SAMRÅDSUNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN TILL FORTSATT DRIFT AV TÄKTVERKSAMHET PÅ FASTIGHETEN LILLA EDET HÖGEN 1:26 M.FL.

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN TILL FORTSATT DRIFT AV TÄKTVERKSAMHET PÅ FASTIGHETEN LILLA EDET HÖGEN 1:26 M.FL. Sweco Södergatan 1 SE Vänersborg, Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Bo Hjalmarsson Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) bo.hjalmarsson@sweco.se

2 Bakgrund, samråd Den 1 januari 2018 trädde nya bestämmelser i 6 kap. miljöbalken i kraft. Under genomförandet av detta samråd beaktas de nya bestämmelserna. Den nu aktuella verksamheten definieras som en verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt lagbestämmelserna kan i detta fallet ett så kallat avgränsningssamråd som syftar till bland annat klarlägga miljökonsekvensbeskrivningens omfattning genomföras direkt. Samrådet ska bland annat avse verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Enligt ovan har inte ett så kallat utredningssamråd genomförts.

3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande och exploatör: Kontaktman och ansvarig i miljöfrågor: Tillsynsmyndighet: Fastigheter: Markägare Högen 1:28: Markägare övriga fastigheter: Konsult MKB: Ucklums Grus AB Box Stenungsund Tel Org.nr Holger Gustavsson Tel info@ucklumsgrus.se Länsstyrelsen Västra Götaland Miljöskyddsavdelningen Göteborg Tel Lilla Edet Högen 1:14, 1:17, 1:21, 1:26 och 1:28 Kjell Johansson Högen Lilla Edet Tel Ucklums Grus AB Box Stenungsund Tel SWECO Environment AB, Vänersborg Bo Hjalmarsson, handläggare Tel

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Lokalisering/områdesbeskrivning 2 3 Rådighet 3 4 Behov och avsättning Behov Kvalitet Massor och användningsområden Naturresurser 5 5 Alternativ Alternativa platser Alternativa utformningar Noll-alternativet 6 6 Beskrivning av verksamheten Efterbehandling 6 7 Transporter 7 8 Planförhållanden och riksintressen Riksintressen Gällande planer, förordnanden m.m. 8 9 Allmänna och enskilda intressen Naturmiljö Förutsättningar Konsekvenser Yt- och grundvatten Landskapsbild Kulturmiljö och friluftsliv Buller Utsläpp till luft Avfall och kemikalier Risk och säkerhet Skyddsåtgärder 13

5 11 Miljökvalitetsnormer Miljömål Allmänna hänsynsreglerna Uppföljning Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning 15

6

7 1 Bakgrund Inom ifrågavarande område har bedrivits grustäkt sedan lång tid tillbaka. Senaste tillstånd gavs enligt beslut av miljöprövningsdelegationen , dnr Enligt beslutet ges tillstånd till täktverksamhet ovan och under grundvattenytan inom angivet verksamhetsområde. Brytning får inte ske djupare än till nivån +73 m (RH00). Tillståndet gäller till och med Som villkor för verksamheten gäller att produktionen inte får överstiga ton/år. Grustäkten hinner inte att färdigexploateras under gällande tillståndsperiod. Ucklums Grus AB avser därför ansöka om förlängning av tillståndsperioden. Exploateringsplan enligt gällande tillstånd Från täkten levereras gjutsand 0-8 mm till betongstationer, huvudsakligen i Göteborgsområdet, som komplement till krossmaterial i samband med betongtillverkning för pågående och planerade infrastrukturprojekt i Göteborg. För att uppfylla kvalitetskraven kan inte användas ballast av enbart krossmaterial. Naturgrustäkter som kan leverera erforderliga volymer finns inte i närområdet till Göteborg. Ucklums Grus AB avser ansöka om tillstånd för fortsatt grustäktverksamhet fram till år Den fortsatta verksamheten medför inte någon utvidgning av täktområdet och brytning kommer inte ske till djupare nivå än vad som anges i gällande tillstånd. Kvarvarande massor avses tas ut under kommande 10-årsperiod vilket innebär ett uttag på cirka ton/år. 1(16)

