Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Synen på karriär Perspective on Careership Catrin Arbelius Sanna Byröd Bergström Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Mikael Ottoson Datum för slutseminarium: Handledare: Lars Pålsson Syll

2

3 Sammanfattning Karriären är för många en stor del av livet och definitionen av en karriär kan ses på ett antal olika sätt. Att skapa en karriär kan för olika människor ha olika mening och i förestående studie har syftet varit att undersöka hur ett antal gymnasieungdomar ser på begreppet karriär. I arbetet besvaras frågeställningarna Hur ser ungdomar på begreppet karriär? och Vilka faktorer spelar in i deras syn på karriärbegreppet? Genom detta är förhoppningen att skapa en djupare förståelse kring vilken syn våra respondenter har på begreppet karriär. Genom en kvalitativ metod, djupintervjuer med sju ungdomar, har empirin samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera är Careership theory, SCCT och STF. Utifrån dessa har ett antal centrala teoretiska begrepp valts ut; Handlingshorisont, Habitus, Upplevd självförmåga, Förväntat resultat, Målsättning samt ett antal influenser ur meta-teorin STF. Studiens resultat visar fyra gemensamma drag i respondenternas berättelser vad gäller begreppet karriär. Dessa fyra är: att ha en utbildning, att det är en process, att man ska trivas på arbetsplatsen och att man kan leva på inkomsten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av begreppet karriär är samhället och dess normer, familjen, utbildning och arbetsmarknaden. Nyckelord: Karriär, Påverkansfaktorer, Försörjning, Familj, Utbildning.

4 Förord Författarnas tack Först och främst vill vi ge ett stort tack till våra respondenter som givit oss värdefulla berättelser och låtit oss ta del av sina tankar. Deras rika berättelser har legat till grund för studien och gav oss en värdefull inblick i hur dagens ungdomar kan se på begreppet karriär. Ytterligare ett tack vill vi rikta till den skolpersonal som hjälpt oss i sökandet av respondenter. Utan deras hjälp hade vi inte fått möjligheten att få kontakt med möjliga respondenter. Vi vill också tacka Lars Pålsson Syll, vår handledare, för ett bra samarbete och tips kring hur en uppsats bör struktureras. Sist men inte minst vill vi också tacka Frida Wikstrand för konstruktiv hjälp vid starten av studien. Genom handfasta råd fick vi hjälp med att fokusera ämnesområdet samt tips kring användandet av viss teori. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete under studiens gång. Arbetsfördelning Arbetsfördelningen under processen har präglats av samarbete. Från arbetets start med intervjuer till författandet av samtliga kapitel har vi arbetat tillsammans. Den enda uppdelningen som gjorts har varit transkriberingen av intervjuerna, vilka fördelats jämnt mellan oss. Samtliga kapitel har justerats och korrekturlästs av oss båda.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Tidigare forskning Möjligheternas Horisont Social Representations of Career and Career Guidance Career planning orientations of disadvantaged high school boys Sammanfattning Teori Careership Handlingshorisont Habitus Social Cognitive Career Theory A systems theory framework of career development (STF) Sammanfattning Metod Metodval och metoddiskussion Urval Datainsamling Validitet och Reliabilitet Analysform Etiska ställningstaganden Sammanfattning Resultat Respondenter Försörjning, intresse och lycka Familj, utbildning, arbetsmarknad och samhällets normer Sammanfattning... 30

6 6. Analys Hur ser ungdomarna på begreppet karriär? Möjligheter och begränsningar Uppfattad kapacitet Vilka faktorer spelar in i ungdomars syn på begreppet karriär? Influenser Familj Utbildning Arbetsmarknad Samhällets normer Värderingar Sammanfattning Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Teoridiskussion Förslag på fortsatt forskning Referenslista Bilaga Bilaga

7 1. Inledning I det här kapitlet återfinns en introduktion till ämnesområdet samt en specificering kring det valda problemområdet som mynnar ut i studiens syfte och de frågeställningar som ämnas undersökas. I kapitlet finns även en begreppsdefinition och en beskrivning av uppsatsens disposition. Att göra karriär är idag ett uttryck som de flesta människor har en uppfattning om, oavsett om den är positiv eller negativ. Vår inställning är att det finns skillnader i individens uppfattning av innebörden av begreppet karriär. För en del individer kan det innebära att ha ett arbete där man trivs medan andra kan se det som att bli framgångsrik och nå en hög position. Oavsett vilket så är arbete idag en stor del av många människors vardag och arbetslivet påverkar hur trivsamt den enskilda individen upplever sitt liv. Vad som anses vara en trivsam livssituation skiljer sig mellan individer men att arbetet har en stor påverkan tror vi är en allmän uppfattning då många timmar spenderas på arbetsplatsen. Ulfsdotter Eriksson som är filosofie doktor i Sociologi och universitetslektor vid Göteborgs Universitet, menar att karriär är något som tar vid då en individ befinner sig i arbetslivet (2012, 68). Hon beskriver också karriär som den utveckling som följer efter ett visst utbildningsval. Det val som ungdomar gör till gymnasiet kan ses som ett sådant utbildningsval. Vid avslutad gymnasieutbildning ställs många ungdomar inför ännu ett utbildningsval som sedan kan komma att forma deras framtida karriär. Det här har väckt vårt intresse kring hur dagens ungdomar ser på begreppet karriär då de ännu inte tagit steget in på arbetsmarknaden. Begreppet karriär kan definieras på ett antal olika sätt. I Svenska akademins ordbok beskrivs det exempelvis som passerande av graderna inom ett yrke (SAOB.se). Till skillnad från den definition som återfinns i den engelska motsvarigheten till Svenska Akademins Ordbok; A person's course or progress through life (or a distinct portion of life) (OED.com). Den svenska definitionen syftar till yrkeslivet medan den engelska definitionen ser till helheten. Den helhetsbild som finns i den engelska definitionen förklaras också av Dresch och Loven (2003) som menar att karriär idag omfattar fler 1

