Psykiatrin i Kalmar län 100- årsjubilaren som kvävs av byråkrater
|
|
- Arne Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Öppet brev till Landstingsfullmäktige, Landstinget i Kalmar län Björn Grubbström & Kent- Inge Perseius Psykiatrin i Kalmar län 100- årsjubilaren som kvävs av byråkrater 1912 kom psykiatrin till Kalmar län. Då öppnade Västervik hospital, det som senare blev S:ta Gertruds sjukhus och från 1968 när landstinget tog över driften från staten Norra klinikerna, eller kort och gott Norra. Storskalighet, centralstyrning, bristande kunskaper om psykisk ohälsa som kompenserades med ordning och disciplin bland personal och patienter var kännetecknande för det gamla mentalsjukhuset. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN ETT STORSLAGET MISSLYCKANDE mentalsjukhuset är tillbaka Som hundraåring befinner sig psykiatrin i Kalmar län nu, enligt vår mening, i sin kanske djupaste kris någonsin. Inrättandet av en speciell psykiatriförvaltning för drygt fem år sedan, en organisationsförändring som var svaret på den kris man då befann sig i, har bara lett till försämring. Det gamla mentalsjukhuset är tillbaka - i ny tappning. Psykiatriförvaltningen har samma kännetecken som det gamla mentalsjukhuset; tron på storskalighet och centralstyrning, en psykiatridirektör och ledningsstab utan kunskaper om psykiatri som kompenserar detta med ordning och disciplin order och kontroll. IT- baserade administrativa system och pappersexercis är det centrala. Sifferkoder för diagnoser och vårdåtgärder är viktigare än patienterna och vårdens innehåll. Nu har man dessutom skaffat sig nybyggnationsplaner som i sin storvulenhet och centralism på ett närmast otäckt sätt påminner om det gamla mentalsjukhuset. God psykiatri kräver eldsjälar inte byråkratsjälar Det har gått upp och ner för psykiatrin i Sverige och Kalmar län genom åren. Vanmakt och desperation har inte så sällan präglat dess historia. Psykiatri är svårt och utmanade. Man ska här balansera god vård av utsatta och lidande människor med samhällsskydd. Det är en delikat balansgång som om den ska lyckas kräver stor kunskap, lyhördhet, etisk medvetenhet och stort engagemang.
2 Med andra ord: God psykiatri kräver kunniga eldsjälar. I psykiatriförvaltningens era styr byråkratsjälarna - eldsjälarna flyr eller förtvinar. Och som sagt - vad kunskapen beträffar så har varken psykiatridirektör eller personerna i ledningsstaben psykiatrisk kompetens eller erfarenhet. Att i samband med 100- årsjubileet vilja blanda in läkemedelsindustrin som sponsorer säger en del om kunskapsnivån Exempel på misslyckanden Förutom den totala visionslösheten som är kännetecknande för förvaltningen i fråga, beskrivs nedan ett litet urval av punkter där psykiatriförvaltningens ledning fatalt har misslyckats: De alarmerande många vårdnära självmorden består ingen verklig kraftsamling har gjorts trots skriande behov - men nya papper har skrivits. Unga vuxna är bara delvis genomfört trots ett flera år gammalt politiskt beslut. De verksamheter som finns idag är frukten av lokala initiativ. Fortsatta utredningar och långbänk är förvaltningsledningens sätt att hantera frågan. Samarbetet med kommunerna kring beroende- och missbruksvården är lika bedrövligt, eller sämre jämfört med för fem år sedan. Den kliniknära forskningen är svårt eftersatt. Psykiatriförvaltningen har idag inte en enda forskarutbildad (=disputerad) medarbetare (sedan en av skribenterna slutat). Man tackar nej till förslag kring banbrytande forskningsprojekt och man dribblar med löften om forskningstid för de förtvivlat få doktorander man har. Man inte är beredd att göra extraordinära insatser trots det prekära läget. Transparens och mångdimensionell dialog var ett ledord i skapandet av den nya förvaltningen. Ledningen har dock inte varit synlig varken för medarbetare eller omvärld man har istället slutet sig alltmera i sitt elfenbenstorn på landstingskansliet. Psykiatridirektören deklarerar stolt att vederbörande bara pratar med sin stab och de högsta cheferna. Öarna av god och innovativ verksamhet, som det ju faktiskt finns en del av, skulle i och med en psykiatriförvaltning förvandlas till helheter. Idag lever många av dessa öar en tynande tillvaro och riskerar att helt försvinna. Frågan är om det finns en enda punkt, av betydelse för patienter eller närstående, där det blivit bättre de senaste fem åren - och där förbättringen kan tillskrivas psykiatriförvaltningens ledning. Får man kritik skyller man på medarbetarna Kritik i medierna skylls oavkortat på medarbetarna vilka av förvaltningsledningen framställs som okunniga, ovilliga och lata. Efter de senaste ofördelaktiga skriverierna om psykiatriska kliniken i Kalmar åkte förvaltningens
3 personalchef ut och höll räfst- och rättarting men inte med klinikledningen utan med personalgrupperna. En osund vårdkultur beror dock inte på personalen den beror på ledningen och dess okunskap och oförmåga. När patienter blir utsatta för mindre bra bemötande har stress, utmattningseffekter och dåligt ledarskap betydligt större förklaringsvärde än personalens ovilja. Vi skulle vilja vända på resonemanget och hylla personalen inom psykiatrin i Kalmar län för hjältemod och stordåd när de år efter år står ut att jobba med svårt lidande människor - i en till stora delar psykosocialt sett toxisk arbetsmiljö och ett dito ledningsklimat. Vi menar dessutom att det finns en uppenbar risk att välutbildade och välbetänkta vårdprofessionella i störtfloden av administrativa påbud, nedtecknade riktlinjer och rutiner slutar tänka själva. Att ha en i grunden välutbildad och kompetent personal som har slutat tänka själva är i våra ögon kanske det allra största hotet mot den patientsäkerhet det nu är högsta mode att prata om. Psykiatriförvaltningen ett dyrt misslyckande där skattebetalarna står för notan Psykiatridirektören och dennes stab kostar skattebetalarna 6 7 miljoner kronor om året. Här finns således både utrymme för besparing och att kunna lägga pengar på sådant som ger återbäring för patienter, närstående och medborgare. Man skulle kunna börja med ett ordentligt självmordspreventivt program. Det är tämligen väl beforskat och dokumenterat hur man lyckas med sådana program. Kompetensen att läsa och omsätta forskningsrön verkar dock saknas. Sjukhusen och sjukhuscheferna har administrerat psykiatrin tidigare, och uppenbarligen lyckats bättre än psykiatriförvaltningen. En sådan modell gör också att psykiatrin inte kan fjärma sig från övriga medicinska specialiteter som man gör idag. Om det politiska modet inte finns att besluta om en förändrad, decentraliserad organisation direkt, bör man ge landstingsrevisionen i uppdrag att granska huruvida psykiatriförvaltningen har bidragit till ökad psykisk hälsa på ett sätt som gör att det kan anses vara väl spenderade skattekronor. Inför valet 2014 finns här gott om förbättringsutrymme. De politiska partierna som är representerade i landstingsfullmäktige har här alla möjligheter att visa sig ansvarsfulla och kraftfulla.
4 HUR BLEV DET SÅ HÄR? Subspecialiseringen medikalisering och början på byråkraternas välde Detta är dock bara kulmen på en utveckling som pågått sedan talet. Den subspecialisering som då påbörjades hade goda och mindre goda sidor. Bland det goda finns att personer med långvarig ohälsa (t ex långvarig psykossjukdom) fick ett särskilt spår rehabiliteringsspåret som i bästa fall engagerade sig inte bara i medicinering och psykoterapi utan också stressminskning och livskvalitet (Falloon m. fl. 1997). Den psykiatriska rehabiliteringsenheten i Oskarshamn blev en av föregångarna i länet med sin tydliga inriktning på just livskvalitet. Inom ätstörningsvården finns det också data som tyder på att detta var ett lyckat drag, med minskad dödlighet och bättre behandlingsresultat (Hjern m.fl. 2006, Lindblad m.fl. 2006). Subspecialiseringen markerar dock också början på byråkratväldet inom psykiatrin. Subspecialiseringen var inte bara ett organisatoriskt mode - en underliggande kraft var också en tilltagande medikalisering och en tydligare biologisk inriktning, i en psykiatri som under 70- och 80- talen dominerats av en psykoterapeutisk, miljöterapeutisk och omvårdnadsinriktad anda. Denna medikalisering hade i sin tur en bakgrund i de allt bättre psykofarmaka som lanserades ifrån slutet på talet (både antidepressiva och antipsykosläkemedel) Här fanns förstås också ett rent kommersiellt intresse från läkemedelsindustrins sida, för vilka psykiatrin blev ett Klondyke. Märkas bör dock att de nya medicinerna kanske inte var så mycket effektivare än de gamla, ibland tvärtom faktiskt, men de hade färre och lindrigare biverkningar vilket gjorde att de accepterades bättre av patienterna. I samma medikaliseringsanda har ECT- behandlingens populariteten fullkomlig exploderat på senare år, i vissa fall med s.k. indikationsglidning som följd. Man lämnar evidensen fasta mark och ger sig ut på gungflyn vetenskapligt sett. För den som är extra intresserad av evidensläget för ECT har Cochrane library publicerat några systematiska forskningsöversikter på området (se t.ex. Tharyan & Adams 2005, Leiknes m.fl. 2011). För den som är extra intresserad av indikationsglidning som mera allmänt fenomen och problem inom hälso- och sjukvården kan med fördel läsa läkaren och journalisten Ragnar Levis bok Vettigare vård: evidens och kritiskt tänkande i vården (Levi 2009). Subspecialiseringen förde också med sig att avdelningspersonalen som tidigare var ganska trygga i sin allmänna omvårdnadskompetens och visste vad de höll på med, blev vilsna och frustrerade. Utbildningsläkarnas status och makt ökade på bekostnad av avdelningspersonalens. Sjuksköterskorna förvandlades från omvårdnadsledare till medicintekniska assistenter åt läkarna och försvann från avdelningen in på expeditioner och medicinrum. I forskningsöversikter belyses att sjuksköterskor inom psykiatrin numera faktiskt tillbringar mindre än hälften av sin arbetstid med patienterna till förmån för administrativt arbete (Sharac m.fl. 2010). I andra studier beskrivs den genomsnittliga tiden som sjuksköterskor inom psykiatrin använder till direkta aktiviteter med patienter att motsvara så litet som fem minuter per dag (Megens & Van Meijel 2006).
5 Avdelningsföreståndarna fick titeln avdelningschef, försvann från avdelningsgolvet, låste in sig på sina tjänsterum och blev subspecialiserade på ekonomilistor och personaladministration istället för att hålla på med vårdutveckling. De miljöterapeutiska inslagen på avdelningarna rensades ut. Skötarna förvandlades från omvårdnadspersonal till plitar, vars uppgift blev att vakta patienterna, låsa och låsa upp dörrar. Man övergick från att vårda till att vakta och vänta på att medicinen eller ECTn skulle verka. Cheferna gick från att vara del av vården i vardagen till att bli administratörer. Detta gjorde i sin tur att man vid chefstillsättningar allt oftare, valde byråkratsjälar som chefer, vilka med förkärlek just låser in sig på sina tjänsterum och läser ekonomilistor. Samtidigt med adminstrationsivern började man saluföra ledarskap som en egen profession inom vården. Man odlade devisen att den som kan ekonomi- och personaladministration också naturligt kan ledarskap - vilket ju är fullkomligt nonsens. Med byråkrater i ledningen satsar man nu stort på IT- baserade administrativa system för journaler och ekonomi. Sifferkoder för diagnoser och åtgärder blir viktigare än patienterna och vårdens innehåll. Kontroll via administrativa åtgärder och statistik tror man ska borga för kvalitet och säkerhet. Nya IT- baserade stämpelklockor och personaladministrativa system ska skapa ännu mera kontroll. Tanken är förmodligen att kärnverksamheten på något magiskt sätt ska bli effektivare. Det som istället händer är att de nya systemen stjäl tid från vårdarbetet och flyttar makten över vården från professionen till byråkrater. Makten flyttas alltså över till personer som är helt okunniga om innehållet i den verksamhet de försöker styra. Brist på uppföljning, kritiskt tänkande och fördjupad analys kännetecknar subspecialiseringsprocessen i allmänhet och i Kalmar län i synnerhet vilket psykiatriförvaltningen är ett talande exempel på.
6 VAD KAN MAN GÖRA? Man bör ha i minnet vården i allmänhet och psykiatrin i synnerhet har en enda riktigt värdeskapande process, som det är värt att lägga skattepengar på - mötet mellan vårdprofessionella och patienter. Det är denna kärnprocess som alltid bör vara i fokus. Allt annat är underordnade, stödjande system (Kammerlind m.fl. 2004, Batalden & Davidoff 2007). Chefer på alla nivåer i en vårdverksamhet från avdelningschefen till psykiatridirektören är, hur provocerande det än kan låta, del av ett underordnat stödjande system. Om man inte tydligt klargör detta kan det bli riktigt tokigt som i fallet psykiatriförvaltningen. I en sund vårdverksamhet har personalen som jobbar med patienter och klienter sitt fokus på just dessa, och de får erkännande och bekräftelse för detta jobb, eftersom det är det viktigaste man kan syssla med. Ledaren har sitt fokus på personalen och deras väl och ve - då det är de som är verktygen i den värdeskapande processen. Det som behöver göras är egentligen två saker; skrota psykiatriförvaltningen - friställ byråkraterna och satsa på kunniga eldsjälar. Stimulerande faktorer i sammanhanget är rimligen: En decentraliserad vårdorganisation med enheter som har hög grad av autonomi och kan forma vården utifrån lokala förutsättningar Att arbetslagen i väldigt hög utsträckning får välja sina egna ledare Att arbetslagen får stimulans att frigöra sina verksamheter i intrapenader genom personalkooperativ Satsa på kliniknära forskning och akademisk meritering hos medarbetarna, vilket gynnar en kunskapsbaserad vård med hög grad av kritiskt tänkande Den italienska politikern Mario Tommasini, som tillsammans med Franco Basaglia i Trieste var en central gestalt i reformerandet av den italienska psykiatrin under talet lär ha sagt: Vi måste vara vaksamma inför administratörerna men ännu mera vaksamma inför vad psykiatrikerna tar sig till. Nu på talet är vi väldigt benägna att vilja vända på resonemanget.
7 OM SKRIBENTERNA Björn Grubbström är socionom och har arbetat i olika befattningar inom psykiatrin sedan tidigt tal. Han var verksamhetschef för psykiatrin i Oskarhamn, Högsby och Mönsterås , som under den tiden reformerades i socialpsykiatrisk anda. Som pensionär fortsätter han att kämpa för personer med psykisk ohälsa och en mänskligare psykiatri på ideell basis. För kontakt: bjorn.grubbstrom@gmail.com Kent- Inge Perseius är specialistsjuksköterska och medicine doktor i psykiatri. Är forskare på Karolinska Institutet och lektor på Ersta Sköndal Högskola, Stockholm. Fram t o m vårvintern 2012 var han forsknings- och utvecklingssamordnare på deltid i psykiatriförvaltningen, men slutade pga av det ogynnsamma klimatet kring forskningsfrågorna där. Arbetar nu med forskning kring egenvårdsstöd i förhållande till psykisk ohälsa på Nyckeln kurs- och kompetenscenter för hälsopedagogik på Länssjukhuset i Kalmar, då Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen jämförelsevis utgör en forskningsvänlig miljö. För kontakt: ki.perseius@gmail.com REFERENSER Batalden PB, Davidoff F (2007) What is quality improvement and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care.16(1): 2-3. Falloon I, Fadden G, Borell P, Kärräng L, Ivarsson B & Malm U (1997) Integrerad psykiatri, Värnamo: Psykologia. Hjern A, Lindberg L & Lindblad F (2006) Outcome and prognostic factors for adolescent female in-patients with anorexia nervosa: 9- to 14-year follow-up. British journal of psychiatry, 189, Leiknes KA, Berg RC, Smedslund G, Jarosch-von Schweder L, Øverland S, Hammerstrøm KT, Høie B (2011) Electroconvulsive therapy for depression. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 5. Levi R (2008) Vettigare vård: evidens och kritiskt tänkande i vården. Stockholm: Norstedts. Lindblad F, Lindberg L & Hjern A (2006) Improved survival in adolescent patients with anorexia nervosa - a comparison of two Swedish national cohorts of female in-patients. American Journal of Psychiatry,163, Megens, Y & Van Meijel, B (2006) Quality of life for long-stay patients of psychiatric hospitals: a literature study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 13; Sharac J, McCrone P, Sabes-Figuera R, Csipke E, Wood A & Wykes T (2010) Nurse and patient activities and interaction on psychiatric inpatients wards: A literature review. International Journal of Nursing Studies. 47: Tharyan P & Adams CE (2005) Electroconvulsive therapy for schizophrenia. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 2.
Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Rapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Barn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar
Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Leda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Kvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
SBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Det fattas stora medicinska grävjobb
Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken
Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska
Till dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning
En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
Bolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Anne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07
Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till
Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län
Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg
Liten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009
Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna
Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?
Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av
VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?
VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande
Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011
Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Nedanstående underlag är en sammanställning av de tankar om spaningar som genomfördes i samband med Nätverkens Dag på Mötesplats Skola, under processledning
Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa
Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Plan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
En resa i kommunikation
En resa i kommunikation pernilla meyersson pernilla petrelius karlberg En resa i kommunikation Fallet Sveriges riksbank sns förlag sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax:
Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN
Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»
Rökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Media styr alla dina intressenter
Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.
Vårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)
Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Ibland påminns man om en annan verklighet. Trots att skalvet nu lagt sig i Haiti hörs fortfarande skriken. Skriken från de tusentals
Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12
Att handleda framtidens kollega AVC - Vad är det? Kamratlärande kontra Idag finns åtta Akademiska vårdcentraler i Stockholmsområdet, inom Stockholms läns landsting, de driver nätverk och knyter samman
Verktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet
Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08
Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Verksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)
Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency
Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Mindre styrdans mer rock n roll
november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på
Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005
1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att
Jämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012
Redovisning kvalitetsarbete schemaläggning 2010-2012 Bakgrund I nya ST ställs krav på att ST-läkarna skall genomföra ett kvalitetsarbete (delmål 20 för internmedicin). Klinikomfattande kvalitetsarbete
Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Äldreomsorg och skola, Nybro kommun. Gemensam sak i Småland.
Äldreomsorg och skola, Nybro kommun Gemensam sak i Småland. 2 Äldreomsorg och skola AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld 2009 2012. Syftet var att utveckla olika metoder och arbetssätt
EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K
EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få
Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30
Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30 Arbetsmiljön i fokus Sveriges nordligaste slott, Gävle slott, är platsen för seminarieserien Forskarna på slottet som är ett samarrangemang mellan Högskolan
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet
Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11
Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kyrkåsens förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läkemedel en viktig del av sjukvården
22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som
Maktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Granskning av bisysslor. 25 september 2013
Granskning av bisysslor 25 september 2013 Syfte & revisionsfråga Syfte & Revisionsfråga En förstudie har genomförts som syftat till att ta reda på hur förvaltningarna arbetar med förekomsten av bisysslor,
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Evidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela
Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Evidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN
VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när
Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp Psychiatric Care Specialist Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer
Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren
SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg
Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan/biblioteks- och informationsvetenskap 01-03-23 Bidrag till konferensen
Granskning av enheterna för personlig assistans
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen
2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Du är viktig för Norrköpings framtid.
Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas
Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk