SAMRÅDSUNDERLAG. Kilanda - Kullen KILANDA CEMENTGJUTERI AB. Grustäktsverksamhet på fastigheten Kilanda-Kullen 1:1, Ale kommun, Västra Götalands län

Transkript

1 KILANDA CEMENTGJUTERI AB Kilanda - Kullen UPPDRAGSNUMMER Grustäktsverksamhet på fastigheten Kilanda-Kullen 1:1, Ale kommun, Västra Götalands län VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ BO HJALMARSSON

2 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande och exploatör: Kontaktman och ansvarig i miljöfrågor: Tillsynsmyndighet: Kilanda Grus och Betong AB Kollanda Älvängen Tel Org.nr Ulf Johansson Tel Ale kommun Samhällsbyggnad Tel Fastighet: Kilanda-Kullen 1:1 Markägare : ½ Lisbeth Johansson Kilanda-Hult Älvängen Tel ½ Ulf Johansson Kilanda-Hult Älvängen Tel Konsult SWECO Environment AB, Vänersborg Bo Hjalmarsson, handläggare Tel Sweco Södergatan 1 SE Vänersborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Hans Björkman Hydrogeolog Vänersborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) hans.bjorkman@sweco.se

3 Figur 1. Orienteringskarta Skala 1: INLEDNING Kilanda Grus och Betong AB har för avsikt att återuppta och utvidga tidigare bedriven grustäktsverksamhet på fastigheten Kilanda-Kullen 1:1 i Ale kommun. Härvid avses brytning att ske under grundvattenytan. Bakgrund Inom större delen av ifrågavarande område har tidigare bedrivits grustäkt varvid tillgängliga massor över grundvattenytan har exploaterats. Verksamheten bedrevs fram till cirka år Området bär tydliga spår av den tidigare täktverksamheten. Kilanda Grus och Betong AB är en etablerad verksamhet sedan lång tid tillbaka. Verksamheten omfattar betongprodukter samt fabriksbetong. Bolaget är helt beroende av tillgången på betonggrus. 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Lägesorientering Det planerade täktområdet är beläget vid Kollanda, utmed väg 1968 mellan Kilanda och Sjövik. Området är beläget på östra sidan av ett större ställverk och ansluter i norr mot täktområdena på Ranneberg 2:8 m.fl. och Ranneberg 2:11. Mot söder sträcker sig täktområdet fram till en enskild väg, med utfart till väg 1968 i Kollanda, samt mot kuperad skogsmark. 1(12)

4 Figur 2. Översiktskarta. 3.2 Riksintressen Täktområdet omfattas inte av något riksintresse. 2(12)

5 3.3 Gällande planer, förordnanden m.m. Det aktuella området berörs inte av några gällande detaljplaner. Täktverksamheten motverkar inte heller intentionerna i den kommunala översiktsplanen, Ale ÖP 07, där angränsande täktområde är markerat som särskilt verksamhetsområde. 4 ALTERNATIVA PLATSER Den planerade täktverksamheten kommer att bedrivas i direkt anslutning till den pågående större verksamheten i norr. Inom ifrågavarande område har tidigare bedrivits grustäkt. Med hänsyn till att transportsträckan mellan täktområdet och sökandens betongfabrik endast är cirka 3.0 km bedöms någon lämpligare plats inte föreligga. 5 BEHOV Det framsorterade gjutgruset kommer att användas för tillverkning av betong. Någon krossning kommer inte att ske på platsen. Täktens årliga produktion beräknas uppgå som högst till ton. Naturgrus är viktigt för byggnadsindustrin. Regionen är ett grusbristområde. På sikt skall en övergång ske till bergkrossprodukter. Naturgruset kan dock inte ersättas fullt ut. Försök pågår men hittills har helkrossmaterial endast kunnat utnyttjas i begränsad omfattning.. 6 KVALITET Täktområdet är beläget i södra delen av det stora isälvsdeltat vid Kollanda. Huvuddelen av avlagringen ligger under grundvattenytan. Materialet består av stenigt grus och sand. 7 MASSOR OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Det material som framsorteras kommer huvudsakligen bestå av gjutsand 0-8 mm. Någon krossning kommer ej att ske på platsen. Leverans kommer så gott som uteslutande ske till den egna betongfabriken i Kollanda. 8 BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET Täktområdets areal uppgår till cirka 6.4 ha. Inom större delen av täktområdet har tidigare bedrivits täktverksamhet. Den planerade brytningen under grundvattennivån medför att en täktsjö med arealen cirka 4.3 ha bildas på fastigheten. Täktområdet, med en skogbeväxt ö, blir förlagt i nära anslutning till den större täktsjö som bildas av den pågående verksamheten på grannfastigheterna i norr. Den planerade verksamheten medför att maximalt m 3 kan brytas. Eventuell förekomst av berg eller otjänliga massor medför att grusvolymen minskar i motsvarande omfattning. Det årliga uttaget skall som högst uppgå till ton. Tillstånd söks för 20-årsperiod. 3(12)

6 Schaktning utförs med grävmaskin försedd med förlängd grävarm varvid massorna tas ut ner till 7 meters vattendjup. De uppgrävda massorna läggs i upplag för torkning. Ett sorteringsverk sorterar ut det material som skall användas i den egna betongfabriken, huvudsakligen gjutgrus 0-8 mm. Stenmaterial läggs i upplag. Schaktningen kommer att påbörjas i områdets västra del och drivs österut. Något vatten kommer inte att avledas från täktområdet. Den maskinella utrustningen beräknas bestå av ett mobilt sorteringsverk, en lastmaskin (5 m 3 ) och en grävmaskin. Arbetet vid täkten avses pågå sporadiskt under dagtid, måndagar fredagar, kl Efterbehandling Trädridåer sparas under brytningstiden för att ge skydd mot damning och buller. Då delar av täkten brutits färdigt inleds efterbehandling. Det slutliga släntområdet ges maximala lutningen 1:3 och avrundas i överkant. Avbaningsmassor och otjänliga massor kommer att utnyttjas vid efterbehandlingen och påföras i varierande omfattning varvid släntområdet ges en omväxlande form för att anpassas till landskapsbilden. Överblivna stenblock av natursten kvarlämnas och placeras ut i täktsjöns strandområde för att skapa ett omväxlande intryck. Alla konstruktioner och maskiner tas bort från området. Släntområdet kommer sedan att skogsplanteras. Täktsjöns slutliga stränder kommer att utformas med släntlutning 1:5 mellan nivåerna 1.0 m över och 1.2 m under vattenytan. På lägre nivåer kommer släntlutningen att bestämmas av rasvinkeln. Botten i täktsjön kommer att, som lägst, förläggas på nivån +93 m. I den mån berg påträffas minskar den uttagbara volymen i motsvarande omfattning. Vattennivån i täktsjön kommer att bli cirka +100 m. 9 KRAFTLEDNINGAR Inom området sträcker sig högspänningsledningar med anslutning till det väster om täktområdet belägna ställverket. Invid norra fastighetsgränsen i nordöstra delen av täktområdet står två master av stål på en kvarlämnad kulle vid tidigare bedriven grustäkt. Den planerade täkten får anpassas till kraftledningsmasterna så att de blir tillgängliga för motorfordon. 4(12)

7 10 TRAFIKSITUATIONEN I OMRÅDET Grusmaterialet transporteras från täkten med lastbil. I medeltal kommer transporterna att uppgå till cirka 3 bilar per arbetsdag. Transporterna kommer att ske på enskilda vägen från täktområdet ut till väg 1968 efter 2.0 km och sedan 1.0 km på allmänna vägen till betongfabriken. Anslutningen till väg 1968 är gynnsam ur trafiksäkerhetssynpunkt. 11 ALTERNATIVA UTFORMNINGAR Områdets framtida utformning anpassas till rådande grundvattennivå och anslutande terrängformationer. Täktsjön kommer att ansluta till den större täktsjön i norr. På sikt kan som alternativ anges att alla massor i gränsområdet till Ranneberg 2:11 tas ut så att även gränsområdet omfattas av framtida täktsjö. Figur 2. Plan. 5(12)