8 aspekter av individens liv och alla de roller som hen har under livets gång. Författarna, som båda har en forskarbakgrund inom vägledningsfältet, menar också att karriärutvecklingsprogram därför måste ta hänsyn till ett antal faktorer såsom samhällsengagemang, yrkeskarriär, fritidsintressen, kulturell bakgrund m.m. Alltså den mer holistiska synen på människan och dess karriärutveckling. Ett annat perspektiv beskrivs i Gillberg, filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet, (2010, 78) om den allt mer individualiserade arbetsmarknaden. Författaren refererar till Florida (2005) och Allvin (1997) och skriver att den enskilde individen blir allt mer ansvarig för den egna rollen i systemet. Det beskrivs även att allt fler personer blir tvungna att själva ta ansvar för, planera och utföra handlingar i arbetslivet. Sophie Linghag, som är ekonomie doktor och lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (2009) beskriver en vanlig föreställning om karriär som en hierarkisk, linjär rörelse uppåt genom redan definierade steg i en organisation. Vidare skriver författaren att En snäv definition av karriär kan vara att lyckas bli chef och en vidare definition kan handla om hur en person utvecklar sig i sitt arbete och vad den gör med sitt yrkesliv. (Linghag 2009, 28) Vår uppfattning är att vi i Sverige ser på begreppet karriär ur ett individcentrerat perspektiv. Det handlar ofta om att klättra i karriären vilket ses som en aktivitet som endast kan göras av den enskilde individen. Karriären ses ibland som något som ska gynna den enskilde individen och fokus ligger ofta på vad som är bäst för den enskilde individen. Utifrån ovanstående fakta och de olika definitioner som finns kring karriär väcks intresset av att se på hur våra ungdomar idag ser på begreppet karriär. Med bakgrund av det här har vi formulerat ett syfte och frågeställningar att utforma studien utifrån. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att beskriva och analysera ungdomars syn på begreppet karriär. 2

9 Hur ser ungdomar på begreppet karriär? Vilka faktorer spelar in i deras syn på karriärbegreppet? 1.3 Disposition Uppsatsen inleds med en introduktion till ämnesområdet samt presentation av syfte och frågeställning. Därefter lyfts den tidigare forskning som anses relevant för att bidra med hjälp till att skapa en bakgrundsförståelse för läsaren. Det tredje kapitlet beskriver de teorier och begrepp som är valda till studiens analys. De valda teorierna är Hodkinson & Sparkes (1997) Careership theory, SCCT av Lent, Brown & Hackett (2002) och Patton & McMahons (2014) metateori STF. Därefter följer en presentation av de metoder som använts under studiens gång, att en kvalitativ metod är vald och beskrivning av hur urval och datainsamling har gått till. Här återfinns även argument för studiens validitet och reliabilitet samt en presentation av analysformen och avslutningsvis en diskussion av de studiens etiska ställningstaganden. I nästkommande kapitel presenteras resultatet som är tematiserat utifrån frågeställningarna samt uppdelat efter respondenterna. Därefter analyseras den insamlade empirin med hjälp av ovan nämnda teorier. Kapitlet är tematiserat utifrån studiens frågeställningar med underrubriker som utgår från de teoretiska begrepp som används för att analysera. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat, metod och teori med utgångspunkt i såväl tidigare forskning som egna tankar som dykt upp under studiens gång. 3

10 2.Tidigare forskning I följande kapitel presenteras en del av den forskning som finns kring ämnesområdet för att kunna skapa en grund kring hur ämnet behandlats tidigare och för att visa på skillnader och likheter mellan tidigare studier och den aktuella studien. Kapitlet är uppdelat efter de valda studierna. Följande studier skiljer sig i det att de återfinns i andra kontexter än den aktuella studien. Det här kan vara viktigt att ha i åtanke vid läsning för att kunna skapa en förståelse för ämnesområdet. 2.1 Möjligheternas Horisont En doktorsavhandling som är gjord av Catarina Lundqvist, Filosofie Magister vid Linköpings Universitet (2010), syftar till att analysera hur möjlighetshorisonter i relation till karriärskapet framträder i individuella berättelser. Utgångspunkten tas i att möjlighetshorisonten som karriärskapet vänder sig mot färgas av ett spektrum av identifikationer, handlingsalternativ och tolkningar av sociala förutsättningar. De frågeställningar som besvaras är: Hur formuleras sociala identifikationer, orienteringar, strategier och handlingsutrymme i karriärskapberättelser och vad säger dessa om ungas karriärval? Hur framträder karriärskapets sociala inbäddning och möjlighetsstrukturer i ungas berättelser? Hur influerar sociala aktörer, institutioner och publika narrativ de ungas berättelser om karriärskap? Hur samspelar de strukturella förutsättningar som följer med sociala positioner och tillhörigheter t ex etnisk tillhörighet, klass, genus och ålder med orienteringar och strategier samt tolkningar av handlings- utrymme i individens karriärskap? 4

11 Avhandlingen vilar på en socialkonstruktivistisk grund vilket innebär att den sociala kontexten har en betydande roll, vilket i sig har påverkat studiens metodval. Författaren vill också skapa en inblick i hur karriärskapande görs på individuell nivå och hur individer subjektivt positionerar sig och uppfattar sociala sammanhang omkring sig. Med den här bakgrunden har författaren valt fältarbete med deltagande observationer och intervjuer som metod. De teorier som författaren valt för att analysera datan är Hodkinson & Sparkes Careership theory som syftar till att förklara hur aktör och strukturperspektivet binds samman. Ur den här teorin använder hon nyckelbegreppet handlingshorisont. Andra begrepp som används kommer från Bourdieu handlingsteori, så som habitus, fält och kapital. De begreppen används i studien som verktyg för att kunna analysera datan på ett djupare plan. En tredje teori som används i studien är Mustafa Emirbayers & Ann Misches teori kring temporalitet i aktörskap. I resultatet av studien beskrivs vilka viktiga faktorer som framträder i de individuella berättelserna. Författaren skriver att det är faktorer som föräldrar, arbetsmarknaden, vägledning i skolan, förhållanden och förväntningar från individens hemland och uppfattningen om vad det innebär att vara vuxen. I studien i stort finns vissa likheter till denna studie, en liknande målgrupp och ett syfte att undersöka hur målgruppen ser på sin framtid. Skillnader ligger i att ovanstående studie har ett bredare perspektiv men också att studien fokuserar på det författaren kallar möjlighetshorisont. Författaren har också en något snävare målgrupp då hon fokuserar på ungdomar med annat etniskt ursprung. 2.2 Social Representations of Career and Career Guidance Bergmo Prvulovic (2015), som är filosofie doktor och lektor vid Stockholms Universitet inom institutionen för pedagogik och didaktik, skriver om vilken innebörd som tillskrivs karriär utifrån tre olika perspektiv. Ett av de perspektiven som undersöks är hur vuxna som påverkas av det förändrade arbetslivet ser på karriärbegreppet. Studiens teoretiska ramverk byggs på en teori kallad Social Representation Theory skapad av Moscovici (1961,2008). Bergmo Prvulovic (2015) använder sig i studien av en metod där hon har utfört fyra separata studier. De datainsamlingsmetoder hon använt sig av är 5

