FJÄLLBERG VINDKRAFTSANLÄGGNING. Utkast miljökonsekvensbeskrivning. Inför samråd enligt miljöbalken

Transkript

1 Bild från utredningsområdet vid Fjällberg, källa: Enetjärn Natur AB FJÄLLBERG VINDKRAFTSANLÄGGNING Utkast miljökonsekvensbeskrivning Inför samråd enligt miljöbalken

2 FJÄLLBERG VINDKRAFTSANLÄGGNING Utkast miljökonsekvensbeskrivning Inför samråd enligt miljöbalken Sökande Fjällberg Vindkraft AB Lilla Bommen Göteborg Sweden Konsult WSP Environmental Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Environment & Energy Sweden Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Fjällberg Vindkraft AB/ Johan Roger Projektledare/Development Project Manager Tel: Mobil: E-post: johan.roger@nordiskvindkraft.se WSP Environmental Elin Börjesson Handläggare miljökonsekvensbeskrivning Tel: Mobil: E-post: elin.borjesson@wspgroup.se 2 (52)

3 Innehåll BILAGOR... 5 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 6 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING AKTUELLT PROJEKT GÄLLANDE LAGSTIFTNING OCH TILLSTÅNDSPROCESS SAMRÅD OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR NATIONELL MÅLSÄTTNING OM FÖRNYELSEBAR ENERGI OCH UTBYGGNAD AV VINDKRAFT MILJÖNYTTA LOKALISERING OCH ALTERNATIV LOKALISERINGSPROCESS ALTERNATIVA LOKALISERINGSOMRÅDEN NOLLALTERNATIV BESKRIVNING AV OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ETABLERINGSOMRÅDET NÄRLIGGANDE BOSTÄDER OCH ÖVRIG BEBYGGELSE VINDFÖRHÅLLANDEN MARKANVÄNDNING RENNÄRING PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSE VINDBRUK RIKSINTRESSE NATURVÅRD OCH NATURA NATURRESERVAT REGIONALA INVENTERINGAR NATURVÄRDESINVENTERING HYDROLOGI, SJÖAR OCH VATTENDRAG FÅGLAR FLADDERMÖSS ÖVRIGT DJURLIV RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ SAMT VÄRDEFULLA KULTURMILJÖER FORNLÄMNINGAR OCH KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR LANDSKAPSBILD (52)

4 3.19 REKREATION OCH FRILUFTSLIV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTFORMNING AV VINDKRAFTPARKEN GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR PROJEKTSPECIFIKA KRITERIER FÖR LOKALISERING AV VINDKRAFTVERK BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVET BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVETS UTFORMNING BESKRIVNING AV VINDKRAFTVERKENS DIMENSIONER TRANSPORTVÄGAR OCH MONTAGEYTOR MARKARBETEN OCH MATERIALFÖRSÖRJNING TRANSPORTER TILL ETABLERINGSOMRÅDET ANSLUTNING TILL ELNÄTET BYGGNATIONSPROCESS OCH BYGGTID PROJEKTETS UTVECKLING OCH HISTORIK MILJÖKONSEKVENSER INLEDNING PÅVERKAN UNDER ANLÄGGNINGS- OCH BYGGNATIONSSKEDET NÄRBOENDE MARKANVÄNDNING RENNÄRING PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSE NATURVÅRD OCH NATURA NATURRESERVAT NATURMILJÖ HYDROLOGI, SJÖAR OCH VATTENDRAG FÅGLAR ÖVRIGT DJURLIV RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ SAMT VÄRDEFULLA KULTURMILJÖER FORNLÄMNINGAR OCH KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR LANDSKAPSBILD REKREATION OCH FRILUFTSLIV LJUDSPRIDNING LÅGFREKVENT LJUD SKUGGOR HINDERBELYSNING HÄLSA OCH SÄKERHET KEMIKALIER AVFALL (52)

5 7.24 EMISSIONER TILL LUFT PÅVERKAN PÅ KLIMATET KUMULATIVA EFFEKTER PÅVERKAN UNDER AVVECKLINGSSKEDET HÅLLBAR UTVECKLING MILJÖKVALITETSNORMER MILJÖMÅL SAMLAD BEDÖMNING KONTROLL OCH UPPFÖLJNING AV ANLÄGGNINGEN REFERENSER OCH KÄLLOR Bilagor 1. Kartbilaga över planerad etablering 2. Samrådsredogörelse 3. Naturinventeringar 4. Fågelinventeringar 5. Kulturmiljöutredning 6. Rennäringsanalyser (Vapsten och Vilhelmina norra samebyar) 7. PM Ljud samt resultat från ljudberäkning 8. PM Skugga samt resultat från skuggberäkningar 9. Fotomontage 10. Förstudie tillfarts- och transportvägar 11. Ritning elanslutning 5 (52)

6 Icke teknisk sammanfattning Under aktuellt avsnitt kommer den icke tekniska sammanfattningen att framgå. Aktuellt avsnitt kommer att skrivas då MKB:n i övrigt är genomarbetad och färdig. Administrativa uppgifter Tabell 1: Administrativa uppgifter Anläggningens namn Sökande Fjällberg vindkraftsanläggning Fjällberg Vindkraft AB Adress Lilla Bommen Göteborg Sweden Organisationsnummer Projektledare/kontaktperson Johan Roger Telefonnummer Tel: Mobil: e-post johan.roger@nordiskvindkraft.se Konsult Telefonnummer Fastighetsbeteckningar Kommun Län SNI kod Elin Börjesson, WSP Environmental Här kommer berörda fastigheter att redovisas Lycksele och Åsele kommuner Västerbottens län B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. 6 (52)

7 1 Inledning 1.1 Aktuellt projekt Fjällberg Vindkraft AB (Fjällberg Vindkraft) avser att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) för uppförande och drift av en vindkraftsanläggning vid Fjällberg. Det aktuella området ligger ca 40 km sydväst om Lyckselse stad samt 43 km nordost om Åsele stad, Västerbottens län. Etableringen beräknas omfatta upp till 70 vindkraftverk med en effekt av ca 3 MW per vindkraftverk. Etableringsområdet är beläget inom såväl Lycksele som Åsele kommuner och omfattar delområdena Fjällberget, Hemberget, Sandsjön Östra samt Sandsjön Västra. Föreslagen etablering av vindkraftverk vilka kommer att omfatta vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 meter vilka kommer att lokaliseras enligt fasta koordinater som anges med en flyttningsmån om ca 150 m. Detta med anledning av att bl.a. slutliga geotekniska undersökningar kommer att göras först efter att etableringen givits tillstånd. Aktuell etablering kommer även att bl.a. innefatta nya vägar, kranplatser, transformatorstationer samt elkablar. Då Fjällberg Vindkraft har som målsättning att vid tiden för etableringen tillämpa bästa möjliga teknik kan någon specifik vindkraftsmodell inte fastställas i nuläget. Mot bakgrund av att teknikutvecklingen inom vindkraftområdet ständigt fortgår kan andra modeller med annan omgivningspåverkan i form av ljud och skuggor samt annan vindoptimering, än de som idag finns på marknaden, bli aktuella. Den förslagna vindkraftsanläggningen bedöms kunna producera el för upp till hushåll. Vid beskrivningen av miljökonsekvenserna i avsnitt 7 kommer målsättningen att vara att beskriva miljökonsekvenserna utifrån ett värsta fall av påverkan. 1.2 Gällande lagstiftning och tillståndsprocess Miljöfarlig verksamet enligt Miljöbalken (MB) Uppförande samt drift av en vindkraftsanläggning är att betrakta som miljöfarlig verksamhet. Beroende på anläggningens storlek krävs tillstånd enligt 9 kap. MB och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Aktuell anläggning innefattar upp till 70 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 200 meter. Etableringen och driften av anläggningen är således tillståndspliktig enligt prövningskod i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt 6 kap. MB ska en miljökonsekvensbeskrivning ingå som en del av ansökan om att anlägga och driva verksamhet enligt 9 kap. MB. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra bl.a. på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljön, på hushållningen med mark, 7 (52)

