Storängens industriområde inom Huddinge kommun

Transkript

1 inom Huddinge kommun PM - Dagvattenhantering Detaljplan Storängen Uppdragsnummer: 00 Johan Ekvall

2 Johan Ekvall Dagvattenhantering () BAKGRUND OCH SYFTE... METODIK, UNDERLAG... BEDÖMNINGSGRUNDER - DAGVATTEN... RENINGSMETODER FÖR DAGVATTEN... KOMMUNAL DAGVATTENSTRATEGI... FÖRUTSÄTTNINGAR.... Avrinning.... Markförhållanden.... Recipienten Trehörningen.... Vattentäkter.... Befintliga och planerade reningsanläggningar för dagvatten... NOLLALTERNATIV... PLANFÖRSLAG... BEHOV AV YTTERLIGARE ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER.... Efter utbyggnad.... Anläggningskedet SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 0 REFERENSER... Bilagor: - Fotografier med bildtext - Ledningskarta, dagvatten Omslagsbild: Industrilokaler i Storängen Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

3 Johan Ekvall Dagvattenhantering () Bakgrund och syfte Detta PM (levererat 00, reviderat 00), som utgör underlag för en fördjupad översiktsplan, syftar till att översiktligt beskriva dagvattenhanteringen i nuläget och efter förändring enligt planförslag. Området utgörs uteslutande av industrimark. Hela området ligger i närheten av sjön Trehörningen och ligger i sin helhet inom dess avrinningsområde. Utöver detta PM behandlas geoteknik och miljögeoteknik (markföroreningar) i separata PM. Metodik, underlag Befintligt material, bl.a. baskarta och ledningskarta från kommunen har använts som underlag för utredningen. Uppgifter om ledningssystemets standard och dagvattenrening har inhämtats från Stockholm Vatten AB. Ett platsbesök har genomförts maj 00 av Johan Ekvall, Tyréns AB. Hela planområdet besöktes samt markerna mot Trehörningen och dagvattensystemets utlopp i sjön. Vid besöket togs ett flertal fotografier som bifogas rapporten. Det allmänna intrycket vid platsbesöket var att verksamhetsområdet i Storängen på vissa platser är hårt belastat med bl.a. begagnade motorer och metallupplag liggande på hårdgjorda ytor. Sättningsskador vid byggnader observerades. Bedömningsgrunder - dagvatten Nationella bedömningsgrunder för dagvatten saknas. Detaljerade krav på rening av dagvatten förkommer normalt inte. Huddinges och Stockholms dagvattenstrategier klassar föroreningshalterna i dagvatten från t.ex. bostadsområden som låga-måttliga (skala: låga-måttliga-höga halter). Föroreningshalten i dagvatten från industriytor klassas som hög i Huddinges dagvattenstrategi. Reningsmetoder för dagvatten För att minska tillförseln av föroreningar som t.ex. tungmetaller och organiska miljögifter samt näringsämnen till en recipient finns i huvudsak fyra generella metoder att tillgå: Åtgärda källorna till föroreningarna Installation av någon typ av reningsanläggning Infiltration i mark som alternativ till avledning via ledningsnät Avledning till reningsverk Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

