INFOBREV 2/2019 (juni)

Transkript

1 1 INFOBREV 2/2019 (juni) 1. Visualisera mera 2. I relation till lärande kommunikationsstöd 3. Widgit i vården 4. Widgit Go uppdateringen 5. VR, AR och MR a. Med VR/AR är allt möjligt b. Provata VR 6. Tobii Dynavox och Smartbox 7. Tankar inför hösten a. Kommunikationsstigen b. Blabber ny kommunikationsapp 1. Visualisera mera Åren genomförde Umeå kommun ett utvecklingsprojekt som hette Visualisera mera. Speciellt uppföljningsrapporten kan vara bra att ladda ner, läsa och begrunda. Jag har tagit del av material kring projektet och presenterar här vissa reflektioner. Mycket kändes bekant, både vad gäller utgångsläget samt utmaningar vid planering och genomförande av ökad användning av symboler som stöd för språket. Utgångsläget var att tillgången till alternativ och kompletterande kommunikation var knapp och att användningen ofta begränsades till scheman för dagen. Det var ovanligt att bilder användes för att stödja instruktioner eller att de användes i bildkartor med ämnesord. En drivfjäder för projektet var likvärdighetsperspektivet och man ville lyfta fram de elever som har språkliga funktionsnedsättningar. Det är frågan om en bred grupp av elever och handlar inte enbart om elever som har diagnosen språkstörning. Det gäller även elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, ADD, och autismspektrum tillstånd). Det handlar om en grupp elever som har en sårbar kunskapsutveckling med låg måluppfyllelse som en konsekvens. Projektet ville även lyfta fram att de datorverktyg som oftast erbjuds elever med dyslexi, eller elever som uppvisar språk- och kommunikationssvårigheter, begränsas till att vara läs- och skriftspråkliga lärverktyg. Att öka det visuella stödet skulle direkt gagna en bred grupp elever. Man inledde projektet med att skapa förutsättningar för pedagoger att med bilder komplettera språket. Det gällde att ge verktyg åt pedagogerna och då måste ett visst påverkansarbete göras. Detta projekt visar igen tydligt hur betydelsefullt det är att olika nivåer av verksamheten är involverade. Det gäller allt från de som administrerar och sitter på pengarna till de som verkställer pedagogiken. De som sitter på pengarna och besluten måste involveras. Det gäller inte enbart att hitta pengar för mjukvara utan minst lika viktigt är det att ge arbetet med symboler den plats och det värde som det förtjänar. Utbildning och utveckling kräver sin tid. I detta sammanhang gäller det även att minnas att det inte är frågan om att vässa de vassaste pennorna, dvs satsa allt på de lärare som redan kan. Det är snarare frågan om att öka bredden. En annan fråga som bekräftades via detta projekt var att det behövs aktiva handlingar för att utveckla tillgängligheten i undervisningen och lärmiljön. Det krävs även en långsiktig planering för att en organisation ska komma igång och upprätthålla ett arbete med bild- och

2 2 symbolstöd. Det behövs både kunskap om teknik och didaktik kring användning av bilder och symboler som stöd. I projektet delades symbol- och bildanvändningen in i struktur-,strategi- och kommunikationsstöd. Strukturstödet, som kanske är mest i användning, svarar på frågan Vad skall vi göra?, men ger ett litet språkligt stöd för social kommunikation. Strukturstödet ger i första hand stöd för att planera och visualisera tiden. Strategistöd svarar på frågan Hur kan jag tänka och göra och kan således användas för att synliggöra en tankeprocess eller en social kommunikation. Kommunikationsstöd kan vara ett stöd för elevens uttrycksförmåga och förståelse i tal, tanke och skrift. Det kan vara allt från kommunikationspärmar till situationskartor och begreppskartor. Jag hoppas att jag i framtida infoblad kan skriva om stora och mindre satsningar i