8 vatten, den fysiska miljön i övrigt samt med material, råvaror och energi. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer tillsammans med en teknisk beskrivning att utgöra underlag till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Inom ramen för ansökan ingår även bl.a. anläggande av vägar, etablering av kranplatser, utplacering av transformatorstationer samt anläggande av kraftledningar för anslutning av föreslagen vindkraftsetablering. Eftersom verksamheten per definition kan antas medföra betydande miljöpåverkan ställer lagstiftningen högre krav på innehållet och omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen och samrådskretsen. Inför upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen krävs att samråd genomförs med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, statliga myndigheter samt de kommuner, den allmänhet och de organisationer samt enskilda som kan antas bli berörda av verksamheten Övriga tillstånd och gällande lagstiftning Under aktuellt avsnitt kommer en beskrivning att göras av den ytterligare lagstiftning som kan komma att bli aktuell. Under avsnittet kommer vidare göras en beskrivning av att de eventuella ansökaningar eller dispenser som krävs med anledning av aktuell lagstiftning kommer att ske i behörig ordning skiljt från aktuell ansökan. Bl.a. kan nedanstående lagstiftning komma att bli aktuell. Strandskydd Vattenverksamhet Nätkocession Lag om fornminnen Artskyddsförordningen 1.3 Samråd Under aktuellt avsnitt kommer en sammanfattande beskrivning av samrådsprocessen att framgå. I avsnittet kommer vidare en hänvisning göras till en omfattande samrådsredogörelse vilken kommer biläggas ansökan. I samrådsredogörelsen kommer grundliga beskrivningar att göras av bl.a. de åtgärder som vidtagits som en del av samrådsprocessen samt vilka yttranden som inkommit. Vidare kommer det att beskrivas hur bolaget har valt att hantera inkomna yttranden i aktuell MKB. 1.4 Omfattning och avgränsningar Aktuell miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättats med avsikten att på ett så tydligt sätt som möjligt visa etableringens konsekvenser på människors hälsa och miljön, dels utifrån de krav som lagstiftningen ställer, men också för att visa att etableringen och driften av anläggningen uppfyller miljöbalkens krav på god hushållning med mark- och vattenområden. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att 8 (52)

9 avgränsad på så vis att den fysiska påverkan i form av markingrepp är begränsad till etableringsområdet medan effekter så som visuell påverkan, ljudeffekter, skuggeffekter samt påverkan på fauna kommer att undersökas inom ett större område. Det kan det inte uteslutas att det kan bli aktuellt med åtgärder i anslutning till vattendrag bl.a. beroende på sträckning av ny väg och behov av förstärkning av befintliga vägar. För det fall anmälningspliktig eller tillståndspliktig vattenverksamhet skulle bli aktuell kommer denna fråga att hanteras separat i samråd med länsstyrelsen. Vid behov av linjekoncession för anslutning av aktuell anläggning till elnätet kommer detta att hanteras separat från aktuell ansökan. 1.5 Nationell målsättning om förnyelsebar energi och utbyggnad av vindkraft Grundat på Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de mål angående förnyelsebara energikällor som uppställts inom gemenskapen föreligger ett på regeringsnivå uttalat mål om att en stor del av Sveriges totala energiproduktion ska komma från förnyelsebara energikällor. I februari 2009 föreslogs att 49 procent av den totala energianvändningen i Sverige ska komma från förnybara energikällor och målsättningen avseende produktion från förnyelsebara energikällor sattes till 25 TWh till år Vidare antogs regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik av riksdagen i juni 2009, vilket innebar en ny planeringsram på 30 TWh för vindkraft i Sverige till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år Uppdraget består av fyra deluppdrag och i oktober 2009 redovisade Energimyndigheten deluppdrag 1 ökad ambitionsnivå. Förutom att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet skulle Energimyndigheten enligt deluppdraget bl.a. också översiktligt bedöma de olika energislagens potentiella bidrag till måluppfyllelsen på 25 TWh förnybar el till år Ur rapporten för deluppdrag 1 kan utläsas att landbaserad vindkraft kan komma att bidra med en stor andel för att nå målet till år År 2011 producerade vindkraften ca 6,1 TWh enligt Svensk Vindenergis statistik, medan produktionen år 2020 enligt Energimyndighetens beräkningar kan komma att bidra med uppemot 12 TWh. Resultatet av Energimyndighetens utredning innebär att det i dagsläget finns faktiska förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh till år (52)

10 1.6 Miljönytta Under ca åtta driftmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för tillverkningen av verket. Om man summerar den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering motsvarar detta ca 3 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. 1 Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna några nämnvärda spår efter sig. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: kwh = 1 megawattimme(mwh); MWh = 1 gigawattimme (GWh); GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: kw = 1 megawatt (MW); 1000 MW = 1 gigawatt (GW) Ett vindkraftverk av den storlek som föreslås i aktuellt fall bedöms producera ca 7500 MW. Om vindkraften ersätter fossil elproduktion minskas utsläppen av koldioxid med ca 7500 ton, svaveldioxid med 22 ton och kväveoxider med 20 ton per år. 1 Elsam Engineering 2004/03, Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker, rapport nr: (52)

11 2 Lokalisering och alternativ 2.1 Lokaliseringsprocess Av aktuellt avsnitt kommer det framgå hur bolaget går till väga vid lokaliseringsprocessen samt vilka faktorer som är styrande vid lokalisering av vindkraft. Nedanstående faktorer är ofta styrande i lokaliseringsutredningen. Tabell 2: Styrande faktorer vid lämplighetsbedömning för vindkraftetablering Styrande faktorer vid lämplighetsbedömning för vindkraftetablering Tillgång till god vindenergi Storlek på området vilket är avgörande för hur många verk som inryms Tillräckligt avstånd till närboende Icke tätbefolkat område Tillgång till bra vägar Få motstående natur- och kulturmiljöintressen Tillgång till bra elnätanslutning Att kommunen där området är beläget generellt sett är positiv till vindkraftsetablering inom kommunen 2.2 Alternativa lokaliseringsområden Av aktuellt avsnitt kommer det framgå vilka alternativa lokaliseringar som studerats. 2.3 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska innehålla en beskrivning av ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet innebär en redogörelse för konsekvenserna av att den planerade etableringen inte kommer till stånd. Syftet med att i en MKB redovisa ett nollalternativ är i huvudsak att detta ska utgöra ett jämförelsealternativ vid värderingen av vilken förändring den föreslagna verksamheten ur miljöhänseende medför i förhållande till om den inte blir av. Under aktuellt avsnitt kommer vidare beskrivas mer exakt vad det innebär att den aktuella etableringen inte kommer till stånd. D.v.s. att det aktuella markanvändningen kommer att bestå o.s.v. 11 (52)

12 Under avsnittet kommer också beskrivas att nollalternativet innebär att ett område som är väl lämpat för vindkraftsetablering inte nyttjas och produktionen av el från en förnyelsebar energikälla som skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. 3 Beskrivning av områdets förutsättningar 3.1 Övergripande beskrivning av etableringsområdet Aktuellt etableringsområde är beläget vid Fjällberg ca 40 km sydväst om Lyckselse stad samt 43 km nordost om Åsele stad och ingår i såväl Lycksele som Åsele kommuner, Västerbottens län. Etableringsområdet omfattar delområdena Fjällberg, Hemberget, Sandsjön Östra samt Sandsjön Västra. Figur 1 nedan redovisar en karta över föreslaget etableringsområde. Figur 1: Rödmarkerade områden visar de delområden som ingår i det föreslagna etableringsområdet Fjällberg. Det aktuella etableringsområdet vilket inkluderar ovan nämnda delområden består i huvudsak av skogsmark med inslag av våtmark och topografin i området varierar. Den dominerande markanvändningen inom området utgörs i dagsläget av skogsbruk 12 (52)

