Vilka är barnens perspektiv?
|
|
- Lisa Ann-Sofie Svensson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vilka är barnens perspektiv? I. Barns perspektiv på vård motiv och metoder II. Upplevelse hälsa och sjukvård hos små barn med VACTERL association Ann Marie Kassa Barn och forskningssjuksköterska, doktorand barnkirurgi, Akademiska barnsjukhuset Varför barnens perspektiv? 1
2 Varför? Barns rätt att framföra sina synpunkter Barnkonventionen, artikel 12: Barn skall ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter och dessa skall tas tillvara enligt ålder och mognad. Varför? Barns rätt att framföra sina synpunkter Europarådet: Child friendly health care: Barn skall ges möjlighet att ge feedback på sina erfarenheter inom sjukvården 2
3 Varför? Vet vi hur barnen uppfattar sjukhusbesök / olika vårdåtgärder? Synpunkter på vården Kvalitetsförbättring Hur? Några exempel: Hur var besöket? Grön, gul, röd gubbe Enkäter, ex NOBAB enkäter Översättning en engelsk barnenkät pågår Örebro Karlstad- Uppsala Synpunkter på vården Akademiska Barnsjukhuset -Barnråd finns Intervjuer NOBAB= NOrdisk nätverk för BArn och ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård 3
4 Varför är jag intresserad att intervjua barn? Brev återkoppling besök dagvården Egna erfarenheter som patient Nyfikenhet Vad är det som gör att ett möte med sjukvården blir bra eller ej? C-uppsats lustgasbehandling D-uppsats dagkirurgi Hur intervjua? Egenupplevda svårigheter intervjua barn yngre än 7 år Info om datorstödd intervjuteknik In My Shoes en slump 4
5 Vad är In My Shoes? Datorstödd intervjuteknik utvecklad brittiska forskare Stiliserade bilder känslor, miljöer och personer Child and Family Training Limited, York, UK Calam et al.,2000, Watson et al., 2002, Bokström et al., 2016, Fängström et al. 2016, Fängström et al., Vad är In My Shoes? Användningsområden Barn 3 11 år Vuxna med kommunikationssvårigheter Socialtjänsten Skola Sjukvård / hälsovård Child and Family Training Limited, York, UK Calam et al.,2000, Watson et al., 2002, Bokström et al., 2016, Fängström et al. 2016, Fängström et al.,
6 Vad är In My Shoes? Doktorshandling studier barn 4-5 år IMS g lika noggranna och kompletta svar som vid standardiserad intervjumetod Användbar metod för att intervjua blyga barn Barnen g detaljerade beskrivningar känslor och upplevelser Fängström, K. (2017). I don t even remember anything : Optimising the choice of method when interviewing preschoolers. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine. Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis. 1381: 86. Vad är In My Shoes? Trevägskommunikation Barnet kan medverka Ett antal moduler med stiliserade bilder Child and Family Training Limited, York, UK Calam et al.,2000, Watson et al., 2002, Bokström et al., 2016, Fängström et al. 2016, Fängström et al.,
7 Metod In my shoes Child and Family Training 2016 Metod In my shoes Emotions Child and Family Training
8 Metod In my shoes Emotions & scenes Child and Family Training 2016 Metod In my shoes Child and Family Training
9 Metod In my shoes Emotions & people Child and Family Training 2016 Metod In my shoes Somatic experiences Child and Family Training
10 Metod In my shoes Experiences Child and Family Training 2016 Metod In my shoes Experiences Child and Family Training
11 Metod In my shoes Utbildning i metoden arrangeras Barnombudet i Uppsala län 2 ggr per år 2 heldagar med 2 övningsintervjuer mellan utbildningsdagarna. Ytterligare 2 professionella intervjuer krävs för att bli certifierad hälsa och sjukvård hos små barn med VACTERL association Ann Marie Kassa Barn och forskningssjuksköterska, doktorand barnkirurgi, Akademiska barnsjukhuset Handledare: Helene Engstrand Lilja, överläkare, docent i barnkirurgi Gunn Engvall barnsjuksköterska, Med Dr 11
