Psykiatrin i Kalmar län 100- årsjubilaren som kvävs av byråkrater

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykiatrin i Kalmar län 100- årsjubilaren som kvävs av byråkrater"

Transkript

1 Öppet brev till Landstingsfullmäktige, Landstinget i Kalmar län Björn Grubbström & Kent- Inge Perseius Psykiatrin i Kalmar län 100- årsjubilaren som kvävs av byråkrater 1912 kom psykiatrin till Kalmar län. Då öppnade Västervik hospital, det som senare blev S:ta Gertruds sjukhus och från 1968 när landstinget tog över driften från staten Norra klinikerna, eller kort och gott Norra. Storskalighet, centralstyrning, bristande kunskaper om psykisk ohälsa som kompenserades med ordning och disciplin bland personal och patienter var kännetecknande för det gamla mentalsjukhuset. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN ETT STORSLAGET MISSLYCKANDE mentalsjukhuset är tillbaka Som hundraåring befinner sig psykiatrin i Kalmar län nu, enligt vår mening, i sin kanske djupaste kris någonsin. Inrättandet av en speciell psykiatriförvaltning för drygt fem år sedan, en organisationsförändring som var svaret på den kris man då befann sig i, har bara lett till försämring. Det gamla mentalsjukhuset är tillbaka - i ny tappning. Psykiatriförvaltningen har samma kännetecken som det gamla mentalsjukhuset; tron på storskalighet och centralstyrning, en psykiatridirektör och ledningsstab utan kunskaper om psykiatri som kompenserar detta med ordning och disciplin order och kontroll. IT- baserade administrativa system och pappersexercis är det centrala. Sifferkoder för diagnoser och vårdåtgärder är viktigare än patienterna och vårdens innehåll. Nu har man dessutom skaffat sig nybyggnationsplaner som i sin storvulenhet och centralism på ett närmast otäckt sätt påminner om det gamla mentalsjukhuset. God psykiatri kräver eldsjälar inte byråkratsjälar Det har gått upp och ner för psykiatrin i Sverige och Kalmar län genom åren. Vanmakt och desperation har inte så sällan präglat dess historia. Psykiatri är svårt och utmanade. Man ska här balansera god vård av utsatta och lidande människor med samhällsskydd. Det är en delikat balansgång som om den ska lyckas kräver stor kunskap, lyhördhet, etisk medvetenhet och stort engagemang.

2 Med andra ord: God psykiatri kräver kunniga eldsjälar. I psykiatriförvaltningens era styr byråkratsjälarna - eldsjälarna flyr eller förtvinar. Och som sagt - vad kunskapen beträffar så har varken psykiatridirektör eller personerna i ledningsstaben psykiatrisk kompetens eller erfarenhet. Att i samband med 100- årsjubileet vilja blanda in läkemedelsindustrin som sponsorer säger en del om kunskapsnivån Exempel på misslyckanden Förutom den totala visionslösheten som är kännetecknande för förvaltningen i fråga, beskrivs nedan ett litet urval av punkter där psykiatriförvaltningens ledning fatalt har misslyckats: De alarmerande många vårdnära självmorden består ingen verklig kraftsamling har gjorts trots skriande behov - men nya papper har skrivits. Unga vuxna är bara delvis genomfört trots ett flera år gammalt politiskt beslut. De verksamheter som finns idag är frukten av lokala initiativ. Fortsatta utredningar och långbänk är förvaltningsledningens sätt att hantera frågan. Samarbetet med kommunerna kring beroende- och missbruksvården är lika bedrövligt, eller sämre jämfört med för fem år sedan. Den kliniknära forskningen är svårt eftersatt. Psykiatriförvaltningen har idag inte en enda forskarutbildad (=disputerad) medarbetare (sedan en av skribenterna slutat). Man tackar nej till förslag kring banbrytande forskningsprojekt och man dribblar med löften om forskningstid för de förtvivlat få doktorander man har. Man inte är beredd att göra extraordinära insatser trots det prekära läget. Transparens och mångdimensionell dialog var ett ledord i skapandet av den nya förvaltningen. Ledningen har dock inte varit synlig varken för medarbetare eller omvärld man har istället slutet sig alltmera i sitt elfenbenstorn på landstingskansliet. Psykiatridirektören deklarerar stolt att vederbörande bara pratar med sin stab och de högsta cheferna. Öarna av god och innovativ verksamhet, som det ju faktiskt finns en del av, skulle i och med en psykiatriförvaltning förvandlas till helheter. Idag lever många av dessa öar en tynande tillvaro och riskerar att helt försvinna. Frågan är om det finns en enda punkt, av betydelse för patienter eller närstående, där det blivit bättre de senaste fem åren - och där förbättringen kan tillskrivas psykiatriförvaltningens ledning. Får man kritik skyller man på medarbetarna Kritik i medierna skylls oavkortat på medarbetarna vilka av förvaltningsledningen framställs som okunniga, ovilliga och lata. Efter de senaste ofördelaktiga skriverierna om psykiatriska kliniken i Kalmar åkte förvaltningens

3 personalchef ut och höll räfst- och rättarting men inte med klinikledningen utan med personalgrupperna. En osund vårdkultur beror dock inte på personalen den beror på ledningen och dess okunskap och oförmåga. När patienter blir utsatta för mindre bra bemötande har stress, utmattningseffekter och dåligt ledarskap betydligt större förklaringsvärde än personalens ovilja. Vi skulle vilja vända på resonemanget och hylla personalen inom psykiatrin i Kalmar län för hjältemod och stordåd när de år efter år står ut att jobba med svårt lidande människor - i en till stora delar psykosocialt sett toxisk arbetsmiljö och ett dito ledningsklimat. Vi menar dessutom att det finns en uppenbar risk att välutbildade och välbetänkta vårdprofessionella i störtfloden av administrativa påbud, nedtecknade riktlinjer och rutiner slutar tänka själva. Att ha en i grunden välutbildad och kompetent personal som har slutat tänka själva är i våra ögon kanske det allra största hotet mot den patientsäkerhet det nu är högsta mode att prata om. Psykiatriförvaltningen ett dyrt misslyckande där skattebetalarna står för notan Psykiatridirektören och dennes stab kostar skattebetalarna 6 7 miljoner kronor om året. Här finns således både utrymme för besparing och att kunna lägga pengar på sådant som ger återbäring för patienter, närstående och medborgare. Man skulle kunna börja med ett ordentligt självmordspreventivt program. Det är tämligen väl beforskat och dokumenterat hur man lyckas med sådana program. Kompetensen att läsa och omsätta forskningsrön verkar dock saknas. Sjukhusen och sjukhuscheferna har administrerat psykiatrin tidigare, och uppenbarligen lyckats bättre än psykiatriförvaltningen. En sådan modell gör också att psykiatrin inte kan fjärma sig från övriga medicinska specialiteter som man gör idag. Om det politiska modet inte finns att besluta om en förändrad, decentraliserad organisation direkt, bör man ge landstingsrevisionen i uppdrag att granska huruvida psykiatriförvaltningen har bidragit till ökad psykisk hälsa på ett sätt som gör att det kan anses vara väl spenderade skattekronor. Inför valet 2014 finns här gott om förbättringsutrymme. De politiska partierna som är representerade i landstingsfullmäktige har här alla möjligheter att visa sig ansvarsfulla och kraftfulla.