8 Eftersom grävning under grundvattennivån omfattas av vattenverksamhet planeras ansökan om tillstånd att ges in till mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. 2 Lokalisering/områdesbeskrivning Täktområdet ligger vid Högen utmed norra sidan av väg 2039 mellan Huveröd och Hasteröd. Åt väster ansluter täktområdet mot en enskild väg utmed åkermark och mot skogsmark åt norr och öster. I täktområdets omgivning finns spridd bebyggelse. Närmaste bostadshus är beläget på motsatt sida av väg 2039 utanför täktområdets sydöstra hörn. Inom 500 m avstånd från täktområdet finns cirka 25 bostadshus varav cirka 15 är permanentboende och resten fritidsboende. Lokaliseringen är lämplig ur transportsynpunkt eftersom täktområdet är beläget i direkt anslutning till väg Förutom leveranser till Göteborg levereras gjutgrus till betongtillverkare i närområdet, såsom Hallinden, Stenungsund, Trollhättan, Uddevalla och Ucklum. Orienteringskarta Skala 1: (16)

9 Utdrag av fastighetskartan 3 Rådighet För ansökt verksamhet föreligger rådighet eftersom alla de fastigheter på vilka vattenverksamhet bedrivs ägs av sökanden. Inom fastigheten Högen 1:28 kommer brytning inte bedrivas under grundvattennivån. Inte heller inom samfälligheten s:3 kommer brytning ske under grundvattennivån. 3(16)

10 4 Behov och avsättning 4.1 Behov 4(16) Sökanden, Ucklums Grus AB, är en dominerande leverantör av sand- och grusprodukter i regionen. Stora leveranser går till betongstationer i Göteborgsområdet som är leverantörer till de stora infrastrukturprojekt som pågår i Göteborg. Efterfrågan på betong bedöms ligga kvar på samma höga nivå inom överskådlig framtid. Som mottagare av naturgrus från Ucklums Grus kan nämnas: Linnarhult, Swerock Kållered, Swerock Ringön, Thomas Betong Mölndal, Thomas Betong Vikan, Thomas Betong resp. Skanska Dessutom levereras gjutsand till följande betongstationer: Hallinden, Thomas Betong Stenungsund, Thomas Betong Trollhättan, Skanska Uddevalla, Skanska Inom närområdet levereras gjutsand till: Pålfabriken Ucklum, NCC Lättklinkerbetong Ucklum, Peab Tillsammans med sökandes övriga naturgrustäkter uppgår sökandens årliga produktion av gjutsand f.n. till cirka ton. Naturgrus är viktigt för betongindustrin. Regionen är ett grusbristområde och bra betonggrus är en bristvara. På sikt ska en övergång ske till mer krossade bergprodukter vid betongtillverkning. Naturgruset kan dock inte ersättas fullt ut. Naturgrus levereras endast till ändamål som inte kan ersättas med krossprodukter. Bergkrossprodukter och väggrus levereras från sökandens bergtäkt vid Sköllunga, Ucklum, i Stenungsunds kommun. Kvarvarande mängd grus inom gällande tillstånd beräknas till cirka 2.0 milj. ton. Sökandens täktverksamhet är etablerad sedan lång tid tillbaka och fyller ett behov av krossmaterial och naturgrus inom regionen. Om denna ansökan inte beviljas kan naturgrus svårligen ersättas från andra täkter inom Göteborgs närområde. 4.2 Kvalitet Avlagringen vid Högen utgörs av isälvssediment med ett dominerande inslag av sand. Den pågående verksamheten visar att naturgruset är lämpligt för framsortering av gjutsand med fraktionen 0-8 mm.

