Underlag för skriftligt omdöme Innehåll mål

Transkript

1 Namn: Datum: Klass: Pedagog: Underlag för skriftligt omdöme Alla elever på Eketånga Montessoriskola ska varje termin ha ett skriftligt omdöme i relation till målen i varje ämne och läroplanen. De skriftliga omdömena ska tillsammans med den individuella utvecklingsplanen ge information om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen. Vid utvecklingssamtalet ska läraren ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i åtgärdsprogram. /Hans-Erik Karlsson, rektor Innehåll mål Bild... 3 Engelska Läsa... 4 Engelska - Skriva... 5 Engelska Tal och samtal... 6 Hem- och konsumentkunskap... 7 Idrott och Hälsa Motorik, lek och spel - Simning... 8 Idrott och Hälsa- Friluftsliv - Orientering... 9 Idrott och Hälsa- Hälsa Matematik Rumsuppfattning och geometri Matematik - Mätning Matematik Algebra Matematik Räkning Matematik - Taluppfattning Musik - Musicerande Musik - Musikkunnande Musik - Musiklyssnande Musik - Musikskapande NO- Biologi - Beträffande kunskapens användning och den naturvetenskapliga verksamheten NO - Biologi Beträffande natur och människa NO - Fysik Beträffande kunskapens användning och den naturvetenskapliga verksamheten NO - Fysik Beträffande kunskapens användning NO - Kemi Beträffande kunskapens användning och den naturvetenskapliga verksamheten NO - Kemi Beträffande natur och människa Slöjd SO - Geografi SO - Historia SO - Religion... 29

2 SO - Samhällskunskap Svenska - Läsa Svenska Skriva Svenska Tal och samtal Teknik

3 Bild Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker Specificering kunna använda blyertspennor, kritor och pensel kunna grundfärgerna känna till att man kan blanda grundfärgerna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker känna till att det finns olika konststilar känna till och ha provat på olika tekniker Specificering arbetat med lera tryckteknik akvarell oljekritor använda dig av gråskala framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former, känna till några bildkonstnärer och deras verk. Specificering arbeta med olika slags färger och redskap arbeta efter givna instruktioner prata om dina egna och andras bilder använda egna och andras bilder för att göra nya bilder, framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former, känna till några bildkonstnärer och deras verk. Specificering grunderna inom färglära använda dig av de olika tekniker och redskap vi arbetar med, med viss handledning arbeta efter givna instruktioner göra en bildberättelse utifrån olika bilder använda egna och andras bilder för att göra nya bilder Eleven kan komma längre i sin utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik, blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder, utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande, tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön, blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella yrkesutövare. 3

4 Engelska Läsa Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå Eleven kan komma längre i sin målen. läsa enkla och elevnära ord och meningar. läsa med flyt väl förberedda elevnära texter. fundera över hur du lär dig engelska på bästa sätt. läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar, känna till något om vardagslivet i något land där engelska används, reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till, genomföra korta, enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand. Exempel på hur du når målen: -läsa mycket -läsa texterna i din lärobok -läsa skönlitterära böcker -läsa andra texter t ex tidningar, broschyrer, poesi, sångtexter. utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskaper, utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter, utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska informationskällor, utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och göra jämförelser med egna erfarenheter, utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen, utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra. 4

5 Engelska - Skriva Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att Eleven kan komma längre i sin uppnå målen. uppnåendemålen anger. skriva av enkla och elevnära ord. skriva korta meningar om dig själv. Specificering: T ex a dog, a hat, an apple I am My name is skriva enkla och elevnära meningar. skriva inlärda ord ur minnet. fundera över hur du lär dig engelska bäst. Specificering: Du kan använda en ordlista. Du kan använda en glosbok. Du tänker på hur du bäst lär dig att skriva nya ord. göra dig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela något, reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till, genomföra korta, enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand. känna till något om vardagslivet i något land där engelska används, Exempel på hur du når målen: -Skriv så ofta du kan på engelska. -Skriv sammandrag av texter du har i läxa eller av andra texter du har läst. -Skriv dagbok. -Skriv enkla bok- och filmrecensioner, berättelser, dikter, sångtexter. -Skaffa en brevvän. -Skriv pjäser. -Presentera skriftligt något du tagit reda på. utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift, utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på engelska samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter, utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter, utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet, utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och göra jämförelser med egna erfarenheter, utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen, utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra. 5