12 dokumentsanalys, fria associationer samt en kombination av uppsatsmetod och enkätmetod. Författaren beskriver att den här metoden har givit en möjlighet att se olika perspektiv och aspekter av forskningsobjektet. En av de här fyra studierna undersöker vardagskunskap om karriär, vilket är den del som belyses som relevant i relation till den tänkta studien. Här användes metoden fria associationer som innebär att de som deltog i studien tillfrågades om sin spontana association till orden; karriär, karriärutveckling, arbetssituation i förändring. Svaren som kom fram analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys följt av en induktiv utforskning av primära koncept, idéer och bilder som har uttryckts. Resultatet som framkommer av studien visar ett antal motsatspar som syns i fyra sociala representationer, två av stabil karaktär och två av dynamisk karaktär. De två stabila skildrar karriär som ett enskilt projekt och självförverkligande och som social/hierarkisk klättring. De två dynamiska skildrar begreppet karriär som ett utbytesspel och som ett osäkert utfall. Avhandlingen liknar den tänkta studien i det avseendet att författaren har undersökt målgruppens syn på begreppet karriär. Skillnader är såväl målgruppens ålder som undersökningsmetod då den tänkta studien grundar sig på en yngre målgrupps åsikter. Ytterligare en skillnad kan ses i datainsamlingen då Bergmo Prvulovic (2015) använt sig av fria associationer medan frågeställningarna i den här studien undersöks genom ostrukturerade intervjuer baserade på intervjuguider. 2.3 Career planning orientations of disadvantaged high school boys Studien som beskrivs i Journal of the Indian Academy of Applied Psychology har utförts av Arulmani, Van Laar & Easton (2001) och syftar till att undersöka hur tre olika begrepp spelar in i ett antal unga pojkars karriärplanering. Alla tre författare har verkat och forskat inom området psykologi. De tre begreppen kallar författarna för socioeconomic status, self-efficacy och careerbeliefs. Gällande det teoretiska ramverket så används Albert Banduras social learning theory samt Lent, Brown och Hacketts Social cognitive career theory (SCCT) för att skapa en djupare förståelse och för att undersöka syftet. Studien är utförd på 755 frivilligt anmälda pojkar i åldern år som bor och 6

13 går i skolan i Bangalore, Indien med den gemensamma faktorn att de har något som författarna kallar för en ofördelaktig bakgrund. Studien utfördes genom att de elever som anmält sig fick besvara tre olika frågeformulär. De här frågeformulären syftade till att visa på hur eleverna låg till inom de tre tidigare nämnda områdena. De tre frågeformulären kallas i studien för The Socioeconomic Status Scale Questionnaire (SESSQ) The Middle School Self-efficacy Scale (MSSES) och The Career Beliefs Distortion Scale (CBDS). De första två frågeformulären har tidigare utvecklats för andra undersökningar och har i studien omformulerats och översatts till det lokala språket Kannada för att passa målgruppen. De tredje och sista frågeformuläret blev utformat för den aktuella studien. Utifrån svaren på de tre frågeformulären framkom studiens resultat: Nämligen hur pojkarnas socioekonomiska bakgrund såg ut, hur de tog beslut angående karriär utifrån hur de upplevde sin chans att lyckas, och på vilket sätt de tänkte kring möjlig framtida karriär. Endast svaren från de respondenter som deltagit i alla tre delar togs sedan med i analysen. I studiens resultat urskiljs fyra olika tankesätt i urvalsgruppen gällande framtida karriär; Att börja arbeta direkt efter gymnasiet Att läsa på universitet/högskola. Att läsa på yrkeshögskola. Att inte ha några specifika framtidsplaner än. Vidare visar resultatet att föräldrarnas arbetssituation och utbildningsnivå har en stor påverkan på ungdomarnas tankesätt kring studier och karriär. Både kring hur eleven ser på att studera vidare samt hur deras upplevda självförmåga är gällande studier och deras egen kompetens. En likhet som finns till den tänkta studien är att den syftar till att besvara hur ungdomar ser på karriär och vad som ligger till grund för det. En signifikant skillnad till den tänkta studien finns i kontexten. Den beskrivna studien är gjord i Indien som är ett land som skiljer sig på många vis från vår svenska kontext. Ytterligare en skillnad ligger i datainsamlingen, där den beskrivna studien gjorts genom en större enkätundersökning. För den tänkta studien har dock inte förutsättningarna funnits för att genomföra en liknande undersökning. 7