4 Johan Ekvall Dagvattenhantering () För planområdet är avledning till reningsverk uteslutet då avledning till reningsverk normalt inte accepteras i duplikatområden. Under byggfasen kan dock viss anslutning till spillvattenledning, om möjligt, vara befogad. Infiltration i mark av oljeförorenat dagvatten är inte lämpligt då detta leder till att marken på sikt blir kraftigt förorenad. Vid låg föroreningsgrad som t.ex. vid avledning av takvatten från tegeltak eller avrinning från gång- och cykelstråk kan infiltration användas utan förbehåll. Vilken typ av åtgärd som kan/bör vidtas för att minska belastningen på en recipient är beroende på en mängd olika faktorer som t.ex. markförhållanden, utrymme, föroreningskällornas beskaffenhet etc. Att åtgärda källorna till föroreningarna är det alternativ som i det långa perspektivet kan ses som det mest effektiva men är i ett kortare perspektiv ofta är svårt att genomföra. Att installera reningsläggningar är det alternativ som oftast används för att minska utsläpp av förorenat dagvatten. Det finns sex huvudalternativ för rening av dagvatten : Sedimenteringsanläggningar (avsättningsmagasin under jord alt. öppna dammar) Olika typer av filter Oljeavskiljare Dunkersanläggningar eg. skärmbassänger (sedimenteringsanläggning placerad i recipienten, befintlig anläggning i Trehörningen ska restaureras). Våtmarker och översilningsytor (planeras öster om planområdet) Olika LOD-lösningar, exempelvis infiltration i mark Reningseffekter Till stor del är föroreningarna i dagvatten knutna till det suspenderade materialet, d.v.s. föroreningarna är i partikelform eller är bundna till ytan på mindre partiklar som exempelvis slitagematerial från vägbeläggningar. Detta gäller generellt sett, undantag kan till exempel vara tungmetaller i dagvatten från takytor av till exempel kopparplåt där kopparn i större utsträckning förekommer, åtminstone initialt, i löst form. Vissa tungmetaller som t.ex. zink och kadmium förkommer allmänt i högre grad i löst form. Olja i flytande form (till viss del återfinns även olja på partiklar) utgör också ett undantag från grundregeln att föroreningar i dagvatten är knutna till partiklar. Vägsalt transporteras oftast rakt genom reningsanläggningar för dagvatten oavsett vilken typ av anläggning som används. Även andra vanligt förekommande kemprodukter som glykol och spolarvätska passerar i hög grad genom reningsanläggningarna. Vid användande av olika typer av konventionella dagvattenreningstekniker varierar reningsgraden i normala fall mellan 0 och 0 % för ämnen som t.ex. tungmetaller och näringsämnen. Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

5 Johan Ekvall Dagvattenhantering () Att uppnå mer än 0 % rening utan att använda någon form av fällnings/filterteknik är svårt, dels beroende på att en viss del av föroreningarna förkommer i löst form, dels beroende på att de allra minsta partiklarna behöver mycket lång tid för att sedimentera. För olja i flytande form (till viss del återfinns även olja på partiklar) fungerar inte en enkel damm eller avsättningsmagasin om dess inte kompletteras med anordningar för att avskilja olja och flytande partiklar. Kommunal dagvattenstrategi Huddinge kommun har sedan 00 en dagvattenstrategi. I korthet innebär denna bl.a. att: Den naturliga vattenbalansen skall bevaras LOD ska tillämpas i möjligaste mån Översvämningar ska undvikas Föroreningar skall hindras från att nå dagvattnet genom åtgärder vid källan Förorenat dagvatten skall renas Enligt Huddinges dagvattenstrategi ska i första hand åtgärder vid källan och infiltration ske för den typen av område som Storängen kommer att utgöra. Avledning i öppna diken förordas i de fall dagvatten måste avledas från ett område. Förutsättningar. Avrinning Det aktuella området är drygt 0 ha stort varav ca ha utgörs av industrimark. Stora delar av området har hårdgjorda ytor med begränsad infiltration. Avrinningen sker via dagvattenledningar och diken till sjön Trehörningen öster om planområdet. Utöver områdets egen avvattning leds dagvatten från närliggande bostadsområden och vägar till Trehörningen. Den huvuddagvattenledning i norra delen av industriområdet som leder vatten mot Trehörningen avleder även vatten från Fullerstaån. Allt vatten passerar en pumpstation för att sedan via en större ledning (Ø 000) ledas mot sjön. All avrinning passerar den reningsanläggning (Dunkersbassänger, system av skärmar i sjön som skapar en sedimentationsanläggning)) som finns i sjöns norra del. En omledning av dagvattnet kommer dock att ske, se nedan,.. Ledningssystemet i är sannolikt skadat på grund av sättningar i marken. Längs med Storängsleden har ledningar lagts om av detta skäl. Sättningar kring byggnader observerades vid platsbesöket. Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