13 vilket bl.a. de stora kalhyggen som de olika delområdena innefattar vittnar om. Inom området bedrivs också rennäring. 3.2 Närliggande bostäder och övrig bebyggelse Närmaste samlade bostadsbebyggelse utgörs av Sandsjö, Ledningsvall, Åttonträsk och Västermyrriset. Ett fåtal bostäder är belägna mellan etableringsområdets delområden Hemberget och Sandsjön västra (Sandsjön). I övrigt återfinns ingen bebyggelse inom de delområden som ingår i det föreslagna etableringsområdet. En vidare beskrivning av permanenta bostäder, fritidsbostäder och jaktstugor kommer att ges i den slutliga MKB:n. 3.3 Vindförhållanden I samband med inledande utredningar av aktuellt etableringsområde har konstaterats att vindförhållandena för området är mycket goda vilket är en förutsättning för en lyckad vindkraftetablering. I detta avsnitt kommer genomförda vindmätningar att beskrivas. 3.4 Markanvändning Under aktuellt avsnitt kommer den markanvändning i form av bl.a. skogsbruk som pågår inom föreslaget etableringsområde att beskrivas. 3.5 Rennäring Under våren 2012 genomförs en utredning om den föreslagna vindkraftetableringens påverkan på rennäringen. Under aktuellt avsnitt kommer bl.a. resultatet av genomförd rennäringsanalys att framgå. Vidare kommer uppgifter från samråd samt diskussioner med respektive sameby att presenteras. (Vilhelmina norra sameby samt Vapstens sameby). 3.6 Planförhållanden Under aktuellt avsnitt kommer de planförutsättningar som råder inom det aktuella området att framgå. Förutom översiktsplaner, vindbruksplaner och detaljplaner för Åsele och Lycksele kommuner kommer avsnittet att behandla de områdesbestämmelser eller andra planer som berör aktuellt område. 13 (52)

14 3.6.1 Översiktsplaner Under aktuellt avsnitt kommer de bestämmelser som råder i Åsele och Lycksele översiktsplaner och som berör föreslaget etableringsområde att beskrivas Vindbruksplaner Åsele kommun har tillsammans med Dorotea och Vilhelmina kommuner tagit fram en vindkraftplan för Södra Lappland som tillägg till översiktsplanerna för respektive kommun. 2 I vindkraftplanen pekas områden ut där kommunerna vill att vindkraft ska prioriteras framför andra intressen. I planen redovisas även vilka områden som ska undantas från vindkraftutbyggnad. Ett av de två delområden som ligger i Åsele kommun och ingår i det föreslagna etableringsområdet är utpekat som utredningsområde för vindkraft, Hemberget. Delområde Sandsjön Västra har inte pekats ut i Åsele kommuns vindkraftsplan, området har dock utpekats som riksintresseområde för vindbruk, se avsnitt 3.7 nedan. I figuren nedan redovisas identifierade utredningsområden för vindkraft som pekats ut i planen. 2 Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner, 2009, Vindkraftplan för Södra Lappland tilllägg till översiktsplan 14 (52)

15 Figur 2: Utpekade vindkraftsområden enligt Åsele kommuns tillägg till översiktsplan gällande vindkraft. 3 Delområde Hemberget visas med blå markering. Även Lycksele kommun antog 2009 en vindkraftplan som tillägg till översiktsplanen. 4 Båda de delområden som ligger i Lycksele kommun har pekats ut som lämpliga områden för vindkraftetablering i planen, se figur nedan. 3 Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner, 2009, Vindkraftplan för Södra Lappland tilllägg till översiktsplan 4 Lycksele kommun, 2009, Vindkraft Lycksele Tillägg till Översiktsplan 15 (52)

16 Figur 3: Utpekade vindkraftområden enligt Lycksele kommuns tillägg till översiktsplan gällande vindkraft. 5 Delområden inom aktuellt etableringsområde visas med grön pil. Av de delområden som ingår i det föreslagna etableringsområdet Fjällberg är samtliga områden förutom ett (Sandsjön västra) utpekade som utvecklingsområden för vindkraft i kommunernas vindkraftsplaner Detaljplaner Enligt gällande lagstiftning krävs detaljplan för vindkraftparker endast då vindkraftverk avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Under aktuellt avsnitt kommer eventuella detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt PBL att redovisas. Om ett område är utpekat som vindkraftsområde enligt kommunens översiktsplan eller vindbruksplan ska förutsättningarna vara klarlagda varför det inte ska vara nödvändigt att upprätta detaljplan för området. Inga detaljplaner föreligger inom något av de berörda delområdena. 5 Lycksele kommun, 2009, Vindkraft Lycksele Tillägg till Översiktsplan 16 (52)

17 3.6.4 Strategier för etablering av vindkraft Västerbottens län Fjällberg Vindkraft är medvetna om att länsstyrelsen i Västerbottens län har arbetat fram strategier för etablering av vindkraft. Dessa har beaktats under pågående projektering och strategierna kommer att beaktas även under den fortsatta planeringen. 3.7 Riksintresse vindbruk Energimyndigheten har pekat ut mark- och vattenområden som är av riksintresse för vindbruk. 6 Idag finns 423 riksintresseområden för vindbruk fördelade på 20 län. Den totala ytan av riksintresseområden för vindbruk utgör drygt 2 % av Sveriges yta. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att området bedömts som särskilt lämpat för elproduktion från vindkraft. Riksintresse är ett planeringsverktyg som finns beskrivet i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. Ett angivet riksintresse innebär ett statligt anspråk på markanvändningen som kommunerna har till uppgift att tillgodose i sin översiktliga planering. När en ändrad mark- eller vattenanvändning prövas enligt miljöbalken får riksintresset en rättslig betydelse då det vägs mot andra befintliga riksintressen, exempelvis naturvård, kulturminnesvård, rennäring, försvarsmaktens intressen och luftfart. En revidering av områden angivna som riksintresse för vindbruk pågår under Samtliga delområden som ingår i det föreslagna etableringsområdet Fjällberg är utpekade som riksintresseområden för vindbruk, se figuren nedan. 6 Energimyndighetens hemsida, hämtad , 17 (52)

18 Figur 4: Kartan visar områden som pekats ut som riksintresseområden för vindbruk. 7 Blå områden visar de fyra delområden som ingår i etableringsområdet Fjällberg. 3.8 Riksintresse naturvård och Natura 2000 Under aktuellt avsnitt kommer en beskrivning av de riksintresseområden för naturvård samt Natura 2000-områden som återfinns inom och i närheten av föreslaget etableringsområde att göras. Beskrivningen kommer att göras bl.a. mot bakgrund av områdenas registerblad och gällande bevarandeplaner. Riksintresseområden för naturvård samt Natura 2000-områden redovisas i figuren nedan. 7 Energimyndighetens hemsida, hämtad , 18 (52)

19 Figur 5: Kartan visar de riksintresseområden och Natura 2000-områden som återfinns inom och kring föreslaget etableringsområde. 3.9 Naturreservat Inga naturreservat återfinns inom aktuellt etableringsområde. Under aktuellt avsnitt kommer en beskrivning av närliggande naturreservat att göras bl.a. mot bakgrund av beslutet om bildandet av naturreservat samt gällande föreskrifter Regionala inventeringar I detta avsnitt kommer de värdefulla områden som identifierats i regionala inventeringar att beskrivas, så som exempelvis myrskyddsområden, äng- och betesmark, våtmarksinventering osv. 19 (52)