14 2.4 Sammanfattning Den presenterade tidigare forskningen har alla en utgångspunkt i olika kontexter men visar också alla på olika påverkansfaktorer kring hur individer uppfattar begreppet karriär. I Lundqvists (2010) studie framkommer ett antal faktorer som påverkar ungdomarna i hur de ser på sina framtida möjligheter angående karriär. De faktorer som hon belyser är föräldrar, arbetsmarknaden, vägledning i skolan, förhållanden och förväntningar från individens hemland och uppfattningen om vad det innebär att vara vuxen. Utifrån studiens kontext och målgrupp skulle kunna ses en relevans inför den aktuella studien. En svensk kontext och en målgrupp i liknande åldersspann ger även möjligheten att få en förförståelse kring ämnesområdet. Lundqvists (2010) studie kan också ge ett annat perspektiv på, och styrka, det resultat som framkommer i den aktuella studien. Lundqvists (2010) studie är den tidigare forskning som hittats med störst likheter till den aktuella studien vilket ger en hög relevans samt förhoppningen till en jämförande diskussion. Hos Bergmo Prvulovic (2015) framkommer ett resultat som visar två motsatspar i hur målgruppen ser på begreppet karriär. Varav ett par av en stabil karaktär och det andra synsättet är av mer dynamisk karaktär. I studien återfinns relevansen i det faktum att författaren syftar till att visa på hur individer, dock vuxna, ser på begreppet karriär. Bergmo Prvulovic (2015) har undersökt en vuxen målgrupp som har tagit steget in på arbetsmarknaden. Det här kan ge ett nytt perspektiv till den aktuella studiens diskussion där målgruppen inte ännu har tagit steget in på arbetsmarknaden. Arulmani & Van leer (2000) visar i sin studie på fyra olika tankesätt hos ungdomarna angående framtiden. De visar även på att föräldrarnas utbildningsnivå och arbetssituation har påverkan på ungdomarnas tankesätt. Trots skillnader i kontext och metod finns en viss relevans då det teoretiska ramverket också innefattar SCCT och begreppet Selfefficacy. Ytterligare relevans finns i att målgruppen för studien befinner sig inom samma åldersspann som den aktuella studien, vilket kan ge en bredare förståelse för ämnesområdet trots skillnad i kontext. I sökandet efter tidigare forskning kring ämnet har få artiklar hittats där en svensk kontext beskrivs. Det här kan ses som ett kunskapsglapp där den aktuella studien förhoppningsvis kan bidra till kunskapsfältet, samt ge en djupare förståelse kring synen på begreppet karriär hos ungdomar. 8

15 3. Teori I kapitlet presenteras det teoretiska ramverk som ska användas till att analysera den empiri som samlas in genom undersökningen. Teorierna som används är Careership, STF och Social Cognitive Career Theory (SCCT). Teorierna ska vara användbara verktyg för att skapa en djupare förståelse för de aktuella frågeställningarna. Genom att välja ut de mest relevanta begreppen ur de nämnda teorierna kommer empirin att analyseras. Nedan beskrivs de teoretiska begreppen som ämnas användas under analysen mer ingående. 3.1 Careership Teorin som kallas Careership har utformats av Hodkinson och Sparkes (1997) och är en sociologisk teori som behandlar beslutsfattande i karriären. Båda författarna är professorer från engelska universitet och är verksamma inom pedagogik och psykologi. Författarna har haft en intention att utveckla en modell som binder samman aktör och struktur. De menar att de tidigare teorier som funnits kring beslutsfattande i karriär fokuserat på det ena eller det andra. Teorin grundar sig dels på Pierre Bourdieus teori kring karriärval och exempelvis begreppet habitus. Hodkinson och Sparks (1997) har breddat sin teori med begrepp som de kallar Pragmatiska rationella val, Brytpunkter/rutiner och Handlingshorisont. Enligt författarna är de här tre begreppen av sådan natur att de är beroende av varandra och påverkar varandra i en valprocess. Nedan kommer begreppen Handlingshorisont och Habitus belysas eftersom de kommer vara användbara i analysen. 9

16 3.1.1 Handlingshorisont Hodkinson och Sparkes (1997, 34-36) menar att de pragmatiska rationella valen som de menar varje individ gör påverkas av handlingshorisontens struktur. De förklarar the horizon of action, hädanefter benämnd som handlingshorisont, som den arena inom vilken en individ fattar sina beslut, utför aktiva handlingar och gör sina val. Handlingshorisonten avgör vilka möjligheter och begränsningar vi ser i vår omvärld och det i sin tur påverkar hur vi gör våra val. Hodkinson och sparkes (1997, 34-36) förklarar att individens habitus och arbetsmarknadens struktur influerar individens handlingshorisont. De förklarar begreppet: Horizons for actions both limit and enable our view of the world and the choices we can make within it. (Hodkinson & Sparkes 1997, 35). Ett exempel på handlingshorisontens påverkan på individen kan vara en kvinna som inte ser det som möjligt att arbeta som ingenjör. Omgivningen har aldrig visat exempel på en förebild inom det yrket som liknar henne vilket gör att hon inte kan se sig själv i den rollen. Det här gör att ingenjörsyrket hamnar utanför hennes handlingshorisont. Kvinnans självbild passar inte in i den bild hon har av ingenjörsyrket. Det kan alltså aldrig komma till den punkt där kvinnan aktivt väljer bort en framtid inom ingenjörsyrket eftersom hon från början inte haft det i åtanke. Författarna skriver vidare att beroende på sin handlingshorisont ser man olika alternativ och möjligheter, men handlingshorisonten påverkas också av individens habitus, utbildningsbakgrund och arbetsmarknad vilket gör att den är i ständig rörelse (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-36) Habitus Teorin använder sig av Pierre Bourdieus begrepp Habitus, som förklaras i Broady (1998). Han beskriver Habitus som en helhet av ordningar som hjälper individer att tänka, handla och orientera sig i den sociala omvärlden. De här sammanhängande ordningarna är resultatet av kollektiva minnen, sociala erfarenheter samt olika sätt att förflytta sig och 10