6 s erv Johan Ekvall Dagvattenhantering () : Tomtberga STÖREN 0 RUDAN : NEJONÖGAT : : 0 KARPEN : : SOLGÅRD STENBITEN s erv : :0 : : ga: serv serv 0 : : : : SPIGGEN : : PARADISBACKEN SPÄTTAN STENBITEN : 0 : MALEN 0 serv ga: ga: TOMTBERGA SUTAREN LAXEN : DALHEMS- VÄGEN 0 FÖRRÅDS- : : : VÄGEN : : 0 Stuvsta :gård 0 ga: FÖRRÅDET ga: s erv ga: : : KLOCKARBACKEN SJÖDALSVÄGEN BRANDSTEGEN ga: BJÖRKHOLMS- HANTVERKET 0 VÄGEN :0 0 : s : : FABRIKEN TONFISKEN STRÖMMINGEN s erv BRANDSTEGEN : 0 Planerat översilnings- : : : Område (kommande : avledning av dagvatten) : : : : :0 : ga: : s erv : ga: s erv EKUDDEN KLOCKARBACKEN serv serv s erv : ASKEN S: ga: s erv VERKSTADEN : STORÄNGS- ga: ga: MURKLAN ALUDDEN ASPEN Sörskogen : DREVET HÄNGBJÖRKEN SÖRSKOGEN HÖRNINGSNÄS HÖRNINGSNÄS PALMEN Stuvsta gård : : CENTRALVÄGEN : AXELN KANTARELLEN : : : : LAGRET DVÄRGBJÖRKEN APELVÄGEN : OLIVTRÄDET HÄGGEN LEDEN : :0 0 : : 0 JÄRNEKEN : KUGGHJULET : HÖRNINGSNÄS MARTALLEN 0 VILDAPELN VALLEN PURJOLÖKEN LÄNNAVÄGEN : 0 : : JÄRNEKEN Pumpstation för dagvatten OLIVTRÄDET : : : : 0 s erv ALEN : PALSTERNACKAN BLÅGRANEN : 0 0 SKIFFERN APELN CEDERN 0 Översiktskarta, planområde gråmarkerat. Blå pilar markerar avrinning mot Dunkersanläggningen i Trehörningen (nuvarande avledning av dagvatten). Streckad linje markerar ungefärligt läge för huvuddagvattenledning (avrinning från Fullerstaån mm). Markförhållanden Stora delar av det centrala området har tidigare varit ett kärr och marken består främst av lera, eventuellt med inslag av gyttjelera. Berg i dagen och morän finns på enstaka platser. Infiltrationsförhållandena är därmed inte bra i stora delar av området. I randzonerna runt berg kan det dock vara bättre möjligheter i moränen. Inventeringar visar på risk för markföroreningar i området orsakade av den långvariga industriverksamheten. Två PM avseende miljögeoteknik respektive geoteknik är upprättade. Dessa beskriver mer ingående geotekniska förhållanden och risken för markföroreningar. Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