12 Bakgrund: VACTERL association Vertebrae Anus Cor Trachea- Esofagus Ren Limb ryggkotor ändtarm hjärta luftstrupematstrupe njure extremitet Definition: Missbildningar i minst tre dessa kroppsdelar Solomon, Bakgrund: VACTERL association Incidens: 2-10/ födda < 12 barn per år i Sverige Mortalitet svåruppskattad: 6-8%, främst bland barn med hjärtmissbildningar och låg födelsevikt Ref Solomon, 2011, Socialstyrelsen, 2018, Lautz et al.,
13 Bakgrund: VACTERL association Oftast operation inom de första levnadsdagarna och ofta upprepat under uppväxten Bakgrund: VACTERL association Risk för kvarstående medicinska/fysiska problem: Kotor: skolios, smärta Ändtarm: förträngning, förstoppning, föringsläckage, påverkan urinvägar Hjärta: påverkad funktion 13
14 Bakgrund: VACTERL association Risk för kvarstående medicinska problem: Luftstrupe- matstrupe: sväljningssvårigheter, förträngning matstrupe, gastro-esofagal reflux, luftvägssymtom Njure: infektioner, nedsatt funktion Arm: svårigheter med finmotorik, synlig vikelse Syfte och metod Syfte: Att undersöka barns upplevelse sin hälsa, sitt "sjukdoms tillstånd och sjukvården Metod: Datorstödd intervjuteknik In my shoes Barn 5 8 år (10 st) Child and Family Training Limited, York, UK Calam et al.,2000, Watson et al., 2002, Bokström et al., 2016, Fängström et al. 2016, Fängström et al.,
15 Metod Intervjuguide I hemmet eller ostört rum sjukhuset Intervjuaren ej delaktig i barnens ordinarie vård Inspelning ljudfil, ordagrann utskrift Analys NVivo Pro för sortering och organisering data QSR International Pty Ltd, Victoria, Australia Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats Elo & Kyngas, 2008, Graneheim & Lundman,
16 Analys Upprepad genomläsning texten Identifiering meningsbärande enheter enligt studiens syfte Kondensering: förkortning med bibehållet innehåll Kodning ett eller några ord Sortering koder Kategorier och underkategorier som beskriver innehållet. Exempel analysprocess Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Kategori Ja, det finns en sak som jag tycker är roligt där (på sjukhuset).att man En rolig sak att man får grejer Presenter Uppleva bra saker och sjukhusbesök får grejer i slutet. 16
17 Resultat 5 flickor 5 8 år, 5 pojkar 5 6 år Längd intervjuer 50 min (28 70) Var innehåll hälsa och sjukhus 32 minuter (16-53) Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården 17
18 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Känna sig annorlunda och inte förstådd Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Uppleva fysiska symtom "Just det. Stiften...det gjorde ganska ont jag hade för litet stjärthål...det gjorde ont." (barn 3, 5 år) Berätta för kompisar Känna sig annorlunda och inte förstådd Känna sig glad och stolt 18
19 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Uppleva fysiska symtom Uppleva bra saker och Berätta för kompisar Nackdelar att vara på sjukhus Känna sig annorlunda och inte förstådd Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset "Jag är rädd...och sticka...pappa...han vet inte om vi ska sticka." (barn 7, 5 år). Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Känna sig annorlunda och inte förstådd Känna sig glad och stolt 19
20 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Att klara det på ett bra sätt Att uppleva fysiska känslor från medicin Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg "Osäker... för tänk om dom gör nånting dumt...att...man råkar göra typ fel då det inte går att...vakna...så det tar hundra år." (barn 4, 8 år) Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Uppleva fysiska symtom Uppleva bra saker och Att klara det på ett bra sätt Berätta för kompisar Nackdelar att vara på sjukhus Att uppleva fysiska känslor från medicin Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Känna sig glad och stolt 20