11 4.3 Massor och användningsområden Det material som framsorteras utgörs till största delen av gjutsand 0-8 mm. Dessutom framsorteras okrossat stenmaterial i olika fraktioner upp till 32 mm, vilka benämns ärtsingel. Större stenmaterial levereras i första hand som okrossad prydnadssten för park- och trädgårdsanläggning, fiskvägar o.d. Övrigt stenmaterial krossas varvid huvudsakligen tillverkas väggrus 0-18 mm. Andelen okrossat material bedöms uppgå till cirka 80 % och krossat material cirka 20 %. Otjänliga massor som förekommer utnyttjas vid efterbehandlingen av täktområdet. 4.4 Naturresurser Från grustäkten levereras huvudsakligen gjutsand till betongstationer i regionen. Strävan att ersätta gjutsand med bergkross pågår kontinuerligt. Inom överskådlig tid kommer dock viss andel okrossad gjutsand att erfordras vid betongtillverkning. I detta fallet bedöms naturresurserna utnyttjas på ändamålsenligt sätt genom att färdigexploatera den redan ianspråktagna fyndigheten. 5 Alternativ 5.1 Alternativa platser Verksamheten kompletterar bolagets täktverksamhet vid Sköllunga i Stenungssunds kommun. Inom närområdet finns flera grusavlagringar. Tillgängliga områden är dock i det närmaste färdigexploaterade. Grustäktsverksamhet i mindre omfattning pågår vid Dunnebacken och Backamo. Övriga avlagringar är skyddade av bebyggelse, vägar och flygfält. Inom Göteborgsområdet finns ej kända exploaterbara grusavlagringar i samma storleksordning som Högentäkten. Alternativet att öppna flera mindre täkter bedöms medföra större intrång och olägenheter än att ta i anspråk tillgängliga massor i Högen. Vid Kollanda i Ale kommun, beläget cirka 5 mil från Göteborg, finns en större grusavlagring som i västra delen till stor del är exploaterad. Den kvarvarande östra delen bedöms inte kunna tas i anspråk för grustäkt eftersom SGU:s pågående undersökningar visar på att området kan vara av intresse för vattenförsörjningen för del av Göteborg. 5.2 Alternativa utformningar Den pågående verksamheten med undervattensbrytning medför att en täktsjö bildas mellan väg 2039 och de höga sluttningarna åt norr. Sluttningarna består till stor del av berg i dagen till vilket täktsjön och efterbehandlingen anpassas. Områdets slutliga utformning blir beroende av hur bergformationerna framträder. Detaljutformningen kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 5(16)

12 5.3 Noll-alternativet Ett noll-alternativ innebär en analys av miljöförhållandena i det aktuella området om förlängning av tillståndstiden inte genomförs. I det här fallet kan konstateras att intensiv grustäktsverksamhet pågår inom området och att det återstår betydande mängd material som är lämpligt som gjutsand. Om täktverksamheten inte kan fortsätta får behovet av gjutsand tillgodoses från annan täkt varvid öppnande av ny grustäkt på annan plats kan förväntas medföra större inverkan på miljöförhållandena än om verksamheten fortsätter inom det befintliga täktområdet. 6 Beskrivning av verksamheten Grustäktstområdets areal uppgår till cirka 15.1 ha. Hela täktområdet har ianspråktagits av den pågående täktverksamheten förutom västligaste delen utmed utfartsvägen från Högen. Där återstår ett område med meters bredd där brytning ännu inte påbörjats och som kommer att röjas från vegetation och avbanas. Kvarvarande massor ovan grundvattennivån kommer att brytas ut från områdets centrala delar ut mot täktområdesgränsen. Schaktdjupet kommer härvid att variera från 8 m till 22 m. Schaktning under grundvattennivån utförs med grävmaskin försedd med lång grävarm varvid massorna tas ut ner till 8 meters vattendjup. De uppgrävda massorna läggs i upplag för torkning. Schaktningen under grundvattennivån drivs huvudsakligen från öster mot väster. Slutligen bildas en täktsjö med ytan cirka 9.3 ha. Kvarvarande grusvolym ovan grundvattennivån uppgår till cirka m 3 och under grundvattennivån cirka m 3. Förekomsten av berg kan medföra att grusvolymen minskar i motsvarande omfattning. Det årliga uttaget beräknas uppgå till cirka m 3 motsvarande cirka ton/år. Tillstånd söks för perioden fram till Den maskinella utrustningen består av två sorteringsverk varav det ena är stationärt och försett med en mindre konkross. Dessutom utnyttjas två lastmaskiner och en grävmaskin. Vid enstaka tillfällen utnyttjas en mobil krossanläggning för krossning av grövre stenmaterial. Arbetet i täkten pågår måndagar fredagar, kl Efterbehandling Området efterbehandlas i princip enligt bilagd plan över blivande förhållanden. Skyddsvallar och trädridåer sparas under brytningstiden för att ge skydd mot damning och buller. Då delar av täkten brutits färdigt inleds efterbehandling. På områden som är färdigutbrutna och skog etablerats får erforderlig efterbehandling ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 6(16)

13 När schaktningen nått fram till slutligt släntområde planeras slänterna som ges maximala lutningen 1:3 i jordmaterial och avrundas i över- och nederkant. Mot berg i dagen rensas berget från lösa massor varvid berget får bilda naturlig slänt. Avbaningsmassor och otjänliga massor kommer att utnyttjas vid efterbehandlingen och påföras i varierande omfattning varvid släntområdet ges en omväxlande form för att anpassas till landskapsbilden. Överblivna stenblock av natursten kvarlämnas och placeras ut i täktsjöns strandområde för att skapa ett omväxlande intryck. Alla konstruktioner och maskiner tas bort från området. Släntområdet kommer sedan att skogsplanteras. I jordmaterial kommer täktsjöns slutliga stränder att utformas med släntlutning 1:5 mellan nivåerna 1.0 m över och 1.2 m under vattenytan. På lägre nivåer kommer släntlutningen att bestämmas av rasvinkeln. Botten i täktsjön kommer att, som lägst, förläggas på nivån m. I den mån berg påträffas kommer täktbottnen att förläggas på högre nivå. Vattennivån i täktsjön kommer att bli cirka m. 7 Transporter Grusprodukterna transporteras från täkten med lastbil. I medeltal kommer transporterna att uppgå till cirka 30 lastbilsekipage per arbetsdag vilket innebär en ökning jämfört med rådande förhållanden med cirka 8 bilar per arbetsdag. Transporterna sker via väg 2039 både österut mot Trollhättan och Uddevalla samt västerut mot Göteborg, och Stenungssund. Transportavstånden varierar mellan km. På väg 2039 finns varningsskyltar före anslutningen av täktområdets utfartsväg med tilläggstavla Utfart tunga fordon. 8 Planförhållanden och riksintressen 8.1 Riksintressen Området kring täktområdet berörs inte av några riksintressen. Brattorpsån som mynnar i Göta älv ingår dock i riksintresse för naturvård, Göta- och Nordre älvs dalgångar. Åns övre del passerar täktområdet söder om väg Uppvandrande fisk når upp till gammal kvarndamm vid Myrtuvan, Högen 1:13, dit riksintresset sträcker sig. Nedre delen av Brattorpsån, nedströms väg 167, omfattas av Natura 2000-område SE Enligt bevarandeplanen måste följande naturtyper och arter bevaras: Ädellövskog i branter Svämlövskog Lax (i sötvatten) Stensimpa Riksintresset för Brattorpsån sträcker sig inte fram till i höjd med täktområdet och verksamheten förväntas inte påverka de värden som avses skyddas. 7(16)

14 8.2 Gällande planer, förordnanden m.m. Det aktuella området berörs inte av några gällande detaljplaner. Täktverksamheten motverkar inte heller intentionerna i den kommunala översiktsplanen, ÖP I översiktsplanen anges området som område med täkttillstånd utan särskilda rekommendationer. Det som i översiktsplanen direkt berör täktområdet är ett kortare avsnitt av vandringsleden Bohusleden vars sträckning kan anpassas till täktverksamheten. Dessutom har området markerats som bullrande verksamhet täkt.. 9 Allmänna och enskilda intressen 9.1 Naturmiljö Förutsättningar Täktområdet är beläget inom ett område utmed norra sidan av allmänna vägen mellan Huveröd och Hasteröd, väg Innan området togs i anspråk för grustäkt fanns där en jordbruksfastighet med åker, bete och skogsmark. Byggnaderna är numera rivna och inägomarken är helt ianspråktagen av täktverksamheten. Täktområdets västligaste del, mellan utfartsvägen från Högen och krönet av den befintliga täkten, omfattas av lövskogsinventeringen, objekt 71b. Skogstypen utgörs av blandskog av triviallöv. Klen ung björk, sälg och asp med litet inslag av gran och tall. Några sälgar i kanten av området är medelgrova. Skogen är tät med mycket föryngring av gran, tall, björk, sälg och asp. Området har hänförts till den lägsta naturvärdesklassen, klass 3. Det berörda lövskogsområdet täcktes med avbaningsmassor i samband med tidigare bedriven täktverksamhet och har sedan blivit beväxt med sly och lövskog genom självetablering. Inom det befintliga täktområdet har tidigare dokumenterats förekomst av backsvala och mindre strandpipare. Övre delen av Brattorpsån, som benämns Rishagerödån, rinner förbi täktområdet på motsatt sida av väg Ån är av betydelse för landskapsbilden med rik flora och fauna. Bl.a. har området präglats av bäver. En naturvärdesinventering som även omfattar fågelliv och fladdermöss kommer att redovisas i ansökan. 8(16)