6 Engelska Tal och samtal Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. deltaga i enkla engelska sånger. imitera enkla ord, fraser, rim och ramsor. använda och förstå enkla och elevnära ord och fraser. några ord inom några olika teman. förstå enkla och vanliga klassrumsfraser. läsa enkla ord och fraser i kör. ställa enkla frågor. besvara enkla frågor. deltaga i dramatiseringar. svara på frågor om elevnära texter. namnge några engelsktalande länder. fundera över hur du lär dig engelska på bästa sätt. kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar som ges i tydligt tal och i lugnt tempo inom för eleven välbekanta områden, kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, kunna i enkel form muntligt berätta något om sig själv och andra, känna till något om vardagslivet i något land där engelska används, kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till, kunna genomföra korta, enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand. Exempel på hur du når målen: - ta alla tillfällen till muntlig kommunikation -träna dig att återberätta texten du har i läxa -berätta innehållet i andra texter du läst -berätta något du sett, hört, läst eller upplevt -delta i diskussioner -delta i dialoger, rollspel och pjäser -presentera muntligt något du tagit reda på - lyssna koncentrerat vid alla tillfällen du hör engelskt tal, film, skolradio, hörövningar eller när någon talar Eleven kan komma längre i sin kunskapsutveckling än vad utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift, fördjupar sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang, utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på engelska samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter, utvecklar sin förmåga att använda engelska muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter, utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet, utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och göra jämförelser med egna erfarenheter, utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen, utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra. 6

7 Hem- och konsumentkunskap Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå målen. Eleven kan komma längre i sin uppnåendemålen anger vet hur en bra måltid är sammansatt. göra mellanmål Specificering: Du förbereder måltider i grupp med kalla ingredienser t ex fruktsallad eller frukost. hantera sopor på ett korrekt sätt. Specificering: Du genomför praktiska övningar i sopsortering och sophantering tillaga enklare väl sammansatta måltider med hjälp av recept. duka för en enklare måltid rengöra redskap och arbetsplats efter avslutad måltid. Specificering: Du bakar och/eller lagar till varm måltid efter enkelt recept med ingredienser inköpta med hänsyn till ekonomiska ramar och miljömärkning. Du redovisar vald måltid utifrån hälso-och historiska/kulturella perspektiv. jämföra olika varor vad det gäller pris, innehåll och märkning. arbeta med olika typer av budskap i texter och bilder. kunna laga mat och arrangera för gemenskap kring måltiden och förstå dess kulturella och sociala värde. samarbeta med andra vid arbete med olika arbetsuppgifter kunna använda olika varor, metoder och redskap i hushållet och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och miljö. vid genomförande av olika uppgifter i hushållet kunna jämföra priser och uppfatta skillnader mellan information och reklam Specificering: Du planerar, beräknar, köper in, tillagar och efterarbetar måltider i samband med lägerskola som genomförs under läsåret. hur en sund kost påverkar hälsa och arbets- prestationer. kan praktisera ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt. utvecklar förståelse och intresse för hur hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt. utvecklar kunskaper om olika sätt att leva tillsammans (historiskt och kulturellt). 7