7 Johan Ekvall Dagvattenhantering (). Recipienten Trehörningen Sjön ligger högst upp i Tyresåns sjösystem. Det finns gott om vandringsleder i området och skogen runt sjön utgörs av talldominerad hällmark. Sörmlandsleden passerar sjön och Paradisets friluftsgård ligger i närheten. Sjön har därmed ett stort rekreationsvärde. Påverkat dagvatten ( % av avrinningsområdet utgörs av bebyggelse) från Huddinge rinner ut i sjöns norra del där det finns en reningsanläggning bestående av skärmbassänger, en s.k. Dunkersanläggning. Sjöns totala avrinningsområde är ca 00 ha. Trehörningen har tidigare tagit emot avloppsvatten från hushåll och verksamheter, men numera består det inkommande vattnet till största delen av dagvatten. Sedan avlastningen från avloppsvattnet har vattenkvaliteten förbättrats avsevärt, men fortfarande visar sjön många symtom på övergödning i form av syrefria bottenförhållanden, fosforfrigörelse från bottnarna, litet siktdjup och algblomningar. Idag strävar man efter att i första hand begränsa påverkan från inkommande flöden före åtgärder i själva sjön. Trehörningen har två större tillflöden, Solfagradiket och Gömmarbäcken (Fullerstaån), dessa mynnar ut i den västra delen av sjön. Nedre delen av Fullerstaån är kulverterad, Storängen är ett delavrinningsområde inom detta område.. Vattentäkter Området eller dess avrinning berör inget befintligt skyddsområde eller allmän vattentäkt på land.. Befintliga och planerade reningsanläggningar för dagvatten Inga kända speciellt anordnade reningsanläggningar, utöver Dunkersanläggningen i Trehörningen, finns i området. En upprustning av Dunkersanläggningen samt anläggande av ett helt nytt översilningsområde med växter öster om Lännavägen pågår. Storleken på översilningsområdet blir ca 0 m långt och ca 0-0 m brett. Till översilningsytorna kommer delar av avrinningen (från planområdet, Fullerstaån mm) ledas. Från översilningsytorna leds vattnet i befintligt dike direkt till sjön eftersom Dunkersanläggningen i framtiden enbart ska rena dagvatten som kommer till Trehörningen via Solfagradiket. Vid kraftiga flöden används dock inte översilningsytorna, vid dessa tillfällen leds en del av Fullerstaåns vatten direkt till Trehörningen. Fosfor, kväve och tungmetaller reduceras och påverkar inte bara Trehörningen utan även nedströms liggande vattenområden positivt. Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

8 Johan Ekvall Dagvattenhantering () Nollalternativ I nuläget med den industriverksamhet som förekommer i Storängen bedöms dagvattnet innehålla höga halter av olika föroreningar. Mätning av föroreningshalterna i dagvatten från området är inte gjorda. Utan åtgärder för att rena dagvattnet bedöms påverkan på Trehörningen och nedströms liggande vattenområden i Tyresåns sjösystem vara hög. Risken för påverkan från utsläpp av olja, kemikalier mm i samband med olyckshändelser och spill är sannolikt hög från området. Till stor del kan den planerade översilningsytan och därpå följande diken mildra effekterna av utsläppen. Planförslag Även om bebyggelseinriktningen innebär ett högt markutnyttjande med bostäder, olika mindre verksamheter med mera bedöms denna ändå, relativt den nuvarande verksamheten, leda till att utsläppen via dagvatten minskar väsentligt. Även risken för påverkan från utsläpp vid olyckor och bränder bedöms minska kraftigt. Detta antagande gäller även om inga som helst åtgärder vidtas för att rena eller infiltrera dagvattnet i området. Planförslaget kommer att innebära att stora delar av VA-ledningssystemet måste läggas om vilket innebär att det finns goda möjligheter att anpassa systemet till LOD. Snöhanteringen inom området bör beaktas. Föroreningar ackumuleras i snö vilket kan leda till att stora mängder föroreningar följer med smältvattnet. Under anläggningsskedet är risken mycket stor för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Med tanke på den långvariga närvaron av olika industriverksamheter finns risk för utsläpp av förorenade massor och grundvatten under byggskedet. Behov av ytterligare anpassning och åtgärder. Efter utbyggnad Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) måste eftersträvas i området, främst för att förebygga sättningar. I planområdet varierar förutsättningarna för ett lokalt omhändertagande med infiltration, i de lägre liggande delarna av området finns begränsade möjligheter på grund Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

9 Johan Ekvall Dagvattenhantering () av de geotekniska förhållandena. I randzoner mot berg finns sannolikt bättre möjligheter. De områden som kan lämpa sig för infiltration beskrivs närmare i Geotekniskt PM. De fastigheter som ligger direkt i randzoner kan ordna LOD genom infiltration på den egna fastigheten. I de centrala delarna av planområdet är detta i de flesta fall inte möjligt, dagvatten från dessa delar kan eventuellt ledas ut till infiltrationsmagasin placerade på lämpliga platser utanför området med lera. Utefter Sjödalsvägen, som föreslås bli en parkgata med träd, kan dagvattnet från gatan ledas till skelettjord i planteringsstråket. Genom att träden suger upp vatten kommer, utöver vad som infiltreras, en viss mängd av avrinningen att avdunsta. Troligen kan endast en begränsad mängd dagvatten inom planområdet tas om hand genom infiltration, viss del måste avledas till Trehörningen. Då Storängen är beläget längst ner i Fullerstaåsystemet är en fördröjning av dagvattenavrinningen inte självklart en fördel. I stället bör avledningen av det dagvatten som inte kan kvarhållas genom infiltration eller på annat sätt avledas direkt till den stora dagvattenledning som ligger i norra delen av området. På så sätt undviks en situation där avledningen av dagvatten från planområdet sker samtidigt som avrinningen från uppströms liggande områden belastar ledningen och den pumpstation som för vattnet vidare. Utöver infiltration kan gröna tak inom området reducera den totala mängden avrinnande vatten med ca 0 % på årsbasis. Speciellt sommartid då taken är torra kan stora mängder regnvatten kvarhållas genom uppsugning/avdunstning. Då avrinningen från taken, om möjligt, ska infiltreras av geotekniska skäl måste dock en avvägning göras mellan dessa båda intressen. I den mån som inte dagvattnet kan infiltreras är det dock en fördel att reducera kvarvarande avrinning då detta leder till minskad belastning på den nedströms belägna pumpstationen och översilningsytan. Risken för bräddning av dagvatten förbi översilningsytan minskar också. Klimatprognoser gjorda av bl.a. SMHI pekar på risken för en ökning av antalet tillfällen med extrem väderlek vilket gör att översvämningsrisken i området måste beaktas redan i planeringsskedet. Genom att avleda dagvattnet enligt ovan och dimensionera ledningsnätet i området med bred marginal bedöms översvämningsrisken minskas till en acceptabel nivå. Byggnadsmaterial som är miljöbelastande, t.ex. koppartak bör undvikas i området. För att undvika att belasta mark och vatten (såväl yt- som grundvatten) med vägsalt bör vägsalt för halkbekämpning användas så lite som möjligt inom området. En öppen avledning av dagvatten kan utformas så att ett positivt inslag i boendemiljön åstadkommes. Om det finns möjligheter att avleda dagvatten i öppen dager inom området bör detta beaktas. Under förutsättning att takbeklädnaderna inom området utgörs av ej miljöbelastande material är det rimligt att behandla takavrinningen för sig då detta vatten kan betraktas som rent relativt markavrinningen. Markavrinningen bedöms också i de flesta fall inte vara så förorenad så att några speciella åtgärder, innan infiltration sker, behöver vidtas. För att undvika att föroreningar sprids till yt- och grundvatten kan dock speciella platser för exempelvis biltvätt och bilservice, lämpligen under tak med anslutning till spillvattennätet, anordnas. Speciella platser där snö som plogats upp i området kan lagras bör etableras. Åtgärder bör vidtas för att minimera föroreningsbelastningen och andra olägenheter vid snösmältning. Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