20 3.11 Naturvärdesinventering Inledning Naturmiljön inom det aktuella etableringsområdet består i huvudsak av skogsmark med inslag av våtmark och topografin i området varierar. Den dominerande markanvändningen utgörs i dagsläget av skogsbruk vilket bl.a. stora kalhyggen som de olika delområdena innefattar vittnar om. Mot bakgrund av att det aktuella etableringsområdet dock innefattar flera delområden skiljer sig naturmiljön inom de olika områdena delvis från varandra. Som ett led i utredningen av naturmiljön har bolaget låtit genomföra naturinventeringar inom respektive delområde för att undersöka vilka värden som förekommer och hur den föreslagna etableringen kan komma att påverka dessa Metod Naturvärdesinventeringar och bedömningar har gjorts för största delen av de delområden som ingår i etableringsområdet av Enetjärn Natur AB. Inventeringarna genomfördes under sommaren och hösten 2011 och kompletterades med sammanställningar av befintlig kunskap. Under våren och sommaren 2012 genomförs även ytterligare inventeringar av tillkommande delområden samt fördjupade studier och bedömningar. Naturvärdesbedömningarna har genomförts utifrån en metod framtagen av Enetjärn Natur där en samlad bedömning av varje identifierat objekts naturvärde görs. De bedömningsgrunder som används vid klassificeringen av ett objekt är: - Mångformighet - Historik - Naturlighet - Raritet (sällsynta arter & naturtyper) - Artinnehåll - Påverkansgrad - Utvecklingspotential - Samt i vissa fall objektets storlek I övrigt vägs även aspekter som objektets värde för friluftsliv och närnatur till skolor och bostadsområden in, då de utgör källor till naturupplevelser, samt ett större rumsligt perspektiv. Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån ett förutbestämt system för att illustrera objektens värden. Två klasser har använts: Klass 1 = Högsta naturvärde (värdekärna) Klass 2 = Högt naturvärde Övriga områden klassas som ordinära områden, vilket innebär att de bedöms hysa låga naturvärden och starkt påverkad mark. 20 (52)

21 Resultat Hemberget Området utgörs i huvudsak av två bergkullar, Hemberget och Ormberget. Området består uteslutande av skog och våtmarker. Skogen utgörs till övervägande del av produktionsskog med hyggen, ungskogar, medelålders och nära avverkningsmogen skog. Planteringar och ungskogar utgörs främst av gran och tall, men även contorta. Äldre skog utgörs till största delen av granskog. Äldre barrskogselement som har bedömts hysa höga naturvärden är lokaliserade till de båda bergkullarnas sydvästsluttningar. Områden som bedömts hysa högre naturvärden utgörs i första hand av myrar och backkärr, ett fåtal områden med äldre naturskogsliknande gran- och barrblandskogar samt mindre sumpskogsområden och bäckmiljöer. Enetjärn Natur bedömer att det är möjligt att anpassa en eventuell vindkraftanläggning så att värdefulla naturmiljöer och arter endast påverkas i mindre omfattning under förutsättning att hänsyn tas till förekommande naturvärdesklassade objekt. Kartan nedan visar identifierade naturvärdesobjekt inom delområde Hemberget enligt klassificering av Enetjärn Natur. 21 (52)

22 Figur 6: Kartan visar resultatet från naturinventeringen av delområdet Hemberget. Fjällberg Området utgörs i huvudsak av högt liggande skogklädda berg och myrmarker med bl.a. Granberget och Mossaberget och består till största delen av produktionsskogar som domineras av gran. Större hyggen och ungskogar med gran och contortatall förekommer över stora delar av området. Flera avverkningar har nyligen utförts. Området är beläget på Stöttingfjällets södra del inom ett område som uppmärksammats för sina naturvärden. 22 (52)

23 De områden som bedömts hysa högre naturvärden utgörs i första hand av myrar och våtmarker, några större områden med äldre naturskogar av gran samt smärre urskogsartade skogsbestånd, sumpskogsområden och bäckmiljöer. Enetjärn Natur bedömer att stora delar av området utgörs av brukade skogsmarker med låga naturvärden. Dessa har inte bedömts vara särskilt känsliga för en utbyggnad av vindkraft. Vid en utbyggnad måste dock hänsyn tas till förekommande naturvärdesklassade objekt. Området har här delats in i tre delområden i kartorna nedan för att visa identifierade objekt. Figur 7: Kartan visar resultatet från naturinventeringen inom de mittersta delarna av delområdet Fjällberg. 23 (52)

24 Figur 8: Kartan visar resultatet från naturinventeringen av den västra delen av delområdet Fjällberg. Inventering av området i den nordvästra delen (Galtryggen) väntas vara klar under sommaren (52)

25 Figur 9: Kartan visar resultatet från naturinventeringen av de östra delarna av delområdet Fjällberg. Sandsjön Östra Området utgörs i huvudsak av höjdryggen Brånan som är en av de östligaste utlöparna av förfjällsområdet Stöttingfjället. Kring området finns våtmarkerna Stormyran, Flatmyran och Lidmyran. Skogsmarken i området används nästan uteslutande för skogsproduktion, där gran är det trädslag som används. Hyggen, ungskogsplaneringar, äldre gallringsskog och slutavverkningsskog förekommer. Skogsmarken har ett rikt inslag av lövskog. De områden som identifierats hysa höga naturvärden utgörs i första hand av större våtmarkskomplex. Mindre områden med höga naturvärden är knutna till mindre backkärr och några få områden med äldre naturskogsliknande granskogar. Då våtmarksområden är olämpliga för både etablering av vindkraft och anläggning av vägar har Enetjärn Natur bedömt att det är möjligt att anpassa en vindkraftanläggning så att värdefulla naturmiljöer och arter endast påverkas i mindre omfatt- 25 (52)

26 ning, under förutsättning att hänsyn tas till förekommande naturvärdesklassade objekt. Inventering av områdets västra del väntas vara klar under sommaren Figur 10: Kartan visar resultatet från naturinventeringen av delområdet Sandsjön Östra. Sandsjön Västra En inventering av naturvärden i delområdet Sandsjön Västra pågår och väntas vara klar sommaren Platsbesök som genomförts i området tyder på att det förekommer omfattande skogsbruk inom det område som är utpekat som riksintresseområde för naturvård. Området har därmed av bolaget bedömts som ett eventuellt etableringsområde för vindkraft. För att undersöka områdets lämplighet har en inventering av områdets naturvärden bedömts vara nödvändig. Inventeringsresultaten kommer att ligga till grund för den fortsatta vindkraftprojekteringen inom området. Bolaget avser att följa upp inventeringsresultatet med myndigheter före en komplett ansökan. 26 (52)

27 Figur 11: Kartan visar delområde Sandsjön Västra samt det riksintresseområde för naturvården som berörs av delområdet Hydrologi, sjöar och vattendrag Under aktuellt avsnitt kommer en beskrivning av områdets hydrologi, sjöar och vattendrag samt avrinningsområden att göras. Vidare kommer de eventuella strandskydd som råder inom området, eventuella närliggande vattenskyddsområden samt huruvida kalkning av sjöar och vattendrag förekommer i projektområdets närhet att beskrivas Fåglar En inventering av fågelfaunan inom etableringsområdet pågår för närvarande. I aktuellt avsnitt kommer en beskrivning att göras av den fågelfauna som förekommer inom samt i närhet av det aktuella området. Beskrivningarna kommer att göras mot bakgrund av genomförda fågelinventeringar. Beskrivningarna kommer bl.a. att innefatta den metod som använts vid inventeringarna samt resultatet av inventeringarna. 27 (52)