4 HUR BLEV DET SÅ HÄR? Subspecialiseringen medikalisering och början på byråkraternas välde Detta är dock bara kulmen på en utveckling som pågått sedan talet. Den subspecialisering som då påbörjades hade goda och mindre goda sidor. Bland det goda finns att personer med långvarig ohälsa (t ex långvarig psykossjukdom) fick ett särskilt spår rehabiliteringsspåret som i bästa fall engagerade sig inte bara i medicinering och psykoterapi utan också stressminskning och livskvalitet (Falloon m. fl. 1997). Den psykiatriska rehabiliteringsenheten i Oskarshamn blev en av föregångarna i länet med sin tydliga inriktning på just livskvalitet. Inom ätstörningsvården finns det också data som tyder på att detta var ett lyckat drag, med minskad dödlighet och bättre behandlingsresultat (Hjern m.fl. 2006, Lindblad m.fl. 2006). Subspecialiseringen markerar dock också början på byråkratväldet inom psykiatrin. Subspecialiseringen var inte bara ett organisatoriskt mode - en underliggande kraft var också en tilltagande medikalisering och en tydligare biologisk inriktning, i en psykiatri som under 70- och 80- talen dominerats av en psykoterapeutisk, miljöterapeutisk och omvårdnadsinriktad anda. Denna medikalisering hade i sin tur en bakgrund i de allt bättre psykofarmaka som lanserades ifrån slutet på talet (både antidepressiva och antipsykosläkemedel) Här fanns förstås också ett rent kommersiellt intresse från läkemedelsindustrins sida, för vilka psykiatrin blev ett Klondyke. Märkas bör dock att de nya medicinerna kanske inte var så mycket effektivare än de gamla, ibland tvärtom faktiskt, men de hade färre och lindrigare biverkningar vilket gjorde att de accepterades bättre av patienterna. I samma medikaliseringsanda har ECT- behandlingens populariteten fullkomlig exploderat på senare år, i vissa fall med s.k. indikationsglidning som följd. Man lämnar evidensen fasta mark och ger sig ut på gungflyn vetenskapligt sett. För den som är extra intresserad av evidensläget för ECT har Cochrane library publicerat några systematiska forskningsöversikter på området (se t.ex. Tharyan & Adams 2005, Leiknes m.fl. 2011). För den som är extra intresserad av indikationsglidning som mera allmänt fenomen och problem inom hälso- och sjukvården kan med fördel läsa läkaren och journalisten Ragnar Levis bok Vettigare vård: evidens och kritiskt tänkande i vården (Levi 2009). Subspecialiseringen förde också med sig att avdelningspersonalen som tidigare var ganska trygga i sin allmänna omvårdnadskompetens och visste vad de höll på med, blev vilsna och frustrerade. Utbildningsläkarnas status och makt ökade på bekostnad av avdelningspersonalens. Sjuksköterskorna förvandlades från omvårdnadsledare till medicintekniska assistenter åt läkarna och försvann från avdelningen in på expeditioner och medicinrum. I forskningsöversikter belyses att sjuksköterskor inom psykiatrin numera faktiskt tillbringar mindre än hälften av sin arbetstid med patienterna till förmån för administrativt arbete (Sharac m.fl. 2010). I andra studier beskrivs den genomsnittliga tiden som sjuksköterskor inom psykiatrin använder till direkta aktiviteter med patienter att motsvara så litet som fem minuter per dag (Megens & Van Meijel 2006).