17 reflektera. Bourdieus förklaring av Habitusbegreppet har en enkel tanke som grund, nämligen den att människors habitus, som formas av de liv de levt hittills, styr deras handlingar och föreställningar. I den aktuella studien kommer dock inte Bourdieus beskrivning av Habitus användas då den beskrivningen är tätt sammankopplad med andra begrepp ur samma teori som ej avses användas. Genom att istället använda tolkningen från Careership Theory är förhoppningen att kunna skapa en tydligare helhetsbild av de valda begreppen i teorin. Genom att analysera utifrån en större del av en sammanhängande teori är förhoppningen att kunna bidra med djupare förståelse för respondenternas berättelser. I Hodkinson & Sparkes (1997) beskrivs Habitus som hur vi ser på oss själva och vilka möjligheter vi har. En individs habitus är ett system av föreställningar och värderingar som kan förändras under livet men som personen inte kan kliva ur eller helt bli fri ifrån (Hodkinson & Sparkes. 1997, 33). Vårt Habitus är präglat av vår uppväxt och den sociala kontext inom vilken vi befinner oss. Habitus har en stor roll i vårt beslutsfattande då de beslut vi tar ska passa in i den bild vi har av oss själva som formas i det habitus vi bär med oss. Hodkinson & Sparkes (1997, 35) förklarar att även habitus, precis som vår handlingshorisont, är föränderlig och hela tiden modifieras av de nya situationer vi befinner oss i och ny information som tas in. 3.2 Social Cognitive Career Theory Social Cognitive Career Theroy (SCCT) baserar sig på Albert Banduras Social cognitive theory (Lent, Brown & Hackett 2002, 262). De tre författarna till denna teori verkar själva och har samtliga forskat inom fältet för Psykologi. Författarna använder sig av tre grundläggande nyckelbegrepp tagna ur Banduras teori som de menar påverkar individen i dess utveckling. De här tre faktorerna påverkar varandra indirekt och bidrar till att individer blir både skapade och skapare av sin miljö, vilket Banduras kallar för triadicreciprocal: Personliga faktorer så som det mentala och känslomässiga tillståndet och individens fysiska Karaktäristika Omgivningen Individens faktiska agerande 11

18 SCCT baseras på tidigare generell teori kring social påverkan. Lent, Brown & Hackett skapar en teori som fokuserar på karriär genom att presentera tre begrepp, Self-efficacy, Outcome expectations och Personal goals. De här tre begreppen menar författarna är viktiga för individen i dess karriärutveckling. Med begreppet Self-efficacy menas den Upplevda självförmågan hos individen som påverkar tilltron till att man kommer klara av sina åtaganden. Om en individs upplevda självförmåga inte stämmer överens med den verkliga förmågan kan det skapa en obalans i hur man tar tillvara på sina talanger. Exempelvis kan den upplevda självförmågan kring att skaffa sig ett arbete variera mellan individer som i verkligheten har liknande förmågor och förutsättningar. Den kan vara låg inom ett område men större inom ett annat område hos den enskilda individen. Författarna refererar till Bandura och beskriver fyra påverkningsfaktorer till att den upplevda självförmågan utvecklas. De här fyra faktorerna är; 1) personliga prestationer, 2) Ställföreträdande lärande, 3) Social påverkan och 4) mentalt och känslomässigt tillstånd. Det andra begreppet som Lent, Brown & Hackett (2002) lyfter är det de kallar för Outcome Expectation, hädanefter benämnt som Förväntat resultat, alltså individens tro på det resultat som hen förväntar sig. Vilka förväntningar individen har på resultatet av handlingen styrs av tidigare erfarenheter och känslor både från individen själv och från omgivningen. Det här påverkar i sin tur motivationen hos personen. Det tredje och sista begreppet författarna lyfter kallar de för Personal Goals, hädanefter benämnt som Målsättning, vilket de menar avgör den beslutsamhet individen känner inför att uppnå sitt mål. Författarna förklarar att de mål som en individ sätter upp för sig själv hjälper hen att vidhålla en strävan framåt och att kunna behålla fokus. De menar att individens målsättning är vad som gör det möjligt att under lång tid fortsätta framåt trots avsaknad av uppmuntran utifrån. Mellan de här tre begreppen råder ett komplext samspel där de påverkar varandra. Exempelvis så kan hög Upplevd självförmåga påverka individens tilltro till att uppnå målet, det här kan i sin tur påverka ansträngningsnivån. De tre begreppen påverkas alla ständigt av individens tidigare erfarenheter och dess omgivning. Individen och dess karriärutveckling påverkas i sin tur av hur de här tre begreppen samspelar. Exempelvis kan en individs intresse för retorik öka när hen upptäcker att åskådarna lyssnar intresserat och att talet hen höll fick god kritik. Det kan då bli mer intressant för individen med en karriär som innehåller möjligheten att tala inför folk. 12

19 3.3 A systems theory framework of career development (STF) Den här modellen som är skapad av Patton & McMahon är ett försök att skapa en helhetsbild över olika begrepp som finns med i teorier kring karriärbildning. De båda har forskat och varit verksamma inom området för utbildning, karriär och vägledning. Patton & McMahon (2014, 241) förklarar det som ett försök att ta fram en struktur som överblickar de influenser som spelar in för en individ i dess karriärutveckling. Författarna beskriver en ram som integrerar de många teorier och begrepp som finns till hjälp för att förstå karriärutveckling. I centrum av den här ramen står individen (Patton & McMahon 2014, 243). De menar att det behövs en ram som integrerar de olika begrepp med vilka karriärutveckling ofta beskrivs. Det här kan ge en mer sammanhängande bild över hur varje enskild individ skapar sin egen syn på vad karriär är och hur den kan utvecklas. Författarna benämner den här ramen som The systems theory framework (STF). Den beskrivs som ett verktyg för att kunna få en övergripande bild över vilka influenser som kan vara med och påverka en individs karriärutveckling. Vidare menar Patton & McMahon (2014,243) att STF urskiljer ett individuellt system och ett kontextuellt system med influenser som påverkar en individs karriärutveckling. Individuella influenser kan vara sådant som ålder, intressen, och etnicitet alltså en individs karakteristiska drag. Kontextuella influenser är exempelvis media, familj och arbetsplats, helt enkelt en individs kontext och omgivning. Författarna beskriver också ett antal återkommande processer som påverkar karriärutvecklingen. De här processerna kan ses som den ständiga interaktion och rörelse som finns både inom individen samt i individens möte med sin omgivning. Den här interaktionen skapar en ständig förändring hos individen. De här processerna är det som, enligt författarna, skapar beslutsfattande men också det som gör att individen ändras över tid (Patton & McMahon 2014,243). För att ytterligare förtydliga modellen presenteras figur 1. 13

20 Figur 1. (Patton & McMahon 2014, 257) I den här modellen beskrivs två större system som ständigt interagerar. De här två systemen innehåller de influenser som bidrar till en individs karriärutveckling. Det finns det individuella systemet, som innehåller sådana influenser som ålder och etnicitet. Det andra systemet, kallat för det kontextuella systemet, har i modellen delats in i två delar. En social del där influenserna består av det sociala nätverket, sådana som familjen och arbetsplatsen. Den andra delen består av det samhälle inom vilket individen befinner sig, där ingår influenser som geografiskt läge och politiska beslut (Patton & McMahon 2014, 14

