Vilka är barnens perspektiv?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilka är barnens perspektiv?"

Transkript

1 Vilka är barnens perspektiv? I. Barns perspektiv på vård motiv och metoder II. Upplevelse hälsa och sjukvård hos små barn med VACTERL association Ann Marie Kassa Barn och forskningssjuksköterska, doktorand barnkirurgi, Akademiska barnsjukhuset Varför barnens perspektiv? 1

2 Varför? Barns rätt att framföra sina synpunkter Barnkonventionen, artikel 12: Barn skall ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter och dessa skall tas tillvara enligt ålder och mognad. Varför? Barns rätt att framföra sina synpunkter Europarådet: Child friendly health care: Barn skall ges möjlighet att ge feedback på sina erfarenheter inom sjukvården 2

3 Varför? Vet vi hur barnen uppfattar sjukhusbesök / olika vårdåtgärder? Synpunkter på vården Kvalitetsförbättring Hur? Några exempel: Hur var besöket? Grön, gul, röd gubbe Enkäter, ex NOBAB enkäter Översättning en engelsk barnenkät pågår Örebro Karlstad- Uppsala Synpunkter på vården Akademiska Barnsjukhuset -Barnråd finns Intervjuer NOBAB= NOrdisk nätverk för BArn och ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård 3

4 Varför är jag intresserad att intervjua barn? Brev återkoppling besök dagvården Egna erfarenheter som patient Nyfikenhet Vad är det som gör att ett möte med sjukvården blir bra eller ej? C-uppsats lustgasbehandling D-uppsats dagkirurgi Hur intervjua? Egenupplevda svårigheter intervjua barn yngre än 7 år Info om datorstödd intervjuteknik In My Shoes en slump 4

5 Vad är In My Shoes? Datorstödd intervjuteknik utvecklad brittiska forskare Stiliserade bilder känslor, miljöer och personer Child and Family Training Limited, York, UK Calam et al.,2000, Watson et al., 2002, Bokström et al., 2016, Fängström et al. 2016, Fängström et al., Vad är In My Shoes? Användningsområden Barn 3 11 år Vuxna med kommunikationssvårigheter Socialtjänsten Skola Sjukvård / hälsovård Child and Family Training Limited, York, UK Calam et al.,2000, Watson et al., 2002, Bokström et al., 2016, Fängström et al. 2016, Fängström et al.,

6 Vad är In My Shoes? Doktorshandling studier barn 4-5 år IMS g lika noggranna och kompletta svar som vid standardiserad intervjumetod Användbar metod för att intervjua blyga barn Barnen g detaljerade beskrivningar känslor och upplevelser Fängström, K. (2017). I don t even remember anything : Optimising the choice of method when interviewing preschoolers. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine. Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis. 1381: 86. Vad är In My Shoes? Trevägskommunikation Barnet kan medverka Ett antal moduler med stiliserade bilder Child and Family Training Limited, York, UK Calam et al.,2000, Watson et al., 2002, Bokström et al., 2016, Fängström et al. 2016, Fängström et al.,

7 Metod In my shoes Child and Family Training 2016 Metod In my shoes Emotions Child and Family Training

8 Metod In my shoes Emotions & scenes Child and Family Training 2016 Metod In my shoes Child and Family Training

9 Metod In my shoes Emotions & people Child and Family Training 2016 Metod In my shoes Somatic experiences Child and Family Training

10 Metod In my shoes Experiences Child and Family Training 2016 Metod In my shoes Experiences Child and Family Training

11 Metod In my shoes Utbildning i metoden arrangeras Barnombudet i Uppsala län 2 ggr per år 2 heldagar med 2 övningsintervjuer mellan utbildningsdagarna. Ytterligare 2 professionella intervjuer krävs för att bli certifierad hälsa och sjukvård hos små barn med VACTERL association Ann Marie Kassa Barn och forskningssjuksköterska, doktorand barnkirurgi, Akademiska barnsjukhuset Handledare: Helene Engstrand Lilja, överläkare, docent i barnkirurgi Gunn Engvall barnsjuksköterska, Med Dr 11

12 Bakgrund: VACTERL association Vertebrae Anus Cor Trachea- Esofagus Ren Limb ryggkotor ändtarm hjärta luftstrupematstrupe njure extremitet Definition: Missbildningar i minst tre dessa kroppsdelar Solomon, Bakgrund: VACTERL association Incidens: 2-10/ födda < 12 barn per år i Sverige Mortalitet svåruppskattad: 6-8%, främst bland barn med hjärtmissbildningar och låg födelsevikt Ref Solomon, 2011, Socialstyrelsen, 2018, Lautz et al.,

13 Bakgrund: VACTERL association Oftast operation inom de första levnadsdagarna och ofta upprepat under uppväxten Bakgrund: VACTERL association Risk för kvarstående medicinska/fysiska problem: Kotor: skolios, smärta Ändtarm: förträngning, förstoppning, föringsläckage, påverkan urinvägar Hjärta: påverkad funktion 13

14 Bakgrund: VACTERL association Risk för kvarstående medicinska problem: Luftstrupe- matstrupe: sväljningssvårigheter, förträngning matstrupe, gastro-esofagal reflux, luftvägssymtom Njure: infektioner, nedsatt funktion Arm: svårigheter med finmotorik, synlig vikelse Syfte och metod Syfte: Att undersöka barns upplevelse sin hälsa, sitt "sjukdoms tillstånd och sjukvården Metod: Datorstödd intervjuteknik In my shoes Barn 5 8 år (10 st) Child and Family Training Limited, York, UK Calam et al.,2000, Watson et al., 2002, Bokström et al., 2016, Fängström et al. 2016, Fängström et al.,

15 Metod Intervjuguide I hemmet eller ostört rum sjukhuset Intervjuaren ej delaktig i barnens ordinarie vård Inspelning ljudfil, ordagrann utskrift Analys NVivo Pro för sortering och organisering data QSR International Pty Ltd, Victoria, Australia Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats Elo & Kyngas, 2008, Graneheim & Lundman,

16 Analys Upprepad genomläsning texten Identifiering meningsbärande enheter enligt studiens syfte Kondensering: förkortning med bibehållet innehåll Kodning ett eller några ord Sortering koder Kategorier och underkategorier som beskriver innehållet. Exempel analysprocess Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Kategori Ja, det finns en sak som jag tycker är roligt där (på sjukhuset).att man En rolig sak att man får grejer Presenter Uppleva bra saker och sjukhusbesök får grejer i slutet. 16

17 Resultat 5 flickor 5 8 år, 5 pojkar 5 6 år Längd intervjuer 50 min (28 70) Var innehåll hälsa och sjukhus 32 minuter (16-53) Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården 17

18 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Känna sig annorlunda och inte förstådd Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Uppleva fysiska symtom "Just det. Stiften...det gjorde ganska ont jag hade för litet stjärthål...det gjorde ont." (barn 3, 5 år) Berätta för kompisar Känna sig annorlunda och inte förstådd Känna sig glad och stolt 18

19 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Uppleva fysiska symtom Uppleva bra saker och Berätta för kompisar Nackdelar att vara på sjukhus Känna sig annorlunda och inte förstådd Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset "Jag är rädd...och sticka...pappa...han vet inte om vi ska sticka." (barn 7, 5 år). Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Känna sig annorlunda och inte förstådd Känna sig glad och stolt 19

20 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Att klara det på ett bra sätt Att uppleva fysiska känslor från medicin Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg "Osäker... för tänk om dom gör nånting dumt...att...man råkar göra typ fel då det inte går att...vakna...så det tar hundra år." (barn 4, 8 år) Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Uppleva fysiska symtom Uppleva bra saker och Att klara det på ett bra sätt Berätta för kompisar Nackdelar att vara på sjukhus Att uppleva fysiska känslor från medicin Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Känna sig glad och stolt 20

21 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg Att använda psykologiska strategier Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Att få kontroll genom att delta i beslut Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Att klara det på ett bra sätt Att uppleva fysiska känslor från medicin Att söka stöd från föräldrar Att få tröst genom gosedjur Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Avledande aktiviteter Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Glad eller lessen att åka till sjukhuset Minnas den fysisk miljön Att oroa sig i förväg Att veta eller inte veta anledningen Att använda psykologiska strategier Att få kontroll genom att delta i beslut "Det gör ganska ont...då är det bara att vänta tills det är klart...då är det bara att slappna." (barn 3, 5 år). Uppleva fysiska symtom Uppleva bra saker och Att klara det på ett bra sätt Att söka stöd från föräldrar Berätta för kompisar Nackdelar att vara på sjukhus Att uppleva fysiska känslor från medicin Att få tröst genom gosedjur Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Avledande aktiviteter Känna sig glad och stolt 21

22 Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg Att använda psykologiska strategier Lugnande före stick Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Att få kontroll genom att delta i beslut Hela familjen bo tillsammans på sjukhuset Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Att klara det på ett bra sätt Att uppleva fysiska känslor från medicin Att söka stöd från föräldrar Att få tröst genom gosedjur Trevlig omgivning Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Avledande aktiviteter Känna sig glad och stolt Kategorier Dagligt liv med sitt hälsotillstånd sjukhusbesök medicinska procedurer Hantering stressande Förslag till förbättringar vården Underkategorier Medveten om hälsohistoria Glad eller lessen att åka till sjukhuset Att oroa sig i förväg Att använda psykologiska strategier Lugnande före stick Fortsatta behandlingar I hemmet både svåra och lätta Minnas den fysisk miljön Att veta eller inte veta anledningen Att få kontroll genom att delta i beslut Hela familjen bo tillsammans på sjukhuset Uppleva fysiska symtom Berätta för kompisar Uppleva bra saker och Nackdelar att vara på sjukhus Att klara det på ett bra sätt Att uppleva fysiska känslor från medicin Att söka stöd från föräldrar Att få tröst genom gosedjur Trevlig omgivning Känna sig annorlunda och inte förstådd Att gå igenom obehagliga undersökningar och behandlingar Avledande aktiviteter "Ge mig lugnande varje gång!..fast inte i rumpan!" (barn 5, 7år). Känna sig glad och stolt 22

23 Sammanfattning Upplevelse hälsa: Blandade känslor om hälsotillstånd Stolthet Medvetenhet om hälsohistoria Känsla att vara annorlunda Sammanfattning Upplevelse sjukvård: Glada åka till sjukhus - träffa bekant personal som kontinuerligt följt dem 23

24 Sammanfattning Upplevelse sjukvård: Rädsla för procedurer, främst stick Beskrivning copingstrategier Förslag till förbättringar Slutsats Noggrann medicinsk team-uppföljning nödvändig för optimal fysisk funktion Minska rädsla vid procedurer: Noggrann information i förväg Lyhördhet för barnets önskemål Individuellt anpassade vårdåtgärder Kom ihåg att presenter är viktiga 24

25 Hur kan vi skaffa oss barnets perspektiv i dagliga arbetet? Möta barnet på dess nivå Informera Lyssna Anpassa Utvärdera Hur kan vi skaffa oss barnets perspektiv i dagliga arbetet? Önskan: Vid besökets slut / utskrivning Surfplatta för de små barnen med bilder på aktuella vårdprocedurer Hur var det här? Varför? Vad kan vi göra bättre? Automatisk sammanställning 25

26 Tack för att ni lyssnade! Kassa, A. M., Engvall, G, Engstrand Lilja, H. (2017). "Young children with severe congenital malformations (VACTERL) expressed mixed feelings about their condition and worries about needles and anaesthesia." Acta Paediatr 106(10):

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv BARN PÅ SJUKHUS Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre cecilia.ljunggren@med.lu.se Ca 100

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer

Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer

Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Godkänt den: 2017-06-19 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Innehåll Inledning... 2 Barn och procedurer...

Läs mer

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget

Läs mer

- Patientlagen 2014:821

- Patientlagen 2014:821 Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Stina Ekdahl, specialpedagog Lekterapin Merja Benjaminsson,

Läs mer

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Erfarenhet från ett år av Västermodellen Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,

Läs mer

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell

Läs mer

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell

Läs mer

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Ulrika Ferm, Margaretha Jenholt Nolbris, Annikki Jonsson, Petra Linnsand och Stefan Nilsson På uppdrag

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO2 14 PRAO 217 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 217. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER 6--9 Synonymer: VATER Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Vacterl syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion

Läs mer

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv

Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv http://www.med.lu.se/case Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv CHRISTINA BROGÅRDH, UNIVERSITETSLEKTOR, DOCENT Bakgrund Högskolepedagogiskt

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Kontaktvägar. Esofagusatresi. För mer information

Kontaktvägar. Esofagusatresi. För mer information Kontaktvägar Vid akuta besvär vänd er i första hand till er läkare på hemorten. Vid allmänna frågor om diagnosen och uppföljning kontakta: Esofagusatresimottagningen, Akademiska Barnsjukhuset Jessica Sundberg,

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med

Läs mer

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barns välbefinnande och familjers villkor, 22 juni 2010 Margaretha Jenholt Nolbris barnsjuksköterska, fil.dr

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset?

Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Eva Tovinger, Verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Merja

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom

VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom INFORMATION till vårdnadshavare, förskolepersonal och förskolechef Tips på länkar http://epi.vgregion.se/dunder Bekanta dig med Drottning Silvias barnsjukhus mottagningar och avdelningar. Råd till förskola

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER Synonymer: VATER Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Vacterl syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Pilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors

Pilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors Pilotkommun för Unicefs Child Friendly Cities -Barnrättskommuner juni 2017 till juni 2019 Skellefteå, Haninge och Karlskoga/Degerfors Samarbete med näringslivet och civila sektorn Frukostmöten för Skellefteås

Läs mer

Det är detta vi vill uppnå!

Det är detta vi vill uppnå! Syfte Syftet är att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset för att säkra medborgarnas behov av sjukvård. Genom att erbjuda utvecklingsmöjligheter och

Läs mer

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer medforskare, 9 år Pusslet barnets perspektiv 21 medforskande barn och unga har tillsammans med vuxna skapat www.opratat.se

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården. Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Barnkonventionen. Barnkonventionens fyra principer

Barnkonventionen. Barnkonventionens fyra principer Barnombudet i Uppsala län Drottninggatan 8 753 10 Uppsala www.boiu.se boiu@boiu.se 018 69 44 99 2018-september Skolmaterial inför FN-dagen Mer material: boiu.se/fn-dagen Barnkonventionen Barnkonventionen

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Team Sjukvårdsrädda Barn 1999-2011. En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn.

Team Sjukvårdsrädda Barn 1999-2011. En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn. 1999-2011 En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn. Bakgrund 2 År 1999 startades ett team för att hjälpa sjukvårdsrädda barn. I teamet ingick då barnmedicinska kliniken

Läs mer

Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar

Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar Minnesanteckning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: Fastställandedatum: Upprättare: Elisabet V Sundgren Fastställare: Elisabet V Sundgren Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget www.landstingetsormland.se Det var en gång fyra kompisar som inte mådde så bra.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Förskolan Konvaljen Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 1 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehåll 1.Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka,

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment

Läs mer

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011 Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011,, Syskonskap Nära Ömsesidig Omfattande Gemenskap Förtroende Beroende Oavsett

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Patientlagen och informationsplikten 2014:821 Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren. Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik

Läs mer

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnveckan 2013-04-24 Karlstad Gabriel Otterman Överläkare, Barnskyddsteamet Akademiska barnsjukhuset gabriel.otterman@akademiska.se Simon

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Fyrklöverns förskolor

Fyrklöverns förskolor sid 1 (4) Fyrklöverns förskolor FÖRSKOLORNA TROLLESUNDSVÄGEN 120, ÖNSKEHEMSGATAN 13, SKÄRLINGEBACKEN 9 Förskolebarns framtidstro-vår utmaning På våra förskolor erbjuder vi heldagsomsorg i åldersindelade

Läs mer

- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård

- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård VILKEN BETYDELSE HAR SVENSKA PALLIATIVREGISTRET FÖR SJUKSKÖTERSKOR I MÖTET MED PATIENTER I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD - En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård Gunilla

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Katarina Hedin Med Dr. FoU Kronoberg procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel barn med barnomsorg Andel barn i förskola Andel barn i familjedaghem Andel barn i barnomsorg

Läs mer

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Projektets design Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedrev 2011 2013 ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en

Läs mer

Det påverkar dig och andra

Det påverkar dig och andra Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer