta mer om sin egen och andras kulturer. Det är ett sätt att bevara vår mänsklighet. (Ullis, globala studier)

19 Diskussion och slutsatser Fiktionsläsning utvecklar språket och fantasin. Fiktionsläsning är nyttig (Oatley 2011) Fiktionsläsning utvecklar kreativteten, vilken stödjer minnet mer effektivt än filmtittande. Fiktionsläsning stödjer personlighetsutveckling eftersom den inre rösten stärks liksom förmågan att skapa egna bilder.

20 Diskussion och slutsatser Fiktionsläsning förknippas med tryckta böcker på papper, inte med digitaliserat format på skärm. Fiktionsläsning i tryckta böcker uppfattas som en sensuell, hanterbar/ överskådlig och njutningsfull upplevelse jämfört med att läsa på skärm (Birkerts 2011, Bury 2013) Simulering, social kunskap och etisk reflexion förekom endast i samtalen på folkhögskola.

21 Falsifiering av hypoteser 1/ Fiktionsläsning har betydelse för unga vuxna. 2/ De föredrar inte fiktion i andra medier eller format framför fiktionsläsning. 3/ De föredrar fiktionsläsning i böcker framför fiktionsläsning på skärm. 4/ Fiktionsläsning har betydelse för insikt och personlighetsutveckling, enligt unga vuxna.

22 Finansiering och publicering Fokusgruppsstudien ingår i forskningsprojektet Fiktionsläsningen i internetsamhället: litteraturens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering finansierat av Vetenskapsrådet Studien har publiceras i antologin Svensk forskning om läsning och läsundervisning. Red. Michael Tengberg och Christina Olin-Scheller (2015) och kommer även att ingå i projektboken Litteraturen på undantag? (2015) Red. Torsten Pettersson.