KVANTITATIV RISKANALYS FÖR BOREALIS POLYETEN MED NY HT-FABRIK- UTVÄRDERING AV RISKER FÖR OMGIVNINGEN (ALLMÄNHETEN).
|
|
- Emma Andersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVANTITATIV RISKANALYS FÖR BOREALIS POLYETEN MED NY HT-FABRIK- UTVÄRDERING AV RISKER FÖR OMGIVNINGEN (ALLMÄNHETEN). Utförd av AJ Risk Engineering AB Anders Jacobsson och Øresund Safety Advisers AB Karl Hedvall I samarbete med Borealis AB AJ RISK ENGINEERING AB, Kihlmans väg Stenungsund Tel , ; aj.riskengineering@telia.com
2 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 2 UPPDRAG 2 METOD 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 - Haveriscenarier 3 - Placering på tomten 4 - Övriga förutsättningar 4 - Kriterier för skadeeffekter 4 - Kriterier för risktolerans 4 - Använda riskkriterier 4 RESULTAT 5 - Risken från respektive ny HT-anläggning - Risken från Borealis polyeten-site i de båda alternativen - Totala risken i Stenungsund i de båda alternativen OSÄKERHET I RESULTAT 7 KOMMENTARER 8 LITTERATURREFERENSER 10 BILAGOR
3 SAMMANFATTNING Slutsatsen av denna studie är att med den planerade placeringen av den framtida HT-fabriken uppfyller Borealis polyetenverksamhet de kriterier för risktolerans som kan anses vara rimliga och som använts vid liknande riskstudier för Stenungsund under senare år. Vid riskbedömningar för Stenungsunds samhälle och dess människor är det den sammanlagda risken från alla aktiviteter (industri och transporter) som skall betraktas och bedömas vara tolerabel eller ej. Därför ser vi på den totala risken i omgivningen från Borealis aktiviteter inklusive andra risker från hantering av farliga kemikalier (som t.ex. transport på Industrivägen). Borealis har det avgjort största inflytandet på riskerna i den närmaste omgivningen. Denna totalrisk, uttryckt som individrisk, kommer att uppgå till högst 10-6 per år för dödsfall i omgivningen där människor normalt uppehåller sig. Vid något enstaka ställe utefter Industrivägen är den totala individrisken närmare 10-5 per år. Risken genereras dock huvudsakligen av de idag befintliga fabrikerna, som skall vara kvar i framtiden (LT2 och PE3). Kravet på 10-6 per år gäller för nyetablering; för befintlig verksamhet gäller kravet 10-5 per år. Samhällsrisken i Stenungsund som helhet är som konstaterats i andra säkerhetsstudier väl hög. Bidraget från Borealis polyetenverksamhet är dock idag relativt litet och torde även i det framtida scenariot med ny HT-fabrik kunna anses vara tolerabelt. I själva verket kommer risken runt Borealis polyetenverksamhet i framtiden att minska jämfört med förhållandet som råder idag. Förklaringen är att ett antal risker kring framför allt nuvarande högtrycksfabrik kommer att försvinna, eftersom gamla HT-fabriken (och nuvarande LT1) stoppas när den nya HT-fabriken tagits i bruk. Utan denna förändring skulle individrisken t.ex. utefter en längre sträcka av Industrivägen vara fortsatt 10-5 per år eller något mer. BAKGRUND Borealis driver för närvarande ett projekt för att bygga en ny högtrycks (HT) polyetenfabrik, som skall ersätta den nuvarande. Efter en övergångsperiod på uppskattningsvis ett år kommer den gamla HT-fabriken och även den gamla lågtrycksfabriken LT1 att ställas av. UPPDRAG Borealis har givit AJ Risk Engineering AB i uppdrag att utföra en studie för att belysa och utvärdera de risker som uppstår vid denna nyetablering för omgivningen utanför själva fabriksområdet. En tidigare studie (i september 2005) belyste samma fråga för två alternativa placeringar av den planerade fabriken. Båda alternativen ansågs då vara möjliga ur risksynpunkt. Nu har en definitiv placering beslutats något skild från, men i huvudsak enligt ett av de tidigare alternativen. Denna studie är därför en uppdatering av den förra studien. 2
4 Risken som avses är den totala risken från Borealis hela polyeten-site inklusive annan näraliggande riskfylld verksamhet, i detta fall t.ex. vägtransporterna på Industrivägen, gentemot människor i omgivningen mot 3:e man både som individrisk och som samhällsrisk. Utredningen behandlar inte de interna riskerna inom fabriksområdet. METOD En lämplig metod för att belysa frågeställningarna är s.k. kvantitativ riskanalys, vilken har använts för arbetet. För människor i omgivningen är det den samlade risken från alla aktiviteter inom petrokemin och transporterna av farligt gods som skall bedömas. Därför måste i princip alla dessa risker kartläggas. Detta har gjorts i den nyligen uppdaterade SÄKERHETSSTUDIE STENUNGSUND, 2005, avseende läget våren Denna studie utgör därför basen för arbetet, mot vilka förändringarna kan mätas. En beskrivning av tillvägagångssättet i allmänhet i den kvantitativa riskanalysen finns i bilaga 1. FÖRUTSÄTTNINGAR Här följer först de förutsättningar som är specifika för den här studien haveriscenarier och placering av anläggningen. Haveriscenarier Haveriscenarier som kan ha allvarliga konsekvenser även utanför anläggningsgränserna har inventerats. I samarbete med personal på Borealis har tre sådana scenarier tagits fram: 1) Haveri av reaktor, momentanutsläpp av hela mängden eten (10 ton) 2) Haveri av kompressor (1 cylinder går helt sönder), momentanutsläpp av 300 kg 3) Utsläpp från ledning i gasåtervinningssystem, kontinuerligt utsläpp c:a 40 kg/s. Utgångspunkten är en bedömning av de mängder och de förhållanden som framför allt eten hanteras under, och vad som kan ske om utrustning går sönder eller felhanteras. De ingenjörstekniska bedömningarna av undertecknad tillsammans med sakkunniga personer från Borealis och Jacobs har haft ett gott stöd i form av en sammanställning av olyckor inom hela branschen av högtrycks polyetenanläggningar under ett par årtionden. I och med att de gamla HT- och LT1-fabrikerna planeras att tas ur drift kort tid efter att en ny HT-fabrik tagits i drift, har de scenarier i den ovan nämnda grundstudien som avser de förra fabrikerna, tagits bort bland haveriscenarierna. 3