15 9.1.2 Konsekvenser Områdets karaktär och naturmiljö påverkas av täktverksamheten. Verksamheten är dock tidsbegränsad och efter viss tid skapas ett anpassat naturområde med skog, berg och sjö. Trots täktområdets läge utmed väg 2039 är täktverksamheten relativt väl skyddad mot insyn av kvarlämnad skogsridå mellan vägen och täktområdet samt av upplag med avbaningsmassor utmed vägen. 9.2 Yt- och grundvatten Till täktområdet rinner två bäckar från norr som avvattnar kuperad skogsmark med inslag av några mossar, se utdrag av fastighetskartan sid. 3. Täktsjöns avrinningsområde, inklusive sjöns areal på cirka 9.3 ha, är cirka 79 ha. Täktsjön avvattnas genom en vägtrumma genom väg I samband med förstärkningsarbeten på vägen lades vägtrumman om i oktober Trumman är av plast med dimensionen 800 mm ligger på nivån i uppströmsändan. Trummans nivå blir bestämmande av vattennivån i täktsjön. Strax efter vägtrummans mynning leds vattnet till en större sedimentationsdamm innan utsläpp i Rishagerödån. Sedimentationsdammen är belägen på sökandens fastighet, Högen 1:26 och har utförts i samråd med tillsynsmyndigheten. Mitt för täktområdet omfattas ån av Rishagerödåns vattenföretag 1936 vilket innebar rätning och breddning av ån. Åtgärderna berörs inte av täktverksamheten. Nyanlagd sedimentationsdamm (16)

16 I det kuperade området är grundvattenströmmens riktning sydlig mot Rishagerödån. I omgivningen norr om allmänna vägen fanns tidigare 5 grävda brunnar som utnyttjats som vattentäkter. Efterhand som täktverksamheten expanderade österut sjönk grundvattennivån i de tre brunnar som är belägna på fastigheten Högen 1:28 öster om täktområdet och till slut sinade brunnarna helt. En utredning om orsaken till att brunnarna sinade utfördes av Sweco, Vänersborg, Utredningen konstaterade att det är sannolikt att täktverksamheten påverkat grundvattennivån i omgivningen så att de tre uttagsbrunnarna avsänkts. Ny bergborrad uttagsbrunn är numera utförd och uppgörelse har träffats med grusbolaget. Någon påverkan på grundvattennivån i de båda brunnarna nordväst om täktområdet har inte kunnat noteras. Kontinuerlig kontroll utförs enligt gällande kontrollprogram. Grusavlagringen är inte klassad som grundvattenförekomst enligt VISS och det bedöms inte föreligga någon konflikt med dricksvattenintresset. För att förhindra vattenpåverkan förvaras och hanteras bränslen och smörjoljor enligt gällande anvisningar och bestämmelser. 9.3 Landskapsbild Landskapet präglas av Rishagerödåns dalgång och väg 2039 som följer dalgången i väst-östlig riktning. Täktområdet är beläget mellan åkermarkerna vid Högen i väster och Hasteröd i öster. Norr och söder om dalgången breder höglänt skogsterräng ut sig. Den tidigare och pågående täktverksamheten utgör ett markant inslag. Trots närheten till väg 2039 är området relativt väl skyddat mot insyn av skogsridå och upplag av avbaningsmassor. 9.4 Kulturmiljö och friluftsliv Täktområdets omgivning består av jordbruksfastigheten Högen i väster. Norr om området breder höglänt skogsterräng ut sig med inslag av spridd bebyggelse. Österut finns viss bebyggelse utmed allmänna vägen mot Hasteröd. Söderut på motsatt sida av allmänna vägen och Rishagerödån finns bebyggelse och inägomark vid Myrtuvan. Inom täktområdets västra delar har funnits fornlämningar och gravfält som är dokumenterade och borttagna i samband med tidigare täktverksamhet. I anslutning till vägen utmed täktområdets nordvästra del har funnits tre gravar markerade med resta stenar vilka numera är förstörda enligt Riksantikvarieämbetets beskrivningar Hjärtum 5:1 5:3. Numera finns inga kvarvarande fornlämningar i anslutning till täktområdet. I länsstyrelsens kulturmiljövård har utmed Brattorpsån/Rishagerödån medtagits buffertyta, upp till 100 m från ån, som högt kulturhistoriskt värde (preliminärt). Vandringsleden Bohusleden passerar på vägar utmed täktområdets östra del. Friluftslivet bedöms dock inte nämnvärt påverkas av täktverksamheten. 10(16)