21 ). Som modellen visar finns också en ständig interaktion mellan individen och dess kontext. Den här interaktionen är vad som skapar förändring och utveckling hos individen, vilket både bidrar med möjligheter och hinder i individens karriärutveckling. Genom att använda ordet influenser istället för faktorer så menar författarna att man enklare kan förstå den ständiga interaktionen mellan individen och dess kontext. Vidare menar författarna att det är av vikt att förstå att modellen också tar hänsyn till influenser som individen inte själv kan påverka, såsom slumpen och förändring över tid. Genom att modellen beskriver flera system som interagerar syftar författarna till att bidra med en helhetsbild (Patton & McMahon 2014, 243). 3.4 Sammanfattning Ovanstående teorier och valda begrepp ligger till grund för den kommande analysen. Syftet med de valda teorierna är att kunna skapa en djupare förståelse för den empiri som kommer fram ur undersökningen. Begreppen har valts i syfte att kunna besvara undersökningens frågeställningar samt skapa en förståelse för läsaren. Följande nyckelbegrepp belyses här igen: Handlingshorisont, Habitus, Upplevd självförmåga, Förväntat resultat, Målsättning samt ett antal influenser ur meta-modellen STF. 15

22 4. Metod I följande kapitel beskrivs de metoder som använts under studiens gång. Inledningsvis diskuteras metodval som sedan följs av urvalsmetoden. Sedan presenteras den datainsamlingsmetod som varit aktuell för studien, därefter diskuteras validitet och reliabilitet. Avslutningsvis finns en förklaring kring den valda analysformen samt en presentation av de etiska ställningstagandena som gjorts i studien. 4.1 Metodval och metoddiskussion För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss utav en kvalitativ metod eftersom det enligt Larsen (2009, 24) syftar till att skapa förståelse, ge djup och helhet, vilket vi hoppas kunna bidra med genom studien. Syftet med studien är att beskriva och analysera ungdomars syn på begreppet karriär. Studiens omfattning vad gäller antalet respondenter begränsas på grund av tidsomfattning. Med en kvalitativ undersökning av den här storleken försvinner möjligheten att generalisera utifrån det resultat som framkommer. Hade undersökningen utförts med hjälp av kvantitativ metod, exempelvis en enkätundersökning, kunde generaliserbarheten möjligtvis ökat. Larsen (2009, 38) beskriver att generalisering innebär att det finns en möjlighet att dra slutsatser som gäller fler individer än de som ingår i undersökningen, vilket alltså inte blir möjligt i den aktuella studien. Den valda metodens fördelar gentemot studiens syfte kan ses i att intervjumetoden förhoppningsvis kan ge en djupare insikt i den enskilda individens syn på begreppet karriär. En fördel som Larsen (2009, 26) beskriver med den kvalitativa metoden är att vid intervjuer så är risken för bortfall mindre än vid en kvantitativ undersökning eftersom det är lättare att inte fylla i ett frågeformulär än att inte dyka upp vid inbokad intervju. En annan fördel med den kvalitativa metoden är att lättare kunna skapa en helhet genom följdfrågor och eventuella missförstånd kan klaras upp (Larsen 2009, 27) En av bristerna 16

23 med metoden menar Larsen (2009, 27-28) är något som hon kallar för intervjueffekten. Med detta menar hon att informanten kan välja att svara det som hen anser vara socialt accepterat eller vad hen tror att intervjuaren vill höra vilket påverkar respondentens trovärdighet negativt. En del av det som Larsen (2009, 27) kallar för intervjueffekten skulle kunna vara hur samtalsklimatet påverkas av det faktum att respondenterna möjligtvis kan känna viss osäkerhet. 4.2 Urval I studien har det genomförts djupintervjuer med sju ungdomar i åldern Valet av målgruppen har skett med tanke på respondenternas ställning gentemot arbetsmarknaden. Då de inom en snar framtid kommer att bli en del av den kontext som arbetsmarknaden utgör, en situation där ungdomarna är relativt oerfarna. I den här åldern står de också inför en förändring av vardagslivet. Alltså är ungdomarnas ålder den variabel som till största del har tagits i beaktning vid urval av respondenter. Larsen (2009, 80) nämner att variabler i en kvalitativ undersökning inte är lika närvarande och betydande som vid den kvantitativa metoden. Genom att ta kontakt med gymnasieskolor i Göteborgsområdet var förhoppningen att kunna hitta respondenter som kunde tänka sig att delta i studien. Valet av geografiskt område är påverkat av studiens tidsbegränsning samt vår geografiska plats. Via mail till lärare på ett tiotal skolor har en förfrågan gått ut (Bilaga 1). Vilka gymnasieskolor som kontaktats inom det valda geografiska området är slumpmässigt utvalt då ingen tydlig fördel kan urskiljas med att aktivt välja. Ett aktivt val av gymnasieskolor kan påverka resultatet av studien på ett begränsande sätt. Lärare som svarar jakande på förfrågan får ett föreslaget datum för besök och skolorna besöktes för att hitta respondenter som är intresserade av att delta. Förhoppningen var att respondenterna skulle vara hälften flickor och hälften pojkar, dock skedde inte heller här ett aktivt val utan urvalet styrdes av vilka individer som valde att delta. Larsen (2009) kallar den här metoden för urval enligt självselektion och skriver att deltagarna här väljer själva om de ska ingå i undersökningen och frågan kan exempelvis ställas i grupp. En problematik kring den här urvalsmetoden 17