5 Avdelningsföreståndarna fick titeln avdelningschef, försvann från avdelningsgolvet, låste in sig på sina tjänsterum och blev subspecialiserade på ekonomilistor och personaladministration istället för att hålla på med vårdutveckling. De miljöterapeutiska inslagen på avdelningarna rensades ut. Skötarna förvandlades från omvårdnadspersonal till plitar, vars uppgift blev att vakta patienterna, låsa och låsa upp dörrar. Man övergick från att vårda till att vakta och vänta på att medicinen eller ECTn skulle verka. Cheferna gick från att vara del av vården i vardagen till att bli administratörer. Detta gjorde i sin tur att man vid chefstillsättningar allt oftare, valde byråkratsjälar som chefer, vilka med förkärlek just låser in sig på sina tjänsterum och läser ekonomilistor. Samtidigt med adminstrationsivern började man saluföra ledarskap som en egen profession inom vården. Man odlade devisen att den som kan ekonomi- och personaladministration också naturligt kan ledarskap - vilket ju är fullkomligt nonsens. Med byråkrater i ledningen satsar man nu stort på IT- baserade administrativa system för journaler och ekonomi. Sifferkoder för diagnoser och åtgärder blir viktigare än patienterna och vårdens innehåll. Kontroll via administrativa åtgärder och statistik tror man ska borga för kvalitet och säkerhet. Nya IT- baserade stämpelklockor och personaladministrativa system ska skapa ännu mera kontroll. Tanken är förmodligen att kärnverksamheten på något magiskt sätt ska bli effektivare. Det som istället händer är att de nya systemen stjäl tid från vårdarbetet och flyttar makten över vården från professionen till byråkrater. Makten flyttas alltså över till personer som är helt okunniga om innehållet i den verksamhet de försöker styra. Brist på uppföljning, kritiskt tänkande och fördjupad analys kännetecknar subspecialiseringsprocessen i allmänhet och i Kalmar län i synnerhet vilket psykiatriförvaltningen är ett talande exempel på.

6 VAD KAN MAN GÖRA? Man bör ha i minnet vården i allmänhet och psykiatrin i synnerhet har en enda riktigt värdeskapande process, som det är värt att lägga skattepengar på - mötet mellan vårdprofessionella och patienter. Det är denna kärnprocess som alltid bör vara i fokus. Allt annat är underordnade, stödjande system (Kammerlind m.fl. 2004, Batalden & Davidoff 2007). Chefer på alla nivåer i en vårdverksamhet från avdelningschefen till psykiatridirektören är, hur provocerande det än kan låta, del av ett underordnat stödjande system. Om man inte tydligt klargör detta kan det bli riktigt tokigt som i fallet psykiatriförvaltningen. I en sund vårdverksamhet har personalen som jobbar med patienter och klienter sitt fokus på just dessa, och de får erkännande och bekräftelse för detta jobb, eftersom det är det viktigaste man kan syssla med. Ledaren har sitt fokus på personalen och deras väl och ve - då det är de som är verktygen i den värdeskapande processen. Det som behöver göras är egentligen två saker; skrota psykiatriförvaltningen - friställ byråkraterna och satsa på kunniga eldsjälar. Stimulerande faktorer i sammanhanget är rimligen: En decentraliserad vårdorganisation med enheter som har hög grad av autonomi och kan forma vården utifrån lokala förutsättningar Att arbetslagen i väldigt hög utsträckning får välja sina egna ledare Att arbetslagen får stimulans att frigöra sina verksamheter i intrapenader genom personalkooperativ Satsa på kliniknära forskning och akademisk meritering hos medarbetarna, vilket gynnar en kunskapsbaserad vård med hög grad av kritiskt tänkande Den italienska politikern Mario Tommasini, som tillsammans med Franco Basaglia i Trieste var en central gestalt i reformerandet av den italienska psykiatrin under talet lär ha sagt: Vi måste vara vaksamma inför administratörerna men ännu mera vaksamma inför vad psykiatrikerna tar sig till. Nu på talet är vi väldigt benägna att vilja vända på resonemanget.