8 Idrott och Hälsa Motorik, lek och spel - Simning Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att Eleven kan komma längre i sin kunskapsutveckling än vad uppnå denna. behärska de olika grundformerna; såsom stödja, rulla, krypa, åla, springa, hoppa, klättra, kasta och fånga röra dig till musik och prova på olika typer av dans prova på olika idrottsaktiviteter på ett lekfullt sätt visa hänsyn mot kamrater, såsom allas rätt att delta. följa uppgjorda regler. vara aktiv och göra ditt bästa efter din förmåga. ta ansvar för vårt gemensamma material doppa hela huvudet under vattnet koka kaffe (blåsa bubblor) under vattnet glida i vattnet i 5 sekunder mer framsträckta och raka armar med ansiktet under vattenytan behärska olika motoriska grundformer utföra rörelser med balans och kroppskontroll kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik ha erfarenhet av på skolan förekommande idrottsaktiviteter visa hänsyn mot kamrater, såsom allas rätt att delta. följa uppgjorda regler. vara aktiv och göra ditt bästa efter din förmåga. ta ansvar för vårt gemensamma material simma 10 meter på grunt vatten hoppa från kanten hämta föremål på botten(grunt vatten) känna till bad och båtvett behärska olika motoriska grundformer utföra rörelser med balans och kroppskontroll kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik ha erfarenhet av på skolan förekommande idrottsaktiviteter utveckla ett gott sportsmannaskap genom att visa hänsyn till kamraters varierande idrottsliga förmåga. följa uppgjorda regler. vara aktiv och göra ditt bästa efter din förmåga. ta ansvar för vårt gemensamma material simma 25m på grunt vatten bogsera jämnstor kamrat i livboj, 10m veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas behärska olika motoriska grundformer tföra rörelser med balans och kroppskontroll kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik simma 50m bröstsim simma 25m ryggsim flyta med kläder och flytväst 2min vattentramp 2min simma 2m under vattnet fria luftvägar och stabilt sidoläge behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgift er till musik ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg och hantera nödsituatione r vid vatten ha grundläggan de kunskaper om bad-, båtoch isvett utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som för det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer utvecklar kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer både på land, i och vid vatten 8

9 Idrott och Hälsa- Friluftsliv - Orientering Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att Eleven kan komma längre i sin uppnå denna. uppnåendemålen anger. delta aktivt i och prova på olika friluftslivsaktiviteter under olika årstider känna till något om allemansrätten känna till något om hur du skall göra om du kommer vilse delta aktivt och leka orientering förstå en klassrumskarta känna till kartfärgernas betydelse. delta aktivt i och prova på olika friluftslivsaktiviteter under olika årstider något om allemansrätten något om hur du skall göra om du kommer vilse de fyra väder-strecken passa kartan känna till de enklaste kartecknen genomföra en kartpromenad genomföra en skolgårdsorientering delta aktivt i olika friluftslivsaktiviteter under olika årstider ha för vistelsen lämplig klädsel redogöra för allemansrätten redogöra för hur du skall göra om du kommer vilse delta aktivt i moment med friluftslivsteknik (surra, bygga vindskydd, mm) orientera dig och hitta i skolgårdsmiljön genom att använda karta de enklaste kartecknen delta aktivt i olika friluftslivsaktiviteter under olika årstider ha för vistelsen lämplig klädsel redogöra för allemansrätten redogöra för hur du skall göra om du kommer vilse delta aktivt i moment med friluftslivsteknik (surra, bygga vindskydd, göra upp och släcka eld, mm) kunna orientera dig med hjälp av karta i närmiljön (skolgården samt angränsande skog) ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten kunna orientera dig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som för det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter de enklaste kartecknen för att förstå en orienteringskarta. får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer -utvecklar kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer både på land, i och vid vatten 9

10 Idrott och Hälsa- Hälsa Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att Eleven kan komma längre i sin kunskapsuppnå denna. utveckling än vad byta om inför och efter idrottslektionerna duscha efter all idrottsaktivitet känna till vad man får och inte får göra på idrottslektionerna(säkerhet) visa på hur du lyfter rätt byta om till ändamålsenlig klädsel inför all idrottsaktivitet duscha efter all idrottsaktivitet följa de regler som finns i samband med idrottsaktiviteterna bära och lyfta idrottsredskapen på ett ergonomiskt riktigt sätt förstå innebörden av att äta för att orka Du ska kunna... byta om till ändamålsenlig klädsel inför all idrottsaktivitet duscha efter all idrottsaktivitet följa de regler som finns i samband med idrottsaktiviteterna bära och lyfta idrottsredskapen på ett ergonomiskt riktigt sätt veta hur en bra frukost ser ut byta om till ändamålsenlig klädsel inför all idrottsaktivitet duscha efter all idrottsaktivitet följa de regler som finns i samband med idrottsaktiviteterna på ett ergonomiskt riktigt sätt vara aktiv i fram- och borttagning av idrottsredskap veta hur en bra frukost och mellanmål ser ut känna till något om och ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan ha erfarenheter av några vanliga idrottsaktiviteter samt veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som för det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer utvecklar kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer både på land, i och vid vatten 10

11 Matematik Rumsuppfattning och geometri Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå Eleven kan komma längre i sin denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. behärska lägesorden i, över, under, på, bredvid, framför och bakom. känna igen tvådimensionella figurer som triangel, cirkel, rektangel och kvadrat. kopiera ett enkelt mönster. känna igen tredimensionella figurer som kub, pyramid, klot, block och kon. avläsa och fortsätta ett enkelt mönster. beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar. beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt. rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion, bygga enkla tredimensionella figurer. förstå skillnaden mellan area och omkrets. beräkna area av kvadrat och rektangel. spegelvända en enkel figur. ha en grundläggande rumsuppfattning. känna igen geometriska figurer. känna igen geometriska mönster. beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer. beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska mönster. utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser. Specificering kub, pyramid, klot, block och kon fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster. använda ritningar och kartor. 11

12 Matematik - Mätning Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. Eleven kan komma längre i sin De flesta elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. begreppen mer/mindre än, längre/kortare och äldre/yngre. känna igen enheterna kr, m, kg, l och tim. avläsa analog tid, hel och halv timme. veckodagarnas och månadernas namn och ordningsföljd samt årstiderna. begreppen fler/färre och billigare/dyrare. känna igen enheterna öre, cm, g, dl, min och sek. avläsa analog tid, kvart i och kvart över. förstå tidsbegreppen år, månader, veckor och dygn och deras inbördes relation. göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider. T. ex. den analoga klockan. uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter t ex temperaturmätning i grader Celsius. känna igen ml, cl, tsk och msk. omvandla analog tid till digital tid och vice versa. antal dagar/månad, antal dagar/år, skriva datum på olika sätt. jämföra, uppskatta och mäta längder, t ex mm, cm, dm, m, km och mil. areor, t ex cm 2,, dm 2, m². volymer, t ex ml, cl, dl, l (känna till vanliga hushållsmått). vinklar, t ex Spetsig, rät och trubbig och använda gradskiva. utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter massor, t ex g, hg, kg, ton (använda våg). tider, t ex behärska analog och digital tid. 12

13 Matematik Algebra Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. Eleven kan komma längre i sin De flesta elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. bestämma en okänd term i en enkel ekvation. bestämma obekanta tal i enkla formler. upptäcka talmönster, t ex / 3 = = utvecklar förmågan att förstå och använda grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. utvecklar förmågan att förstå och använda egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer. 13

14 Matematik Räkning Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. Eleven kan komma längre i sin De flesta elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. förklara innebörden av addition och subtraktion, samt deras samband, med konkret material eller bilder. räkna i huvudet addition och subtraktion när talen och svaren ligger inom heltalsområdet förklara innebörden av multiplikation samt dess samband, med konkret material eller bilder. räkna i huvudet med multiplikation när talen och svaren ligger inom heltalsområdet använda begreppen hälften och dubbelt. förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder. räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde. behärska multiplikationstabellerna t.o.m. 10:ans tabell. använda division där täljaren är tvåsiffrig och nämnaren ensiffrig. addera och subtrahera upp till 1000 med tio- och hundratalsövergångar. använda enkla skriftliga räknemetoder. använda miniräknare till enkla uträkningar. förstå och använda addition subtraktion multiplikation division tillverka och lösa problemlösningsuppgift er innehållande ovanstående räknesätt. räkna med naturliga tal i huvudet: addition subtraktion multiplikation division räkna med naturliga tal med hjälp av skriftliga räknemetoder: addition, t ex upp till i båda termer med 10-talsövergångar subtraktion, t ex termer upp till med växling. multiplikation, t ex ena faktorn är 100-tal och den andra är 1-tal. division, t ex täljaren 100-tal och nämnaren 1-tal. räkna med naturliga tal med miniräknare utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent. 14

15 Matematik - Taluppfattning Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta Eleven kan komma längre i elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. sin kunskapsutveckling än vad uppnåendemålen anger. läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet dela en helhet i två lika delar. begreppen hel och halv. förstå mönstret med tvåhopp i en enkel talföljd. förstå likhetstecknets betydelse. namnge talkamraterna för heltal upp t.o.m. 10. läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområden jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet ordningstal upp till t o m tionde. udda och jämna tal upp t o m 20. läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområden jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk (½, 1/3, ¼). beskriva mönster i enkla talföljder. hantera matematiska likheter inom heltalsområdet läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet känna till tal i bråkform upp t.o.m. 1/10. ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal, enkla tal i bråkform och enkla tal i decimalform. Specificering läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet beskriva bråken från ½ till 1/10. sätta in tal ner till hundradelar på en tallinje. utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent. 15

16 Musik - Musicerande De fyra m:en som hjälpstruktur: Enligt utredningar har det visat sig bli lättare att konkretisera betygskriterier (musikämnet) i de fall man arbetat med de fyra olika kunskapsformer som utgör rubriker nedan. Därför används de även här som hjälpstruktur för målarbetet, vilket innefattar riktlinjer kring betygskriterier och kunskapsprogression. delta i unison sång och ha sjungit olika sorters sånger och visor, såväl traditionella som moderna. lära dig sjunga mjukt. Att sjunga lågmälda toner på la och ah är särskilt tillrådligt. göra imitationsövningar där eleven härmar lärarens sångsätt. Instrumentalt: Att ha provat på att spela rytminstrument. Eleven kan komma längre i sin Utveckla kunskaper på instrument och i lära känna din röst i musikaliska sammanhang. delta i Luciaprojekt, vilket innebär att sjunga traditionella julsånger bl.a. delta i musikaliska skeenden, såväl formbundna som fria, med hjälp av musikinstrument. samspela musikaliskt med andra och diskutera upplevelser och tankar kring det. prova på rytmik som metod. ha använt din röst i olika musikaliska sammanhang. delta i musikaliska skeenden med hjälp av enkla former av rytmoch melodispel. kommunicera kring musicerandet. ha utvecklat samspelsförmågan så att man kan delta i något musikstycke genom ensemblespel av något slag. ha utvecklat musikalitet med hjälp av rytmik som metod. delta i unison sång. följa musikaliska skeenden med hjälp av enkla former av rytmoch ackordspel (gitarr eller klaviatur). kommunicera och reflektera kring musicerandet ha utvecklat förmåga i rytmik och kroppslig gestaltning. sång som en grund för musicerandet enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik. Använda sina musikkunskaper i gemensamt musicerande och därigenom utveckla ansvar och samarbetsförmåga. Utveckla sin förmåga till medvetet lyssnande som en väg till musikupplevelse och fördjupad kunskap. röra dig fritt till musik. ha provat på fri dans. 16

17 Musik - Musikkunnande De fyra m:en som hjälpstruktur: Enligt utredningar har det visat sig bli lättare att konkretisera betygskriterier (musikämnet) i de fall man arbetat med de fyra olika kunskapsformer som utgör rubriker nedan. Därför används de även här som hjälpstruktur för målarbetet, vilket innefattar riktlinjer kring betygskriterier och kunskapsprogression. bli medveten om musikens variationsrikedom och bli förtrogna med några sätt. Eleven kan komma längre i sin Bli förtrogen med musikens ha kunskap om hur musikaliska uttryck kan variera sig (i tempo, dynamik, puls etc.). uppnå instrumentkännedom kring några musikinstrument. ha kunskap om några olika musikformer och kunna relatera det till det kulturella sammanhanget. känna till några av musikens symbolspråk. vara förtrogna med musikens roll i några olika kulturella kontext. vara orienterade i enkla musikaliska begrepp och kunna tillämpa dem praktiskt i sitt musicerande och skapande, samt i sina reflektioner vid musiklyssning. beröringspunkter med andra kunskapsområden och gestaltningsformer. Utveckla sitt musicerande till att omfatta musik inom olika epoker och genrer, samt visa respekt för andras musikpreferenser. 17

18 Musik - Musiklyssnande De fyra m:en som hjälpstruktur: Enligt utredningar har det visat sig bli lättare att konkretisera betygskriterier (musikämnet) i de fall man arbetat med de fyra olika kunskapsformer som utgör rubriker nedan. Därför används de även här som hjälpstruktur för målarbetet, vilket innefattar riktlinjer kring betygskriterier och kunskapsprogression. Eleven kan komma längre i sin lära dig att tystnad är grunden till musik, enligt ovanstående musikpedagogik. De ska därför ha fått prova på sinnestränande övningar som syftar till att kunna uppleva och koncentrera sig på tystnad. urskilja några musikaliska variationer och uttryckssätt i musiklyssnandet. ha utvecklat en egen musiksmak och reflekterat kring vad man tycker om att höra och varför. prata / kommunicera kring den musik man hör. skaffa dig personliga musikupplevelser. delta i diskussioner kring musik och dess varierande former genom olika samhällen och tidevarv. reflektera kring några av sina musikupplevelser, muntligt eller skriftligt. ha fått tillfälle till sinnesoch gehörsträning via tonklockor. ha skaffat dig personliga musikupplevelser av skilda slag genom att lyssna till olika sorters musik och få tolka musiken subjektivt. ha lyssnat på några kontrasterande musikstilar för att få en glimt av musikens mångfald och variationsrikedom. identifiera skillnader mellan modern och äldre musik. 18

19 Musik - Musikskapande De fyra m:en som hjälpstruktur: Enligt utredningar har det visat sig bli lättare att konkretisera betygskriterier (musikämnet) i de fall man arbetat med de fyra olika kunskapsformer som utgör rubriker nedan. Därför används de även här som hjälpstruktur för målarbetet, vilket innefattar riktlinjer kring betygskriterier och kunskapsprogression. Eleven kan komma längre i sin uppnå kroppslig kontroll innan du uttrycker dig expressivt i ditt musicerande. Kunna vara kreativ i musikaliska sammanhang.. Därför fokuseras istället mål som syftar till att öka den kroppsliga kontrollen istället för expressivt musikskapande i åk 2. Detta sker med balansövningar m.m. gestalta musik med hjälp av drama. gestalta musik med hjälp av bild. ha skaffat sig ett personligt förhållningssätt till musik. gestalta musik fritt i olika former. hitta på texter till musik. ha skaffat dig ett kreativt förhållningssätt till musik. ha provat på att skapa något musikaliskt inslag i grupp eller individuellt. gestalta musik på valfritt vis. 19

20 NO- Biologi - Beträffande kunskapens användning och den naturvetenskapliga verksamheten Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. känna till vikten av att vara varsam om naturen känna till nyttan av att ha goda hälsovanor ha medverkat i naturstudier Eleven kan komma längre i sin Du ska känna till några näringskedjor i naturen kunna ge exempel på goda hälsovanor känna till hur en laboration kan genomföras ha deltagit i observationer i fält kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter känna till några exempel där biologisk kunskap användes för att förbättra våra livsvillkor, t ex växtförädling och genteknik ha inblick i och kunna diskutera betydelsen av goda hälsovanor ha inblick i genomförandet av laborationer samt av återkommande observationer i fält i sin närmiljö utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen, utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer och laborationer, samt kunskap om hur de växelspelar med de teoretiska modellerna, utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande, utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk kunskap och personliga erfarenheter. känna till några exempel där biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild 20

21 NO - Biologi Beträffande natur och människa Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. känna igen och namnge några växter och djur i närmiljön kunna ge ett exempel på en växt eller ett djurs livscykel känna till kroppsdelar och några inre organ fått ta del av berättelser från andra kulturer Eleven kan komma längre i sin Du ska känna till några växter och djurs krav på livsmiljö kunna ge exempel på både växter och djurs livscykler känna till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion känna till människans livscykel känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier känna till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser, utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning, utvecklar kunskap om människokroppens byggnad och funktion, utvecklar kunskap om pubertetens inverkan på individen, utvecklar kunskap om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv, ha insikt om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död ha inblick i beroendeframkallande medels inverkan på hälsan ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer, 21

22 NO - Fysik Beträffande kunskapens användning och den naturvetenskapliga verksamheten Uppnåendemål Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. F-5 Du ska Eleven kan komma längre i sin Eleven ha deltagit i experiment fått ta del av berättelser från några viktiga uppfinningar deltagit i observationer och gjort egna mätningar känna till några viktiga upptäckter ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t ex världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi och resursfrågor ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser samt mätningar, observationer och experiment, utvecklar kunskap om växelspelet mellan undersökningar och experiment å ena sidan och utveckling av begrepp, modeller och teorier å den andra, utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner från miljö-, energioch resurssynpunkt, utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället. 22

23 NO - Fysik Beträffande kunskapens användning Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. F-5 Du ska Eleven kan komma längre i sin Eleven känna till vårt solsystem och kunna benämna några planeter känna till att planeterna rör sig runt solen ha medverkat i olika experiment med luft, vatten och värme ha medverkat i olika experiment med statisk elektricitet känna till hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra känna till att värme kan påverka luft och vatten känna till något väderfenomen känna till att vissa ämnen leder ström, andra inte ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa rörelser ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik, elektricitetslära och magnetism, optik, akustik, värme samt atom- och kärnfysik, utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning, utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer, ha medverkat i olika experiment med magnetism ha medverkat i olika experiment med ljud och ljus fått ta del av berättelser från andra kulturer känna till att en lampa behöver en sluten krets för att lysa känna till att man kan använda magneter i samhället på olika sätt känna till sambandet mellan ljud och hörsel och ljus och synen ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andras kultur utvecklar kunskap om fysikens världsbild utgående från astronomi och kosmologi, 23

24 NO - Kemi Beträffande kunskapens användning och den naturvetenskapliga verksamheten Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. känna till att det finns farliga kemikalier och hur en varningssymbol kan se ut ha deltagit i experiment med vardagliga kemiska produkter kunna sortera enkla material utifrån färg, form, storlek mm Eleven kan komma längre i sin Du ska känna till att kemi finns i vardagen och kunna ge något exempel känna till några farliga kemikalier och kunna de vanligaste varningssymbolerna på egen hand kunna genomföra enkla experiment med vardagliga kemiska produkter kunna beskriva olika enkla material och kunna sortera utifrån detta ha inblick i hur kemisk kunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och miljöfrågor och om hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor ha insikt om risker med hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras ha egen erfarenhet av att på ett säkert sätt experimentera med vardagliga kemiska produkter utvecklar kunskap om hur kemiska experiment bygger på begrepp och modeller och hur dessa kan utvecklas genom experimenterande, utvecklar kunskap om hur kemin har påverkat våra materiella livsvillkor och vår kulturs världsbild, utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor, utvecklar förmåga att använda kunskaper i kemi samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av kemins samhälleliga tillämpningar. kunna göra iakttagelser om olika material och ha inblick i hur de kan indelas 24

25 NO - Kemi Beträffande natur och människa Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. känna till att vatten kan befinna sig i fast, flytande och gasform och benämna dessa genom experiment kommit i kontakt med blandningar och lösningar känna till att olika material tar olika lång tid att brytas ner känna till att sopor bör sorteras Eleven kan komma längre i sin Du ska känna till vattnets kretslopp känna till hur man enkelt kan skilja på en blandning och en lösning känna till vikten av återvinning för miljön kunna sortera sopor ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning känna till några olika slags blandningar och lösningar känna till några faktorer som leder till att material bryts ned och kunna ge exempel på hur detta kan förhindras utvecklar kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse för vardagslivet, utvecklar kunskap om omvandlingar vid kemiska reaktioner, utvecklar kunskap om atomens byggnad och kemisk bindning som förklaringsmodell för kemiska processer, får inblick i äldre tiders kemiska tänkande och kunnande, utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning, 25

26 Slöjd Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. Eleven kan komma längre i sin kunskapsutveckling än vad föreslå egna idéer till ditt slöjdarbete, med handledning komma på idéer tillsammans med din lärare planera egna arbeten och tänka på färg och form med din lärare använda lämpliga verktyg i ditt slöjdarbete med hjälp av din lärare följa muntliga instruktioner ta ansvar i slöjdsalen med hjälp av din lärare berätta om ditt slöjdarbete planera, välja arbetssätt, färg, form och material, med handledning slutföra ett arbete, med handledning använda lämpliga verktyg och redskap för att genomföra ditt slöjdarbete, med handledning följa muntliga och skriftliga instruktioner ta ansvar i slöjdsalen och för ditt slöjdarbete beskriva ditt slöjdarbete bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda, utvecklar kunskaper och lust till ett kreativt skapande utifrån egna erfarenheter och intressen, utvecklar förmågan att självständigt planera arbeten och att på ett konstruktivt sätt lösa uppgifter, tillägnar sig praktisk erfarenhet av olika arbetsmetoder, verktyg, redskap och informationsteknik vid arbete i slöjdens olika material, utvecklar förmågan att ta eget ansvar för sitt lärande och för planeringen av slöjdprocessen utifrån såväl egna förutsättningar som tillgång på tid och resurser, utvecklar förmågan att reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter, bygger upp en handlingsberedskap för det dagliga livets behov med beaktande av aspekter som jämställdhet, ekonomi och miljö, utvecklar intresse och förståelse för skapande och manuellt arbete genom kännedom om kulturarv och slöjdtraditioner i ett historiskt och kulturellt perspektiv, utvecklar förmågan att tillägna sig och använda nya kunskaper samt att överföra och befästa kunskaper från andra områden och kulturer i sitt skapande arbete, utvecklar förmågan att göra och motivera personliga ställningstaganden kring estetiska, etiska och funktionella värden, tillägnar sig kunskaper om god arbetsmiljö. 26

27 SO - Geografi Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå Eleven kan komma längre i sin denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. Du skall ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor hitta Halmstad på kartan känna till att Halmstad ligger i Halland känna till de olika världsdelarna och deras plats på jordgloben kunna till Nordens flaggor ha kunskap om Halmstad (kartkunskap Halmstads innerstad och olika stadsdelar) kunna namnge Hallands kommuner, städer och åar) kunna namnge Hallands grannlandskap samt känna till Sveriges landskap kunna Sveriges största städer, sjöar och berg kunna Nordens länder och huvudstäder kunna använda kartboken och förstå de viktigaste karttecknen känna till Sveriges olika naturtyper och isens påverkan på landskapet ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön, förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd, känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar, känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer, genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden. genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen, utvecklar kunskaper om de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och värderar dess konsekvenser, utvecklar kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika politiska och ekonomiska betingelser och insikter om hur landskapet fungerar som resurs, utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande, vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt reflekterar över följderna av sådana samband, utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljöoch överlevnadsfrågor, utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. 27

28 SO - Historia Målen utrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå Eleven kan komma längre i sin denna. De flesta elever kan och ska komma längre i sin denna nivå anger. Du skall förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar känna till Big bang och Jordens - och livets utveckling känna till människans utveckling känna till istiden känna till Stenåldern, Bronsåldern och Järnåldern känna till Halmstads historia och några kända byggnader och konstverk i Halmstad (stadsvandring, Övraby, Eldsberga skola, museum, Europa och tjuren, S:t Nikolai kyrka Najaden, Norre Port etc.) kunna redogöra för vad som kännetecknar Medeltiden samt Vikingatiden känna till viktiga historiska händelser och platser i Halland (Hallands vapen, djur, blomma) känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen, känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna jämföra med några andra länder, kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen. tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden, utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv, tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger, utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser, tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker, utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen, blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor, förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp. 28