10 Johan Ekvall Dagvattenhantering 0 (). Anläggningskedet Under anläggningstiden måste åtgärder vidtas som minimerar risken för utsläpp. En tillfällig anslutning till spillvattennätet kan i vissa fall under byggtiden utnyttjas för att avleda s.k. länshållningsvatten/byggdagvatten. Avrinningen från byggarbetsplatserna kan, utöver exempelvis olja, innehålla stora mängder slam som kan sätta igen ledningssystemet och påverka den kommande översilningsytan negativt. Risken för att förorenad mark kan påverka innehållet i avrinnande dagvatten måste beaktas. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att samla upp avrinningen och rena dagvattnet kan effekterna av byggverksamheten dämpas. 0 Sammanfattande bedömning Planförslaget, även utan åtgärder för dagvattenrening, innebär en förbättring av dagvattenkvaliteten eftersom dagens avrinning främst kommer från hårdgjorda ytor på industrimark som till viss del bedöms som starkt miljöbelastande. Den planerade översilningsytan nedströms området bedöms reducera föroreningshalten till en acceptabel låg nivå. Det finns därför inget ytterligare behov av reningsanläggningar för områdets dagvatten. Det viktigaste med dagvattenhanteringen i området bedöms inte vara fördröjning eller rening utan i stället att infiltration sker i så stor utsträckning som möjligt för att hålla uppe grundvattennivån i området. Med befintligt underlag bedöms förutsättningarna för infiltration vara mindre goda i de centrala delarna av området men bättre i områdena närmare höjdpartierna. Det vatten som inte kan infiltreras ska avledas från området. Den hydrauliska belastningen på ledningar och diken är viktig att beakta. En snabb avledning av dagvattnet från området förordas. Fördröjning är inte lämpligt då Storängen ligger längst ner i Fullerstaåns vattensystem. Trots dåliga infiltrationsförhållanden är det dock i de flesta fall möjligt att åstadkomma viss infiltration eller reducering av ytavrinningen, exempelvis med infiltration i skelettjord längs med grönstråket i parkgatan i området och s.k. gröna tak. Gröna tak innebär en minskning av avrinningen, främst sommartid, med ca 0 %. Att reducera mängden avrinnande dagvatten har en positiv inverkan på nedströms liggande ledningar, pumpstationen och reningen i översilningsytorna. En minskning av avrinningen från taken får dock inte påverka möjligheten att infiltrera dagvatten av geotekniska skäl. Anläggningsskedet är en känslig fas som bedöms medföra stor risk för att föroreningar som slam, oljeprodukter, kväve mm kan läcka ut till såväl yt- som grundvatten och medföra utsläpp till Trehörningen. Hanteringen av förorenade massor kan också bidra till att föroreningar sprids till dag- och grundvatten. Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

11 Johan Ekvall Dagvattenhantering () Referenser Dagvattenstrategi för Stockholms stad 00 Dagvattenstrategi för Huddinge kommun, 000 En långsiktigt hållbar dagvattenhantering planering och exempel, 00. Peter Stahre, utgivare Svenskt Vatten. Dagvattenreningsanläggningar vid sjön Trehörningen Huddinge kommun. Informationsblad från Huddinge kommun/stockholm Vatten AB. Muntliga referenser: Benny Sundesson, Stockholm Vatten AB Ingvar Skoog, Stockholm Vatten AB Dagvattenhantering - Storängen, Uppdragsnummer: 00 J:\_uppdrag\00\Teknik\W\_Text\dagvattenstorängenrev0.doc

12 Johan Ekvall Storängen, dagvattenhantering Fotobilaga (). Dalhemsvägen mot väster.. Sportplan i den västra delen av planområdet. Bussdepå/verkstad vid Lännavägen. Grusad del av Dalhemsvägen i områdets östra del.. Dalhemsvägen/Björkh.v. Större beg. motor. Björkh.v. Demonterad bil på gångbanan. placerad på gångbanan., fördjupad detaljplan - Dagvatten, Uppdragsnummer: 00-0 j:\_uppdrag\00\teknik\w\_text\storängenvattenfotobilaga.doc

13 Johan Ekvall Storängen, dagvattenhantering Fotobilaga (). Industri på Björkh.v.. Försäljning av beg. bussar vid Lännavägen. Bussverkstad och depå vid Lännavägen 0. Pumpstation för dagvatten vid Lännavägen. Utlopp mot Dunkersanläggning i Trehörningen. Dunkersanläggningen, fördjupad detaljplan - Dagvatten, Uppdragsnummer: 00-0 j:\_uppdrag\00\teknik\w\_text\storängenvattenfotobilaga.doc

14