8 12 MILJÖKONSEKVENSER 12.1 Naturmiljö Förutsättningar 6(12) Täktområdet är beläget vid Kollanda i direkt anslutning till det pågående verksamhetsområdet med undervattensbrytning. Inom området finns tydliga spår efter tidigare bedriven grustäkt. Det finns inga dokumenterade naturvärden i täktområdets närmaste omgivning. Förekomst av hasselmus har dock noterats i kraftledningsgata söder om täktområdet. En naturvärdesinventering har utförts. Området ligger utanför strandskyddet för Sverkesjön. I omgivningen finns sumpskogar och mossar som beskrivs i våtmarksinventeringen, dock inte i anslutning till täktområdet Miljömål Täktverksamheten berör främst miljömålet 9. Grundvatten av god kvalitet. Miljömålet innebär minskad naturgrusanvändning. Syftet med målet är att de svenska grusåsarna skall bevaras. Naturgruset är en ändlig resurs som bör sparas för framtiden bl.a. eftersom grustillgångarna kan komma i fråga för framtida vattenuttag. Uttaget av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän. I ett generationsperspektiv gäller att naturgrus skall nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma ifråga med hänsyn till användningsområde. I detta fall skall naturgruset nästan uteslutande utnyttjas för det egna cementgjuteriet. Tillverkning av betongelement med krav på ytjämnhet kan inte uppfyllas med ballast uteslutande av krossmaterial. Leverans av fabriksbetong med ballast som helt baseras på krossmaterial har visat sig bli så svårbearbetad och osmidig att kundernas krav inte kan uppfyllas Miljökvalitetsnormer Området avvattnas mot Sverkesjön som i sin tur efterhand mynnar i Forsån. Forsån mynnar via Grönån i Göta älv. För Forsån, SE , är miljökvalitetsnormen Måttlig ekologisk status och Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Kvalitetskraven är God ekologisk status 2027 och God kemisk ytvattenstatus med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Orsakerna till ekologiska statusen anges som Måttlig motiveras bl.a. med vandringshinder och övergödning vilket inte beräknas vara åtgärdat innan Grundvattenförekomsten Kilanda-Kåretorp, SE , har God kvantitativ status och God kemisk status. Kvalitetsnormen är God kvantitativ status och God kemisk grundvattenstatus. Den planerade täktverksamheten bedöms inte kunna påverka miljökvalitetsnormerna.

9 Weser-domen Weserdomen (EU-domstolens dom i mål C-461/12) innebär att en verksamhet eller åtgärd inte får tillåtas om den kan orsaka en försämring av vattenförekomstens ekologiska status och när projektet äventyrar uppnåendet av god status till den tidpunkt som är bestämd. I de fall förändringen utgör ett allmänintresse av större vikt kan detta vara ett kriterie för att acceptera en försämring av miljömålet. Vår bedömning är att den nu sökta grustäktverksamheten inte påverkar grundvattenförekomsten och dess klassning Konsekvenser Den tidigare bedrivna täktverksamheten har starkt påverkat områdets karaktär och naturmiljö. Den planerade verksamheten är tidsbegränsad och efter viss tid kommer området att ligga i anslutning till en större täktsjö omgiven av skogsmark. Området är helt skyddat mot insyn från allmänna vägen. Påverkan på yt- och grundvatten Den del av ytvattnet från täktområdet som inte infiltreras i marken avrinner till Sverkesjön. En bäck passerar utmed södra sidan av områdets östra del. Bäcken, som har karaktär av grävt dike i skogsmark, kommer att lämnas orörd. Någon ytvattentillrinning till täktsjön kommer därvid inte kunna ske. Omgrävningen kommer inte att påverka omgivningens ytvattenavrinning eller bäckens karaktär. De grävda vattenbrunnarna på Sverket 1:2 och 1:5 kommer att kontrolleras avseende vattenkvaliteten. Om skada uppstår på vattentäkter skall nya vattentäkter bekostas av exploatören. Den planerade verksamheten medför att en täktsjö bildas i direkt anslutning till den pågående täktverksamheten i norr. En hydrogeologisk beskrivning har upprättats. Enligt SGU (Rapporter och meddelanden 115) har området där inte utpekats som viktigt för vattenförsörjningen. Inom SGU pågår dock kartläggning och dokumentation av grundvattentillgången i Kollandaavlagringen. Bedömningen hittills är att ifrågavarande område inte är intressant för en potentiell grundvattentäkt. Den nu ansökta verksamheten medför endast en mindre utökning av den verksamhet som pågått sedan lång tid tillbaka i anslutning till grusavlagringen. Med de försiktighetsmått som skall iakttas bedöms grundvattenförekomstens status inte kunna försämras. Den ansökta täktverksamheten under grundvattenytan bedöms inte kunna skada allmänna eller enskilda intressen genom dess inverkan på vattenförhållandena. På grund av stöldrisk kommer drivmedel och smörjoljor inte att förvaras på platsen utan behovet kommer att tillgodoses från upplag i anslutning till cementgjuteriet. 7(12)

10 Maskinparken, mobilt sorteringsverk, lastmaskin och grävmaskin kommer att vara helt moderna. När lastmaskinen inte används kommer den att vara uppställd i garage i anslutning till cementgjuteriet. Vid eventuellt oljeläckage i grundvattensjön måste arbetet omedelbart avbrytas. Oljespillet kommer att ligga på vattenytan vilken får saneras genom att slamsugningsaggregat omedelbart rekvireras. Vid eventuellt oljespill i grusmaterial skall förorenade massor grävas bort och borttransporteras som farligt avfall. Absorptionsmedel kommer att finnas tillgängligt i de maskiner som utnyttjas. Figur 3. Täktområdets östra del. 8(12)

11 Figur 4. Bäck som leder utmed östra delen och som ska lämnas orörd. Buller I samband med täktverksamhet kan buller vara ett problem. För att bullret till bebyggelse skall kunna hållas på acceptabel nivå krävs visst avstånd till ett sorteringsverk beroende på topografi, avskärmning och omfattning av verksamheten. Bullerkällorna utgörs huvudsakligen av avbaning, lastning i sorteringsverk och på bilar, transporter och siktning. Siktar kan i vissa fall ge ett väsentligt bullertillskott. De olika aktiviteterna är spridda både i tid och rum varför bullerkällorna inte samverkar maximalt. Avbaning sker sporadiskt och siktning pågår inte kontinuerligt. För att sortera fram ton grus bedöms sorteringsverket vara i drift cirka 750 timmar motsvarande cirka 90 arbetsdagar. Närmaste bebyggelse utgörs av fritidshus på Sverket 1:5 och bostadsbyggnad på Sverket 1:2. Närmaste hus är beläget cirka 150 m från täktområdets nordöstra hörn. Tät skog breder ut sig mellan täktområdet och fritidshuset. Placering av sorteringsverket kommer att anpassas så att stipulerade gränsvärden för buller inte uppnås (50 dba, kl ). Härvid kommer att tillses att upplagen placeras så att de utgör avskärmning mot buller i riktning mot bebyggelsen. Med utgångspunkt från att den geometriska avståndsdämpningen är 48 db på 100 m och att sorteringsverket inte placeras närmare bebyggelsen än den korsande kraftledningen, mer än 300 m, bedöms inte bullernivån vid närmaste hus kunna överstiga 50 db(a). 9(12)

12 Damm Täktverksamheten påverkar luften genom damning och avgasutsläpp. Vid torr väderlek orsakas damning av sorteringsverk och transporter med lastmaskin och lastbilar. Massorna som skall sorteras kommer normalt att vara fuktiga efter undervattensbrytningen och dammbildningen kommer att bli avsevärt mindre än vid en grustäkt med krossanläggning. Tillfartsvägen saltas vid torr väderlek. Den bebyggelse som finns inom 500 m avstånd från täktområdet utgörs endast av ovan nämnda två bostadshus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra nämnvärt ökade olägenheter avseende damm eller buller jämfört med pågående verksamhet. Avfall Farligt avfall utgörs huvudsakligen av spillolja. Service utförs av Swecon Anläggningsmaskiner, Mölndal, som tar hand om spillolja vid oljebyten. Mängden spillolja uppgår till cirka 100 l/år. Övrigt avfall såsom metallskrot samlas ihop före avyttring till återvinningsanläggning. Eventuella sopor tas med till cementgjuteriet och sophanteringen där Åtgärder För att mildra påverkan på naturmiljön skall avbaningen anpassas efter aktuellt uttag och skall inte vara större än vad som erfordras under närmast förestående tid. Efterbehandling skall utföras snarast på de områden där vidare brytning inte kommer att ske. Efterbehandlingen skall göras successivt allteftersom brytningen fortskrider. Efterbehandlingen skall vara avslutad före tillståndstidens utgång. Sorteringsverk och materialupplag placeras så att störning för närliggande bostadshus blir så liten som möjligt. Som beredskap inför eventuellt oljespill skall absorptionsmedel finnas tillgängligt på arbetsstället. 10(12)

13 12.2 Kulturmiljö Mot väster gränsar täktområdet mot ett större ställverk. Mot söder ansluter täktområdet mot enskild väg och kuperad skogsmark. Mot öster ansluter täktområdet mot skogsmark och mot norr till område med pågående täktverksamhet. Närmast belägna fornminne utgörs av en bebyggelselämning på motsatt sida av enskilda vägen i söder. Fornminnet består av en otydlig lämning efter ett bostadshus och en lämning efter en jordkällare. Lämningen benämns Kullalyckan. Kulturmiljön bedöms inte påverkas av den planerade täktverksamheten Landskapsbild Landskapet omkring täktområdet präglas av skogsmark och angränsande ställverk med tillhörande högspänningsledningar. Mot norr gränsar området till pågående täktverksamhet. Täktområdet är väl skyddat mot insyn från väg Friluftsliv Friluftslivet bedöms inte kunna påverkas av täktverksamheten Boendemiljö Bebyggelse i anslutning till täktområdet finns ej. Närmaste bebyggelse utgörs av två bostadshus, varav ett fritidshus, belägna 150 resp. 200 m från täktområdets nordöstra hörn Naturresurser Från täktområdet kommer huvudsakligen levereras gjutgrus för betongtillverkning vid cementgjuteriet. Strävan att ersätta gjutgrus med bergkross pågår kontinuerligt. Inom överskådlig tid kommer dock viss andel gjutgrus att erfordras vid betongtillverkning. I detta fall bedöms naturresurserna utnyttjas på ändamålsenligt sätt genom att ta den närbelägna egna fyndigheten i anspråk Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser Sammanfattningsvis bedöms miljökonsekvenserna av den nu sökta grustäktverksamheten på Kilanda-Kullen 1:1 bli ringa. Påverkan på grundvattennivåer bedöms inte uppkomma eftersom inget vatten kommer att pumpas. Påverkan på grundvattenkvaliteten bedöms inte uppkomma men det naturliga skyddet som en omättad zon ger kommer att försvinna. Påverkan på allmänna eller enskilda intressen förväntas vara försumbara. Eftersom området redan är starkt påverkat av pågående grustäktverksamhet bedöms tillkommande påverkan av nu sökt täktverksamhet vara försumbar. Förutsättningarna för Kollandsavlagringens västra del att utnyttjas som grundvattentäkt bedöms vara redan förbrukade. 11(12)

14 Landskapsbilden kommer att påverkas. Ur resurssynpunkt är vår bedömning att det är en fördel att utnyttja ett redan starkt påverkat område fullt ut istället för att öppna grustäkt i helt outnyttjade områden. 13 PROGRAM FÖR EGENKONTROLL Ett kontrollprogram för verksamheten kommer att upprättas i en särskild handling. Förutom produktionen beskrivs luftvård, vattenvård, buller, kemikalier och avfall. Mätning av buller, kontroll av vattenkvaliteten och avläsning av grundvattnets nivå bör samordnas med angränsande täktverksamhet i norr. Kontrollprogrammet skall även omfatta driftinstruktioner för minimering av miljöstörningar samt anvisningar för journalföring avseende kontroll av miljösituationen. Utförda kontroller redovisas årligen digitalt i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP). 14 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Vid allt arbete i samband med täktverksamheten skall iakttas de allmänna hänsynsreglerna som är angivna i miljöbalken varvid de försiktighetsmått skall vidtas som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall även bästa möjliga teknik användas. Exploatören har lång erfarenhet av att bedriva täktverksamhet och bedöms ha inhämtat erforderliga kunskaper. Verksamheten skall bedrivas med försiktighet så att minsta möjliga störningar uppstår på natur- och kulturmiljön och för de människor som berörs. Alla produkter som tas fram sker genom sortering utan krossning vilket ger upphov till mindre buller och damning än i en normal grustäkt. Den utrustning och metod som skall utnyttjas för verksamheten kommer att vara fullt modern, inköpsår Ur hushållningssynpunkt bedöms att kvarvarande massor inom täktområdet bör tas till vara för att minska behovet att ta andra områden i anspråk. Arbetet skall bedrivas med försiktighet så att miljökvalitetsnormer inte överskrids. Härvid skall tillses att föroreningar inte menligt påverkar mark, yt- och grundvatten, luft eller miljön i övrigt. Vidare skall tillses att buller eller andra störningar inte överskrider gällande rikt- eller gränsvärden samt skall verksamheten bedrivas så att grundvattnet inte tar skada. Försiktighetsmåtten framgår av ovanstående beskrivningar. 15 UPPFÖLJNING Uppföljning sker kontinuerligt enligt kontrollprogram och redovisning i miljörapporter. 12(12)