Svenskfinland. Det är fritt fram att komma med tips. 2. I relation till lärande kommunikationsstöd i undervisningen Ulrika Aspeflo och Ebba Almsenius har skrivit boken I relation till lärande kommunikationsstöd i undervisningen. Författarna är båda logopeder med erfarenhet av att jobba i skola. Det är för övrigt något som kunde utvecklas i vårt land. Vi kan bli bättre och stärka banden mellan talterapi och pedagogik. Och ju större utmaning det handlar om, desto viktigare skulle det vara med ökat samarbete mellan olika professioner. /Egen fristående anmärkning i detta sammanhang.) I sin bok tar Aspeflo&Almsenius upp många exempel som utgår från elever som har någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. Som så ofta är det ju så att de tips på lösningar som ges kan vara till nytta för alla elever och medföra ökad tillgänglighet i hela skolmiljön. Överlag kan konstateras att bokens exempel främst lyfter fram betydelsen av att pedagogen skall komma vidare och utveckla egna idéer och lösningsmodeller, framom att försöka kopiera någon annans modell. Boken är indelad i fyra kapitel där det första kapitlet handlar om att skapa en hållbar relation mellan elev och lärare. De vuxna skall vara nyfikna på sina elever och hitta sätt att lära känna dem och utveckla relationen. Det är en förutsättning för att man som pedagog skall kunna bemöta de utmaningar eleven kan ha. I äkta lågaffektiv anda betonar författarna vikten av att förstå att det bakom ett mindre önskat beteende finns svårigheter och att det är pedagogens ansvar att kartlägga det som är svårt för eleven. Eleverna gör så gott de kan. Vill vi att de skall kunna mera skall vi ge dem en fördelaktig grogrund och bra yttre förutsättningar. I det andra kapitlet förflyttar vi oss till lärmiljön. Den delar författarna in i tre delar; den fysiska-, den sociala- och den pedagogiska lärmiljön. Det kan låta självklart att de aktiviteter som eleven skall delta i skall hen uppleva som meningsfulla och begripliga. Utöver det skall de också vara hanterbara. I boken presenteras hinder för detta, samt idéer för hur hinder kan röjas ur vägen. Då det kommer till själva undervisningen betonar författarna fyra olika delar. Det handlar om relation, ledarskap, planering och struktur samt dialog och återkoppling. I detta avsnitt finns konkreta förslag på struktur för lektioner och betydelsen av tydligt ledarskap i klassrummet lyfts fram. Dagens utmaning med digitala verktyg och hur ledarskap kontra frihet skall

3 3 hanteras tas även upp. Gällande digitala verktyg lyfter författarna fram betydelsen av ett medvetet syfte med digitala verktyg. Då det kommer till avsnittet om språka, läsa och skriva betonar författarna betydelsen av ordförrådet. Ett svagt ordförråd är ett första hinder på vägen. Författarna lyfter fram bakomliggande förmågor då det kommer till läs- och skrivförmågan. Det kan vara bra att hålla de bakomliggande förmågorna i minnet. Det är viktigt att noggrant identifiera orsaken till varför en elev inte på ett förväntat sätt utvecklar läs- och skrivförmågan. Med rätt kartläggning kan det vara lättare att välja riktade stödinsatser. Som repetition kan det vara bra att bli påmind om olika förmågor och vilken betydelse de har för läs- och skrivförmågan. Fonologisk medvetenhet och arbetsminne har betonats men mer sällan nämns förmågor som planering, organisering, flexibilitet, impulskontroll och inhibition eller social förståelse. Många av dessa förmågor kan tränas och stödjas med symboler. Det avslutande kapitlet handlar om övergripande organisatoriska frågor. Hur ser ansvarsfördelningen ut på skolan idag? Hur skulle en idealisk organisation se ut? Hur kan olika slags stöd utformas utifrån olika behov hos eleven över tid? 3. Widgit i