Alternativ finansiering av journalistiken

Transkript

1 Alternativ finansiering av journalistiken

2 För Journalistförbundet är det självklart att professionell journalistik nästan alltid kräver en alternativ finansiering i någon form. Annonser är bara ett exempel på detta. Det väsentliga är inte var pengarna kommer ifrån, utan att lagar och yrkesregler respekteras. För att journalistiken ska fungera krävs: att full redaktionell integritet kan garanteras att spelreglerna om press- och yrkesetik antas och efterlevs, samt att allmänhet med klagomål kan rikta sig till instanser som bevakar sådan efterlevnad att utgivare existerar och återfinns i redaktionell ställning att finansieringen av verksamheten är transparent så långt som möjligt Alternativa finansieringsmetoder Medieägarnas affärsmodeller är i kris, och finansieringen av journalistiken är hotad. Och när pengarna tryter uppstår behov av nya intäktskällor. Men det är inget nytt, tvärtom. Publicistisk verksamhet har mycket sällan genererat tillräckliga inkomster på egen hand. När journalistiken växte fram under 1800-talet så var finansieringsfrågan i allra högsta grad ett problem. Och lösningarna var otaliga, och ibland mycket okonventionella: If one reviews the history of newspaper start-ups around the world, one finds that the bases of journalistic compensation were not journalism itself. It many cases it was funded by public employment serving as postmasters, teachers, or other civil servants or by operating commercial endeavours such as printing firms, taverns, and retail shops (Even brothels funded the costs of newspapers in some towns in the Western U.S. during the nineteenth century). 1 Utvecklingen ledde emellertid till att annonser av olika slag i första hand blev den intäktskälla som kompletterade själva försäljningsintäkten. Men när metoden med annonsfinansiering nu delvis är i kris genom omstöpningen från 1. Robert G. Picard: themediabusiness.blogspot.se/2012/05/is-future-of-digital-journalism-outside.html

3 print till digital produkt är det logiskt att många publicister söker efter alternativa intäktskällor, likt pionjärerna en gång i tiden gjorde. Alternativa finansieringsmetoder är inte heller något nytt för svensk journalistik. Medieägare har som sagt i alla tider tvingats hitta lösningar för att finansiera publicistisk verksamhet. LO:s bidrag till Aftonbladet och Stockholms-Tidningen var exempelvis 18,9 miljoner kronor 1965, vilket motsvarar närmare 175 miljoner i dagens penningvärde. Stockholms-Tidningen tvingades ändå kort därefter att lägga ner, och i slutet av 60-talet hade framför allt den socialdemokratiska pressen förlorat liknande bidrag i den omfattningen att ett statligt presstöd blev alternativet. I dagens medielandskap kan noteras att Fria Tidningar vuxit sig allt större, med ett 40-tal anställda, genom en modell som delvis bygger på donationer från privatpersoner genom medlemskap i Fria Familjen. Men även att tidskriften Fokus, mångfaldigt prisbelönad, år efter år fyller ut ett underskott i verksamheten genom bidrag från ägarna, det vill säga en allmännyttig stiftelse och ett par enskilda bolag. När Journalistförbundet genomförde sin framtidskonferens hösten 2012 var alternativa intäktskällor ett hett spår i många av de workshops som genomfördes. Ett redan etablerat sätt att söka alternativ finansiering, och som lär bli allt vanligare även här i Sverige, är så kallad crowdfunding. (Den svenska termen gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering riskerar att leda tanken fel, eftersom det inte alltid handlar om finansiering från enskilda individer.) Den amerikanska stiftelsen Knight Foundation finansierar exempelvis över 80 olika journalistiska projekt, och har under 2000-talet spenderat 100-tals miljoner dollar på finansiering av journalistiska produkter, medietekniska experiment och journalistutbildningar. 2 Den mest uppmärksammade journalistiken med crowdfunding som finansieringskälla återfinns idag kanske hos New York-baserade ProPublica. Den prisbelönta sajten för undersökande journalistik, med ett 40-tal anställda på redaktionen, drivs som ett icke-vinstdrivande företag och finansieras via do- 2.

4 nationer. Verksamheten är dock garanterad 10 miljoner dollar varje år från en privat stiftelse, The Sandler Foundation, som också är grundare av sajten. 3 Fundraisingsajter som kickstarter.com och spanskspråkiga goteo.org ger möjlighet för vem som helst att presentera sin idé. I Sverige finns exempelvis fundedbyme.com som startade Och i slutet av 2012 berättade frilansjournalisten Magnus Aspegren att han undersöker möjligheter till en svensk crowdfundingjournalistik, liknande ProPublica. I dagsläget har en förstudie inletts. Andra uppmärksammade grävande journalistiska sajter som drivs med hjälp av crowdfunding är exempelvis amerikanska universitetsbaserade Investigative reporting workshop och engelska The Bureau investigates 4 som båda har minst 10 anställda journalister. Vi ser också en utveckling av sajter med längre reportage, där skribenterna kan erbjuda artiklarna direkt till läsarna. Den mest uppmärksammade, amerikanska Matters, startade 2012 efter att ha samlat ihop dollar i startkapital via crowdfunding genom kickstarter.com. Sajter med liknande upplägg börjar nu uppstå runt om i världen, som en direkt följd av den strukturkris som mediebranschen går igenom. Danska Zetland och Finska Long Plays är bra exempel på denna utveckling. Crowdfunding används också på en individuell nivå: journalisten Andreas Ekström använde exempelvis metoden för sin reportagebok om Google, där intresserade uppmanades att skänka 800 kr var. 5 Och dokumentärfilmaren Simon Klose använde kickstarter.com för att få stöd till sin film om The Pirate Bay, och fick ihop över dollar, vilket dock bara ska ha täckt en tiondel av produktionskostnaden. Men det finns också exempel då alternativ finansiering kan vara problematisk. Dagens Arena meddelade till exempel i oktober 2012 att redaktionen fick sponsring av Elektrikerförbundet för att låta en frilansjournalist göra en speci nu-blir-det-allvar-och-nublir-det-crowdfunding/

5 fik granskning av byggmarknaden. Elektrikerförbundet hade nåtts av informationen att Dagens Arena avstått en granskning av budgetskäl, och kontaktade då redaktionen med erbjudande om ett riktat stöd för just denna enskilda granskning. Självklart är det ett publicistiskt dilemma att låta en extern aktör gå in med finansiering av vår granskning. Men utifrån att vi säkrat vårt oberoende och är helt transparenta i fråga om finansieringen är vi mycket stolta över granskningen vi i dag publicerar 6, skrev visserligen utgivare och redaktionsledning i samband med publiceringen. Men det är ett problematiskt sätt att söka finansiering av journalistik, då det utmanar urvalsprocessen i det redaktionella arbetet. Det blir också tydligare att stora företag, som tidigare investerat stora summor i annonser, nu istället ser möjligheter att finansiera en hel medielösning för samma summor. Internationellt sett så rör sig många multinationella bolag mot helt egna koncept inom så kallad brand journalism eller content marketing, och vi har nog bara sett början på denna utveckling. I Sverige är Handelsbanken är en av de aktörer som redan valt att utveckla brand journalism, genom att starta en egen kanal av redaktionell karaktär. Men i dagsläget är det en kanal som till fullo saknar en redaktionell integritet, enligt sin egen beskrivning: Handelsbanken Webb-TV innehåller dels redaktionella inslag som är oberoende av banken, dels kommersiella inslag som syftar till att förklara produkter eller tjänster som tillhandahålls av banken. Bankens presschef är ansvarig utgivare, vilket inte är någon lyckad lösning om man vill betona redaktionellt oberoende. Viljan att låta utgivaren återfinnas i en oberoende redaktion sviktar dessvärre ibland hos vissa medieägare. Många organisationer och företag med andra huvudverksamheter än medieägande bedriver redaktionell verksamhet, men låter i vissa fall utgivarrollen återfinnas på andra platser, såsom företagsledningar eller kommunikationsenheter. Inte sällan har utgivarrollen i sådana fall placerats långt från redaktionen på grund av okunskap kring rollens juridiska funktion. Kanske oftast i tron på att det är det bästa sättet att styra innehållet. Utgivarrollen handlar dock främst om vem som ska ta det slutliga straffrätts- 6.

6 liga ansvaret. Medieägare som vill strukturera redaktionellt arbete gör det istället bäst med hjälp av tydliga policyer och riktlinjer. Allt flera redaktioner utvecklar en mer transparent redaktionell process, måna om att behålla konsumenternas förtroende. Denna utveckling är logisk utifrån uppdraget från allmänheten, och bör även känneteckna synen på finansieringen. Crowdfunding kan förvisso göra det svårt att i detalj redovisa var pengarna kommer från, både av praktiska och integritetsmässiga skäl. Men med hänsyn till detta bör varje redaktion ändå sträva efter att öppet kunna visa hur verksamheten finansieras. Journalistförbundets styrelse februari 2013