17 Pågående verksamhet i östra delen av området. Pågående verksamhet i västra delen av området. 11(16)

18 9.5 Buller 12(16) I samband med täktverksamhet kan buller vara ett problem. För att bullret till bebyggelse ska kunna hållas på acceptabel nivå krävs visst avstånd till en krossanläggning beroende på topografi, avskärmning och omfattning av verksamheten. Bullerkällorna utgörs huvudsakligen av avbaning, lastning i kross och på bilar, transporter samt krossning och siktning. Mesta bullret uppstår vid krossning. Visst buller kommer även från trafik och utlastning av färdiga produkter. Siktar kan i vissa fall ge ett väsentligt bullertillskott. De olika aktiviteterna är spridda både i tid och rum varför bullerkällorna inte samverkar maximalt. Avbaning sker sporadiskt och krossning sker vid det ena sorteringsverket med en mindre konkross. Krossning av grövre stenmaterial sker vid enstaka tillfällen med en mobil anläggning. Närmaste bebyggelse är belägen på motsatt sida av allmänna vägen vid östra kanten av täktområdet. Ytterligare bebyggelse finns på längre avstånd nordväst om täkten vid Högen och söder om täkten vid Myrtuvan. Området och omgivningen är kuperade varför verksamheten kan bedrivas så att topografiskt skydd mot bullerkällorna kan utnyttjas i möjlig mån. Placering av krossanläggning och sorteringsverk kommer att anpassas så att om möjligt fri siktlinje till bebyggelse inte uppstår. Verksamheten kommer att anpassas så att stipulerade gränsvärden för buller inte uppnås (50 dba, kl ). En bullerutredning kommer att tas fram inför ingivandet av tillståndsansökan. 9.6 Utsläpp till luft Verksamheten påverkar luften genom damning och avgasutsläpp. Damningen orsakas av krossanläggningen under den tid som den är i drift samt av transporter med lastmaskin och lastbilar inom området. För att nedbringa dammbildningen är krossanläggningen försedd med bevattning. Vid torr väderlek vattnas vägarna inom området. Den nu ansökta förlängningen av tillståndstiden kan inte förväntas innebära några betydande förändringar när det gäller störningar för kringboende eller annan påverkan på täktens omgivningar. 9.7 Avfall och kemikalier Avfall från personalbod samlas ihop och tas med till kommunal sophämtning. Metallskrot samlas i särskild container som hämtas av skrotfirma. Farligt avfall utgörs huvudsakligen av spillolja. Service utförs enligt avtal med Swecon Anläggningsmakiner AB, och PON Equipment AB, båda Mölndal, som tar hand om spilloljan vid oljebyten. Motorbränsle och övriga petroleumprodukter förvaras i tank och fat som är placerade i container i anslutning till det större sorteringsverket.

19 9.8 Risk och säkerhet Ur hälso- och miljösynpunkt bedöms följande risker vara förenade med täktverksamheten: Stoft och damm: Vattenpåverkan: Buller: Avfall: Damning kan påverka omgivningen vid torr väderlek. Motverkas med bevattning vid krossanläggningen samt vattning av vägar inom området. Grund- och ytvatten kan påverkas av motorbränslen och smörjoljor som hanteras inom området. Vid nyttjande och hantering av petroleumprodukter måste största försiktighet iakttas. Kontroll utförs före utsläpp i Rishagerödån, efter sedimentationsdammen, genom vattenprovtagning och analys två gånger per år, Grundvattnets nivå kan påverkas av uttaget av material under grundvattennivån. Nivåerna kontrolleras i täktsjön och de två grävda brunnarna nordväst om täktområdet, på Högen 1:19 resp. Högen 1:25, tre gånger per år. Höga bullernivåer i omgivningen kan uppstå. Verksamheten ska anpassas för att nedbringa bullernivåerna. Bullerutredning kommer att genomföras inför ingivandet av ansökan. Allt avfall ska omhändertas så att olägenheter inte uppstår. Spill av petroleumprodukter samlas i plåtfat som förseglas och omhändertas som farligt avfall. 10 Skyddsåtgärder Efterbehandling skall utföras snarast på de områden där vidare brytning inte kommer att ske. Efterbehandlingen skall göras successivt allteftersom brytningen fortskrider. Efterbehandlingen skall vara avslutad före tillståndstidens utgång. Vid torr väderlek ska, för motverkande av dammbildning, bevattning ske vid krossanläggningen och på vägar inom täktområdet. Som beredskap inför eventuellt oljespill ska absorptionsmedel finnas tillgängligt på arbetsstället. 13(16)