vården Symbolbruket har lanserat ett material som heter Widgit i Vården. Det handlar dels om en tilläggsbildbas till programmet InPrint 3 och dels om färdigt tryckt material. Alternativt köps Widgit i Vården som ny produkt och då ingår InPrint i köpet alternativt köper man en tilläggsdel till befintlig licens till InPrint 3. Det tryckta materialet är kommunikationsböcker och blad som är indelade i patientsamtal på vårdcentralen, patientsamtal inom akutsjukvården och bedömning av psykisk hälsa. Symbolbasen består av ca 800 symboler som specifikt är framtagna för hälso- och sjukvård. Symbolbasen är inte tillgänglig i Widgit Online. 4. Widgit Go uppdateringen I det förra infobrevet skrev jag om att en större uppdatering till appen Widgit Go är på kommande. På Symbolbruket är de måna om min semester och lanseringen av uppdateringen planeras till efter sommaren. Med friska tag dyker jag sedan in i det nya och hoppas kunna presentera det i god tid innan den första snön är här. 5. VR, AR och MR I det senaste infobrevet, för en dryg månad sedan, skev jag om VR tekniken (virtuell verklighet). Jag valde då att inte blanda in begreppen AR (Augmented Reality- förstärkt verklighet) och MR (Mixed Reality- blandad verklighet. Förenklat kan konstateras att målet med VR är att förvandla det virtuella till verklighet. Med tiden kommer tekniken att bli mer plånboksvänlig och i takt med det få ett större utrymme i vår vardag. Med Google Earth VR kan jag från mitt vardagsrum resa runt världen och ställa mig på toppen av Mount Everest utan att bli andfådd, eller bara ta en snabb titt på hur det riktigt såg ut på Emirates Stadium. Även om det var via spel som VR tekniken utvecklades så verkar det vara helt klart att det är inom olika former av undervisning och utbildning som tekniken i framtiden kommer att ha sin största betydelse. Vad menas då med AR, förstärkt eller förbättrad verklighet? Det handlar om att man utgår från den verkliga världen och tillför digitala element för att addera värde. Tekniskt är AR lättare och kan därför komma att få ett större utrymme och bli mer utspritt. Vill du prova på hur det fungerar kan du t.ex. ladda ner appen Ikea Place (ios eller android) och prova hur

4 4 olika inredningslösningar skulle se ut i ditt hem. Med AR teknik kan jag även måla mina väggar och möblera rummet och se hur helheten skulle komma att se ut. Var kommer då MR in? Begreppet Mixed Reality används egentligen för att beskriva flera olika saker. Gränsen mellan AR och MR är kanske heller inte helt klar eftersom båda teknikerna bygger på att den verkliga världen kryddas med digitala element. Den stora skillnaden är hur de olika världarna samverkar. Då det handlar om AR så läggs det digitala endast som ett filter över verkligheten. Då vi går över till MR är tanken att de olika delarna skall integrera. Idag är det ännu så att MR är mera än dröm än verklighet. a. Med VR/AR är allt möjligt Med hjälp av VR öppnar sig världen för oss. En rullstolsburen kan surfa på vågor eller cykla i skogen. Med VR glasögonen på sig färdas klassen på nolltid till andra sidan av jordklotet. För de elever som av olika orsaker har mycket svårt att lämna tryggheten i det egna klassrummet kan VR tekniken öppna möjligheten att uppleva nya miljöer utan att egentligen lämna tryggheten. Då VR används som skolverktyg spelar fysiska och kognitiva utmaningar en mindre roll. Elever med exempelvis koncentrationssvårigheter betjänas av att lärobjektet och lärformen är tilltalande. Det är helt klart att det är en sak att läsa om den kinesiska muren eller att vara på den. b. Provata VR Skärmarna kopplas ofta ihop med ohälsosamt stillasittande. Många hjärnforskare har slagit larm om hur ständig uppkoppling inverkar negativt på vår