28 3.14 Fladdermöss Med hänseende till det föreslagna etableringsområdets lokalisering och naturmiljö förekommer troligen fladdermöss mycket sparsamt i området. Någon inventering av fladdermöss har därför inte ansetts vara nödvändigt av de experter som tillfrågats Övrigt djurliv Under aktuellt avsnitt kommer uppgifter om områdets övriga djurliv att presenteras Riksintresse kulturmiljö samt värdefulla kulturmiljöer Under aktuellt avsnitt kommer de riksintresseområden samt övriga värdefulla kulturmiljöer som är belägna inom samt i närhet av föreslaget etableringsområdet att beskrivas Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar Inledning Som ett led i utredningen av kulturmiljön inom föreslaget etableringsområde har Fjällberg Vind AB låtit genomföra en kulturmiljöanalys av området. Aktuell kulturmiljöanalys har genomförts av Västerbottens museum Metod Den aktuella kulturmiljöanalysen omfattar en byråinventering och utredningsområdet har studerats genom landskapsanalys, ortsnamnsanalys samt genom studier av antikvariskt arkivmaterial så som äldre kartmaterial, rapporter och hembygdslitteratur. Analysen har även omfattat genomgång av tidigare registrerade kulturlämningar och kulturmiljöer samt fynd via FMIS, Kringla, historiska kartor mm. Syftet med aktuella analyser har varit att få kunskap om området, dess funktion samt förhistoriska sammanhang samt ge ett bra underlag inför vidare handläggning av ärendet t.ex. arkeologiska fältarbeten. Syftet har vidare varit att undersöka om det förekommer forn- och kulturhistoriska lämningar inom samt i närhet av aktuellt utredningsområde samt göra en bedömning av potentiella platser för eventuella fornoch kulturhistoriska lämningar och kulturmiljöer inom det föreslagna etableringsområdet Resultat I rapporten för kulturmiljöanalysen framgår att kännedomen om kulturmiljön inom det aktuella utredningsområdet är begränsad. Det är därför enligt Västerbottens museum svårt att bedöma vilken påverkan den föreslagna vindkraftetableringen kom- 28 (52)

29 mer att få på kulturmiljön inom området. Västerbottens museum anser därför att vidare kulturminnesinventeringar bör göras i området. En analys av resultatet pågår för att identifiera vilka områden som behöver inventeras ytterligare Landskapsbild Under aktuellt avsnitt kommer rådande landskap att beskrivas Rekreation och friluftsliv Under aktuellt avsnitt kommer de förhållanden som råder gällande rekreation och friluftsliv att redovisas. 29 (52)

30 4 Förutsättningar för utformning av vindkraftparken 4.1 Grundläggande förutsättningar Flertalet faktorer är styrande för utformningen av en vindkraftpark. Tillgången till god vindenergi utgör en av de mest grundläggande faktorerna för en lyckad vindkraftetablering. Vind uppkommer genom tryckskillnader i atmosfären och påverkas även av andra krafter så som gravitation. På låg höjd påverkas vinden av s.k. markfriktion, det vill säga av ett områdes terrängförhållanden så som topografi och ytråhet. Vindens energiinnehåll ökar därför med höjden över marken. Mot bakgrund av att vindens rörelseenergi utgör en funktion av vindhastigheten i kubik, medför en förhållandevis liten ökning av vindhastigheten en stor ökning av producerad elenergi. Lokaliseringen av vindkraftverk inom ett område är således av mycket stor betydelse för att på ett optimalt sätt kunna nyttja tillgänglig energi. Härutöver är även flertalet andra faktorer avgörande för vindkraftverkens placeringar inom etableringsområdet. Tabellen nedan redogör för några av de faktorer som är styrande vid utformning av en parklayout. Tabell 3: Styrande faktorer vid framtagande av parklayout Styrande faktor Åtgärd vid framtagande av parklayout Tillgång till vindenergi Lokalisering till platser med högt energiinnehåll prioriteras. Verken placeras med ett sådant avstånd mellan varandra att vinden hinner återfå den energi som förlorats vid passage genom närliggande verks rotor. Ljudnivå Verken placeras så att ljudnivån invid bostäder maximalt kommer uppgå till 40 db(a) enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd för externt industribuller 1978:5 samt gällande praxis. Skuggeffekter Verken placeras så att skuggtiden vid bostäder kommer att hållas inom Boverkets riktlinjer och gällande praxis. Natur- och kulturvärden inom området Verken placeras så att påverkan på etableringsområdets kända naturoch kulturvärden minimeras. Rådande landskapsbild Den rådande landskapsbilden beaktas. 30 (52)

31 För att minska miljöpåverkan och riskerna för att intresset av att etablera vindkraft skall hamna i konflikt med området kända natur- och kulturvärden och skyddade områden tas dessa områden i noggrant beaktande vid utplacering av vindkraftverken samt vid anläggande av vägar och kranplatser inom etableringsområdet. Syftet är att i möjligaste mån begränsa den påverkan vindkraftverken kan medföra för omgivningen. I avsnitt 4.2 nedan beskrivs de överväganden som kommer att vidtas vid utlokalisering av vindkraftverk. 4.2 Projektspecifika kriterier för lokalisering av vindkraftverk För aktuellt projekt har ett antal specifika kriterier bedömts vara av vikt för att minimera påverkan på områdets värden. Dessa kommer att följas vid utformningen av den slutliga parklayouten: Inga vindkraftverk lokaliseras inom naturreservat Inga vindkraftverk lokaliseras inom Natura 2000-områden Inga vindkraftverk lokaliseras inom områden som identifierats med naturvärdesklass 1 vid genomförd naturinventering. Lokalisering av vindkraftverk inom områden som identifierats med naturvärdesklass 2 kommer i möjligaste mån att undvikas. Lokalisering av vägar inom områden som identifierats med naturvärdesklass 1 och 2 kommer i möjligaste mån att undvikas. Elanslutningskablar kommer i möjligaste mån att förläggas i mark invid väg inom etableringsområdet. Lokalisering av anslutningskablar inom områden som identifierats med naturvärdesklass 1 och 2 kommer i möjligaste mån att undvikas. Inga etableringar kommer att ske så att fornlämningar påverkas. Fler kriterier kan komma att läggas till ovanstående beroende på vad som framkommer i fortsatta utredningar och samråd. 31 (52)

32 5 Beskrivning av huvudalternativet 5.1 Beskrivning av huvudalternativets utformning Den föreslagna etableringen beräknas omfatta upp till 70 vindkraftverk vilka kommer att lokaliseras enligt fasta koordinater som anges med en flyttningsmån om ca 150 m. Detta med anledning av att bl.a. slutliga geotekniska undersökningar kommer att göras först efter att etableringen givits tillstånd. I figuren nedan redovisas inom vilka områden vindkraftverk kan komma att lokaliseras. I kommande MKB kommer exakta koordinater för vindkraftverkens lokaliseringar att redovisas. Figur 12: Rödmarkerade områden visar de olika delområden som ingår i etableringsområdet Fjällberg, gröna områden visar inom vilka områden vindkraftverk kan komma att lokaliseras. 32 (52)

33 5.2 Beskrivning av vindkraftverkens dimensioner Följande dimensioner och parametrar kommer sannolikt att bli aktuella för vindkraftverken vid föreslagen etablering: Tabell 4: Vindkraftverkens dimensioner Antal Installerad effekt/verk Totalhöjd Färg Upp till 70 stycken Ca 2-4 MW Maximalt 200 meter Ljust grå-vit Varje vindkraftverk kommer att förankras på ett fundament. Fundamentets tekniska utformning kommer att bero på de geotekniska förutsättningar som råder inom det aktuella området. Normalt etableras ett så kallat gravitationsfundament av en ungefärlig storlek på m 2. I detta avsnitt kommer även en sammanfattning av de tekniska förutsättningarna för vindkraftetableringen göras. De tekniska förutsättningarna kommer att beskrivas mer ingående i den tekniska beskrivning som kommer att biläggas till tillståndsansökan. 5.3 Transportvägar och montageytor Under aktuellt avsnitt kommer det att kortfattat beskrivas vilka transportsvägar som kommer att nyttjas i aktuellt fall samt de nya vägar som kommer att byggas samt vilka vägar som kommer att förstärkas. Vidare kommer de eventuella kranplatser som kommer att krävas att beskrivas. 5.4 Markarbeten och materialförsörjning Under aktuellt avsnitt kommer det att beskrivas varifrån bärmaterial troligen kommer att hämtas, betong mm samt vilka mängder som sannolikt kommer att gå åt. 5.5 Transporter till etableringsområdet Under aktuellt avsnitt kommer en beskrivning att göras av vilka vägar som kommer att användas vid transport in- och ut ur området. En figur kommer även att redovisa dessa vägar. 33 (52)