21 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg Att använda psykologiska strategier Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Att få kontroll genom att delta i beslut Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Att klara det på ett bra sätt Att uppleva fysiska känslor från medicin Att söka stöd från föräldrar Att få tröst genom gosedjur Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Avledande aktiviteter Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Glad eller lessen att åka till sjukhuset Minnas den fysisk miljön Att oroa sig i förväg Att veta eller inte veta anledningen Att använda psykologiska strategier Att få kontroll genom att delta i beslut "Det gör ganska ont...då är det bara att vänta tills det är klart...då är det bara att slappna." (barn 3, 5 år). Uppleva fysiska symtom Uppleva bra saker och Att klara det på ett bra sätt Att söka stöd från föräldrar Berätta för kompisar Nackdelar att vara på sjukhus Att uppleva fysiska känslor från medicin Att få tröst genom gosedjur Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Avledande aktiviteter Känna sig glad och stolt 21
22 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg Att använda psykologiska strategier Lugnande före stick Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Att få kontroll genom att delta i beslut Hela familjen bo tillsammans på sjukhuset Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Att klara det på ett bra sätt Att uppleva fysiska känslor från medicin Att söka stöd från föräldrar Att få tröst genom gosedjur Trevlig omgivning Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Avledande aktiviteter Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg Att använda psykologiska strategier Lugnande före stick Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Att få kontroll genom att delta i beslut Hela familjen bo tillsammans på sjukhuset Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Att klara det på ett bra sätt Att uppleva fysiska känslor från medicin Att söka stöd från föräldrar Att få tröst genom gosedjur Trevlig omgivning Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Avledande aktiviteter "Ge mig lugnande varje gång!..fast inte i rumpan!" (barn 5, 7år). Känna sig glad och stolt 22
23 Sammanfattning Upplevelse hälsa: Blandade känslor om hälsotillstånd Stolthet Medvetenhet om hälsohistoria Känsla att vara annorlunda Sammanfattning Upplevelse sjukvård: Glada åka till sjukhus - träffa bekant personal som kontinuerligt följt dem 23
24 Sammanfattning Upplevelse sjukvård: Rädsla för procedurer, främst stick Beskrivning copingstrategier Förslag till förbättringar Slutsats Noggrann medicinsk team-uppföljning nödvändig för optimal fysisk funktion Minska rädsla vid procedurer: Noggrann information i förväg Lyhördhet för barnets önskemål Individuellt anpassade vårdåtgärder Kom ihåg att presenter är viktiga 24
25 Hur kan vi skaffa oss barnets perspektiv i dagliga arbetet? Möta barnet på dess nivå Informera Lyssna Anpassa Utvärdera Hur kan vi skaffa oss barnets perspektiv i dagliga arbetet? Önskan: Vid besökets slut / utskrivning Surfplatta för de små barnen med bilder på aktuella vårdprocedurer Hur var det här? Varför? Vad kan vi göra bättre? Automatisk sammanställning 25
26 Tack för att ni lyssnade! Kassa, A. M., Engvall, G, Engstrand Lilja, H. (2017). "Young children with severe congenital malformations (VACTERL) expressed mixed feelings about their condition and worries about needles and anaesthesia." Acta Paediatr 106(10):
Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)
Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv
BARN PÅ SJUKHUS Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre cecilia.ljunggren@med.lu.se Ca 100
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer
Godkänt den: 2017-06-19 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Innehåll Inledning... 2 Barn och procedurer...
Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn
Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget
- Patientlagen 2014:821
Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Stina Ekdahl, specialpedagog Lekterapin Merja Benjaminsson,
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Erfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell
Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar
Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad
Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad
Du kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom
Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Ulrika Ferm, Margaretha Jenholt Nolbris, Annikki Jonsson, Petra Linnsand och Stefan Nilsson På uppdrag
Hur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO2 14 PRAO 217 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 217. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER
6--9 Synonymer: VATER Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Vacterl syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05
ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG
Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17
kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar
Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv
http://www.med.lu.se/case Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv CHRISTINA BROGÅRDH, UNIVERSITETSLEKTOR, DOCENT Bakgrund Högskolepedagogiskt
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Kontaktvägar. Esofagusatresi. För mer information
Kontaktvägar Vid akuta besvär vänd er i första hand till er läkare på hemorten. Vid allmänna frågor om diagnosen och uppföljning kontakta: Esofagusatresimottagningen, Akademiska Barnsjukhuset Jessica Sundberg,
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda
Har barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med
Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning
Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barns välbefinnande och familjers villkor, 22 juni 2010 Margaretha Jenholt Nolbris barnsjuksköterska, fil.dr
TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista
TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset?
Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Eva Tovinger, Verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Merja
Stöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp
Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom
INFORMATION till vårdnadshavare, förskolepersonal och förskolechef Tips på länkar http://epi.vgregion.se/dunder Bekanta dig med Drottning Silvias barnsjukhus mottagningar och avdelningar. Råd till förskola
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER
Synonymer: VATER Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Vacterl syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Pilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors
Pilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni 2019 Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors Samarbete med näringslivet och civila sektorn Frukostmöten för Skellefteås
Det är detta vi vill uppnå!
Syfte Syftet är att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset för att säkra medborgarnas behov av sjukvård. Genom att erbjuda utvecklingsmöjligheter och
Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år
Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer medforskare, 9 år Pusslet barnets perspektiv 21 medforskande barn och unga har tillsammans med vuxna skapat www.opratat.se
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget
Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén
Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam
Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen
Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller
Barnkonventionen. Barnkonventionens fyra principer
Barnombudet i Uppsala län Drottninggatan 8 753 10 Uppsala www.boiu.se boiu@boiu.se 018 69 44 99 2018-september Skolmaterial inför FN-dagen Mer material: boiu.se/fn-dagen Barnkonventionen Barnkonventionen
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Team Sjukvårdsrädda Barn 1999-2011. En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn.
1999-2011 En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn. Bakgrund 2 År 1999 startades ett team för att hjälpa sjukvårdsrädda barn. I teamet ingick då barnmedicinska kliniken
Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar
Minnesanteckning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: Fastställandedatum: Upprättare: Elisabet V Sundgren Fastställare: Elisabet V Sundgren Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar
Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp
Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget www.landstingetsormland.se Det var en gång fyra kompisar som inte mådde så bra.
Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
Likabehandlingsplan Förskolan Konvaljen Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 1 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehåll 1.Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka,
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011
Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011,, Syskonskap Nära Ömsesidig Omfattande Gemenskap Förtroende Beroende Oavsett
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit
AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige
AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett
Patientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se
Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004
Med utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.
Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,
Jag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa
Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnveckan 2013-04-24 Karlstad Gabriel Otterman Överläkare, Barnskyddsteamet Akademiska barnsjukhuset gabriel.otterman@akademiska.se Simon
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
PYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Fyrklöverns förskolor
sid 1 (4) Fyrklöverns förskolor FÖRSKOLORNA TROLLESUNDSVÄGEN 120, ÖNSKEHEMSGATAN 13, SKÄRLINGEBACKEN 9 Förskolebarns framtidstro-vår utmaning På våra förskolor erbjuder vi heldagsomsorg i åldersindelade
- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård
VILKEN BETYDELSE HAR SVENSKA PALLIATIVREGISTRET FÖR SJUKSKÖTERSKOR I MÖTET MED PATIENTER I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD - En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård Gunilla
Projektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?
Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Katarina Hedin Med Dr. FoU Kronoberg procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel barn med barnomsorg Andel barn i förskola Andel barn i familjedaghem Andel barn i barnomsorg
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Projektets design Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedrev 2011 2013 ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en
Det påverkar dig och andra
Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar
Nationella riktlinjer 2010
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med