koncentrationsförmåga. Notiser från olika applikationer ropar också ständigt på vår uppmärksamhet. Som motvikt lyfter jag fram ett exempel på avkoppling via tekniken. Med hjälp av förmånliga VR glasögon (c. 10 euro) kan jag med hjälp av min smarttelefon förflytta mig till ett korallrev och få en guidad avslappningstur. Det går att ta turen utan VR glasögon, men då blir inte upplevelsen lika total. Fördelen med VR glasögon är att det är mycket lättare att glömma tid och rum då jag kommer så nära miljön som visas på skärmen. Det finns många liknande appar. Provata VR är en och den har delvis innehåll som är gratis, men har även tillägg som kostar. Gratisturen ger en bra inblick i hur appen fungerar. 6. Tobii Dynavox och Smartbox Tidigare har jag skrivit om en planerad fusion mellan Tobii Dynavox och Smartbox. Inget slutgiltigt beslut finns ännu. Ärendet behandlas av myndigheter i England och på ren svenska handlar det om att en fusion skulle ge den nya firman näst intill monopolställning i England. De kommunikationshjälpmedel som mest används i Svenskfinland i dag är inte i riskzonen för att på sikt bytas ut, även om fusionen skulle bli verklighet. På hösten är vi säkerligen klokare och jag återkommer till frågan bara jag har tillgång till ny fakta. 7. Tankar inför hösten Detta skriver jag inte i hopp om att dagarna skall gå fort och att hösten skulle vara här. Det är mera frågan om att blicka framåt. a. Kommunikationsstigen I månadsskiftet augusti-september hoppas vi kunna lansera vår egen modell till en Kommunikationspärm. Vi kallar modellen för Kommunikationsstigen och det handlar om olika botten man kan använda för att utveckla en individuellt anpassad kommunikationspärm. Modellen är skapad i InPrint 3 och i Widgit Online. Till Widgit Online finns sedan även

5 5 modellen med två språk. Den fjärde pärmen finns även som ett upplägg till appen Widgit Go SE. Som en del av modellen strävar vi till att arrangera grupptillfällen där vi med familjer diskuterar kring pekprat och pärmbygge. Vi har valt att kalla tillfällena för AKK inspiration och på sikt kan det kanske bli ett forum för diskussioner och möten mellan behovsägare, kommunikationspartners, pedagoger och terapeuter. Kommunikationsstigen är resultatet av ett längre utvecklingsarbete och tanken är dels att kommunikationspärmen och ansvaret kring den, ifall intresse finns, flyttar närmare behovsägaren och att pärmarna växer i takt med ökad kommunikation hos den primära användaren men även ökad kunskap och vana hos de sekundära användarna, dvs de som brukar kallas kommunikationspartners. Under processen med kommunikationsstigen har flera talterapeuter konsulterats. Tikotekspersonal (Österbotten och Nyland, de som håller i tråden för de svenskspråkiga kommunikationsutredningarna) har tagit del av prototypen och responsen har var positiv. Förhoppningsvis kan materialet användas som start och kom igång material ute på fältet. (P.S. Ordet behovsägare har jag plockat från en postning som FDUV hade i ett inlägg kring en AKK-app. Jag gillade ordet så mycket att jag här vill lyfta fram det.) b. Blabber ny kommunikationsapp En ny kommunikationsapp är på kommande. Den utvecklas i Finland och arbetsnamnet är Blabber eller Pälättäjä. Målet är att gratisversionen skall vara klar i september. Den kommer att använda sig av Papunets bildbank. En betalversion av appen planeras även och till den skall det vara möjligt att köpa widgit symbolbas och kanske eventuellt också PCS symbolerna. Målet är att applikationen skall fungera oberoende av plattform. Var den placerar sig bland andra kommunikationsappar återstår att se. Sommar- och samarbetshälsningar, Johan Palmén Sakkunnig inom IKT och pedagogik/specialpedagogik Widgitsymboler Widgit Software/Hargdata