34 5.6 Anslutning till elnätet Under aktuellt avsnitt kommer det att beskrivas hur anslutningen av anläggningen till elnätet planeras. 5.7 Byggnationsprocess och byggtid Byggnation av vindparken beräknas kunna påbörjas då alla tillstånd erhållits, vindanalyser färdigställts och vindkraftverken upphandlats. Byggskedet kan beskrivas med nedanstående schematiska bild, se figuren nedan. Totalt förväntas byggnationen ta ca månader. Utöver uppförande av vindkraftverk innefattar etableringen även markarbeten i form av nyanläggning av väg, förstärkning av väg, nedläggande av elkablar, anläggande av kranplatser, uppförande av transformatorstationer samt anläggande av fundament. Figur 13: Schematisk bild över byggskedet. Observera att tidsangivelserna är ungefärliga. 6 Projektets utveckling och historik Under aktuellt avsnitt kommer det att framgå hur man kommit fram till den huvudlayout som aktuell ansökan baseras på. Det kommer bl.a. framgå vilka överväganden som gjorts och hur man tänkt för att från alla hänseenden optimera den aktuella vindkraftparken, d.v.s. att den är väl avvägd mot bakgrund av de förhållanden som råder inom området. Vidare ska de alternativa utformningar som studerats i processen med framtagandet av parklayouten framgå, men vilka inte bedömts som lika lämpliga som valt huvudalternativ. 34 (52)

35 7 Miljökonsekvenser 7.1 Inledning Målsättningen i föreliggande avsnitt att beskriva eventuella miljökonsekvenser utifrån ett värsta fall av miljöpåverkan. Som framgår ovan har de värden som identifierats inom samt i närhet av etableringsområdet i samband med genomförda utredningar noggrant beaktats vid utplacering av vindkraftverken samt anläggande av vägar och kranplatser inom etableringsområdet. Vidare har övriga styrande faktorer så som vindförhållanden noga beaktats och utvärderats inför framtagandet av aktuellt huvudalternativ. Härutöver har hänsyn tagits till de yttranden som inkommit under samrådsprocessen. 7.2 Påverkan under anläggnings- och byggnationsskedet Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna under anläggnings- och byggnationsskedet att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder samt de eventuella skyddsåtgärder som planeras i aktuellt fall. 7.3 Närboende Under aktuellt avsnitt kommer påverkan för närboende att beskrivas. 7.4 Markanvändning I detta avsnitt kommer en bedömning av huruvida det föreligger konflikt mellan intresset av att etablera vindkraft inom det föreslagna området och intresset av pågående markanvändning att göras. Vidare kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder samt de eventuella skyddsåtgärder som planeras i aktuellt fall. 7.5 Rennäring Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna för rennäringen att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder i aktuellt fall. 35 (52)

36 7.6 Planförhållanden Under aktuellt avsnitt kommer en bedömning av om vindkraftetableringen följer de planbestämmelser som råder att göras. 7.7 Riksintresse naturvård och Natura 2000 Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder i aktuellt fall. 7.8 Naturreservat Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder i aktuellt fall. 7.9 Naturmiljö Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder samt de eventuella skyddsåtgärder som planeras Hydrologi, sjöar och vattendrag Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder i aktuellt fall Fåglar Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder samt de eventuella skyddsåtgärder som planeras Övrigt djurliv Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder i aktuellt fall. 36 (52)

37 7.13 Riksintresse kulturmiljö samt värdefulla kulturmiljöer Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder i aktuellt fall Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder i aktuellt fall Landskapsbild Under avsnittet kommer bl.a. en generell beskrivning att göras av landskapets tålighet för etablering av vindkraft och fotomontage att redovisas. Vidare kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder Rekreation och friluftsliv Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder samt de eventuella skyddsåtgärder som planeras Ljudspridning Buller Ljud uppkommer i huvudsak från vindkraftverken på grund av rotorbladens passage genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud. Detta aerodynamiska ljud har stora likheter med naturligt vindbrus vilket kan leda till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. Moderna vindkraftverk är även omsorgsfullt ljuddämpade och avger inget nämnvärt maskinbuller. Ljudnivån avtar med avståndet från vindkraftverket då ljudenergin fördelas över ett större område. 8 Oönskat ljud är allmänt benämnt som buller. Buller kan vid kontinuerlig exponering uppfattas som obehagligt för människor och i värsta fall orsaka stress och ohälsa. Studier tyder på att den faktiska störningen från ljud från vindkraftverk är subjektiv och kan förutom ljudnivån bero på den allmänna inställningen till vindkraftsetable- 8 Boverket, 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. ISBN (52)

38 ringen samt huruvida vindkraftverken syns vid mottagaren eller inte. Överlag konstateras dock att med ökad ljudnivå ökar antalet personer som upplever sig störda. I dagsläget finns inga fastställda riktvärden för ljud från vindkraftverk. Enligt gällande rättspraxis tillämpas istället de av Naturvårdsverket rekommenderade riktvärdena för externt industribuller nattetid. Riktvärdet utomhus nattetid vid bostäder är 40 db(a) i ekvivalent ljudnivå och 55 db(a) för momentana ljud. 9 En ekvivalent ljudnivå är ett beräknat medelvärde av ljudnivån över en viss tidsperiod. Anledning till att det lägre riktvärdet om 40 db(a) tillämpas för vindkraft enligt praxis är troligtvis att ljudet från ett vindkraftverk pågår kontinuerligt till skillnad från t ex ljudet från en förbipasserande bil. För att få en bild av hur hög ljudnivå 40 db(a) är kan en jämförelse göras med ett modernt kylskåp vilket ofta avger ett ljud på ca 40 db(a). Nedan visas andra exempel på ljud från olika vanligt förekommande ljudkällor. Figur 14: Bilden visar ljudtrycksnivån från vanligt förekommande ljudkällor Om flera ljudkällor förekommer i omgivningen uppkommer en maskeringseffekt. Detta innebär att vissa ljud inte upplevs lika märkbara på grund av att de överröstas av andra ljud. Ljudet från vindkraftverk kan till exempel maskeras av ljud från trafik, industrier m.m. men även av naturliga bakgrundsljud såsom vindsus, lövprassel och havsbrus. Dessa naturliga ljud ökar i ljudstyrka när vindhastigheten ökar och därmed ökar maskeringseffekten. Generellt brukar man säga att när vindhastigheten 9 Naturvårdsverket, 1983, Externt industribuller allmänna råd SNV AR 1978:5 rev (52)

39 överstiger 8 m/s på 10 meters höjd över mark maskeras ljudet från vindkraftverken av naturliga bakgrundsljud. 10 Till den slutliga MKB:n kommer ett PM om vindkraftsljud att biläggas där det mer utförligt beskrivs vad ljud från vindkraftverk innebär Beräkning av ljudspridning För att utreda den planerade etableringens påverkan i form av buller kommer beräkning av ljudspridning genomföras med enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Beräkningen kommer att genomföras för huvudalternativets parklayout. För att beskriva ett värsta fall kommer beräkningarna att genomföras med ett vindkraftverk som har totalhöjd på 200 m samt med ett källjud som representerar ett värsta fall Möjliga skyddsåtgärder Den slutliga parkutformningen kommer att planeras för att innehålla 40 db(a) vid samtliga närliggande bostäder. Skulle det i efterhand, d.v.s. när vindkraftparken är i drift, visa sig att ljudspridningen måste reduceras finns ytterligare förebyggande åtgärder att vidta. I dagens moderna vindkraftverk finns styrsystem som möjliggör en reducering av ett vindkraftverks ljudemission i efterhand. Rotorns hastighet kan reduceras så att mindre ljud uppkommer vid de kritiska vindhastigheterna. Dock sker detta på bekostnad av vindkraftverkets energiproduktion då man inte låter rotorn löpa fritt med konsekvensen att verket inte kan nyttja den maximala vindenergin vid dessa kritiska vindhastigheter. Varje vindkraftverksmodell kan justeras i ett antal fördefinierade reduktionslägen, vilket leder till att varje vindkraftverksmodell har ett visst antal standardkälljud. Med andra ord kan vindkraftverket inte reduceras till vilket källjud som helst utan detta är fördefinierat av respektive verks leverantör. För att nyttja områdets vindresurser på bästa möjliga sätt bör denna åtgärd inte vidtas om det inte i efterhand kan visas vara nödvändigt Resultat och bedömning Här kommer resultaten från beräkning av ljudspridningen att redovisas i form av ljudspridningskarta samt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder. 10 Naturvårdsverket 2009, Ljud från vindkraftverk reviderad utgåva av rapp 6241, koncept 20 april 2010, NV dnr Rv. 39 (52)

40 7.18 Lågfrekvent ljud Lågfrekvent ljud är enligt Boverkets definition ljud med en frekvens mellan 20 och 200 Hz. Detta ljud är hörbart vid gällande begränsningsvärde på 40 db(a), men ljudet från vindkraftverk har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel ljud från vägtrafik. Enligt Naturvårdsverkets sammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar från 2011 finns inga belägg för att lågfrekvent ljud från vindkraftverk skulle medföra risk för allvarliga hälsoeffekter. Dock finns studier på att det lågfrekventa ljudet från ett vindkraftverk ökar desto större vindkraftverket är, om än måttligt ca 1 db per fördubbling av verkets effekt. Socialstyrelsen har satt upp riktvärden för bedömning av om olägenheter för människors hälsa kan uppstå på grund av lågfrekvent ljud inomhus. Inga riktvärden finns för lågfrekvent ljud utomhus. Med anledning av att gällande begränsningsvärde avseende normalvägt ljud på 40 db(a) kommer att innehållas vid alla närliggande bostäder är det mycket osannolikt att det lågfrekventa ljudet skulle överstiga det av Socialstyrelsen uppsatta riktvärdet för lågfrekvent ljud. En vidare beskrivning av lågfrekvent ljud kommer att ges i det PM om ljud som bifogas till MKB:n Skuggor Förutsättningar Vid soligt väder kan rörliga skuggor uppkomma då vindkraftverken är i drift. En enskild plats kan under korta perioder utsättas för skuggning när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan situation beror på: - Solens vinkel i förhållande till vindkraftverk och den enskilda fastigheten - Solinstrålingens styrka, d.v.s. om det är solig eller molnig väderlek - Om verken är i drift - Vindriktning (vilket styr hur verkets rotor är riktad) Skuggorna kastas som längst när solen står lågt, d v s vid soluppgång och solnedgång och främst under vintermånaderna. På långa avstånd mattas skuggorna av och är normalt inte synliga vid ett avstånd på cirka 2-3 km från vindkraftverken. Skuggor på ett avstånd av ca 1,5 km från vindkraftverken uppfattas oftast som en diffus ljusförändring. 11 Skuggorna begränsas av terrängens utseende vilket innebär att dessa kan minska till följd av att bl.a. vegetation eller bergsknallar skymmer. Skuggorna följer solens rörelse över dagen och kan uppkomma väster om vindkraftver- 11 Boverket 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraft på land och i kustnära vattenområden, ISBN-nummer: (52)

41 ken tidigt på dagen, norr om vindkraftverken mitt på dagen samt öster om vindkraftverken på kvällen. Figur 15: Skissen visar förutsättningar för skuggor under olika årstider Rörliga skuggor kan skapa irritation och vid kontinuerlig exponering även i viss utsträckning stressreaktioner. Störst störning uppkommer om skuggningen exponeras genom ett fönster på en vägg eller ett golv. Detta är dock förhållandevis sällsynt. Mer vanligt förekommande är att skuggeffekter uppkommer invid bostäder, t ex i trädgårdar eller på uteplatser. Med andra ord är risken för störning av skuggning större under perioder då människor vistas ute, såsom under sommarmånaderna. Solreflexer från vindkraftverkens rotorer minimeras idag genom att ge rotorerna på vindkraftverken en matt ytbehandling. Några fastställda och rättsligt bindande riktvärden för skuggor från vindkraftverk finns inte. Enligt Boverkets rekommendation gäller dock att det faktiska antalet skuggtimmar inte bör överskrida 8 timmar per år och/eller 30 minuter om dagen vid en bostad Beräkningsmetod Beräkning av skuggning från en vindkraftetablering kan göras på olika sätt. För att underlätta beskrivningen av ett vindkraftsprojekts skuggpåverkan kategoriserar Boverket skuggtid i tre olika klasser, se textruta nedan Boverket, 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN Boverket, 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN (52)

42 Tabell 5: Kategorisering av beräknad skuggtid från ett vindkraftverk enligt Boverket. 1. Astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten (värsta fallet): den teoretiskt beräknade tid då solen lyser från soluppgång till solnedgång från en molnfri himmel, då rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen och då vindkraftverket alltid är i drift. 2. Sannolik skuggeffekt: beräknad skuggeffekt baserad på väderprognoser och övriga förutsättningar. 3. Faktisk skuggeffekt: den verkliga skuggtiden. Vid beräkning av den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten används information om solens uppgång och nedgång för att erhålla den tid som en störningskänslig punkt maximalt kan drabbas av skuggning. För att beräkna under vilka tider en specifik plats (t.ex. en bostad) kan ligga i linje med vindkraftverkets rotor och solens instrålningsvinkel används information om solens instrålningsvinkel över ett år. Beräkningsmodellen förutsätter att solen alltid skiner under årets samtliga dagar (dvs. ingen molnighet förekommer), att verken alltid är i drift och orsakar en rörlig skugga samt att vindkraftverket alltid står vinklat med den mest skuggande vinkeln mot samtliga störningskänsliga punkter på en och samma gång. Den sannolika skuggeffekten är en beräkning som utgår ifrån beräkningen av den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten med skillnaden att den förfinas med information om områdets sannolikhet för solsken samt möjlig driftstatistik utav vindkraftverken. Områdets sannolikhet för solsken erhålls lämpligen utifrån statistik från SMHI:s väderstationer. 14 Möjlig driftstatistik kan kompletteras utifrån den kännedom om vindförhållandena man i regel har vid ett vindkraftsprojekt. Denna typ av beräkning utgår alltså från Boverkets klassificering av den sannolika skuggeffekten vilket innebär att resultatet bör jämföras med Boverkets rekommendation om maximalt 8 skuggtimmar per år som beskrivs ovan. Det är dock viktigt att poängtera att den sannolika skuggeffekten inte är densamma som den faktiska skuggeffekten, dvs. den skuggeffekt som uppkommer i verkligheten. Som tidigare nämnts kommer ytterligare faktorer att påverka den faktiska skuggeffekten, såsom växtlighet i området, den faktiska framtida väderleken samt den faktiska vindriktningen respektive dag under kommande år. Det är därför rimligt att förvänta sig att den faktiska skuggeffekten kommer att vara mindre än den sannolika. Den faktiska skuggeffekten går ej att beräkna då information om t ex framtida väderlek är omöjligt att erhålla. I kommande resonemang nedan är det därför av vikt att särskilja mellan den faktiska skuggtiden och beräknade skuggeffekter såsom den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten och den sannolika skuggeffekten. För att illustrera den faktiska skuggtiden kommer även en kortfattad beskrivning av de landskapsförhållanden som råder att göras i detta avsnitt. 14 Boverket 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraft på land och i kustnära vattenområden, ISBN-nummer: (52)

43 Möjliga skyddsåtgärder Utifall den faktiska skuggtiden vid någon bostad skulle överskrida 8 timmar per år och dessa timmar upplevas som störande kan åtgärder vidtas. Vindkraftverken kan förses med så kallad skuggoptimeringsfunktion, vilket innebär att vindkraftverket sätts ur drift de fåtal timmar per år då störst risk för skuggning förekommer. Funktionen innefattar även solinstrålningssensor som gör att vindkraftverket sätts ur drift under dessa timmar enbart om det är soligt väder. På så sätt finns effektiva skyddsåtgärder att vidta i efterhand utan att vindkraftverkets energiproduktion nämnvärt minskar Resultat och bedömning För att utreda den planerade etableringens skuggeffekter kommer beräkning av den sannolika skuggeffekten att genomföras i beräkningsprogrammet WindPRO. Under aktuellt avsnitt kommer resultatet av genomförda beräkningar för huvudalternativet att redovisas på ett pedagogiskt sätt mot bakgrund av närliggande bostäder. Här kommer även en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder Hinderbelysning Under aktuellt avsnitt kommer en beskrivning att göras av gällande regelverk för hinderbelysning mot bakgrund av höjden på vindkraftverken. Vidare kommer en beskrivning göras av hur hinderbelysning från vindkraftverk kan komma att upplevas. Under aktuellt avsnitt kommer vidare en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder Hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält utgör den gemensamma benämningen för elektriska och magnetiska fält. Fälten uppkommer bl.a. vid överföring samt användning av el. Dessa fält finns överallt och vi omges ständigt av dessa både ute i samhället och i våra hem t.ex. vid användning av vanliga hushållsapparater. Det elektriska fältet mäts i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns egentligen bara kring högspänningsledningar och dessa avskärmas mycket lätt av bl.a. vegetation och byggnadsmaterial. Mot bakgrund härav förekommer i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från en kraftledning. Det magnetiska fältet uppstår då ström flyter genom fasledaren. Magnetfält mäts i enheten mikrotesla. Magnetfälten är som starkast närmast strömkällan (t.ex. en ledning eller en apparat) och avtar med avståndet från detta. Magnetfält finns hela tiden omkring oss. Det mest utbredda är det fält som omger jorden, jordmagnetismen, som får kompassnålen att riktas mot norr. Människan är anpassad till att leva med 43 (52)

44 jordens magnetfält vilket utgör ett statiskt fält som också uppkommer vid användning av likström. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett växlande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen vilket skulle kunna påverka kroppens nervsignaler. Styrkan på de magnetfält som krävs för att skapa dessa retningar ligger dock långt över vad som är normal i den omgivning som vi lever i. 15 Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, dvs. kring kraftledningar, transformatorer och kring allt som drivs med ström. När det gäller vindkraftverk alstras magnetfält kring de markförlagda kablarna som förbinder verken med regionnätet samt kring transformatorstationen och generatorerna. Magnetfältet kring en markförlagd kabel är som störst rakt ovanför ledningen, magnetfältet klingar dock av med avståndet från ledningen. Forskning pågår kring huruvida magnetisk strålning är farlig för människor eller inte och fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Den som bedriver verksamhet med strålning är enligt lag skyldig att, med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka verksamheten bedrivs, vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka skada på bl.a. människor. När det gäller akuta effekter av elektromagnetiska fält har Statens strålskyddsinstitut givit ut allmänna råd för allmänhetens exponering. 16 Strålsäkerhetsmyndigheten har 2009 fastställt dessa allmänna råd vilka bygger på rekommendationer från Europeiska unionens råd och ger grundläggande begränsningar samt referensvärden för elektromagnetisk strålning. För långsiktiga effekter så som förhöjd cancerrisk räcker inte dagens kunskap för att fastställa några gränsvärden. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt dock inte kan uteslutas har ansvariga myndigheter Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålskyddsinstitutet valt att rekommendera en försiktighetsprincip med följande lydelse; Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker stark från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. 17 Under aktuellt avsnitt kommer vidare en beskrivning göras av hur bolaget avser att arbeta med dessa frågor. 15 Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida, hämtad ,, 16 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS 2002:3). 17 Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålskyddsinstitutet, 1996, Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare, ADI (52)

45 Isbildning Under aktuellt avsnitt kommer information gällande isbildning på vindkraftverk att framgå samt eventuella skyddsåtgärder och bedömda konsekvenser Brand Under aktuellt avsnitt kommer information gällande brand och vindkraft att framgå Kemikalier Vid etablering samt drift av vindkraftsanläggningar används mycket lite kemikalier. Vid drift av vindkraft används främst smörj- och hydrauloljor men också glykol till kylsystem. Under anläggningsfasen används även drivmedel i form av bensin och olja till de maskiner och motorfordon som används vid etableringen. De vindkraftverk som kan bli aktuella för etableringen kommer att vara försedda med uppsamlingsanordning för att minska risken för läckage av kemikalier. Vidare kommer regelbundet underhåll att genomföras för att motverka slitage med eventuella utsläpp som följd. Risken för läckage från de maskiner och motorfordon som används vid etableringen bedöms som mycket liten Avfall Under drift av en vindkraftsanläggning uppkommer endast en begränsad mängd restprodukter och avfall. Den mängd restprodukter och avfall som uppkommer kommer i möjligaste mån att återvinnas och tas om hand enligt gällande bestämmelser och regelverk. Under aktuellt avsnitt kommer en sammanvägd bedömning av konsekvenserna att göras mot bakgrund av de förutsättningar som råder i aktuellt fall Emissioner till luft Drift av vindkraftverk medför inga emissioner till luften som kan påverka luften negativt. Under förutsättning att etablering av vindkraft ersätter produktion av el från fossila källor innebär etablering av vindkraft istället positiva effekter för miljön och luften Påverkan på klimatet Världen står för närvarande inför mycket stora utmaningar vad gäller förändringen av det globala klimatet. För att bromsa den globala uppvärmningen krävs att samtliga länder tar sitt ansvar och bl.a. minskar utsläppen av växthusgaser. 45 (52)

46 Enligt det sedan 1997 gällande Kyotoprotokollet har industriländerna åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser däribland koldioxid med fem procent jämfört med EU-medlemsländerna har också enats om att 20 % av den totala energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor år Mot bakgrund av det mål som satts upp inom EU har Sverige en målsättning om att 50 % av den totala energianvändningen år 2020 ska komma från förnyelsebara energikällor. Jämfört med elproduktion från kolkraft, som vindkraft i första hand ersätter, medför produktion från vindkraft en positiv inverkan för klimatet genom att utsläpp av bl.a. koldioxid som har en negativ inverkan på växthuseffekten minskar Kumulativa effekter Under aktuellt avsnitt kommer en generell beskrivning att göras gällande kumulativa effekter och vad detta är. Vidare kommer eventuella närliggande vindkraftanläggningar eller vindkraftverk samt andra planerade vindkraftanläggningar att beskrivas samt huruvida kumulativa effekter kan uppkomma till följd av dessa. I figuren nedan visas de projekt i närområdet som idag är kända. Figur 16: Röda cirklar visar kända närliggande projekt, grön fyrkant visar ungefärlig utsträckning av aktuellt etableringsområde. 46 (52)