24 kan finnas i att de respondenter som väljer att delta är de individer som redan är intresserade av ämnet vilket kan skapa ett ensidigt resultat. 4.3 Datainsamling Studiens intervjuer kan ses som begreppsintervjuer, något som Kvale och Brinkmann (2014, 192) beskriver som en intervju som syftar till att förklara ett begrepp. Utformningen av intervjuerna sker enligt det som Larsen (2009, 84) förklarar som en ostrukturerad intervju. Hon nämner att man här kan ha en intervjuguide bestående av en lista med frågor som används som en checklista. Vidare beskriver hon vikten av att intervjuguiden täcker de valda frågeställningarna. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har tre teman utkristalliseras. Tematiseringen av intervjufrågorna läggs i en viss följd för att samtalet ska bli dynamiskt men också för att samtalsklimatet gynnar det tematiska upplägget. Den här tematiseringen har sedan mynnat ut i ett antal frågor (Bilaga 2). Ett av de teman, familj och uppväxt, som formulerats för intervjuerna har fått inspiration av ett antagande om att föräldrar och familj har en stor påverkan på synen kring karriär, enligt tidigare forskning som hittats. Resterande två teman, Vad är en karriär och Framtida yrkesliv, har framkommit utifrån det tänkta teoretiska ramverket och studiens syfte. Intervjuguidens tematiserade struktur syftar till att underlätta såväl intervjun som efterarbetet. Larsen (2009, 85) menar också att det är viktigt att respondenten får utrymme att välja sina egna ord när de talar om sina upplevelser, detta för att kunna skapa en så djup förståelse som möjligt. För att respondenterna ska känna att de är fria att uttrycka sig är det av vikt att skapa en god stämning. I intervjuerna har det varit användbart att kontinuerligt använda sig av sammanfattningar och speglingar för att behålla fokus. Egan (2014, 63) skriver att två viktiga delar av lyssnandets konst handlar om att vara fokuserad och opartisk. Egan (2014, 63) menar att empatiskt lyssnande blir en viktig del för att skapa förståelse för berättelsen. Författaren beskriver empatiskt lyssnande som att vara närvarande genom att vara uppmärksam och fokuserad i samtalet. Det här har funnits i åtanke vid intervjutillfällena med förhoppningen att gynna samtalsklimatet. För att skapa en bredare förståelse för respondentens berättelse har vi valt att båda delta under samtliga 18

25 intervjuer, där en har fokuserat på intervjun och den andra på antecknande och observerande. Larsen (2009, 98) benämner detta som olika registreringsmetoder. Här nämns exempelvis att intervjuaren kan spela in samtalet men också att anteckningar kan tas av en medhjälpare, vilket i sin underlättar för vidare analys. Metoden har använts för att spara tid vid bearbetningen av det empiriska materialet. Det här har också gjort datareduktionen (Larsen 2009, 98) smidigare då det lättare kunnat urskiljas vilka delar av intervjuerna som varit relevanta för transkribering. Samtliga intervjuer har spelats in för att sedan kunna transkriberas. En bidragande faktor till god kvalitet på intervjuerna har varit den grundkunskap i samtalsmetodik som tidigare benämnts. 4.4 Validitet och Reliabilitet Larsen (2009, 80) nämner att det kan vara enklare att försäkra sig om hög validitet i en kvalitativ studie. Det här eftersom möjligheten ges att förbättra och precisera exempelvis intervjufrågor utifrån studiens syfte och frågeställningar. Bidragande till validitet i studien är den flexibilitet som funnits med under processens gång. Genom att reflektera och bearbeta efter varje utförd intervju har intervjuguiden utvecklats. Vidare skriver Larsen (2009, 81) att studiens validitet kan öka genom att intervjupersonerna själva får ta upp de saker de anser vara viktiga i relation till ämnet. Under intervjuerna har därför en avslutande öppen fråga om intervjupersonen har något att tillägga kring ämnet. Ytterligare en påverkansfaktor till hög validitet kan ses i att intervjuaren har haft möjlighet att säkerställa information och tolkningar under själva intervjun. Larsen (2009, 81) menar att i en kvalitativ studie är det enklare att uppnå en hög validitet än det är att uppnå en hög reliabilitet. Det här är en risk i studier där undersökningsmetoden är intervjuer, inklusive den aktuella studien. En annan påverkansfaktor till att studiens reliabilitet kan skadas är de tolkningar och observationer som görs av den aktuella intervjuaren. Om intervjuaren hade varit en annan kunde de här tolkningarna och observationerna blivit annorlunda. Alltså kan både tolkningar och resultat skilja sig beroende på intervjuaren. I den aktuella studien kan argumenteras för ökad reliabilitet 19

26 genom att den data som samlats in har behandlats på ett aktsamt sätt. För studien i fråga återfinns alltså en del argument för hög validitet. Angående reliabiliteten är det dock svårare att säkerställa på vilken nivå den befinner sig men att sträva efter en hög reliabilitet har varit en självklar del i arbetsprocessen. 4.5 Analysform Studiens analys har karaktäriserats av ett induktivt angreppssätt. Kvale & Brinkman (2014,239) förklarar begreppet. Analytiker som använder denna strategi kommer att induktivt koda data för att identifiera mönster och formulera potentiella förklaringar till dessa mönster. För att analysera det insamlade data används det som Kvale och Brinkmann (2014, 245) kallar för meningskoncentrering. Det innebär att man baserat på de utskrivna intervjuerna kategoriserar det insamlade data för att kunna se mönster. Det kan liknas med det som Larsen (2009, ) kallar för innehållsanalys, alltså en analys där man identifierar mönster, gemensamma drag och skillnader. Här ställs också de mönster som framträder mot teorier och tidigare forskning. Larsen (2009, ) nämner att det är viktigt att tolka datan utan att övertolka eftersom respondenten ska kunna känna igen sig i tolkningen. Därför behövs en medvetenhet om de existerande referensramarna och hur det påverkar tolkningarna som görs i studien. 4.6 Etiska ställningstaganden I utförandet av en vetenskaplig studie finns vissa etiska principer att ta hänsyn till, Vetenskapsrådet (2002) delar upp de etiska principerna i fyra huvudkrav som i sin tur 20

27 formar ett flertal regler att förhålla sig till. De fyra huvudkraven benämns enligt vetenskapsrådet som; Konfidentialitetskravet Obehöriga ska ej kunna ta del av personuppgifter kring de som deltar i studien och största möjliga konfidentialitet ska ges deltagarna. Informationskravet Syftet med forskningen ska informeras till berörda deltagare Nyttjandekravet - Insamlad data får endast användas för den aktuella studien Samtyckeskravet Deltagarna har själva rätt att bestämma över sin medverkan i studien. I studien har vi utgått ifrån de etiska principerna som vetenskapsrådet tar upp. Våra respondenter har tilldelats information om de fyra huvudkraven och givit sitt samtycke till att delta i studien. Informationen delgavs möjliga respondenter redan vid tillfrågandet om deltagande samt inledningsvis i intervjuerna. Det här gjordes genom att informera om syftet, konfidentialitet, deltagarens rätt att avbryta samt genom aktsam hanteringen av data. Vilket gör att studien går i linje med vetenskapsrådets fyra huvudkrav. 4.7 Sammanfattning Studien, som är av kvalitativ metod, har påbörjats genom att sju djupintervjuer utförts med ungdomar i åldern Intervjuerna, som kan ses som begreppsintervjuer, har genomförts med hjälp av en intervjuguide. De har spelats in och därefter transkriberats. Urval har skett genom att slumpmässigt ta kontakt med gymnasieskolor inom valt geografiskt område. De som givit ett jakande svar har besökts och urvalet av respondenter har därefter utförts genom självselektion. I studien återfinns en del argument för hög validitet. Angående reliabiliteten är det dock svårare att säkerställa på vilken nivå den befinner sig. Analysen utgår från ett induktivt angreppssätt där meningskoncentrering blir den huvudsakliga analysformen. Respondenterna har givits information om vetenskapsrådets etiska principer och därefter valt att delta i studien. 21

28 5. Resultat I följande kapitel kommer studiens resultat att presenteras och då specifikt de delar som är relevanta för syfte och frågeställningar och därigenom för den kommande analysen. Inledningsvis presenteras respondenterna. Efter det presenteras det framkomna resultatet tematiserat utifrån studiens frågeställningar. Då den första frågeställningen är av en beskrivande karaktär återfinns resultatet kring hur respondenterna själva beskriver sin syn på begreppet karriär. Resultatredovisningen av den andra frågeställningen utgår ifrån det insamlade data kring respondenternas omgivning. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet med resultatens centrala drag. 5.1 Respondenter 22

29 Nedan presenteras respondenterna med fiktiva namn, ålder, skola och föräldrars yrke. Samtliga respondenter utom Aaleyha går för tillfället på högskoleförberedande gymnasieprogram. Olle är 17 år och går på gymnasieskola 1. En av hans föräldrar arbetar som hantverkare och den andra inom vården. Fatima är 17 år och går på gymnasieskola 2. Både föräldrar och deras respektive arbetar inom vård, restaurang och fabrik. Aaleyha är 16 år och går på gymnasieskola 3. Hennes mamma arbetar inte för tillfället utan är sjukskriven. Mahdis är 17 år och går på gymnasieskola 2. Ena föräldern arbetar inom barnomsorg och den andra inom skönhetsindustrin. Elin är 16 år och går på gymnasieskola 1. Hon har en förälder som arbetar inom skolväsendet och den andra arbetar inom vården. Yousef är 18 år och går på gymnasieskola 2. En av föräldrarna har eget företag och den andra arbetar inom skolväsendet. Deniz är 17 år och går på gymnasieskola 2. Hans ena förälder arbetar på fabrik och den andra inom barnomsorg. 5.2 Försörjning, intresse och lycka För Olle innebär en karriär att kunna försörja sin familj och samtidigt göra någonting som han kan njuta av. Han menar att karriär är synonymt med framtid och arbete, något som för honom är väldigt viktigt. Det beror på att Olle vill kunna ge sina framtida barn ett så bra liv som möjligt. Enligt Olle skapas en karriär genom ett intresse inom ett visst ämnesområde där man kan hitta en försörjning. Vidare berättar han att under livets gång kan intressen förändras vilket kan leda till en ändrad riktning i karriären. 23

30 Så vill du hålla på med det här för det är mitt intresse, och så nästa år har du ett nytt intresse som du vill hålla på med och sen ett nytt och ett nytt och ett nytt. På frågan om alla kan skapa en karriär svarar Olle att det nödvändigtvis inte är så. Med det här menar han att om man inte anstränger sig i skolan så minskar möjligheterna till att skapa sig en karriär i framtiden på grund av dåliga betyg. Han exemplifierar genom att beskriva sin kompis som lägger mycket tid på studier och har höga betyg, något som enligt Olle skapar valmöjligheter vid fortsatta studier. Olle lyfter vikten av att ha stöd och uppmuntran från omgivningen vid skapandet av karriär. Vad gäller Olles egna framtidsdrömmar så har han en klar bild om vad han vill göra med sin karriär. Han planerar att bli lärare på en highschool i England. Något som han ser fram emot och redan nu har börjat undersöka möjligheterna för. Fatima menar att ha en karriär innebär att kunna försörja sig och sin familj. Enligt henne innebär det också att hjälpa andra. Hon ser utbildning som en naturlig del av en karriär och nämner ofta det faktum att hennes föräldrar inte har någon högre utbildning och att det har påverkat deras ställning på arbetsmarknaden negativt i den mån att de inte har en karriär enligt Fatima. Hon berättar att föräldrarna flyttat till Sverige i vuxen ålder vilket inte gav de förutsättningarna för att kunna studera på en högre nivå. För Fatima är det viktigt att i karriären kunna ha en stark röst. Hon menar att det är viktigt att kunna nå ut till andra och förändra samhället genom sin karriär. En viktig del i att bibehålla karriären är enligt Fatima att själv ha kontroll och att gå den rätta vägen. Hon menar att i Sverige har alla en möjlighet att skapa en karriär om man lägger tid och energi på det. Här i Sverige kan man skaffa karriär och plugga i vilken ålder som helst, men i mer oroliga ställen är det inte så enkelt. Fatima berättar vidare att hon ser utbildning som en grundläggande förutsättning för att skapa sig en karriär. Hon tror även att det kräver hårt arbete under en lång tid men med rätt tid och energi uttrycker hon att det är lätt att skaffa eget företag i Sverige. Gällande Fatimas egna framtidsdrömmar har hon en klar bild över syftet med sin karriär- att hjälpa andra. Exakt hur hon vill göra det vet hon inte själv än men hon uttrycker att ett eget företag är en dröm. Hon önskar arbeta med något hon älskar, så som att måla, rita, designa 24