20 11 Miljökvalitetsnormer 14(16) Området avvattnas till Brattorpsån som i sin tur mynnar i Göta älv. För Brattorpsån, SE , är kvalitetskraven God ekologisk status 2027 och God kemisk ytvattenstatus med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Som miljöproblem anges övergödning, miljögifter och försurning. Berört område är inte klassat som grundvattenförekomst. Petroleumprodukter hanteras så att Brattorpsån inte påverkas. Täktverksamheten bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna. Vattenkvaliteten följs upp enligt nuvarande kontrollprogram med vattenprovtagning i utgående vatten från täktområdet efter sedimentationsdammen och innan utsläpp i Rishagerödån. 12 Miljömål Täktverksamheten berör främst miljömålet 9. Grundvatten av god kvalitet. Miljömålet innebär minskad naturgrusanvändning. Syftet med målet är att de svenska grusåsarna skall bevaras. Naturgruset är en ändlig resurs som bör sparas för framtiden bl.a. eftersom grustillgångarna kan komma i fråga för framtida vattenuttag. Uttaget av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän. I ett generationsperspektiv gäller att naturgrus skall nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma ifråga med hänsyn till användningsområde. I detta fallet levereras naturgrus i fraktionen 0-8 mm som ballast till betongstationer. Stora leveranser går till Göteborgsområdet som komplement till krossmaterial i betong som avsätts till de stora infrastrukturprojekt som pågår i Göteborg. Härvid kan hushållning med naturgrus uppfyllas genom att naturgrus endast avsätts för ändamål som inte kan ersättas med bergkrossmaterial. Leveranser med naturgrus sker nästan uteslutande för tillverkning av betong där naturgruset inte kan ersättas med bergkross. 13 Allmänna hänsynsreglerna Vid allt arbete i samband med täktverksamheten skall iakttas de allmänna hänsynsreglerna som är angivna i miljöbalken varvid de försiktighetsmått skall vidtas som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall även bästa möjliga teknik användas. Arbetet bedöms inte föranleda att några miljökvalitetsnormer, avseende föroreningsnivåer eller störningsnivåer för människor eller miljö, överskrids. 14 Uppföljning För den pågående verksamheten är ett kontrollprogram upprättat som omfattar omgivningskontroll av grundvattennivåer och vattenkvalitet av utgående vatten till Rishagerödån. Kontrollprogrammet kommer att uppdateras. Miljörapport redovisas årligen till Lilla Edets kommun som är tillsynsmyndighet.

21 15 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning Förslag till Innehållsförteckning i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen: 1 Bakgrund 2 Syftet med MKB:n 3 Lokalisering/Områdesbeskrivning 4 Rådighet 5 Behov och avsättning 5.1 Behov 5.2 Kvalitet 5.3 Massor och användningsområden 5.4 Naturresurser 6 Alternativ 6.1 Alternativa platser 6.2 Alternativa utformningar 6.3 Noll-alternativet 7 Beskrivning av verksamheten 7.1 Efterbehandling 8 Transporter 9 Planförhållanden och riksintressen 9.1 Riksintressen 9.2 Gällande planer, förordnanden m.m. 10 Allmänna och enskilda intressen 10.1 Naturmiljö Förutsättningar Konsekvenser 10.2 Yt- och grundvatten 10.3 Landskapsbild 10.4 Kulturmiljö och friluftsliv 10.5 Buller 10.6 Utsläpp till luft 10.7 Avfall och kemikalier 10.8 Risk och säkerhet 11 Skyddsåtgärder 15(16)

22 12 Miljökvalitetsnormer 13 Miljömål 14 Allmänna hänsynsreglerna 15 Uppföljning Bilagor 1. Samråd 2. Översiktskarta 3. Karta över nuvarande förhållanden 4. Karta över blivande förhållanden 5. Typsektion slänt 6. Exploateringsplan 7. Förteckning över enskilda brunnar 8. Grundvattennivåer 9. Analysrapporter 10. Bullerutredning 11- Naturvärdesinventering 16(16)