7 OM SKRIBENTERNA Björn Grubbström är socionom och har arbetat i olika befattningar inom psykiatrin sedan tidigt tal. Han var verksamhetschef för psykiatrin i Oskarhamn, Högsby och Mönsterås , som under den tiden reformerades i socialpsykiatrisk anda. Som pensionär fortsätter han att kämpa för personer med psykisk ohälsa och en mänskligare psykiatri på ideell basis. För kontakt: bjorn.grubbstrom@gmail.com Kent- Inge Perseius är specialistsjuksköterska och medicine doktor i psykiatri. Är forskare på Karolinska Institutet och lektor på Ersta Sköndal Högskola, Stockholm. Fram t o m vårvintern 2012 var han forsknings- och utvecklingssamordnare på deltid i psykiatriförvaltningen, men slutade pga av det ogynnsamma klimatet kring forskningsfrågorna där. Arbetar nu med forskning kring egenvårdsstöd i förhållande till psykisk ohälsa på Nyckeln kurs- och kompetenscenter för hälsopedagogik på Länssjukhuset i Kalmar, då Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen jämförelsevis utgör en forskningsvänlig miljö. För kontakt: ki.perseius@gmail.com REFERENSER Batalden PB, Davidoff F (2007) What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care.16(1): 2-3. Falloon I, Fadden G, Borell P, Kärräng L, Ivarsson B & Malm U (1997) Integrerad psykiatri, Värnamo: Psykologia. Hjern A, Lindberg L & Lindblad F (2006) Outcome and prognostic factors for adolescent female in-patients with anorexia nervosa: 9- to 14-year follow-up. British journal of psychiatry, 189, Leiknes KA, Berg RC, Smedslund G, Jarosch-von Schweder L, Øverland S, Hammerstrøm KT, Høie B (2011) Electroconvulsive therapy for depression. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 5. Levi R (2008) Vettigare vård: evidens och kritiskt tänkande i vården. Stockholm: Norstedts. Lindblad F, Lindberg L & Hjern A (2006) Improved survival in adolescent patients with anorexia nervosa - a comparison of two Swedish national cohorts of female in-patients. American Journal of Psychiatry,163, Megens, Y & Van Meijel, B (2006) Quality of life for long-stay patients of psychiatric hospitals: a literature study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 13; Sharac J, McCrone P, Sabes-Figuera R, Csipke E, Wood A & Wykes T (2010) Nurse and patient activities and interaction on psychiatric inpatients wards: A literature review. International Journal of Nursing Studies. 47: Tharyan P & Adams CE (2005) Electroconvulsive therapy for schizophrenia. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 2.

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011

Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Nedanstående underlag är en sammanställning av de tankar om spaningar som genomfördes i samband med Nätverkens Dag på Mötesplats Skola, under processledning

Läs mer

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

En resa i kommunikation

En resa i kommunikation En resa i kommunikation pernilla meyersson pernilla petrelius karlberg En resa i kommunikation Fallet Sveriges riksbank sns förlag sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax:

Läs mer

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Ibland påminns man om en annan verklighet. Trots att skalvet nu lagt sig i Haiti hörs fortfarande skriken. Skriken från de tusentals

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12 Att handleda framtidens kollega AVC - Vad är det? Kamratlärande kontra Idag finns åtta Akademiska vårdcentraler i Stockholmsområdet, inom Stockholms läns landsting, de driver nätverk och knyter samman

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Mindre styrdans mer rock n roll

Mindre styrdans mer rock n roll november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012

Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012 Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012 Bakgrund I nya ST ställs krav på att ST-läkarna skall genomföra ett kvalitetsarbete (delmål 20 för internmedicin). Klinikomfattande kvalitetsarbete

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Äldreomsorg och skola, Nybro kommun. Gemensam sak i Småland.

Äldreomsorg och skola, Nybro kommun. Gemensam sak i Småland. Äldreomsorg och skola, Nybro kommun Gemensam sak i Småland. 2 Äldreomsorg och skola AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld 2009 2012. Syftet var att utveckla olika metoder och arbetssätt

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30

Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30 Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30 Arbetsmiljön i fokus Sveriges nordligaste slott, Gävle slott, är platsen för seminarieserien Forskarna på slottet som är ett samarrangemang mellan Högskolan

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11

Läs mer

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kyrkåsens förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Granskning av bisysslor. 25 september 2013

Granskning av bisysslor. 25 september 2013 Granskning av bisysslor 25 september 2013 Syfte & revisionsfråga Syfte & Revisionsfråga En förstudie har genomförts som syftat till att ta reda på hur förvaltningarna arbetar med förekomsten av bisysslor,

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när

Läs mer

Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp Psychiatric Care Specialist Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan/biblioteks- och informationsvetenskap 01-03-23 Bidrag till konferensen

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer