Mötesbok: primärvårdsstyrelsen ( ) primärvårdsstyrelsen Datum: Plats: Kungshöjd konferens, Kaserntorget 11A, Göteborg Kommentar:

Transkript

1 Mötesbok: primärvårdsstyrelsen ( ) primärvårdsstyrelsen Datum: Plats: Kungshöjd konferens, Kaserntorget 11A, Göteborg Kommentar:

2 Dagordning Kallelse Primärvårdsstyrelsen Föredragningslista 5 Beslutsärenden 13 Fastställande av föredragningslistan 7 14 Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare 8 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Lokalmässiga förutsättningar inför start av ny familjecentral i stadsdelarna Majorna/Linné och Centrum, Göteborg Tilläggshyresavtal för utökad lokalyta för verksamhet barn och unga med psykisk ohälsa (UPH) på Närhälsan Dalaberg vårdcentral Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral Närhälsan Rehabs arbete i omställning av vården utifrån ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år Delegeringsärenden Redovisning av delegeringsbeslut - Tillämpningsbeslut om fastställande av reviderad klassificeringsstruktur för primärvårdsstyrelsen 69 Redovisning av delegeringsbeslut hyresavtal januari-februari Redovisning av delegeringsbeslut för personalärende 84 Redovisning av delegeringsbeslut anställningar december Anmälningsärenden Protokollsutdrag regionfullmäktige, Motion av (S) om att få fler att vilja jobba heltid 94 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Motion av (S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 97 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Motion (SD) om pneumokockvaccinering av riskgrupper 100 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Yttrande över motion av (S) - om att införa ett chefskörkort för chefer i Västra Götalandsregionen 106 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Motion (SD) om att inrätta äldrevårdsmottagning vid vårdcentral 108 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 114 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Patientavgift för Närhälsan online 144

3 Protokollsutdrag södra hälso- och sjukvårdsnämnden, Dispensansökning för sommarstängning av jourcentralsverksamhet i Ulricehamn och Skene 147 Remiss: Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället 152 Regional Medicinsk Riktlinje RMR - Regional tillämpning av Nationellt vårdprogram för Livmoderhalscancer 158 Revisionsrapport - Hälso- och sjukvårdsstyrelsens utformning av sitt styrsystem utifrån reglementet 162 Protokollsutdrag personalutskottet, Förstärkt yrkesintroduktion för nyanställda undersköterskor, skötare och barnsköterskor Protokollsutdrag personalutskottet, Förslag till budget för insatser för nyanlända med legitimationsyrken Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning - ett kunskapsstöd från Socialstyrelsen 196 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen,handlingsplan för psykisk hälsa Protokollsutdrag revisorskollegiet, Vård på lika villkor, delstudie Protokollsutdrag - nr regionstyrelsen,riktlinje för ersättning vid samråd - ett komplement till arvodesbestämmelserna för förtroendevalda i Västra Götalandsregionen 278 Motion av (S) om gratifikationssystem för Närhälsans vårdcentraler 285 Motion av (S) om standardiserat remissförlopp i vården 287 Motion av (SD) om att vid utbrott av smittsamma sjukdomar slopa patientavgifter för digitala- samt telefonvårdkontakter 289 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Policy och riktlinje för Västra Götalandsregionens hantering av investeringar 291 Protokollsutdrag arkivnämnden,anvisningar om tillämpningen av Föreskrifter och riktlinjer om arkiv- och informationshantering i Västra Götalandsregionen 307 Protokollsutdrag arkivnämnden, Bevarande och gallring inom anställnings- och löneverksamhet i Västra Götalandsregionen 377 Protokollsutdrag arkivnämnden, Bevarande och gallring inom upphandlings- och inköpsverksamhet i Västra Götalandsregionen 391 Protokollsutdrag arkivnämnden, Bevarande och gallring inom verksamhet med IS/IT i Västra Götalandsregionen 402 Protokollsutdrag arkivnämnden, Bevarande och gallring inom lokalverksamhet i Våistra Götalandsregionen 413 Protokollsutdrag arkivnämnden, Bevarande och gallring inom verksamheter med information, kommunikation, omvärldsbevakning och bibliotek i Västra Götalandsregionen 425 Protokollsutdrag arkivnämnden, Bevarande och gallring inom miljöverksamhet i Västra Götalandsregionen 437 Protokollsutdrag arkivnämnden, Bevarande och gallring inom styrande verksamheter i Västra Götalandsregionen 448 Protokollsutdrag arkivnämnden, Bevarande och gallring inom administration av allmänna handlingar i Västra Götalandsregionen 462 Protokollsutdrag arkivnämnden, Bevarande och gallring inom ekonomiverksamhet i Västra

4 Götalandsregionen 474 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2018, etapp Information Rapport från verksamheten 506 Hantering patientklagomål i enlighet med den nya lagstiftningen 507 Nya kommunallagen 508 ACG Närhälsan 509 Rapport från presidiet 510

5 primärvårdsstyrelsen ( ) - PVV Primärvårdsstyrelsen Föredragningslista : Primärvårdsstyrelsen Föredragningslista 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med primärvårdsstyrelsen den 16 mars 2018 Plats: Kungshöjd konferens, Kaserntorget 11A, Göteborg Tid: Kl Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Camilla Karlsson, camilla.maud.karlsson@vgregion.se. Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Anmälan om jäv Beslutsärenden 1. Fastställande av föredragningslistan 2. Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare Diarienummer PVV Föredragande HR-chef Ulrika Dahl Eriksson 3. Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället Diarienummer PVV Föredragande primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert 4. Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom Diarienummer PVV Föredragande samordnande chefläkare Monica Radeberg 5. Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 Diarienummer PVV Föredragande samordnande chefläkare Monica Radeberg 6. Lokalmässiga förutsättningar inför start av ny familjecentral i stadsdelarna Majorna/Linné och Centrum, Göteborg Diarienummer PVV Föredragande primärvårdschef Åsa Lind Postadress: Närhälsan kansli Lillhagsparken Hisings Backa Besöksadress: Närhälsan kansli Lillhagsparken Hisings Backa Telefon: Webbplats: E-post: narhalsan@vgregion.se

6 primärvårdsstyrelsen ( ) - PVV Primärvårdsstyrelsen Föredragningslista : Primärvårdsstyrelsen Föredragningslista Föredragningslista från primärvårdsstyrelsen, (2) 7. Tilläggshyresavtal för utökad lokalyta för verksamhet barn och unga med psykisk ohälsa (UPH) på Närhälsan Dalaberg vårdcentral Diarienummer PVV Föredragande primärvårdschef Mats Dahl 8. Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral Diarienummer PVV Föredragande vårdcentralchef Lena Torstensson 9. Närhälsan Rehabs arbete i omställning av vården utifrån ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab 2018 Diarienummer PVV Föredragande primärvårdschef Helen Jarl 10. Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 Diarienummer PVV Föredragande ordförande Ann-Sofie Alm 11. Delegeringsärenden 12. Anmälningsärenden Information A. Rapport från verksamheten Föredragande primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert B. Hantering patientklagomål i enlighet med den nya lagstiftningen Föredragande samordnande chefläkare Monica Radeberg C. Nya kommunallagen Föredragande kanslichef Hans Lilja D. ACG Närhälsan Föredragande utvecklingschef Christer Rosenberg E. Rapport från presidiet Ann-Sofie Alm Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

7 Denna behandling ' 13 Fastställande av föredragningslistan' har inget tjänsteutlåtande. 13 Fastställande av föredragningslistan - :

8 14 Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare - PVV Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare : Tjänsteutlåtande Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Ulrika Dahl Eriksson Telefon: E-post: ulrika.e.eriksson@vgregion.se Primärvårdsstyrelsen Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen anser att motionen är besvarad med hänvisning till pågående arbete. 2. Primärvårdsstyrelsen godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande och lämnar det till regionstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning av ärendet En motion har inkommit till primärvårdsstyrelsen för yttrande. Remissyttrandet ska vara inlämnat till regionstyrelsen senast Motionären föreslår en handlingsplan för att säkra tillgången på specialister i allmänmedicin i Västra Götalandsregionen. Det pågår för närvarande flera arbeten inom regionen för att säkra tillgången. Närhälsan har inom ramarna för sitt arbetsgivaruppdrag en handlingsplan. Det har gjorts förändringar i Krav- och kvalitetsboken vad avser handledaruppdraget för ST-läkare. Projektet oberoende av bemanningsföretag. Den nära vården. Det finns områden som kan utvecklas som ligger utanför förvaltningens påverkan. Både på regional nivå och på nationell nivå finns områden som kan utvecklas med syfte att bidra till en positiv utveckling av tillgången på specialister i allmänmedicin. Fördjupad beskrivning av ärendet Motionären föreslår att Västra Götalandsregionen ska ta fram en handlingsplan för att säkra tillgången på specialister i allmänmedicin. Det råder en generell brist i riket på specialister i allmänmedicin. Närhälsan som arbetsgivare har en handlingsplan där konkreta åtgärder har vidtagits för att vara Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

9 14 Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare - PVV Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare : Tjänsteutlåtande Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare Datum Diarienummer PVV (2) en attraktiv arbetsgivare för denna yrkesgrupp. Vi har god kännedom om våra medarbetares uppfattning om sina arbetsmiljöförhållanden, dels genom utveckling som skett inom ramarna för Fler läkare i Närhälsan, genom medarbetarundersökning, avgångssamtal samt genom samverkan med fackliga organisationer. Områden som Närhälsans specialister i allmänmedicin lyfter fram som relevanta för trivsel är kollegialt stöd och utbyte, ett rimligt uppdrag, kompetensutveckling och samarbetet mellan professionerna i verksamheten. Vi har även identifierat att läkargruppen har ett tydligt ledaransvar och delta i den strategiska utvecklingen av verksamheten. Dock finns det områden som ligger utanför Närhälsans arbetsgivaransvar som kan utvecklas: En kraftig ökning av antalet ST-läkare. En tydligare ST-styrning där tillräckligt många ST-läkare utbildas för att trygga kompetensörjningen inom primärvården. Se över framtida behov av ST-läkare inom helan hälso- och sjukvården som tar utgångspunkt i befolkningsperspektivet. Det är nödvändigt för att bryta principen att 17% av läkarna idag befinner sig i primärvård, resterande 83% finns inom sjukhusvården. Kommunikation och dialog med nationella organ/befattningshavare, det behövs en nationell samsyn. Möjligheter till ökad samverkan mellan Närhälsan och sjukhusen, exempelvis vid rekryteringen av AT-läkare. Både grundutbildningen och specialistutbildningen behöver anpassas efter verksamheternas behov och nya krav i tiden. Beredning Beredning har skett på Närhälsans HR-avdelning och stab. Närhälsan Marie-Louise Gevfert Primärvårdsdirektör Ulrika Dahl Eriksson HR-chef Besluten skickas till regionstyrelsen@vgregion.se.

10 14 Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare - PVV Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare : Remissyttrande Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Remissyttrande motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare Primärvårdsstyrelsen anser att motionen är besvarad med hänvisning till det pågående arbete inom Västra Götalandsregionen. Det pågår för närvarande flera arbeten inom regionen för att säkra tillgången. Närhälsan har inom ramarna för sitt arbetsgivaruppdrag en handlingsplan. Det har gjorts förändringar i Krav- och Kvalitetsboken vad avser handledaruppdraget för ST-läkare. Projektet oberoende av bemanningsföretag. Den nära vården. Både på regional nivå och nationell nivå finns områden som bör utvecklas, men som ligger utanför primärvårdsstyrelsens ansvarsområde, med syftet att bidra till en positiv utveckling av tillgången på specialister i allmänmedicin, som exempelvis: En kraftig ökning av antalet ST-läkare. En tydligare ST-styrning där tillräckligt många ST-läkare utbildas för att trygga kompetensörjningen inom primärvården. Se över framtida behov av ST-läkare inom helan hälso- och sjukvården som tar utgångspunkt i befolkningsperspektivet. Det är nödvändigt för att bryta principen att 17% av läkarna idag befinner sig i primärvård, resterande 83% finns inom sjukhusvården. Kommunikation och dialog med nationella organ/befattningshavare, det behövs en nationell samsyn. Möjligheter till ökad samverkan mellan Närhälsan och sjukhusen, exempelvis vid rekryteringen av AT-läkare. Både grundutbildningen och specialistutbildningen behöver anpassas efter verksamheternas behov och nya krav i tiden. Socialstyrelsen bör initiera en översyn av primärvårdsnära specialiteters målbeskrivning i syfte att dessa erhåller krav på randning i allmänmedicin. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

11 14 Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare - PVV Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare : Remissyttrande Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare Remissyttrande från primärvårdsstyrelsen, (2) Närhälsan Västra Götalandsregionen Ann-Sofie Alm Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

12 Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare - PVV Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare : Remiss på motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare dnr RS Datum Diarienummer RS Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för NU-sjukvården Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Personalutskottet för sammanställning Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare Regionstyrelsen remitterar denna motion för yttrande. Av motionssvaret ska framgå nämndens/styrelsens synpunkter på om och hur motionsförslaget kan genomföras, eventuell tidplan, kostnader med mera. Någon mer omfattande utredning i sakfrågorna ska inte göras i samband med besvarandet av motionen. T.ex. vill motionären ha en utredning är det regionfullmäktige som avgör om utredningen ska göras efter att berörda nämnder/styrelser lämnat synpunkter. Om motionens syfte redan är uppnått genom andra beslut ska detta redovisas. Förslaget till beslut ska vara att motionen är besvarad, eventuellt med hänvisning. Förslagen till beslut kan alltså vara Motionen är besvarad eventuellt med hänvisning till t ex pågående arbete Regionfullmäktige bifaller motionen - Nämnden får i uppdrag att.. Regionfullmäktige avslår motionen Om förslaget till beslut är att bifalla motionen ska det uppdrag som blir en följd av bifallet klart framgå i beslutsunderlaget. Vidare ska nämnden ges i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder dels till motionären, dels till regionfullmäktige. Regionfullmäktige redovisar detta i samband med den årliga redovisningen av de motioner som är äldre än ett år. Ingen nämnd/styrelse är överordnad någon annan nämnd vid framtagning av yttrande över en motion. Koncernkontoret sammanställer de yttrande som har kommit in. Regionstyrelsens utskott har uppdraget att bereda motioner som remitterats till utskotten, svara för eventuell remissammanställning och lägga förslag till beslut. Motionssvaret ska tillsammans med protokollsutdraget mailas in till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 31 mars Ange vårt diarienummer. Med vänliga hälsningar Britt-Marie Gustafsson mobil: Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

13 Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare - PVV Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare : Motion av Eva Olofsson med flera (V) om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen R-5 ZOl~f'-Oh32l - I Motion tlii Regionfuilmäktige Handiingsplan för att säkra tiiigängen pä allmäniäkare Vänsterpartiet föreslär att Västra Götalandsregionen tar fram en handiingsplan för att säkra tiiigängen till allmäniäkare. Inom politiken är vi överens cm en omställning av värden där mer av hälso-och sjukvärden mäste ske inom primärvärden. För att ge bästa möjliga värd och för att sjukhusen ska fä koncentrera sig pä den värd som bara de kan ge. Utredningen "Effektiv värd" säger samma sak och vi jobbar i den riktningen i Västra Götaland. Det fmns mänga goda intentioner hos oss, men inte lika mycket konkret verkstad för att ge primärvärden möjligbet att ta ett större ansvar. Ett av de stora problemen är att det är brist pä läkare med allmänmedicin som specialitet. Dels en generell brist, men framför allt en brist pä specialister i allmänmedicin som är tillsvidareanställda och kan erbjuda den kontinuitet som är nödvändig. För att klara det utökade uppdraget är det viktigt att vi gör vad vi kan för att det ska utbildas nog med allmäniäkare, men ocksä att vi gör vad vi kan för att de ska stanna hos oss och välja att vara fast anställda istället för byrläkare. Västra Götalandsregionen ansvarar för värdvalssystemet men vi ansvarar ocksä som arbetsgivare för Närbälsans bebov av att rekrytera och bebälla allmäniäkare. Vi ingär ocksä som viktig aktör i SKLs projekt" Oberoende av inbyrd personal" och där arbetssättet inom psykiatrin i Västra Götaland används som det goda exemplet i att minska bebovet av byrläkare. Vi bar en kompetensförsörjningsplan för att säkra regionens bebov av olika personalkategorier, men vi skulle vilja se en mer samlad och aktiv personalpolitik i frägan om att kunna rekrytera och bebälla allmäniäkare. Det är självklart glädjande att vi nu bar fätt fler utbildningsplatser pä läkarutbildningen ocb det är en pusselbit som kommer att bjälpa oss med att kunna rekrytera ocb bebälla allmäniäkare i framtiden. Men det räcker inte för att lösa den brist pä allmäniäkare vi redan bar ocb ännu mindre för att täcka bebovet för en utbyggnad av den Nära värden där värdcentralerna är en viktig ocb avgörande del. Vi skall dessutom klara en växande befolkning där de grupper som använder primärvärden mest, barn ocb äldre, kommer att öka sin andel. Idag är det särskilt svärt att rekrytera ocb bebälla allmäniäkare pä landsbygden ocb i mindre tätorter. Det mäste vi klara om vi skall ba en jämlik värd. Det fmns flera frägor det är viktigt att titta pä ocb vi vill nämna nägra bär. Vi tycker det är viktigt att titta pä arbetsvillkor ocb arbetsmiljö pä värdcentralerna. Vad bebövs förändras för att göra arbetet där mer attraktivt? Det är idag t.ex. relativt mänga som väljer att arbeta deltid. Vad tycker läkama själva att de vill ba för att trivas ocb stanna i primärvärden med Västra Götalandsregionen som arbetsgivare? Här är det viktigt att ta till vara pä läkamas egna förslag ocb synpunkter. Vilka ätgärder bebövs för att klara bebovet av allmäniäkare pä landsbygden ocb mindre tätorter. Vi tror det bebövs ätgärder inom flera omräden. Det kan bandla om arbetsmiljö, möjligbeter till utveckling eller lön. Det kan ocksä bandla om arbetstider, inte minst vid pendling, samt om utveckling av digitalisering.

14 Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare - PVV Motion om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare : Motion av Eva Olofsson med flera (V) om handlingsplan för att säkra tillgången på allmänläkare Ger vära beslut och riktlinjer som ägare Närhälsan de möjligheter som behövs fbr att attrahera och behälla allmänläkare? Vilket ansvar tycker vi oss ha för de privata aktörernas rekryteringsbehov inom ramen för värt värdvalssystem? Med den höga andel hyrläkare som finns inom primärvärden är det en strategisk fräga att vi där lyckas bli oberoende av hyrpersonal. Vi ser ett behov av en handlingsplan med ett mer sammanhället arbete som kan leda till att Västra Götalandsregion blir bättre pä att rekrytera och behälla allmänläkare och pä det sättet uppmuntra fler läkarstuderande att bli allmänläkare. Allt för patientemas bästa. Vi vet att kontinuitet är nödvändig för att förbättra dialog, information och delaktighet för patientema. Kontinuitet behövs ocksä för att kunna utveckla verksamheten och för stabiliteten i heia personalgruppens. Därför föreslär vi en handlingsplan för att samla och stärka ätgärdema för säkra tillgängen till allmänläkare. Den bör blicka minst fem är framät och föreslä konkreta ätgärder. Förslag till beslut: 1. En handlingsplan tas fram för att säkra tillgängen pä specialister i allmänmedicin inom primärvärden Göteborg tisdag 19 September 2017 Eva Olofsson (V) j Inger Lilja (W) Jatt/Alexandersson (V) (

15 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället - PVV Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället : Tjänsteutlåtande Remiss policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Per Nyström Telefon: E-post: per.o.nystrom@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande och lämnar det till regionstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Koncernkontoret har tagit fram ett förslag till policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället. Syftet med policyn är att vara ett regionövergripande dokument för hur ekonomiskt stöd ska hanteras i Västra Götalandsregionen gentemot föreningar, nätverk och organisationer som söker ekonomiskt stöd i olika former. Föreliggande policy hanterar enbart regionens relation som givare av ekonomiskt stöd, inte de övriga samarbetsformerna, vilka regleras på andra sätt. Primärvårdsstyrelsen har en utförarroll och verksamheten regleras i dess reglemente. Styrelsens verksamhet/uppdrag bygger på de avtal och överenskommelser som ges av ägare och beställare. Primärvårdsstyrelsen har inte till uppgift att hantera ekonomiskt stöd till det civila samhället enligt föreliggande policy. Remissyttrandet innebär att primärvårdsstyrelsen därför inte har några synpunkter på policyn. Fördjupad beskrivning av ärendet Koncernkontoret har tagit fram ett förslag till policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället. Syftet med policyn är att vara ett regionövergripande dokument för hur ekonomiskt stöd ska hanteras i Västra Götalandsregionen gentemot föreningar, nätverk och organisationer som söker ekonomiskt stöd i olika former. Västra Götalandsregionen ser ett stort värde i det civila samhällets roll som bärare för demokratiutveckling, som plats för olika verksamheter och engagemang och som påverkansfunktion. De ekonomiska stöd som Västra Götalandsregionen fördelar till det civila samhället ska bidra till att uppfylla Västra Götalandsregionens vision Det goda livet. Det civila samhällets föreningar, nätverk och organisationer ska ges förutsättningar som möjliggör planering med långsiktighet och hållbar utveckling som grund. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

16 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället - PVV Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället : Tjänsteutlåtande Remiss policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället Datum Diarienummer PVV (2) Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och det civila samhället sker genom: Olika råd och samverkansfora. Avtal och upphandling. Överenskommelser. Information och samverkan i sakfrågor. Ekonomiskt stöd. Föreliggande policy hanterar enbart regionens relation som givare av ekonomiskt stöd, inte de övriga samarbetsformerna, vilka regleras på andra sätt. I policyn beskrivs vilka förutsättningar som ska gälla för att kunna erhålla ekonomiskt stöd. Dessutom beskrivs vilka föreningar och organisationer som kan ansöka om stöd, till exempel ideella föreningar, stiftelser och ekonomiska föreningar utan vinstintresse. Policyn riktar sig till alla verksamheter inom Västra Götalandsregionen som hanterar ekonomiskt stöd till det civila samhället. Primärvårdsstyrelsen har en utförarroll och verksamheten regleras i dess reglemente. Styrelsens verksamhet/uppdrag bygger på de avtal och överenskommelser som ges av ägare och beställare. Primärvårdsstyrelsen har inte till uppgift att hantera ekonomiskt stöd till det civila samhället enligt föreliggande policy. Remissyttrandet innebär att primärvårdsstyrelsen därför inte har några synpunkter på policyn. Beredning Ärendet har beretts inom Närhälsans ekonomiavdelning. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Per Nyström Ekonomichef Bilaga Remissyttrande Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället Besluten skickas till regionstyrelsen@vgregion.se

17 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället - PVV Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället : Remissyttrande Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Ekonomiskt stöd till det civila samhället Föreliggande förslag till policy hanterar enbart Västra Götalandsregionens relation som givare av ekonomiskt stöd, inte övriga samarbetsformer gentemot det civila samhället som till exempel avtal och överenskommelser. Dessa samarbetsformer regleras på andra sätt. Primärvårdsstyrelsens verksamhet/uppdrag bygger på de avtal och överenskommelser som ges av ägare och beställare. Primärvårdsstyrelsen har inte till uppgift att hantera ekonomiskt stöd till det civila samhället enligt föreliggande policy. Primärvårdsstyrelsen har därför valt att inte ha några synpunkter på policyn. Primärvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Ann-Sofi Alm Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

18 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället - PVV Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället : Följebrev Remiss: Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället Från: Stefan Westling Didrik för Regionstyrelsen Skickat: den 29 januari :06 Till: Expediering Ämne: Remiss: Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället Bifogade filer: Förslag till policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället.docx Till samtliga nämnder och styrelser inom Västra Götalandsregionen, På uppdrag av regionstyrelsen har Koncernkontoret tagit fram ett förslag till Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället. Syftet med policyn är att vara ett regionövergripande dokument för hur ekonomiskt stöd ska hanteras i Västra Götalandsregionen gentemot föreningar, nätverk och organisationer som söker ekonomiskt stöd i olika former. Policyn kommer efter remissomgången att behandlas i regionfullmäktige för beslut och kommer ersätta nuvarande Policy för föreningsbidrag. Synpunkter vill vi ha in senast den 27 april Svar på remissen skickas till: regionstyrelsen@vgregion.se, ange diarienummer RS Vid frågor kontakta: Birgitta Adler, Koncernkontoret, birgitta.adler@vgregion.se (sakfrågor) Stefan Didrik, Koncernkontoret ärendesamordning och kansli, stefan.westling.didrik@vgregion.se (formalia i remisshanteringen) Johan Flarup, Koncernkontoret ärendesamordning och kansli, johan.flarup@vgregion.se, (sakfrågor och förankringsprocessen) Med vänliga hälsningar Stefan Didrik Nämndsekreterare Styrelse & nämndsekretariat Avdelningen Ärendesamordning & kansli Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: Epost: stefan.westling.didrik@vgregion.se

19 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället - PVV Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället : Förslag till policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället Beslutad av: regionfullmäktige, ÅÅÅÅ - MM - DD Diarienummer: RS Giltighet: från ÅÅÅÅ - MM - DD till ÅÅÅÅ - MM - DD Policy E k on om i sk t stö d ti l l d e t ci vi l a sa m h ä l l e t Policyn gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab/avdelning Dokumentet ersätter: Policy för föreningsbidrag

20 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället - PVV Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället : Förslag till policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället 2 Innehåll Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället... 3 Västra Götalandsregionens olika former för samverkan med det civila samhället... 3 Förutsättningar för ekonomiskt stöd till det civila samhället... 4 Vilka inom det civila samhället kan ansöka om ekonomiskt stöd?... 4 Former för tilldelning och uppföljning av ekonomiskt stöd till det civila samhället... 5 Vilka riktar sig policyn till?... 5

21 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället - PVV Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället : Förslag till policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället 3 Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället Västra Götalandsregionen ser ett stort värde i det civila samhällets roll som bärare för demokratiutveckling, som plats för olika verksamheter och engagemang och som påverkansfunktion. Föreningars, nätverks och organisationers kunskap och insikter är väsentliga för Västra Götalandsregionen att ta vara på och uppmuntra. Det civila samhällets kontaktytor, nätverk och sammanhang är viktiga att relatera till och samverka med. Därför ser Västra Götalandsregionen samverkan med det civila samhällets aktörer som en viktig del i utvecklingsarbetet för att skapa ett hållbart och inkluderande samhälle. De ekonomiska stöd som Västra Götalandsregionen fördelar till det civila samhället ska bidra till att uppfylla Västra Götalandsregionens vision Det goda livet. Ekonomiskt stöd till det civila samhället baseras på en politik för att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin främja människors delaktighet och inflytande i samhällsutvecklingen stärka det civila samhällets förutsättningar att vara aktiva och engagerade i olika typer av samhällsfrågor och att bidra till välfärden Västra Götalandsregionens ekonomiska stöd till det civila samhället ansluter till den nationella politiken för det civila samhället (regeringens proposition 2009/10:55) som anger att målet för politiken ska följas upp utifrån principerna självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. Västra Götalandsregionen lägger till begreppet jämställdhet som princip att relatera till vid uppföljning. Principerna gäller som utgångspunkt för all dialog mellan Västra Götalandsregionen och det civila samhällets aktörer. Det civila samhällets föreningar, nätverk och organisationer ska ges förutsättningar som möjliggör planering med långsiktighet och hållbar utveckling som grund. De ekonomiska stödsystemen ska därför präglas av stabilitet för att det ska vara möjligt för det civila samhällets aktörer att planera, bedriva och utveckla sin verksamhet. Västra Götalandsregionens olika former för samverkan med det civila samhället Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och det civila samhället sker genom: olika råd och samverkansfora avtal och upphandling överenskommelser, information och samverkan i sakfrågor ekonomiskt stöd

22 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället - PVV Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället : Förslag till policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället 4 Denna policy hanterar enbart regionens relation som givare av ekonomiskt stöd, inte de övriga samarbetsformerna, vilka regleras på andra sätt. Förutsättningar för ekonomiskt stöd till det civila samhället Västra Götalandsregionen kan ge stöd till det civila samhällets föreningar, nätverk och organisationer som: bygger på demokratiska utgångspunkter och FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna är öppna för alla och i sin verksamhet respekterar demokratiska värderingar och diskrimineringslagstiftningen om det inte finns ett legitimt ändamål för särbehandling arbetar metodiskt med att inkludera jämställdhet i sin verksamhet driver frågor som är angelägna ur det civila samhällets perspektiv med koppling till Västra Götalandsregionens styrdokument omfattar invånare i Västra Götalands län inom ett större geografisk område än vad den kommunala nivån erbjuder eller arbetar med en fråga som har regional relevans. har ett antal enskilda medlemmar, är en sammanslutning av organisationer som har enskilda medlemmar eller utgör en tillfällig aktionsgrupp eller nätverk. inte har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller är i likvidation eller försatt i konkurs. Vilka inom det civila samhället kan ansöka om ekonomiskt stöd? Västra Götalandsregionen kan ge ekonomiskt stöd till: registrerade ideella föreningar registrerade trossamfund stiftelser aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning ekonomiska föreningar utan vinstintresse. aktiebolag som är dotterbolag till någon av ovanstående associationsformer och som har vinstutdelningsbegränsning införd i bolagsordningen

23 15 Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället - PVV Remiss Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället : Förslag till policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället 5 aktionsgrupper, nätverk, upprop mm under förutsättning att stödet kanaliseras via en organisation som är godkänd av Västra Götalandsregionen. Former för tilldelning och uppföljning av ekonomiskt stöd till det civila samhället Ekonomiskt stöd kan ges som långsiktigt stöd eller som kortsiktigt stöd utifrån ansvarig nämnds prioriteringar. Långsiktigt stöd är ett bidrag till en viss verksamhet, eller till flera angivna verksamheter, som föreningen, nätverket eller organisationen bedriver som ordinarie verksamhet. Formerna för långsiktigt stöd anges av respektive bidragsgivande nämnd. Kortsiktigt stöd är ett ekonomiskt stöd till projekt eller annan tillfällig verksamhet som verkar under en begränsad tid och som inte ingår i ordinarie verksamhet. Formerna för kortsiktigt stöd anges av respektive bidragsgivande nämnd. Varje nämnd ska upprätta kontroll- och uppföljningsrutiner så att medlen används på ett för ändamålet avsett sätt. Uppföljningen ska säkerställa att mottagarna uppfyller demokratiska krav och inte åsidosätter sin interna demokrati. Det är centralt att en organisation respekterar samhällets grundläggande värderingar, så som alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och det demokratiska styrelseskicket. Vilka riktar sig policyn till? Policy för ekonomiskt stöd till det civila samhället är antaget av Västra Götalandsregionens regionfullmäktige. Den gäller därmed för alla verksamheter inom Västra Götalandsregionen som hanterar ekonomiskt stöd till det civila samhället. Det är upp till varje stödgivande nämnd att utifrån denna policy fastställa egna riktlinjer för den egna stödgivningen. Policyn riktar sig även till det civila samhället som vägledning och inspiration för samverkan med Västra Götalandsregionen. För att göra dokumentet tillgängligt för det civila samhället och för regionens egna verksamheter finns denna på regionens hemsida. Den finns även på lätt svenska, teckenspråk, minoritetsspråken samt på engelska.

24 6 Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom - PVV Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom : Tjänsteutlåtande Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Monica Radeberg Telefon: E-post: monica.radeberg@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen bifaller motionen om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom. 2. Primärvårdsstyrelsen godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande och lämnar det till regionstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning av ärendet En motion har inkommit till primärvårdsstyrelsen för yttrande. Remissyttrandet ska vara inlämnat till regionstyrelsen senast I motionen föreslår Janette Olsson (S) att Västra Götalandsregionen bör undersöka metoden för självvald inläggning vid psykossjukdomar. Bedömningen är att denna patientgrupp känner sig tryggare och mår bättre av denna metod och att mer komplicerade vårdförlopp med till exempel tvångsvård på så sätt kan undvikas. Fördjupad beskrivning av ärendet Metoden för självvald inläggning vid psykossjukdomar visar goda resultat där den har testats. Försök med metoden självvald inläggning har gjort att antalet vårddagar halverats och att antalet dagar inom tvångsvård minskat med två tredjedelar för de patienter som har psykossjukdomar. Metoden testas nu i Stockholm och Skåne. Utvärderingar som gjorts visar att patienterna generellt sett mår bättre och känner sig tryggare bara av att veta att de har möjligheten att själva få lägga in sig för vård när de känner att det behövs. Varje år tvångsvårdas runt patienter som mår psykiskt dåligt, och det är känt att arbetet med patientinflytande är centralt i hur man upplevt sin vård och behandling. Metoden har främst gällt patienter med psykossjukdomar, emotionell instabilitet eller ätstörningar och kan minska behovet av både heldygnsvård och tvångsvård. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

25 6 Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom - PVV Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom : Tjänsteutlåtande Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom Datum Diarienummer PVV (2) Förvaltningen finner att skälen att utreda modellens tillämpning i Västra Götalandsregionen är starka, varför primärvårdsstyrelsens bör bifalla motionen. Beredning Ärendet har beretts inom chefläkaravdelningen. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Monica Radeberg Samordnande chefläkare Bilaga Remissyttrande daterat Besluten skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se.

26 6 Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom - PVV Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom : Remissyttrande Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVV Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Remissyttrande motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom I motionen föreslår Janette Olsson (S) att Västra Götalandsregionen bör undersöka om metoden självvald inläggning för psykossjukdomar. Metoden visar goda resultat där den har testats. Försök med metoden självvald inläggning har gjort att antalet vårddagar halverats och att antalet dagar inom tvångsvård minskat med två tredjedelar för de patienter som har psykossjukdomar. Metoden testas nu i Stockholm och Skåne. Utvärderingar som gjorts visar att patienterna generellt sett mår bättre och känner sig tryggare bara av att veta att de har möjligheten att själva få lägga in sig för vård när de känner att det behövs. Varje år tvångsvårdas runt patienter som mår psykiskt dåligt, och det är känt att arbetet med patientinflytande är centralt i hur man upplevt sin vård och behandling. Metoden har främst gällt patienter med psykossjukdomar, emotionell instabilitet eller ätstörningar och kan minska behovet av både heldygnsvård och tvångsvård. Primärvårdsstyrelen finner att skälen att utreda modellens tillämpning i Västra Götalandsregionen är starka, varför primärvårdsstyrelsen bifaller motionen. Primärvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Ann-Sofie Alm Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

27 tredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom - PVV Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom : Remiss på motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom dnr RS Datum Diarienummer RS Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för SÄS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom Regionstyrelsen remitterar denna motion för yttrande. Av motionssvaret ska framgå nämndens/styrelsens synpunkter på om och hur motionsförslaget kan genomföras, eventuell tidplan, kostnader med mera. Någon mer omfattande utredning i sakfrågorna ska inte göras i samband med besvarandet av motionen. T.ex. vill motionären ha en utredning är det regionfullmäktige som avgör om utredningen ska göras efter att berörda nämnder/styrelser lämnat synpunkter. Om motionens syfte redan är uppnått genom andra beslut ska detta redovisas. Förslaget till beslut ska vara att motionen är besvarad, eventuellt med hänvisning. Förslagen till beslut kan alltså vara Motionen är besvarad eventuellt med hänvisning till t ex pågående arbete Regionfullmäktige bifaller motionen - Nämnden får i uppdrag att.. Regionfullmäktige avslår motionen Om förslaget till beslut är att bifalla motionen ska det uppdrag som blir en följd av bifallet klart framgå i beslutsunderlaget. Vidare ska nämnden ges i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder dels till motionären, dels till regionfullmäktige. Regionfullmäktige redovisar detta i samband med den årliga redovisningen av de motioner som är äldre än ett år. Ingen nämnd/styrelse är överordnad någon annan nämnd vid framtagning av yttrande över en motion. Koncernkontoret sammanställer de yttrande som har kommit in. Regionstyrelsens utskott har uppdraget att bereda motioner som remitterats till utskotten, svara för eventuell remissammanställning och lägga förslag till beslut. Motionssvaret ska tillsammans med protokollsutdraget mailas in till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 31 mars Ange vårt diarienummer. Med vänliga hälsningar Britt-Marie Gustafsson mobil: Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

28 redning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom - PVV Motion om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom : Motion av Janette Olsson med flera (S) om utredning av självvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom # Socialdemokraterna FRAMTIDSPARTIET R5 20lf-OH32M - I MOTION Vänersborg Utredning av sjäivvald inläggning vid psykiatrisk sjukdom Västra Götalandsregionen bör undersöka om metoden själwald inläggning för psykossjukdomar kan användas som ett komplement till den ordinarie psykiatriska värden. Metoden visar goda resultat dar den testats. Försök med metoden själwald inläggning har gjort att antalet värddagar halverats och att antalet dagar inom tvängsvärd minskat med tvä tredjedelar för de patdenter som har psykossjukdomar. Metoden testas nu i Stockholm och Skäne. Utvärderingar som gjorts visar att padenterna genereilt sett mär bättre och känner sig tryggare bara av att veta att de har möjligheten att själva fä lägga in sig för värd, ett sä kallat kontrakt, när de känner att det behövs. Varje är tvängsvärdas mnt patienter som mär psykiskt däligt och vi vet att arbetet med patientinflytande är central i hur man upplevt sin värd och behandling. Metoden har främst gällt patienter med psykossjukdomar, emotioneil instabilitet eller ätstörningar och kan minska behovet av bäde heldygnsvärd och tvängsvärd Förslag till beslut Med hänvisning till ovanstäende föresläs regionfullmäktige besluta: att Västra Götalandsregionen utreder om själwald inläggning vid psykiatrisksjukdom bör och kan testas som en metod inom psykiatrin Janette Olsson (S) Ledamot regionfullmäktige

29 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Tjänsteutlåtande - Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Monica Radeberg Telefon: E-post: monica.radeberg@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 Förslag till beslut 1. Primärvårsstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhetsarbetet i Närhälsan har under 2017 haft förvaltningens patientsäkerhetsplan som utgångspunkt. Planen uppdaterades senast i början av 2016 efter föregående patientsäkerhetskulturmätning hösten Resultatet av den senaste mätningen 2017 föreligger nu och kommer att ligga till grund för revidering av planen. Förbättringsområden som varit i fokus är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, överföring av patienter och information samt arbetsbelastning och bemanning. Sistnämnda dimensionen identifierades även i det föregående medarbetarenkäten och hanteras inom ramen för därtill kopplade handlingsplaner. I patientsäkerhetsplan har vi fokus på remisshanteringsrutiner, ärenden med IVOkritik, dokumentation och förväxling vid vaccinationer. Antalet avvikelseregistreringar har under 2017 ökat med 603 stycken och antalet registrerade avvikelser per årsarbetare har ökat från 0,76 till 0,83. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Monica Radeberg Samordnande chefläkare Bilaga Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan avseende år Matris för patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan avseende år Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

30 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2017 Datum och ansvarig för innehållet Monica Radeberg chefläkare Föredras för primärvårdsstyrelsen och styrelsen för beställd primärvård 2018.

31 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Struktur för uppföljning/utvärdering... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 6 Samverkan för att förebygga vårdskador... 7 Regional samordning och erfarenhetsutbyte... 7 Samverkan med patienter och närstående... 8 Avvikelsehantering... 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 8 Klagomål och synpunkter... 8 Systematisk journalgranskning... 9 Riskanalys... 9 Utredning av händelser... 9 Metoder och metodstöd Lex Maria-anmälningar Sammanställning och analys Informationssäkerhet Särskilda områden Patientsäkerhetskultur (1.1) Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården (3.1) Antibiotikaresistens (3.2) Trycksår (3.3) Strålsäkerhet (3.4) Överbeläggningar (3.5) Ej aktuellt i Närhälsan Fallskador (3.6) Undernäring (3.7) Läkemedelsrelaterade skador (3.8) Patientsäkerhetsutbildning (3.10) Övergripande mål och strategier för

32 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet i Närhälsan har under 2017 haft förvaltningens patientsäkerhetsplan som utgångspunkt. Planen uppdaterades senast i början av 2016 efter föregående patientsäkerhetskulturmätning hösten Resultatet av den senaste mätningen 2017 föreligger nu och kommer att ligga till grund för revidering av planen. Närhälsans förbättringsområden har varit benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, överföring av patienter och information samt arbetsbelastning och bemanning. Sistnämnda dimension identifierades även i den föregående medarbetarenkäten och hanterades inom ramen för därtill kopplade handlingsplaner. Strategier kopplande till patientsäkerhetsplanen har varit återföring av resultat från Medcontrol på områdesnivå och lokalt, fortbildning i Medcontrol riktad till chefer och medicinska rådgivare samt fortlöpande handledning i systemet. Chefläkaravdelningen ger stöd i utredningar, händelseanalyser och framskrivande av handlingsplaner vid klagomål, tillbud och negativa händelser. Högsta ledningens stöd har markerats i styrande dokument som riktlinjer och metoden att kommunicera sådana i samband med att de fastställs har utvecklats. Vi har fortsatt att utveckla vår interna kommunikation om Lex Maria- ärenden, händelseanalyser, handlingsplaner och riktlinjer med målet att uppnå större riskmedvetande och ett ökat lärande. En dialog pågår över hur vi i högra grad kan bli proaktiva i stället för reaktiva genom ett bredare engagemang och ett ökat lärande. Vi deltar i den årliga punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner och arbetar kontinuerligt och framgångsrikt med STRAMA. I vår patientsäkerhetsplan har vi fokus på remisshanteringsrutiner, ärenden med IVO- kritik, dokumentation, förväxling vid vaccinationer. När det gäller informationssäkerhet så har vi påbörjat införandet av SALA, ett It-stöd för systematisk loggranskning. Vi har en modell för handläggning av misstänkta dataintrång. Antalet avvikelseregistreringar har under 2017 ökat med 603 st och antalet registrerade avvikelser per årsarbetare har ökat från 0,76 till 0,83.

33 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan Övergripande mål och strategier Utgångspunkt för Närhälsans patientsäkerhetsarbete 2017 har varit vår patientsäkerhetsplan samt utredning och uppföljning av ärenden som inkommit via Medcontrol, IVO och patientnämnder. Följande områden identifierades i patientsäkerhetskulturmätningen 2015 och ingår i vår plan: Benägenhet att rapportera händelser Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet Överlämningar och överföringar av patienter och information Arbetsbelastning och bemanning Överlämning och överföring av patienter och information Vi har i vår patientsäkerhetsplan valt att ha Närhälsans remisshanteringsrutin som vårt huvudsakliga fokusområde (se nedan under rubriken Fokusområden). Vi har arbetat vidare med att förbättra vår medverkan i samordnad vårdplanering, bl.a. genom distansmöten. Förvaltningen har under 2017 förberett införandet av den nya den nya lagen om samverkan vid utskrivning 2017:612 genom att anställa ett fyrtiotal sjuksköterskor med särskilt uppdrag att delta i vårdplanering. Dokumentation ser vi som en väsentlig aspekt på överföring av information. Vi har arbetat framgångsrikt med att minska utskriftstider och nått målet att diktat ska vara utskrivna inom tre dagar. Vi har haft dokumentationsseminarier riktade till alla medarbetare som dokumenterar med inriktningen rätt och lagom. Högsta ledningens stöd Under 2017 har en struktur för kopplingen mellan linjeansvaret och det medicinska ansvaret på alla nivåer fastställts i en riktlinje benämnd det strategiska ledarskapet. Här beskrivs det medicinska rådgivaruppdraget kopplat till de olika chefsnivåerna, hur den medicinska rådgivarlinjen ska fungera sammanhållet och systematiskt från enhet till förvaltningsledning. Här beskrivs också uppdrag för chefläkare och Närhälsans medicinska råd. Även samband och kommunikationsvägar klarläggs. Samordnande chefläkare har en stående punkt på dagordningen i förvaltningsledningen. Nya riktlinjer presenteras i förvaltningsledningen och fastställs formellt av primärvårdsdirektören. De nya riktlinjerna presenteras nu även i det bildspel som går ut i linjen efter varje förvaltningsledningsmöte och som ska nå alla medarbetare via APT. Närhälsans medicinska råd bestående av chefläkare och primärvårdschefernas medicinska rådgivare är en del av högsta ledningens stöd. Rådet har under året granskat och godkänt en rad nya riktlinjer och fört diskussioner i patientsäkerhetsfrågor, bl.a. med utgångspunkt från Lex Maria- ärenden. Nyhetsbladet Chefläkarnytt ges ut efter varje möte med kortfattad medicinsk information. Nyhetsbladet SIC om läkemedel kommer varje månad från vårt läkemedelsråd. Patientsäkerhet är en stående punkt i introduktionsprogrammet för våra nya chefer. Benägenhet att rapportera händelser Registreringen av ärenden har ökat 2017 med 603 st under 2017 vilket motsvarar 0,83 per årsarbetare. Vi har fortlöpande utbildningar i systemet Medcontrol för fr.a. chefer och medicinska rådgivare och ger också individuellt stöd till chefer och medarbetare vid behov. Avvikelse- och klagomålshantering i patientsäkerhetsarbetet Chefläkaravdelningen bistår verksamheterna vid utredning av tillbud, negativa händelser och klagomål. Chefläkare och utvecklingsledare arbetar parvis i sina respektive geografiska områden och samverkar med ledningen lokalt. Vi har ett tätt och intensivt förvaltningsövergripande samarbete

34 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan inom chefläkaravdelningen och har därmed möjligheten att överblicka vår verksamhet i hela Västra Götalandsregionen. Det ger oss möjligheten att se mönster även i sällan förekommande negativa händelser. Ett aktuellt exempel är vikten av snabb handläggning i samband med misstänkt insjuknande i barndiabetes där vi har gjort extra insatser för att sprida kunskap genom bl.a. ett extra nyhetsblad med fallbeskrivningar. Avvikelser och klagomål är fortlöpande föremål för gemensam diskussion och bedömning och är en viktig del i vårt patientsäkerhetsarbete. Övergripande mål Övergripande mål utifrån regionens budget har varit att öka antalet läkemedelsgenomgångar för listade patienter 75 år och äldre samt att öka andelen hembesök till listade personer 75 år och äldre. Vi har en kontinuerlig uppföljning och rapportering i förvaltningsledningen av bådadera och går åt rätt håll. Vi utvecklat vår verksamhet med mobila hemsjukvårdsteam i stora delar av vår vårdvalsverksamhet. Fokusområden i Närhälsans patientsäkerhetsplan Vi har under 2017 haft följande fokusområden: Remisshanteringsrutiner Uppföljning v ärenden från IVO med kritik Dokumentation Vaccinationer Under 2017 har vi arbetat på följande sätt med dessa: Remisshanteringsrutiner: Glapp i remisshanteringen är ett sedan tidigare identifierat stort riskområde. Vi har i primärvård ett omfattande flöde av utgående och inkommande remisser och goda rutiner på varje enhet är en förutsättning för god patientsäkerhet. I anslutning till att vi under 2016 införde journalsystemet Asynja- Visph på alla våra enheter blev det aktuellt med en uppdatering med Närhälsans riktlinje för remisshantering då Asynja-Visph ger möjligheter att förbättra rutinerna genom bl.a. stöd i bevakningshänseende. Den uppdaterade riktlinjen har under 2017 varit föremål för implementeringsinsatser där chefläkare och utvecklingsledare har haft aktiv roll. Uppföljning av ärenden där IVO riktat kritik: En systematisk uppföljning av ärenden där IVO- framfört kritik har initierats. Varje chefläkare ansvarar inom sitt geografiska område för att följa upp åtgärdsplaner. Dokumentation: Förbättringspotential när det gäller kvalitet i dokumentation har identifierats. Vi ser såväl alltför kortfattad som onödigt omfattande dokumentation. I samband med införandet av journal via nätet i november 2016 såg vi också ett stort värde i att våra verksamheter dokumenterar rätt och lagom. Dokumentationsseminarier riktade till alla medarbetare som för journal har genomförts Vaccinationer: Vi har sett att förväxlingar av olika slag i samband med vaccination är en återkommande avvikelse. Vi följer regionens modell för kvalitetsgranskning av läkemedelsförråd och deltar i arbetet med regionens läkemedelshanteringsrutiner. Våra apotekare och utvecklingsledare ger stöd åt verksamhetschefer och läkemedelsansvariga sjuksköterskor när det gäller lokala rutiner.

35 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet bedrivs i första hand ute i varje verksamhet av engagerade medarbetare och chefer. Merparten av de avvikelser som uppmärksammas i den egna verksamheten kan hanteras lokalt. Återföring efter utredning sker på APT. I de fall där identifierade avvikelser föranleder Lex Maria- bedömning skickas de till respektive chefläkare. Klagomål direkt till enheten handläggs av verksamhetschefen och ska rapporteras i Medcontrol liksom klagomål via IVO, vilka rutinmässigt har gått till chefläkare för Lex Maria- bedömning. Alla ärenden från och till IVO har handlagts i samråd med Chefläkaravdelningen. Då Lex Mariaanmälan har varit aktuell och även vid andra klagomål av allvarligare natur har händelseanalys genomförts under ledning av utvecklingsledare och chefläkare. Risker och åtgärdsplaner tas tillvara för ett lärande i hela organisationen. Chefläkaravdelningen har ansvar för ärendehandläggningen gentemot IVO och andra medicinska frågor som kommer till förvaltningen. Att ta fram förvaltningsgemensamma riktlinjer utifrån identifierade behov ligger på chefläkarna tillsammans med det Medicinska rådet. Avdelningen representerar förvaltningen i en rad regionala sammanhang som har bäring på patientsäkerhet, exempelvis program- och prioriteringsråd, sektorsråd, läkemedelskommitté, funktionsgrupp chefläkare och regionala Strama. Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning sker via chefläkaravdelningen. Fördjupad analys av statistik från Medcontrol återförs till alla områdesledningar inom vårdval och beställd vård vid besök, vilket ger utrymme för en dialog med lokal förankring. Punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner genomfördes för tredje gången i maj Vi hade ett högt deltagande från både vårdval och beställd vård. Analys av resultaten visar att vi har förbättringsområden. Vi testar nu en modell för egenkontroll av vårdhygien på våra enheter. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt VGR:s enkätmodell har följts upp av våra apotekare. Uppföljning genom egenkontroll Uppföljning sker via chefläkaravdelningen. Fördjupad analys av statistik från Medcontrol återförs till alla områdesledningar inom vårdval och beställd vård vid besök, vilket ger utrymme för en dialog med lokal förankring. Punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner genomfördes för tredje gången i maj Vi hade ett högt deltagande från både vårdval och beställd vård. Analys av resultaten visar att vi har förbättringsområden. Vi testar nu en modell för egenkontroll av vårdhygien på våra enheter. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt VGR:s enkätmodell har följts upp av våra apotekare.

36 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan I Närhälsans plan för internkontroll har vi inkluderat riskområden kopplade till patientsäkerhet. Dessa följs upp och revideras årligen. Vissa av kvalitetsområdena som exempelvis på läkemedelsområdet följs via inrapporteringen enligt vårdvalens krav och kvalitetsböcker. Samverkan för att förebygga vårdskador Bl.a. används följande källor för uppföljning: Patientsäkerhetskulturmätningen Fritextsvaren i kulturmätningen Avvikelserapporter Öppna jämförelser underlag för patientsäkerhetsplanen underlag i strategiarbetet underlag för patientsäkerhetsarbetet för att utveckla vårt ledningssystem med exempelvis nya riktlinjer och för att identifiera kompetensutvecklingsbehov identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet Munin Näranalys identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet och regionfullmäktiges prioriterade mål identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet Concise/Insikt läkemedelsuppföljning MedRave Primärvårdsregistret Nationella diabetesregistret Luftvägsregistret identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet Patientnämnder identifiera förbättringsområden fr.a. i bemötandefrågor. Regional samordning och erfarenhetsutbyte Närhälsan har deltagit i regionens gemensamma patientsäkerhetsarbete.

37 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan Samverkan med patienter och närstående Patienter och i förekommande fall närstående inbjuds alltid att medverka vid händelseanalyser. På många av Närhälsans vårdcentraler, rehab. enheter och andra mottagningar har man kundråd och fokusgrupper för att ta tillvara synpunkter. Vår egen kundenkät och den nationella patientenkäten ger också underlag för förbättringsarbete. Avvikelsehantering Avvikelser utreds i första hand inom den egna verksamheten. I de fall allvarliga risker eller negativa händelser identifierats kontaktar verksamhetschefen chefläkaren för Lex Maria- bedömning. Om en händelseanalys är aktuell utförs denna av utredningsteamet tillsammans med verksamhetschef och berörda medarbetare. Patient/närstående involveras om möjligt alltid i utredningarna. Handlingsplaner tas fram av verksamheten med stöd av utredningsteamet och verksamhetschefen ansvarar för att genomföra planerade åtgärder. Utredningsteamet sprider kunskap om identifierade risker till hela organisationen via Medicinska rådet. Vi arbetar för att öka avvikelserapporteringen genom utbildningsinsatser riktade till i första hand chefer och medicinska rådgivare. Vi har under 2017 fortsatt att fördjupa våra analyser av statistik från Medcontrol och återför nu denna på områdesnivå. I den dialog som uppstår med våra chefer kan vi se ett ökat intresse för och engagemang i patientsäkerhetsfrågor. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet I Närhälsan säkerställs att personalen känner till rapporteringsskyldigheten i samband med introduktionen vid anställning. Varje chef håller sedan sina medarbetare uppdaterade på skyldigheten att registrera avvikelser. Ett viktigt moment är återkoppling av avvikelser på APT för att motivera till fortsatt registrering. Sammanställning av statistik från Medcontrol sker årligen på förvaltningsnivå. I samband med årsredovisningen görs fördjupning med återföring till ledningsgrupperna i Närhälsans alla primärvårdsområden. Dessa avrapporteringar brukar vara uppskattade tillfällen till dialog om patientsäkerhet. Utifrån sammanställning och analys av avvikelser identifieras områden som bör prioriteras i patientsäkerhetsplanen eller på annat sätt kommuniceras. Antalet avvikelseregistreringar har under 2017 ökat med 603 st och antalet registrerade avvikelser per årsarbetare har ökat från 0,76 till 0,83. Klagomål och synpunkter Vi har ett haft ett strukturerat sätt att ta emot och utreda klagomål som har kommit via IVO. Chefläkaravdelningen har varit mottagare av dessa ärenden från diariet och har kommunicerat med respektive verksamhetschef och övriga berörda samt överenskommit hur de ska utredas och besvaras. Alla klagomål från IVO har Lex Maria- bedömts. Övriga klagomål har handlagts av respektive chef, vid behov i samråd med chefläkaravdelningen. Efter årsskiftet då IVO:s roll förändras när det gäller klagomål kommer chefläkaravdelningen att vara ett fortsatt stöd till verksamhetscheferna vid behov.

38 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan Resultat Mottagna klagomål från IVO: av dessa anmälda enl Lex Maria: 2015: : : statistik saknas pga omläggning av diariet 2016: : : 15 Mottagna ärenden från patientnämnd: 2015: : : 919 Systematisk journalgranskning Närhälsan arbetar för närvarande inte med markörbaserad journalgranskning. Riskanalys Behov av riskanalyser identifieras i första hand inom Närhälsans säkerhetsorganisation. Styrgrupp utgör en del av förvaltningsledningen. Beredningsgrupp består av medarbetare från funktionerna IT, HR, ekonomi, kommunikation, chefläkare, utveckling och kansli. Vi anser att vi därmed får en bred täckning av förvaltningen och har möjlighet att fånga upp signaler och synpunkter från hela organisationen. Metoden anpassas efter den aktuella frågeställningen. Vi har inom vår organisation personer med kunskap i olika riskanalysmetoder. I riskanalyserna ingår alltid att upprätta en åtgärdsplan med planerad uppföljning. Riskanalys är utgångspunkten för Närhälsans internkontrollplan vilken innefattar även patientsäkerhetsdelar. Under 2017 har en riskanalys med tema patientsäkerhet genomförts med anledning av sviktande läkarbemanning på en vårdcentral. Utredning av händelser Vårdskada/risk för vårdskada utreds av något av våra team bestående av chefläkare och utvecklingsledare i samverkan med patient/anhörig och berörd verksamhet. Vi använder den metod för händelseanalys, som har utarbetats av Socialstyrelsen, SKL och Östergötlands läns landsting. Inom ramen risk- och händelseanalyser skrivs åtgärdsplaner. Systematisk uppföljning av dessa är på förvaltningsövergripande nivå ett utvecklingsområde för det kommande året. Antal händelseanalyser: 2015: : : 91

39 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan Metoder och metodstöd Vi har inte infört det webbaserade IT-verktyget Nitha eftersom det i hög grad upplevs som sjukhusorienterat och inte passar vår verksamhet. Under 2015 kartlade vi och beskrev områden i Nitha, som behöver anpassas till primärvårdsstrukturen med avsikten att kunna medverka till systemets utveckling. Vi arbetar med Nitha i de fall vi gör gemensamma utredningar med något av sjukhusen. Vi har inte heller arbetat med FRAM. Patienter/ närstående erbjuds alltid att medverka i våra utredningar. Lex Maria-anmälningar Avvikelser där ansvarig chef i samråd med medicinsk rådgivare bedömer att ärendet är eller kan motivera Lex Maria- anmälan skickar det i Medcontrol till områdets chefläkare för bedömning. Händelseanalys utförs vid klar eller möjlig Lex Maria av chefläkare och utvecklingsledare tillsammans med chef och berörda medarbetare. Patient/närstående medverkar eller intervjuas om möjligt alltid. En åtgärdsplan och tidplan för denna upprättas. Chefläkaren anmäler enligt Lex Maria och ska också följa upp åtgärdsplanen i de fall Närhälsan får kritik. Resultat Lex Maria 2015: : : 60 Sammanställning och analys I samband med årsredovisningen sammanställs årets statistik i Medcontrol av Chefläkaravdelningen. Fördjupad analys genomförs och återkoppling till förvaltningsledning sker. Fördjupad analys och återföring till alla primärvårdsområden sker härefter. Inom chefläkaravdelningen arbetar vi med resultaten som underlag vidare med patientsäkerhetsfrågorna. Informationssäkerhet Närhälsan arbetar systematiskt med IT- säkerhet i en gruppering med representation från ISIT, chefläkare, säkerhetschef, jurist. Vi har i samband med införandet av Asynja VISPH säker autentisering via SITHS-kort på alla datorer. Under året har vi börjar införa det till Asynja-VISPH kopplade loggranskningssystemet SALA, vilket bedöms höja nivån på samt på sikt underlätta loggranskningsrutinerna.

40 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan Särskilda områden Patientsäkerhetskultur (1.1) Patientsäkerhetskulturmätningen 2017 är för närvarande föremål för fördjupad analys i förvaltningen. Resultatet kommer beaktas när patientsäkerhetsplanen uppdateras Under 2017 har vi arbetat med vår patientsäkerhetsplan som bygger på föregående kulturmätning. Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården (3.1) Närhälsan deltar i den årliga nationella punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner och arbetar med resultaten. Antibiotikaresistens (3.2) Närhälsan arbetar i samverkan med Regionala Strama och utifrån Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård för minskad antibiotikaanvändning. Vi har Strama- ansvariga läkare på alla vårdcentraler och arbetar med Stramas riktlinjer och modeller för dialog och självreflektion runt förskrivning. Trycksår (3.3) Ej aktuellt i Närhälsan Strålsäkerhet (3.4) Ej aktuellt i Närhälsan Överbeläggningar (3.5) Ej aktuellt i Närhälsan Fallskador (3.6) Historiskt finns endast enstaka avvikelser om fallskador i eller runt våra lokaler. Vi arbetar riskförebyggande i lokalers utformning. Undernäring (3.7) Närhälsan har liksom övriga vårdcentraler i VGR under andra halvåret fått tillgång till dietister med prioriterat uppdrag att motverka undernäring. Läkemedelsrelaterade skador (3.8) Följs upp genom avvikelsehanteringssystemet. Patientsäkerhetsutbildning (3.10) Chefläkare deltar i regionala och nationella nätverk. Flera har under året gått utbildning för chefläkare arrangerad av Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Läkarförbundet och Svenska läkarsällskapet. Övergripande mål och strategier för 2018 Under 2018 kommer vi att uppdatera vår handlingsplan för patientsäkerhet utifrån den mätning av patientsäkerhetskultur som genomfördes hösten I vår plan hade vi valt fyra fokusområden från föregående kulturmätningar och också fångat upp resultaten av vår fördjupade analys av Medcontrol- statistik. Dessa fokusområden var remisshanteringsrutiner, uppföljning av beslut, ökad kvalitet i dokumentation samt vaccinationer.

41 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Patientsäkerhetsberättelse Närhälsan Den nya patientsäkerhetsplanen kommer att vara styrande för hur vi arbetar under de kommande åren. Vi har också inlett ett arbete med att identifiera metoder för att bli mer proaktiva i förvaltningens patientsäkerhetsarbete. Bl.a. studerar vi hur man i har arbetat med patientsäkerhet i primärvårdsmiljö i andra delar av världen. Målet är att använda delar av detta i kommande patientsäkerhetsplan och att försöka påverka vårt kommande vårdinformationssystem i en riktning som ger ökat stöd i patientsäkerhetshänseenden. Vi kommer också att arbeta vidare med bl.a. följande områden: Årlig punktprevalensmätning av basala hygienrutiner klädkod. Återföring av MCP statistik nedbruten på områdesnivå. Läkemedelsgenomgångar Hembesök Minskad förskrivning av antibiotika utifrån Strama. Minskad förskrivning av lugnande medel/sömnläkemedel utifrån regional handlingsplan. Minskad förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre. Implementering av nya regionala medicinska riktlinjer och i samband med detta riskbedömer införandet från ett arbetsmiljöperspektiv vilket också har bäring på patientsäkerhet.

42 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Matris för Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan år 2017 Förvaltning Blåtonade fält fylls i direkt i excelarket Närhälsan Ifyllt formulär mejlas senast den 15/ till karin.a.lundgren@vgregion.se Samtliga svar avser på förvaltningsnivå Område Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården (IQ) Ansvar enligt patientsäkerhetsplanen för 2017 Förbättringsarbete på verksamhetsnivå med stöd från förvaltningsledningen och vårdhygienenhet Angivna mål enligt PS-planen 2017 Vårdrelaterade infektioner ska understiga 6% för regionen som helhet, varje förvaltning har egna mål Har målen uppfyllts under 2017? (Beskriv helst i siffror, annars med kortfattad text; ange i förekommande fall de uppgifter som efterfrågas) Måltal för incidens av VRI enligt Infektionsverktyget (IV) för förvaltningen 2017 och incidens enligt IV 2016 och 2017: Kommentarer Sammanställning av antalet och omfattning av utbrott (minst ett sekundärfall) med smittspridning av resistenta bakterier (MRSA, VRE, ESBL) Att skapa rutiner för att mäta och följa. Antal utbrott med smittspridning, sammanlagt antal sekundärfall: Sammanställning av antalet indexfall Att skapa rutiner för att mäta och följa. (kända eller nya) med MRSA, VRE eller ESBL som lett till smittspårningsåtgärder (odling på medpatienter) utan smittspridning Antal smittspårningar kring indexfall utan sekundärfall: Antibiotikaresistens: sjukhusvård (sluten och öppen) (TÅ) Utse och ge långsiktigt uppdrag till sjukhusstramagrupp inom egna förvaltningen Sjukhusstramagrupp finns inom förvaltningen Finns sjukhusstramagrupp inom förvaltningen? (Ja/nej) kontakt (verktygs-) läkare ska uppmärksammma klinikledning rörande det lokala förskrivarmönstret och följsamhet till behandlingsriktlinjerna med stöd av Strama alla antal verksamheter där dialogmöte inkluderandes klinikledning, kontaktläkare och strama har genomförts under året Öka följsamheten till behandlingsriktlinjern Antibiotikaronder har införts på minst en Antal verksamheter där antibiotikaronder införts verksamhet med hög antibiotikaförskrivning Minskad totalförskrivning av antibiotika Totala förbrukningen av antibiotika på rekvisition (DDD/vårddygn och år) för 2017 och förändring i % jämfört 2015 (måltal= minskning, rekvisitionsdata): Antibiotikarecept/1000 invånare i Västra Götaland (VGR) som alla enheter sammantaget inom förvaltningen har förskrivit till personer bosatta i VGR och jämfört 2015 års förskrivning (måltal=minskning): Antal patienter som antibiotikabehandlats för afebril UVI under 2017 och förändring i % jämfört 2015 (måltal= minskning, infektionsverktygsdata):

43 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Matris för Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan år 2017 Minskad förskrivning av breda och resistensdrivande antibiotika Andel patienter med afebril urinvägsinfektion som initialt behandlas med kinoloner (måltal<10%, infektionsverktygsdata): Andel patienter med samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicillin V eller G (måltal>55 %, infektionsverktygsdata): Andel av penicillin /penicillin+ cefalosporin+piperacillin-tazobactam (parenterala beredningar mätt i DDD) (måltal 70 %, rekvisitionsdata): Antibiotikaresistens: Kontakt (verktygs-) läkare finns inom varje närsjukvård och primärvård (TÅ) verksamhet 100% Andel verksamheter som har kontaktläkare till Strama (%): 100 % Kontaktläkare inom primärvården ska Förskrivningen av antibiotika på recept ska sprida kunskap och uppmärksamhet minska. rörande det lokala förskrivarmönstret och så att följsamhet till behandlingsriktlinjerna ökar Minskad förskrivning av breda och resistensdrivande antibiotika Antibiotikarecept/1000 invånare i Västra Götaland (VGR) som alla enheter sammantaget inom förvaltningen har förskrivit till personer bosatta i VGR och jämfört 2015 års förskrivning (måltal=minskning): , ,2 Andel kinoloner/uvi-antibitika till vuxna kvinnor (måltal <10 %): ,6 % ,7 % Antibiotikaresistens: tandvård (TÅ) Antibiotikaansvarig tandläkare ska finns inom varje verksamhet 100% Andel verksamheter som har en utsedd antibiotikaansvarig tandläkare (%): Följsamheten till behandlingsriktlinjerna ökar minskad totalförskrivning av antibiotika Antibiotikarecept/1000 invånare i Västra Götaland (VGR) som alla enheter sammantaget inom förvaltningen har förskrivit till personer bosatta i VGR och jämfört 2015 års förskrivning (måltal=minskning): Trycksår (AR) Minska förekomsten av trycksår Förekomst av trycksår kategori 2-4 i somatisk slutenvård för vuxna ska understiga 5% mätt med punktprevalensmätning Fallvårdskador (AR) Antal fallvårdskador ska halveras till jämfört med 2015 Andel patienter (%) med trycksår kat 2-4 i somatisk sluten vård enligt PPM vecka : Antal fallvårdskador uppskattat genom markörbaserad journalgranskning (MJG): ej aktuellt i Närhälsan ej aktuellt i Närhälsan Antal fallhändelser rapporterade i MedControlPRO (MCP) 2015 respektive 2017: Läkemedelsrelaterade skador Andel listade patienter, 75 år och äldre, som får olämpliga läkemedel (indikator enligt VGPV). Andel (%) 2016 respektive 2017: %, ,4 %

44 17 Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan PVV Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan 2017 : Matris för Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan år 2017 Olämpliga läkemedel till personer, 75 år och äldre, ska minska mot föregående år (specialistvården) Andel (%) 2016 respektive 2017: ,2, ,2 Anvariga (ange sinom parentes) AR IQ TÅ agneta.resare@vgregion.se ingemar.qvarfordt@vgregion.se christina.ahren@vgregion.se

45 Lokalmässiga förutsättningar inför start av ny familjecentral i stadsdelarna Majorna/Linné och Centrum, Göteborg : Tjänsteutlåtande Lokalmässiga förutsättningar inför start av ny familjecentral i stadsdelarna Majorna/Linné och Centrum, Göteborg 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Åsa Cronberg Lind Telefon: E-post: asa.m.lind@vgregion.se Till primärvårdstyrelsen Lokalmässiga förutsättningar inför start av ny familjecentral i stadsdelarna Majorna/Linné och Centrum, Göteborg Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till Västfastigheter att utreda de lokalmässiga förutsättningarna för att etablera familjecentral på Fjärde Långgatan 48, i anslutning till Närhälsan Masthugget vårdcentral/ Närhälsan Linnéstaden barnavårdscentral och Närhälsan Linnéstaden barnmorskemottagning. Sammanfattning av ärendet I stadsdelarna Majorna/Linné och Centrum finns behov av att etablera en familjecentral. Det finns en tillgänglig lokal på cirka 500 kvadratmeter på Fjärde Långgatan 48 i anslutning till befintlig verksamhet, men lokalen behöver byggas om för att kunna användas för ändamålet. Fördjupad beskrivning av ärendet För närvarande finns det en mindre familjecentral som ligger i anslutning till Närhälsan Kungssten vårdcentral i de aktuella stadsdelarna. Det har länge funnits önskemål om etablerande av en mer centralt belägen familjecentral med större kapacitet, bland annat från respektive stadsdelsförvaltningar. Det finns en ledig lokal på cirka 500 kvadratmeter med möjligheten att samlokalisera Närhälsan Linnéstaden barnavårdscentral, som har cirka 1500 barn inskrivna, och öppen förskola. I samma uppgång finns även Närhälsan Masthugget vårdcentral och Närhälsan Linnéstaden barnmorskemottagning. Lokalen är för närvarande inte inredd alls utan den behöver iordningställas, bland annat sättas upp mellanväggar, dras ledningar för vatten och avlopp med mera. Finansiering I ett första skede gäller det att utreda vad en ombyggnad kommer att kosta. När detta är klarlagt behöver primärvårdsstyrelsen fatta nytt beslut gällande etablering. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

46 Lokalmässiga förutsättningar inför start av ny familjecentral i stadsdelarna Majorna/Linné och Centrum, Göteborg : Tjänsteutlåtande Lokalmässiga förutsättningar inför start av ny familjecentral i stadsdelarna Majorna/Linné och Centrum, Göteborg Datum Diarienummer PVV (2) Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Åsa Lind Primärvårdschef Besluten skickas till Västfastigheter för genomförande, vastfastigheter@vgregion.se.

47 alyta för verksamhet barn och unga med psykisk ohälsa (UPH) på Närhälsan Dalaberg vårdcentral : Tjänsteutlåtande Tilläggshyresavtal för utökad lokalyta för verksamhet barn och unga med psykisk ohälsa (UPH) på Närhälsan Dalaberg vårdcentral 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Mats Dahl Telefon: E-post: mats.dahl@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Tilläggshyresavtal för utökad lokalyta för verksamhet barn och unga med psykisk ohälsa (UPH) på Närhälsan Dalaberg vårdcentral Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen beslutar att teckna ett sjuårigt tilläggshyresavtal för utökad lokalyta på Närhälsan Dalaberg vårdcentral, för verksamheten barn och unga med psykisk ohälsa. 2. Primärvårdsstyrelsen förklarar paragrafen för omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Närhälsan Dalaberg vårdcentral beviljades ombyggnation av vårdcentral, utökning av lokalyta inklusive ombyggnation, i oktober 2016 (PVV ), i och med att man fått ett tilläggsuppdrag Stärkt första linjens vård vid psykisk ohälsa hos barn och unga. Hyresförhandling har nu skett och ett förslag till tilläggsavtal för sju år finns framtaget för perioden , med en total kostnad om 1,4 mnkr räntefritt. Fördjupad beskrivning av ärendet Närhälsan Dalaberg vårdcentral har under flera års tid haft ett negativt ekonomiskt utfall med överdrag och vissa andra problem inklusive att man 2015 fick föreläggande från Arbetsmiljöverket rörande arbetsmiljön som inte var acceptabel. En ny vårdcentralchef tillsattes vid samma tidpunkt som påbörjade ett omfattande förändringsarbete. Ett beslut togs i primärvårdsstyrelsen i oktober 2016, (PVV ), om att man skulle få genomföra en ombyggnation samt att man också skulle utöka sina ytor genom övertag av barnmorskemottagningens lokaler, inklusive ombyggnation, eftersom man också fått ett tilläggsuppdrag Stärkt första linjens vård vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom (UPH). Man har sedan dess förbättrat arbetsmiljön, ekonomin har vänts i överskott de senaste två åren, ökat antal listade, förbättrat diagnossättning och kvalitetsutfall. Verksamheten har kommit igång med UPH-delen i full omfattning efter att man blev fullbemannad september 2017, och att man då också fått tillgång till dessa lokaler när barnmorskemottagningen flyttat ut. Ombyggnation pågår av både Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

48 alyta för verksamhet barn och unga med psykisk ohälsa (UPH) på Närhälsan Dalaberg vårdcentral : Tjänsteutlåtande Tilläggshyresavtal för utökad lokalyta för verksamhet barn och unga med psykisk ohälsa (UPH) på Närhälsan Dalaberg vårdcentral Datum Diarienummer PVV (2) vårdcentral och UPH-delen. Ombyggnationskostnaderna för tilläggsuppdragsdelen uppgår till 1,4 mnkr. Förhandling med hyresvärd har skett och förslag föreligger att man dels inte får någon ränteuppräkning på denna kostnad samt skriver ett tilläggsavtal på sju år med startdatum till och med som då blir 200 tkr årligen att läggas till befintlig hyra på 208 tkr, det vill säga total hyreskostnad för denna lokalyta på 408 tkr årligen. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Mats Dahl Primärvårdschef

49 Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad 20 Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral - PVV Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral :

50 20 Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral - PVV Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral : Tjänsteutlåtande Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Lars Gotthardsson Telefon: E-post: lars.gotthardsson@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner förslag till ombyggnad/renovering av lokaler för Närhälsan Oden vårdcentral. 2. Primärvårdsstyrelsen beslutar om att teckna ett hyreskontrakt på 10 år med hyresvärden. Sammanfattning av ärendet Nedläggningen av Närhälsan Floby vårdcentral 2015 medförde stora konsekvenser för de övriga vårdcentralerna i Falköpingsområdet. Närhälsan Oden vårdcentral drabbades mest, med stor förlust av läkare och sköterskor, vilket i sin tur ledde till försämrat varumärke på grund av lägre tillgänglighet och försämrad kvalité. Att återuppbygga varumärket för Närhälsan Oden vårdcentral har kostat både pengar och hårt arbete, med insatser för rekrytering och att täcka upp med bemanningsläkare. Successivt har situationen blivit bättre, med ökad rekrytering av fast personal, högre tillgänglighet, högre kvalitet och förbättrade intäkter, även om full balans i ekonomin ännu inte uppnåtts. Fortsättningsvis behöver verksamheten både på vårdcentralen och beställda verksamheter utvecklas, och bland annat innebär detta ett behov av omflyttningar och därmed sammanhängande lokaljusteringar. Vi kommer då att få en större grad av samlokalisering mellan de olika delarna av Närhälsans verksamhet i Falköping, vilket i sin tur ger förutsättningar för samutnyttjande av till exempel personalutrymmen och konferensrum. Fördjupad beskrivning av ärendet - Ungdomsmottagningen behöver flytta in från en helt annan adress i kommunen, bland annat av patient- och personalsäkerhetsskäl. - Barn och ungas psykiska hälsa ny verksamhet etableras. - Barnmorskemottagningen flyttar och utökas. - Omflyttning av vårdcentralens psykosociala team. - Vårdcentralen växer, ökad pålistning. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

51 20 Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral - PVV Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral : Tjänsteutlåtande Ombyggnation av Närhälsan Oden vårdcentral Datum Diarienummer PVV (2) Finansiering och resurskonsekvenser av beslutet Förändringarna innebär måttligt ökade hyreskostnader, för vårdcentralens del i storleksordningen 5,3 %, förutom en tillkommande kostnad för barn och ungas psykiska hälsa. Dock sker en ökning av sammanlagd yta, och i själva verket är kvm-priset oförändrat! Nya hyresnivåer: Ungdomsmottagningen Barnmorskemottagningen Vårdcentralen Mottagning för barn och ungas hälsa Städcentral (faktureras regionservice) Ovanstående förutsätter ett 10-årigt hyreskontrakt. Med kortare tid skulle verksamheternas kostnader bli betydligt högre. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Lars Gotthardsson Primärvårdschef Besluten skickas till Västfastigheter, vastfastigheter@vgregion.se. Lena Torstensson, lena.torstensson@vgregion.se.

52 bs arbete i omställning av vården utifrån ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab 2018 : Tjänsteutlåtande Närhälsan Rehabs arbete i omställning av vården utifrån ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Helen Jarl Telefon: E-post: helen.jarl@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Rehabs arbete i omställning av vården utifrån ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab 2018 Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning av ärendet Projektet Nära vård i Norra Skaraborg är en del av omställningen i Västra Götaland. Deltagande från Närhälsan rehab efterfrågas i stor utsträckning, men stöds inte av ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab För att möjliggöra för rehab att delta i projektet finns ett förslag från östra hälsooch sjukvårdsnämnden att ge Närhälsan rehab ett tilläggsuppdrag under perioden Fördjupad beskrivning av ärendet Omställningen av hälso- och sjukvården Det kommer bli fler äldre med fler kroniska sjukdomar. Individerna har behov av samordning, koordinering och kontinuitet i vård och omsorg. Framtiden innebär mer öppen vård, vård i hemmet och mer avancerad vård utanför sjukhusen. Vården behöver utveckla nya arbetssätt och tekniska lösningar för att möta individens behov av nära vård och omsorg Nära vård norra Skaraborg Ett pilotprojekt som är en del av omställningen i Västra Götaland. Projektet leds av en politisk styrgrupp med representanter från östra hälso- och sjukvårdsnämnden, styrelsen för Skaraborgs sjukhus, primärvårdsstyrelsen, styrelsen för beställd primärvård, styrelsen för habilitering & hälsa, tandvårdsstyrelsen, kommunerna i Mariestad, Töreboda och Gullspång och privata vårdcentralerna. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

53 bs arbete i omställning av vården utifrån ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab 2018 : Tjänsteutlåtande Närhälsan Rehabs arbete i omställning av vården utifrån ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab 2018 Datum Diarienummer PVV (2) Projektet består av fem delområden: Mobil närvård. Nära vård och omsorg. Förebyggande vård och omsorg. Organisering och finansiering. Forskning och utveckling. Genomförandefas Projektets målbild är en sammanhållen och tillgänglig nära vård- och omsorg som skapar trygghet och delaktighet för invånarna i norra Skaraborg. Vi samarbetar för en jämlik och säker vård och omsorg av hög kvalitet och vi använder våra gemensamma resurser effektivt. Delområde förebyggande vård Inom detta delområde avser projektet att etablera multiprofessionella team med en funktion som inriktar sig på uppsökande verksamhet och tidig bedömning av individers behov. Målgruppen är invånare över 67 år som inte tidigare haft regelbunden och nära kontakt med hälso- och sjukvården och mötena med individen sker i deras hem. Kontaktvägen in är individen själv eller närstående och ska förenkla invånarnas kontakt med vård och omsorgsverksamheten i primärvård och kommun genom att skapa en väg in. Samordnad individuell vårdplanering (SIP) kommer att användas som arbetsmetod. Arbetssättet ska provas under minst två år, därefter sker en uppföljning. Förslaget att Närhälsan rehab ska arbeta i ett projekt med uppsökande verksamhet stöds inte av ersättningsmodellen i Krav- och kvalitetsboken. Rehab får inte heller någon ersättning för samordnad individuell vårdplanering. Närhälsan rehab deltar i olika arbetsgrupper inom projektet och ansvarig områdeschef är Maria Qvarnström. Generellt sett är det mycket möten som medarbetare förväntas delta i, där ingen ersättning utgår. För att möjliggöra för rehab att delta i projektet finns ett förslag från östra hälso- och sjukvårdsnämnden att ge Närhälsan rehab ett tilläggsuppdrag under perioden Beredning Förslaget är berett av primärvårdschef och områdeschef inom Närhälsan rehab. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Helen Jarl Primärvårdschef Rehabilitering

54 s - Lerum år PVV Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 : Tjänsteutlåtande Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Cathrine Thanner Telefon: E-post: cathrine.thanner@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Tjänsteutlåtande Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen fastställer Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås Lerum år Sammanfattning av ärendet SAMLA, som är en politiskt styrd nybildad vårdsamverkansorganisation, tog ut riktningen för 2018 års samverkansarbete i slutet av november Med utgångspunkt från inriktningen enades politikerna om en samverkansplan för hälsa och den nära vården som föreslås sträcka sig till och med den 31 december Föreliggande samverkansplan antogs av SAMLA:s politiska samrådsgrupp den 2 februari 2018 och översänds nu till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för fastställande. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Förvaltningschef Cathrine Thanner Primärvårdschef Bilagor Följebrev Skrivelse från SAMLA förslag om att fastställa samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås Lerum år Skrivelse från SAMLA förslag om att fastställa samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås Lerum år Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

55 s - Lerum år PVV Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 : Tjänsteutlåtande Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 Datum Diarienummer PVV (2) Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås Lerum år Besluten skickas till SAMLA, processledare Carina Westerelve, carina.westerelve@alingsas.se.

56 amverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 : Följebrev - Skrivelse från SAMLA förslag om att fastställa samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås-Lerum år 2018 Från: carina.westerelve@alingsas.se Skickat: den 19 februari :48 Till: HSN Västra FB; PV Närhälsan; Habiliteringochhälsa; AL Alingsåsstyrelse; kommunstyrelsen@alingsas.se; kommun@lerum.se; Info_post; vard.aldreomsorg@alingsas.se Kopia: karin.alvermalm@alingsas.se; cecilia.knutsson@alingsas.se; catharina.johansson@alingsas.se; christina.alvelin@lerum.se; elisabeth.westin@lerum.se; Martin Rösman; Anna Karlsson; Cathrine Thanner; Helena Blomkvist; Gunlög Hedtjärn; jni@medpro.eu; frida.perciwall-mattsson@brackediakoni.se; Maja Berndes; Linda Axelsson Ödman; Marie Eriksson; Eva Glädt; micaela.kronbergthor@alingsas.se Ämne: Skrivelse från SAMLA Bifogade filer: SAMLA-skrivelse SAMLAs samverkansplan 2018.pdf; SAMLAs Plan för hälsa och den nära vården år2018_fastställd_ pdf Hej! Härmed översänds från samverkansorganisationen i Alingsås- Lerumområdet SAMLA, för beslut snarast möjligt i ingående nämnder och styrelser, samverkansplan för hälsa och den nära vården år 2018 i Alingsås-Lerumområdet Hälsningar Carina Westerelve Processledare SAMLA tele: epost:carina.westerelve@alingsas.se

57 Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 : Skrivelse från SAMLA - förslag om att fastställa samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås-Lerum år 2018 Carina Westerelve Datum Processledare Mobil: carina.westerelve@alingsas.se Till: Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus Styrelsen för Alingsås sjukhus Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för Habilitering och hälsa Tandvårdstyrelsen Vård och äldreomsorgsnämnden samt Kommunstyrelsen Alingsås kommun Kommunstyrelsen Lerums kommun Fastställande av SAMLAs samverkansplan för hälsa och den nära vården Ärende SAMLA som är en politiskt styrd, nybildad vårdsamverkansorganisation tog ut riktningen för 2018 års samverkansarbete i slutet av november Med utgångspunkt från inriktningen enades politikerna om en samverkansplan för hälsa och den nära vården som föreslås sträcka sig till och med den 31 december Föreliggande samverkansplan antogs av SAMLAs politiska samrådsgrupp den 2 februari och översänds nu till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för fastställande. Beslutsunderlag Samverkansplan för hälsa och den nära vården år 2018, antagen Bakgrund SAMLA bildades år 2017 och är en vårdsamverkansorganisation för hälsa och nära vård i Alingsås och Lerum. Närvårdssamverkan är till för invånare, som har behov av samordnade och samtidiga vårdåtgärder och insatser från både kommun och region. Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna processer mellan flera vård- och insatsgivare där den totala kvaliteten i

58 Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 : Skrivelse från SAMLA - förslag om att fastställa samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås-Lerum år 2018 samverkan kring individen är det som ger mervärde för individen. Vården och insatserna ska av den enskilde upplevas som sömlös. Arbetssättet i SAMLA utgår från huvudmännens samlade insats och personcentrerade förhållningsätt för att skapa en helhet utifrån den enskildes perspektiv. Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och insatsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna. Närvårdsamverkan är en funktion i SAMLA som omfattas av: Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, Vårdval Rehab, beställd Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab), Habilitering och hälsa, tandvården Alingsås lasarett, Södra Älvsborgs sjukhus Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Alingsås- och Lerums kommuner Hälso- och sjukvårdsnämnden Väst Målgruppen är de individer och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vårdåtgärder och insatser från både kommunen och regionen. Basen för närsjukvården utgörs av primärvården. En handlingsplan kopplad till föreliggande samverkansplan för hälsa och den nära vården kommer att utarbetats av SAMLAs samordningsgrupp i syfte att utveckla och följa upp fokusområdena och målen i samverkansplanen för hälsa och den nära vården. Micaela Kronberg Thor Ordförande Politisk samrådsgrupp Catharina Johansson Ordförande Samordningsgruppen Beslut skickas till: SAMLAs processledare Carina Westerelve, carina.westerelve@alingsas.se 2

59 A-området Alingsås - Lerum år PVV Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 : Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås-Lerum år 2018 Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA området Alingsås-Lerum År 2018 Politiskt antagen av SAMLAs samrådsgrupp

60 A-området Alingsås - Lerum år PVV Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 : Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås-Lerum år 2018 Samverkansplan år SAMLA SAMLA bildades år 2017 och är en samverkansorganisation för nära vård i Alingsås och Lerum. Närvårdssamverkan är till för invånare, som har behov av samordnade och samtidiga vårdåtgärder och insatser från både kommun och region. Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna processer mellan flera vård- och insatsgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring individen är det som ger mervärde för individen. Vården och insatserna ska av den enskilde upplevas som sömlös. Arbetssättet i SAMLA utgår från huvudmännens samlade insats och personcentrerade förhållningsätt för att skapa en helhet utifrån den enskildes perspektiv. Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och insatsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna. Närvårdsamverkan är en funktion i SAMLA som omfattas av: Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, Vårdval Rehab, beställd Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab), Habilitering och hälsa, tandvården Alingsås lasarett, Södra Älvsborgs sjukhus Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Alingsås- och Lerums kommuner Hälso- och sjukvårdsnämnden Väst Målgruppen är de individer och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vårdåtgärder och insatser från både kommunen och regionen. Grupper som särskilt bör uppmärksammas: Barn och unga Psykisk hälsa och/eller missbruk Äldre och personer med vård i livets slut Personer med funktionsnedsättningar finns i alla åldrar och inkluderas i de grupper som särskilt bör uppmärksammas. Sida 2 av 10

61 A-området Alingsås - Lerum år PVV Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 : Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås-Lerum år 2018 I Västra Götalandsregionen används begreppet närsjukvård som ett samlat begrepp för den vård, oavsett driftsform, som ges för att tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är: vanligt förekommande i befolkningen ofta återkommande för individen samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt Basen för närsjukvården utgörs av primärvården. Närvårdsamverkan Närvårdsamverkan sker på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på verksamhetsnivå. Samverkan på politisk och ledningsnivå skapar legitimitet och struktur. SAMLAs utvecklingsgrupper Utvecklingsgrupperna fungerar som samordningsgrupp på delregional nivå och verka för följsamhet till gemensamma avtal och överenskommelser mellan Västra Götalandsregionen och Västra Götalands 49 kommuner. Utvecklingsgrupperna uppdrag är att bereda frågor inom området när det finns behov av delregional samordning. Representanterna från de ingående verksamheterna har beslutmandat utifrån utvecklingsgruppens uppdrag. SAMLAs samordningsgrupp SAMLAs samordningsgrupp ansvarar för övergripande strategiska samverkansfrågor mellan vård- och insatsgivare. Samordningsgruppen har ansvaret att koordinera, följa upp, utveckla och fatta inriktningsbeslut i frågor som är gemensamma. Samordningsgruppen består av förvaltningschefer eller personer medmotsvarande beslutsmandat från kommun och region samt representanter för privata vårdgivare inom vårdvalssystem som regleras av Lagen om valfrihet (LOV). SAMLAs politiska samrådsgrupp SAMLA politiska samrådsgrupp har till uppgift att med ett utförar- och beställarperspektiv föra en regelbunden politisk dialog kring gemensamma närvårdsfrågor. Även att skapa förutsättningar för politiskt samförstånd för att tillgodose medborgarnas behov av en väl fungerande närvårdsamverkan. Därutöver har SAMLAs politiska samrådsgrupp till uppgift att följa upp resultaten av närvårdssamverkan utifrån fastställda målområden. SAMLAs politiska samrådsgrupp är sammansatt av ordförande samt en eller två valda representanter från Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, Primärvårdsstyrelsen, Styrelsen för beställd primärvård, Styrelsen för habilitering och hälsa, Tandvårdsstyrelsen, Styrelsen för Alingsås sjukhus, Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus, Kommun styrelsen, Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsnämnden, Alingsås kommun, Kommunstyrelsen, Lerums kommun Sida 3 av 10

62 A-området Alingsås - Lerum år PVV Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås - Lerum år 2018 : Samverkansplan för hälsa och den nära vården inom SAMLA-området Alingsås-Lerum år 2018 Föreliggande samverkansplan är politiskt beslutad i SAMLAs politiska samrådsgrupp. Planen är bearbetad i samordningsgruppen och politiskt förankrad i ingående vårdgivares respektive nämnder och styrelser. Genomförandet bör ske i linjeorganisationen där utvecklingsgrupperna utgör basen för den lokala samverkan och gemensamma arbetet för att nå målen. Samverkansplanen revideras under våren Samverkansstruktur Sida 4 av 10