5 Haveriscenarier som avser LT2- och PE3-fabrikerna är desamma som tidigare i grundstudien. Bilaga 2 visar alla haveriscenarierna. Placering på tomten Placeringen av anläggningen framgår av bilaga 5. Kartan visar ytan inside battery limits i östra delen av industriområdet, på entreprenörsplanen. Övriga förutsättningar Förutom de förutsättningar som redovisats ovan framgår andra förutsättningar som använts såväl i grundstudien som i den aktuella studien för Borealis i bilaga 4. De omfattar haveriscenarier för alla övriga verksamheter i Stenungsund, populationsscenarier i samhället i övrigt, meteorologiska scenarier och vissa andra förutsättningar. Det kan noteras att Borealis sporthall har i sammanhanget inte betraktats som plats för allmänheten; detta har dock inget avgörande inflytande på resultatet. De detaljerade haveriscenarierna (c:a 125 st) återfinns i SÄKERHETSSTUDIE STENUNGSUND, Kriterier för skadeeffekter I bilaga 8 finns de kriterier för skadeeffekter som använts. Kriterier för risktolerans I bilaga 9 finns de kriterier för risktolerans som används i andra länder och som bildat underlag för att ge ett förslag till ett lämpligt kriterium för användning i Stenungsund. Använda riskkriterier I bilaga 10 finns kriterier för vad som kan vara en tolerabel risknivå, och som använts i tidigare riskstudier för Stenungsund 1996, 2004 och I detta förslag ingår, i enlighet med internationell praxis, att skärpa kraven på säkerhet vid nyetableringar. Man borde därför sträva efter att uppnå att individrisken i områden där människor varaktigt uppehåller sig skall vara högst 10-6 per år. Eftersom merparten av Borealis 4
6 polyetenverksamhet plus annan farlig verksamhet i området (t.ex. biltransporter) är befintlig verksamhet, är det knappast rimligt att begära att den totala risken skall uppfylla krav på högst 10-6 per år. Ett värde lägre än 10-5 per år (max.kriterium för befintlig verksamhet), vilket också är det beräknade värdet för dagens situation, är dock motiverat att kräva. Bidragen i risk för själva nyetableringen (nya HT-fabriken) bör klara kriteriet. Beträffande samhällsrisken, som idag totalt sett i Stenungsund är hög, är det rimligt att begära att nyetableringen inte medför någon signifikant ökning av denna risk utan snarare en minskning. Det är rimligt att kräva att en eventuell ökning av samhällsrisken håller sig i området som kan anses försumbar risk, dvs under den zon som har beteckningen Åtgärder bör övervägas i förslaget till riskkriterier (bilaga 10). RESULTAT Resultaten av beräkningarna framgår av ett antal bilagor enligt följande. a) Bidrag till risken från enbart nya HT-anläggningen Individrisk enligt bilaga 11; samhällsrisk enligt bilaga 12. b) Risken med siten i sin helhet Individrisk enligt bilaga 13; samhällsrisk enligt bilaga 14. c) Totala risken i Stenungsund Individrisk enligt bilaga 15; samhällsrisk enligt bilaga 16. Resultaten har sammanfattats i följande tabell. 5
7 Individrisk Samhällsrisk Bidrag till risken från enbart nya HT-anläggningen kurvan ligger innanför tomtgränsen. Får anses vara tolerabelt. Ingen mätbar samhällsrisk. Risken med siten i sin helhet (Eftersom gamla HT och LT1 försvinner blir risksituationen delvis bättre för omgivningen, särskilt västerut) kurvan tangerar Industrivägen. Individrisk Individrisken i riktning mot den ganska stora befolkningskoncentrationen i radhusområdet blir något högre än förut; kurvan förskjuts c:a 50 meter mot radhusområdet (jämfört med nuvarande situation) kurvan går innanför anläggningsgränsen; kravet uppfylls. Oförändrad mot idag. Samhällsrisk Individrisk Samhällsrisk Totala risken i Stenungsund Totalrisk Stenungsund påverkas mycket lite. Individrisk utanför Borealis (då övriga risker, t.ex. biltransporterna inkluderas) minskar p.g.a. att riskerna för omgivningen från gamla HT och LT1 elimineras och tillkommande risker från en ny HT-fabrik är mindre. Endast något enstaka ställe utefter Industrivägen klarar inte kriteriet kravet uppfylls; tangerar Industrivägen på något ställe. Oförändrad mot idag. Slutsatsen av denna studie är att den planerade placeringen av den framtida HTfabriken bör vara möjliga att genomföra under innehållande av de kriterier för risktolerans som använts vid liknande riskstudier för Stenungsund under senare år. Vid riskbedömningar för Stenungsunds samhälle och dess människor är det den sammanlagda risken från alla aktiviteter (industri och transporter) som skall betraktas och bedömas vara tolerabel eller ej. Därför ser vi på den totala risken i omgivningen från Borealis aktiviteter inklusive andra risker från hantering av farliga kemikalier (som t.ex. transport på Industrivägen). Borealis har det avgjort största inflytandet på riskerna i den närmaste omgivningen. 6
8 Denna totalrisk, uttryckt som individrisk, kommer att uppgå till högst 10-6 per år för dödsfall i omgivningen där människor normalt uppehåller sig. Vid något enstaka ställe utefter Industrivägen är den totala individrisken närmare 10-5 per år. Risken genereras dock huvudsakligen av de idag befintliga fabrikerna, som skall vara kvar i framtiden (LT2 och PE3). Kravet på 10-6 per år gäller för nyetablering; för befintlig verksamhet gäller kravet 10-5 per år. Samhällsrisken i Stenungsund som helhet är som konstaterats i andra säkerhetsstudier väl hög. Bidraget från Borealis polyetenverksamhet är dock idag relativt litet och torde även i det framtida scenariot med ny HT-fabrik kunna anses vara tolerabelt. I själva verket kommer risken runt Borealis polyetenverksamhet i framtiden att minska jämfört med förhållandet som råder idag. Förklaringen är att ett antal risker kring framför allt nuvarande högtrycksfabrik kommer att försvinna, eftersom gamla HT-fabriken (och nuvarande LT1) stoppas när den nya HT-fabriken tagits i bruk. Utan denna förändring skulle individrisken t.ex. utefter en längre sträcka av Industrivägen vara fortsatt 10-5 per år eller något mer. En jämförelse av riskbilden för Borealis polyeten i framtiden och idag har gjorts i bilaga 17 (för individrisk). Denna studie kan kompletteras med studier av de s.k. dimensionerande skadefallen, vilka normalt överenskoms i samarbete med myndigheterna (BEX inom Räddningsverket). Av de i denna studie behandlade haveriscenarierna har scenario 1 och 3 så låga sannolikheter att de knappast kan utgöra dimensionerande skadefall, medan däremot scenario 2 skulle kunna utgöra ett sådant med sin högre sannolikhet. OSÄKERHET I RESULTAT I denna studie är det framför allt osäkerheten i de förändringar av riskerna som beräknats, som är intressant. Denna osäkerhet torde vara betydligt mindre än osäkerheten i de absoluta mått av risk som beräknats i den grundläggande studien. Allmänt gäller att den största osäkerheten i resultaten ligger i uppskattningen av haverierna - utsläppets storlek samt sannolikheten för händelsen. Osäkerhet finns naturligtvis också i modellerna för beräkning av spridning av gasmoln och av konsekvenserna på människor. En regelrätt känslighetsanalys på resultatet är i stort sett omöjlig att göra, men en viss bedömning kan göras baserad på erfarenheter under arbetets gång och jämförelser med andra liknande arbeten. För riskkonturerna bedöms osäkerheten ligga i storleksordningen +- en tiopotens eller möjligen något mer, dvs en förskjutning ett steg i kurvorna. För FN-kurvorna skulle osäkerheten kunna uppskattas på följande sätt: För ett givet antal dödsfall kan sannolikheten variera med gånger. Konsekvenserna i form 7
9 av antal döda torde som mest kunna bli obetydligt fler, men mera sannolikt betydligt färre än det beräknade. KOMMENTARER I grundstudien SÄKERHETSRAPPORT STENUNGSUND, 2005 står det följande som kan förtjäna att upprepas: Som tidigare sagts saknar vi i Sverige officiella risktoleranskriterier. Därför får resultaten av denna studie tolkas i förhållande till den uppfattning som man gemensamt kan komma överens om i Stenungsund mellan de olika berörda parterna. Detta bör naturligtvis ske i samverkan med berörda myndigheter i den mån man från dessa vill ge uttryck för en officiell uppfattning. Undertecknads uppfattning, som skall ses mot bakgrunden av det förslag till risktoleranskriterier som presenterats ovan, är att situationen i Stenungsund kan anses vara tolerabel, men att det egentligen på flera ställen inte finns någon marginal mellan utfallet av studien och toleranskriterierna som valts. Söder om Borealis kracker kan man säga att det inte finns någon egentlig marginal vad beträffar individrisken. Söder om polyetenanläggningen har man egentligen också nått toleransgränsen med avseende på individrisk. Gruppriskerna (uttryckt med FN-kurvor) är i princip tolerabla, men marginalen är mycket liten, och ligger helt inom osäkerheten i studien. Risken ligger (för hela kurvan) inom det område där man normalt säger sig vilja eftersträva förbättringar. Det kan finnas skäl till att inom kommunen diskutera vilka möjliga förslag till förbättringar som finns att minska riskerna för de stora transportolyckorna. Det faktum att FN-kurvan (som innehåller samtliga scenarier) går långt in i det område där åtgärder för att minska risken bör övervägas, kan kommenteras något. 1) Man kan argumentera för att händelserna med de största konsekvenserna är så osannolika att de ej behöver beaktas ur skyddssynpunkt. Sannolikheten är så låg att insatser inte är ekonomiskt försvarbara. Man tar alltså i så fall ett medvetet beslut att tolerera den höga risken. 2) Flertalet av de största riskerna som innebär BLEVE-scenarier är överdrivna till sin konsekvens. Evakuering av människor kommer sannolikt att kunna ske till en viss del, varför konsekvensen bör bli mindre. Förutsättningen är att en rutin för detta i så fall skapas. 3) Med hjälp av generella samband (redovisade i (1)) mellan varningstid och antal människor som skall evakueras, kan man överslagsmässigt räkna med att närmare hälften av befolkningen i riskområdet bör kunna evakueras och alltså dödsfallstalen kunna dras ner till 50 %. Detta gäller t.ex. de största 8
10 olycksscenarierna för järnvägs- och biltransporterna. Exakt hur detta kan gestalta sig i Stenungsund bör närmare undersökas. Faktum kvarstår dock. Riskerna ligger i det område som innebär åtgärder bör övervägas, i första hand betingat av den stora mängden farligt gods som transporteras genom eller helt nära Stenungsunds tättbebyggda delar; detta trots ovan nämnda förbättringar sedan Vad beträffar områdena närmast industrierna bör man se till att det runt alla anläggningar upprätthålls en tillräckligt bred zon som buffert mot områden där allmänheten fritt kan röra sig. Inom denna zon bör man inte tillåta någon utökning av antalet oskyddade personer som får uppehålla sig, utan snarare verka för att detta skall minskas. Detta bör återspeglas i både översiktsplanen och detaljplanerna. 9
11 L I T T E R A T U R R E F E R E N S E R ( 1) Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis. Center for Chemical Process Safety of the American Institute of Chemical Engineers, ( 2) Methods for the calculation of physical effects, CPR 14E. "Dutch Yellow Book".The Director-General of Labour, 2nd edition 1992 ( 3) Methods for the determination of possible damage, CPR 16E. "Dutch Green Book". The Director-General of Labour, ( 4) Guidelines for Quantitative Risk Assessment, CPR 18E. Committee for the Prevention of Disasters i Holland. ( 5) Guidelines for Process Equipment Reliability Data. Center for Chemical Process Safety of the American Institute of Chemical Engineers, ( 6) Om sannolikhet för järnvägsolyckor med farligt gods, Sven Fredén. Väg- och transportforskningsinstitutet, Rapport Nr 387: ( 7) Vägtransporter med farligt gods - Farligt gods i vägtrafikolyckor, Göran Nilsson. Väg- och transportforskningsinstitutet, Rapport Nr 387: ( 8) Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Grant Purdy. Journal of Hazardous Materials, 33 (1993). ( 9) Sikkerhetsstudie av sjötransport av LPG og nafta til Stenungsund, Det norske Veritas på uppdrag av Sjöfartsverket (10) Kvantitativ riskanalys av ny ammoniakterminal vid AKZO NOBEL i Stenungsund, Det Norske Veritas, (11) Värdering av Risk, Räddningsverket FoU-rapport, författad av DNV, 1997 (12) Risk criteria for land-use planning in the vicinity of major industrial hazards, Health and Safety Executive. (13) What Determines the Tolerability of Risk?, Richard Booth. IOSH Annual Conference (14) Bättre plats för arbete, Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Boverket m.fl. 10
12 Bilaga 1 METOD Beskrivningen nedan gäller både grundstudien Säkerhetsrapport Stenungsund, 2005 och den nu genomförda tilläggsstudien på uppdrag av Borealis. En god inblick i hur arbetet med kvantitativ riskanalys bör bedrivas, får man i "Guidelines for Quantitative Risk Analysis" (1). I huvudsak har de metoder och arbetssätt som där redovisas varit vägledande för denna studie. För arbetet har bl.a. använts ett datorprogram, SAVE, som utvecklats av ett holländskt ingenjörsföretag med samma namn. SAVE-programmet grundar sig på beräkningsmodellerna i "Dutch Yellow Book" (2) och "Dutch Green Book" (3), huvudsakligen utvecklade av TNO i Holland och publicerade av Directorate-General of Labour ("holländska Arbetsmiljöverket"). SAVE brukar användas t.ex. i Holland vid myndigheternas granskning och bedömning av industriverksamhet. SAVE beräknar risker i form av sannolikhet för dödsfall (under ett år) för en enstaka individ (presenteras som s.k. riskkonturer); och samhörande värden mellan frekvens och antal dödsfall för grupper av individer, samhällsrisk (presenteras som s.k. FN-kurvor). Erforderlig input till programmet är haveriscenarier med källstyrkor, sannolikheter samt placering. Härutöver behövs ett populationsscenario, som definierar antalet människor i omgivningen av den aktuella verksamheten. Dessutom behövs ett meteorologiskt scenario med frekvenser av vindriktningar, vindhastigheter samt stabilitetsklasser. Programmet gör för varje haveriscenario beräkningar av t.ex. spridning av ett gasmoln samt konsekvenser på människor i gasmolnets väg. Detta görs för ett stort antal meteorologiska delscenarier (72 st), varefter resultaten summeras och presenteras som riskkonturer och FN-kurvor. Urvalet av haveriscenarier bestämmer till stor del det resultat som erhålls. Vid utförande av en QRA kan man välja att antingen definiera - ett fåtal haveriscenarier, som genom sin karaktär av konsekvenser och den därtill bedömda haverifrekvensen (sannolikheten för haveri under en tidsperiod), får representera en större mängd av både större och mindre scenarier; eller - varje tänkbart haveriscenario för alla utrustningar i en anläggning och därtill hörande enskilda haverifrekvenser ; eller - ett lämpligt avvägt antal scenarier mellan dessa ytterligheter med därtill hörande sammanvägda haverifrekvenser. 1
13 Om man skall gå tillväga på det mest detaljerade arbetssättet skall för varje utrustning (kärl, tank, pump, värmeväxlare, rörledning etc.) definieras flera haveriscenarier (större och mindre haverier). Detta arbetssätt redogörs för i detalj i Guidelines for Quantitative Risk Assessment, CPR 18E, från Committee for the Prevention of Disasters i Holland (4). Ett sådant arbetssätt i fallet med Stenungsunds-anläggningarna hade inneburit bearbetning av tusentals scenarier för var och en av de större anläggningarna, och med en arbetsinsats på många manår och mycket stora kostnader. För att få en rimlig arbetsinsats och kostnad för studien har här istället valts det sista alternativet ovan urval av ett avvägt antal scenarier som genom lämpligt bedömd haverifrekvens kan anses representera ett större antal scenarier med konsekvenser av en storleksordning upp till det valda scenariet. Sålunda har för varje företag valts följande antal scenarier som representativa för respektive riskbild: - AGA Gas AB (2) - Air Liquide AB (5) - Akzo Nobel Surface Chemistry AB (12) - Borealis AB, Krackeranläggning (31) - Borealis AB, Polyetenanläggning (14) - Hydro Polymers AB (16) - Perstorp Oxo AB (10) - Stenungsunds kommun (3) - Nova Naturgas (1) Härutöver har också transporterna av farligt gods (i detta fall rör det sig om de kondenserade brandfarliga och/eller giftiga gaserna) behandlats med följande antal scenarier: - Järnvägstransporter (14) - Biltransporter (5) - Fartygstransporter (8) Relevansen i att göra ett sådant urval som ovan har testats inom ramen för ett examansarbete på Lunds Tekniska Högskola, civilingenjörsutbildningen i Riskhantering. Resultatet av examansarbetet visar att det är fullt möjligt att göra ett sådant urval och erhålla ett resultat i den kvantitativa riskanalysen som är likvärdigt med resultatet från en mycket mer detaljerad analys. 2
14 Bilaga 2 HAVERISCENARIER Borealis polyeten De haveriscenarier som använts för den nya HT-fabriken för Borealis är BEXHT-: 01) Haveri av reaktor Utsläpp av huvudsakligen eten Mängd: Momentanutsläpp av 10 ton; 8 ton deltar i explosionen Tryck bar, temp 250 o C Densitet: 1.2 kg/m 3, luftinblandning 40 ton Frekvens: 1 gång på år (utsläpp 1 gång på 100 år; sannolikhet för antändning 5 %) Koordinater: 19,49 02) Haveri av kompressor (1 cylinder går helt sönder)utsläpp av eten. Mängd: Momentanutsläpp av 300 kg (Trycksänkning sker inom loppet av 2 sek) Tryck, initialt bar, temp 250 o C Densitet: 1.2 kg/m 3, luftinblandning 3000 kg Frekvens: 1 gång på 100 år (utsläpp 1 gång på 30 år; sannolikhet för antändning 30 %) Koordinater: 19,48 03) Utsläpp från ledning i gasåtervinningssystem, (2 ) Utsläpp av eten Tryck 270 bar, temp o C (använt 150 o C) Bedömd källstyrka: 40 kg/s (initialt 85 kg/s; efter 4 min 10 kg/s) Densitet: 1.2 kg/m 3, luftinblandning 400 kg/s Tid: 5 min Frekvens: 1 gång på år (10-6 per m, år x 200 m) Koordinater: 20,49 Övriga haveriscenarier på siten är, efter det att gamla HT och LTI-scenarier slopats, BP- : 06B) Haveri i reaktorkrets, LTUtsläpp av eten (g) från t.ex. kylare i reaktorkrets.mängd: Momentanutsläpp av 5 ton Densitet: 1.2 kg/m3; Luftinblandning 25 ton Frekvens: 1 gång på 30 år Koordinater: 19,47 1
15 07B) Produktuttag, LT Utsläpp av eten(g) vid produktuttag p.g.a. felaktig hantering av ventiler. Mängd: Momentanutsläpp av 1 ton Densitet: 1.2 kg/m3; Luftinblandning 5 ton Frekvens: 1 gång på 100 år Koordinater: 19,47 08A) Butentank, LT Utsläpp av buten vid lossning; brott på ledning/slang/koppling. Dimension 2" (1 m). Volym 18 ton. Tryck 3.5 bar Beräknad källstyrka: 6.1 kg/s Densitet: 1.3 kg/m3; Luftinblandning 30 kg/s Tid: 5 min Frekvens 1 gång på år. Koordinater: 20,48 08B) Ovanstående scenario eskalerar till en BLEVE Mängd: 500 ton (50 % av max mängd i behållare) Frekvens: 1 gång på år (1 av 100 av 08A) Koordinater: 20,48 09) Haveri av boosterkompressor, PE3Utsläpp av eten. Beräknad källstyrka: 7 kg/s (matning 25 ton/h) Densitet: 1.3 kg/m 3 ; luftinblandning 70 kg/s Tid: 2 min Frekvens: 1 gång på 1000 år Koordinater: 19,47 10) Utsläpp genom settling leg på loop -reaktorn (= Pasadena ), PE3 Utsläpp av huvudsakligen propan Mängd: Momentanutsläpp av 37 ton (95 m 3, densitet 600 kg/m 3, H/C-innehåll 65 %) Tryck 65 bar, temp 90 o C Densitet: 1.4 kg/m 3, luftinblandning 150 ton Frekvens: 1 gång på år Koordinater: 19,47 11) Utsläpp från ledning för kontinuerligt uttag (2 ), PE3 Utsläpp av huvudsakligen propan Tryck 65 bar, temp 90 o C Beräknad källstyrka: 35 kg/s (54 kg/s varav 65 % propan) Tid: 5 min (Vid 55 bars tryck dumpas reaktorn till fackla) Frekvens: 1 gång på år Koordinater: 19,47 2
16 12) Utsläpp från katalysatormatningstank (3/4 )Utsläpp av propan Tryck 68 bar, 20 o C Beräknad källstyrka: 15.1 kg/s (Neste rapport) Tid: 5 min Frekvens: 1 gång på 200 år Koordinater: 19,47 13) Utsläpp från fläns i loop -reaktor (50 % av 3 -fläns = 22 mm) Utsläpp av propan Tryck 66 bar, 85 o C Beräknad källstyrka: 20 kg/s (Neste rapport) Tid: 10 min Frekvens: 1 gång på 200 år Koordinater: 19,47 14) Haveri av etenledning över järnväg (2 st, EFAB och kracker, 10 ) Utsläpp av eten (g) Tryck 20 bar Beräknad källstyrka: 10 kg/s (matning 75 ton/h initialt) Densitet: 1.5 kg/m 3 ; luftinblandning 100 kg/s Tid: 10 min Frekvens: 1 gång på år Koordinater: 27,35 15) Haveri av propanledning över järnväg 2 Utsläpp av propan (l) Beräknad källstyrka: 2 kg/s (matning 7 ton/h) Densitet: 1.5 kg/m 3 ; luftinblandning 20 kg/s Tid: 10 min Frekvens: 1 gång på år Koordinater: 27,35 16) Al-alkylföreningarHanteringen av Al-alkylföreningar inom och utom området anses ej kunna leda till omfattande konsekvenser för människor i omgivningen. 3
17 Bilaga 3 Populationsscenarier Följande två sidor utgör de populationsscenarion som utgör grund för beräkningarna för a) dagtid och b) nattetid. 1
18
19
20 Bilaga 4 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR I formuleringen av förutsättningar avgörs det mesta av resultatet. Den viktigaste delen i det sammanhanget är definitionen av de olika haveriscenarierna. Haveriscenarier Scenarierna utgör för varje industri eller transportslag ett brett spektrum från medelstora till mycket stora haverier. För industrianläggningarna har dessa tagits fram under ledning av undertecknad genom diskussioner med produktionspersonal och specialister från varje industri. Undertecknad har därvid fungerat som "likare", så att ett enhetligt synsätt på riskerna har använts. Utgångspunkten är framför allt den mängd av farliga kemikalier som finns samlade på olika ställen samt de betingelser som hanteringen sker under. Arbetsgången har i stort sett varit följande: 1) För varje scenario definieras storleken på hålet i den havererade ledningen, kärlet eller tanken. Tillsammans med uppgifter om tryck- och temperaturförhållanden mm kan därefter utsläppets storlek, den s.k. källstyrkan beräknas. 2) Sannolikheten, haverifrekvensen, har bedömts i gemensamma diskussioner med stöd av både de kunskaper som finns i respektive företag om omständigheterna kring varje installation, erfarenheter av egna och liknande installationer hos andra företag och med stöd av allmänna uppgifter om haverifrekvenser av olika typer av utrustning. T.ex. har CCPS "Guidelines for Process Equipment Reliability Data" (5) och Guidelines for Quantitative Risk Assessment, CPR 18E (4), använts. Utsläppets varaktighet har också definierats. Detta har gjorts med hänsyn till de möjligheter som finns för att rent fysiskt stänga av ett utsläpp och till den beredskap att ingripa som finns. Gruppen har försökt väga in alla sorters aspekter, givetvis den viktiga mänskliga faktorn, och med hänsyn till bemanningssituation mm. Utsläppets belägenhet definieras också genom att ange koordinater i det koordinatsystem som används. För de olika transportverksamheterna har tillvägagångssättet varit snarlikt. Som grund för beräkning av främst haverifrekvens, men även fördelning av utsläppsstorlek, har vissa tidigare utredningar använts. Således har för järnvägs- och tankbilstransporterna använts VTI-rapporterna (6) och (7) samt Purdy (8). För fartygstransporterna har bl.a. använts två tidigare studier av Det Norske Veritas för den just aktuella transportleden (9) och (10). Fullständiga definitioner av alla haveriscenarior finns i Säkerhetsstudie Stenungsund,
21 Populationsscenarier En annan grundförutsättning för arbetet är att definiera det antal människor som beräknas uppehålla sig i omgivningarna av industrianläggningarna och transportlederna. Här har använts två olika populationsscenarier - dag, normal arbetsdag under halva tiden - natt, halva tiden Underlaget för populationsscenarierna har varit av två slag. Stenungsunds kommun har genom uppgifter från Statistiska Centralbyrån angett antal boende i olika delar av tätorten. Detta har använts som huvudsakligt underlag för nattscenariot. Den andra informationskällan har varit direktkontakter med företag och vissa hushåll i industriernas närmaste omgivning för att få en så bra bild som möjligt. Vid bedömning av dagscenariet har antagits att det är en normal arbetsdag, där människor finns på sina arbetsplatser och i skolor etc. Det har antagits att c:a en fjärdedel är kvar i sina hem. Vidare har antagits att både i dag- och nattscenariet 90 % av människorna befinner sig inomhus och alltså 10 % utomhus. Populationsscenarierna definieras i ett matrissystem med rutor. Här har valts att arbeta med en upplösning av 100 x 100 m på rutorna. Populationsscenarierna framgår av bilaga 3. Meteorologiska scenarier De meteorologiska scenarierna har baserats på ALARM-modellens databas, som utgör resultatet av mätningar kombinerade med modellberäkningar för en tioårsperiod ( ). Till detta har fogats vissa bedömningar av stabilitetsförhållandena i atmosfären vid olika vindhastigheter. Sammantaget har detta gett en modell av de meteorologiska förutsättningarna. Datorprogrammet behandlar sedan varje utsläppsscenario i 72 olika vädersituationer. Bilaga 6 visar underlaget för de olika väderscenarierna. Övriga förutsättningar Vid utsläpp av giftig och luktande gas kommer människor att försöka ta sig ur gasmolnet. Datormodellen tar hänsyn till detta (vid beräkning av samhällsrisk), och här har räknats med att flykthastigheten är 2 m/s. Majoriteten av människorna (90 %) bedöms vara inomhus vid ett eventuellt haveri, något som ger ett relativt gott skydd mot giftverkan och värmestrålning. I vissa byggnader i den närmaste omgivningen av industrierna kan ventilationen stängas av i händelse av ett gasutsläpp, men flertalet byggnader har inte denna möjlighet. Därför har i beräkningarna (av samhällsrisk) ansatts en "normal" ventilationsfaktor. Hur detta tas hänsyn till i beräkningarna framgår av bilaga 7. 2
22 I förutsättningarna ingår vidare en bedömning av sannolikhet för antändning av utläckande brandfarlig gas. Här har räknats med en generell bakgrundsnivå av 10 % sannolikhet för antändning i varje ruta om 100 x 100 m. Varje person utgör i sig en viss sannolikhet för antändning; ett erfarenhetsvärde om att varje individ utgör en sannolikhet för antändning på 8 % har använts. Dessutom har för varje industri angetts de mer eller mindre klart definierade tändkällorna som ångpannor, ugnar, svetsverkstäder mm. För gasspridningen har vidare antagits en råhetsfaktor z o =1 inom de bebyggda områdena - vilket motsvarar "e.g. area with dense but low building, wooded area, industrial site with not too high obstacles" - medan det för områdena mellan industriområdena och över havet använts en råhetsfaktor = vilket motsvarar "farmland (e.g.airfield, arable land)". Det bör noteras att de använda spridningsmodellerna förutsätter att spridningen sker över i stort sett flackt land. Tunga gasmoln tenderar att utbreda sig i låglänta områden så länge som densiteten är högre än den omgivande luftens. Ett tungt gasmoln antar emellertid ofta efter ett tag omgivningens densitet, och då övergår spridningen till ren atmosfärisk dispersion (Gaussisk spridningsmodell), och terrängens kupering har mindre betydelse. 3
23 Bilaga 5 Placering av ny HT-anläggning 1
24 Bilaga 6 Meteorologiskt scenario Stenungsund Nedan redovisas den sannolikhetsfördelning av vindriktningar med tillhörande vindhastigheter samt stabilitetsklasser som använts vid beräkningarna. STABILITETSKLASSER Vindkastighet Stabilitetsklass (%) m/s B D F
25 Bilaga 7 SAVE"-programmets samband för beräkning av effekter på människor samt Probit-samband för Ämne Probitkoefficient a b n Klor Ammoniak Klorväte Etenoxid Vinylklorid
26
27
28
29
30
31
32
33 Bilaga 8 KRITERIER FÖR SKADEEFFEKTER Som tidigare sagts har i studien använts dödsfall bland människor som primärt mått på skadeeffekterna. Detta är det vanligast förekommande sättet att hantera konsekvenserna i denna typ av studier. Vi måste vara medvetna om att det är en starkt förenklad bild av ett skadeutfall. Givetvis måste det toleranskriterium som används vara så anpassat - dvs så strängt hållet - att det också ger tillräcklig marginal med hänsyn till antalet skadade personer. Den använda modellen tar hänsyn dels till de akuttoxiska egenskaperna hos giftiga gaser - i detta fall klor, klorväte och ammoniak - dels till värme- och tryckeffekter av ett exploderande gasmoln samt värmeeffekter från en BLEVE. Vid gasmolnsexplosioner antas alla människor som befinner sig inom den antändbara delen av molnet omkomma, om och när molnet antänds - p.g.a. brännskador eller p.g.a. att de befinner sig i sammanstörtande hus. Vid ett gasmolns undre gräns för antändbarhet blir explosionstrycket av just den storleksordning som brukar betecknas som "heavy building damage" (c:a 0.35 bar g), vilket ofta likställs med att byggnaderna störtar samman och folk omkommer därvid. De grundläggande sambanden som används i modellen finns i Dutch Green Book (3). Avgörande för vilken effekt som erhålles på människor av en exponering för toxiska ämnen eller värmestrålning är dosen, dvs tiden för exponeringen gånger koncentrationen. Påverkan varierar från individ till individ beroende på ett flertal faktorer. Sannolikheten för dödsfall i samband med sådan exponering brukar uttryckas med s.k. Probit-funktioner. Dessa uttrycker sannolikheten för dödsfall som funktion av koncentration och tid. Det generella utseendet för sambandet är Pr=a+b*ln(c n*t ) där c är koncentrationen, t tiden och a,b och n är konstanter specifika för varje ämne eller annan påverkan. Bilaga 7 visar de grundläggande sambanden som SAVE-programmet använder sig av för beräkning av effekterna från de toxiska gaserna och från värmestrålning. Den visar också Probit-funktioner för klor, ammoniak, klorväte, etenoxid och vinylklorid. För att få en allmän uppfattning om sambandet mellan antal skadade och antal döda kan användas följande uppskattade siffror för de toxiska gaserna (klor, klorväte och ammoniak) samt för BLEVE: Man kan anta att det går i storleksordningen 10 svårt skadade per dödsfall och 10 lätt skadade per svårt skadad. Vid en gasmolnsexplosion är förhållandet annorlunda. Betydligt färre personer blir skadade här i förhållande till antal döda än i föregående fall. Förenklat uttryckt antas de människor omkomma som befinner sig inne i molnet när detta förbränns, medan de som är utanför bedöms klara sig med endast ringa skador. 1
34 Bilaga 9 KRITERIER FÖR RISKTOLERANS I Sverige finns inga vedertagna kriterier för tolerabel risk för verksamhet av den aktuella typen, kopplat till kvantitativa riskanalyser. Vi har i vårt land valt att ta en diskussion om varje enskilt objekt, och i allmänhet försökt genom diskussioner mellan berörda parter nå fram till en gemensam uppfattning och praktiskt genomförbara säkerhetsåtgärder, ofta med hjälp av s.k. dimensionerande skadefall. Man brukar använda två olika typer av kvantitativa mått på risker 1) Individuell risk (åskådliggjorda som s.k. riskkonturer): Sannolikheten (under 1 år) för att en person, som är oskyddad och uppehåller sig utomhus på ett visst avstånd från verksamheten, omkommer. 2) Samhällsrisk (representerade i s.k. FN-kurvor): Sannolikheten (under 1 år) för att olyckor orsakar ett eller flera dödsfall i omgivningen (baserat på den aktuella populationen av människor och deras förutsättningar att skydda sig). För att finna stöd för en uppfattning om vad som kan vara en tolerabel risknivå är det därför naturligt att snegla på andra länders redan etablerade kriterier. Föregångare på detta område har Holland och England varit. Även Schweiz tillämpar kvantitativa riskkriterier, vilka är snarlika de holländska. I en FoU-rapport från Räddningsverket Värdering av risk (11), skriven av Det Norske Veritas finns en sammanställning av vad som var status i världen Riskkriterierna från Holland, Schweiz, England, Hongkong samt Kalifornien framgår nedan, efter (11). Som framgår där varierar uppfattningen om tolererbar risk framför allt mellan Holland/Schweiz och England. Vissa internationella företag har också ställt upp riskkriterier för både intern risk och extern risk (mot samhället). De varierar också en del men är i allmänhet inte fullt så stränga som det holländska/schweiziska. En viktig fråga i sammanhanget är synen på "flera små olyckor kontra få stora olyckor", dvs lutningen på linjen i FN-diagrammet. Som framgår av bilagorna accepterar man i England att det blir samma medelutfall med tiden, dvs en olycka med 10 döda vart år är likvärdig med en olycka med 100 döda vart år. I Schweiz och Holland anses olyckor med stora konsekvenser mindre acceptabla, varför man t.ex. sätter likhetstecken mellan en olycka med 10 döda på år med en olycka med 100 döda på år. 1
35 Riskkriterier i Holland, Schweiz, England m.fl. Nedan redovisas ett antal risktoleranskriterier som tillämpas för individ- och samhällsrisk runt om i världen. Det föreslagna kriteriet för Stenungsund finns också inlagt. Toleranskriterier Individrisk 2
36 Toleranskriterier Samhällsrisk 3
37 Toleranskriterier Samhällsrisk grafiskt framställt 4
38 Bilaga 10 ANVÄNDA RISKKRITERIER Referensgruppen för SÄKERHETSSTUDIE STENUNGSUND, 2005 har enats om en syn på frågan om riskkriterium. I diskussionen kring denna fråga vid 2004 års studie medverkade också representanter för Räddningsverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland (inga officiella ställningstaganden gjordes dock från myndigheternas sida, men man ansåg att referensgruppens syn var rimlig). Förslaget till kriterium för risktolerans, är avsett både för enskilda industriella verksamheter och industrikomplex. För omgivningen är det ointressant om det finns en eller flera industriverksamheter på orten. I princip torde samma kriterier behöva gälla även transportverksamhet. Även här är det ointressant för omgivningen om risken kommer från en fast anläggning eller från en transportled. För individuell risk för omgivningen, där människor kan varaktigt uppehålla sig, föreslås maximalt tolerabel risknivå för en existerande verksamhet vara 1 gång på år (10-5 per år). För en nyetablering bör nivån ligga 10 gånger lägre, dvs (10-6 per år). Riskkriteriet för FN-kurva utgår från att gränsen för vad som maximalt kan tolereras för omgivningen är olyckor som ger 1 dödsfall per år samt 100 dödsfall på år. Om förhållandena är sådana att riskerna (frekvensen) ligger 100 gånger lägre bör de kunna accepteras utan egentliga krav på åtgärder. I zonen däremellan bör åtgärder övervägas. För nyetableringar bör man kräva 10 gånger lägre frekvens. Det kan nämnas i sammanhanget att Boverket i publikationen "Bättre plats för arbete" (14) har angett vissa säkerhetsavstånd från olika verksamheter (t.ex. raffinaderi- och petrokemiverksamhet) till annan verksamhet. Avstånden är valda med hänsyn till olika aspekter inklusive hänsyn till lukt och buller. De schabloniserade siffror som används för olika industrityper är emellertid knappast användbara för att bedöma det verkliga hotet från verksamhet sådan som bedrivs i Stenungsund. Denna studie visar ju med all önskvärd tydlighet att olika petrokemiska anläggningar utgör väsentligt olika hot mot omgivningen i närområdet. 1
39 Förslag till risktoleranskriterium, extern risk Dessa förslag till risktoleranskriterium har tidigare tillämpats i Stenungssund i samband med tidigare utförda kvantitativa riskanalyser. a) Förslag till: Individuell risk för dödsfall Den maximalt tolerabla risknivån för individrisk gäller för områden där människor ur allmänheten, dvs. tredje man befinner sig, alternativt kan befaras uppehålla sig utanför inhägnade industriområden. Max. tolerabel risknivå, frekvens Existerande anläggning Nyetablering 10-5 per år 10-6 per år b) Förslag till: Samhällsriskkriterium, FN-kurva Ej acceptabelt område Överväg åtgärder Acceptabelt område Per anläggning, existerande. För nyetableringar krävs 10 gånger lägre sannolikhet. *fatalities = dödsfall 2
40 Bilaga 11 INDIVIDUELL RISK RISKKONTURER BOREALIS POLYETEN NY HT-ANLÄGGNING Färgkoder för individriskkurvor Färgkoderna anger de risknivåer som respektive individriskkurva representerar år år år år -1 Innanför den yttersta grå kurvan, 10-5 år -1, följer fler grå kurvor som representerar högre risknivåer. Den näst yttersta grå kurvan representerar 10-4 år -1. Ytterligare kurva inåt representerar 10-3 år -1, etc. 1
41 Bilaga 12 SAMHÄLLSRISK FN-KURVA BOREALIS POLYETEN NY HT-ANLÄGGNING 1
42 Bilaga 13 INDIVIDUELL RISK RISKKONTURER SAMTLIGA SCENARIER FÖR BOREALIS POLYETEN SITE MED NY HT-ANLÄGGNING Färgkoder för individriskkurvor Färgkoderna anger de risknivåer som respektive individriskkurva representerar år år år år -1 Innanför den yttersta grå kurvan, 10-5 år -1, följer fler grå kurvor som representerar högre risknivåer. Den näst yttersta grå kurvan representerar 10-4 år -1. Ytterligare kurva inåt representerar 10-3 år -1, etc. 1
43 Bilaga 14 SAMHÄLLSRISK FN-KURVA SAMTLIGA SCENARIER FÖR BOREALIS POLYETEN SITE MED NY HT-ANLÄGGNING 1
44 Bilaga 15 INDIVIDRISK RISKKONTURER STENUNGSUND TOTALT INKL. BOREALIS POLYETEN MED NY HT-ANLÄGGNING Färgkoder för individriskkurvor Färgkoderna anger de risknivåer som respektive individriskkurva representerar år år år år -1 Innanför den yttersta grå kurvan, 10-5 år -1, följer fler grå kurvor som representerar högre risknivåer. Den näst yttersta grå kurvan representerar 10-4 år -1. Ytterligare kurva inåt representerar 10-3 år -1, etc. 1
45 Bilaga 16 SAMHÄLLSRISK FN-KURVOR STENUNGSUND TOTALT INKL. BOREALIS POLYETEN MED NY HT-ANLÄGGNING 1
46 INDIVIDRISK RISKKONTURER BOREALIS POLYETEN Bilaga 17 1) Med ny HT-anläggning (stopp gamla HT och LT1); 2) Nuvarande situation, 2006 Figur 1. Läge efter ombyggnationen Figur 2. Läge före ombyggnationen Risken har minskat i västlig riktning och ökat något i nord-östlig riktning. Färgkoder för individriskkurvor Färgkoderna anger de risknivåer som respektive individriskkurva representerar år år år år -1 Innanför den yttersta grå kurvan, 10-5 år -1, följer fler grå kurvor som representerar högre risknivåer. Den näst yttersta grå kurvan representerar 10-4 år -1. Ytterligare kurva inåt representerar 10-3 år -1, etc. 1
Sammanfattning av kvantitativ riskanalys (QRA) 2010. AB Stadex, Kopparbergsgatan 31Kvarter Masugnen 23 och 24 i Sofielunds Industriområde
, Malmö Sammanfattning av kvantitativ riskanalys (QRA) 2010, Kopparbergsgatan 31Kvarter Masugnen 23 och 24 i Sofielunds Industriområde Uppdragsgivare: Kontaktperson: Camilla Krook Tyréns AB uppdragsansvarig:
FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING. 2011-11-22 Version 2
STRANDÄNGEN JÖNKÖPING FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING 2011-11-22 Version 2 Fredrik Carlsson fredrik.carlsson@briab.se 08-410 102 64 Peter Nilsson peter.nilsson@briab.se
BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR
BILAGA C SIDA 1 (5) BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR De riskmått som används i denna riskbedömning är individrisk och samhällsrisk. Indata till beräkningar är bl.a. avståndet inom vilka personer antas omkomma,
Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg
UPPDRAG DP Mörviken Åre UPPDRAGSNUMMER 1331390000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg En ny detaljplan som omfattar Mörviken 1:61, 1:62,
2 Beskrivning av ändrade förutsättningar
Author Fredrik Zachrisson Phone +46 10 505 47 41 Mobile + 46 (0)76-772 43 53 E-mail fredrik.zachrisson@afconsult.com Recipient Håbo Kommun Plan- och utvecklingsavdelningen Märit Olofsson Nääs 746 80 Bålsta
STÖRNINGAR OCH ORO ATT BO NÄRA PETROKEMISK INDUSTRI
Miljömedicinskt möte, 16 september 2014, Arbets- och miljömedicinska kliniken, USÖ STÖRNINGAR OCH ORO ATT BO NÄRA PETROKEMISK INDUSTRI Anita Gidlöf-Gunnarsson 1, Lars Barregård 2 1 Universitetssjukhuset
1 Inledning. 2 Yttrande
PM TITEL Kommentarer till yttrande Riskanalys för östra centrum i Partille DATUM 25. februari 2013 PROJEKTNUMMER A026849 / 164361 VERSION PM001 UTARBETAD Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson
ÖVERSIKTLIG RISKBESKRIVNING
Projekt Projektnummer Kv Vitsippan 104694 Handläggare Datum Rosie Kvål 2011-05-20 Internkontroll Datum Erik Midholm 2011-05-18 ÖVERSIKTLIG RISKBESKRIVNING Inledning Inom kv Vitsippan i Borås kommun planeras
PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 18. October 2012 SIDA 1/5 REF Mrni PROJEKTNR A029039 Svar på yttrande för PM-Riskutredning
Säkerhetsanalys - Klortank
BI10 Säkerhetsanalys - Klortank Riskanalysmetoder VBR180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson 12/3/2012 Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har
PM - UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER, LANDVETTERS-BACKA
PM - UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER, LANDVETTERS-BACKA ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PM- UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER,
Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar
Preliminär handling Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar Kalmar kommun Uppdragsgivare: Kalmar kommun Kontaktperson: Birgit Endom Uppdragsnummer: 13-072 Datum: 2014-04-15
Innehåll. 1. Underlag. 2. Bakgrund
Innehåll 1. Underlag... 2 2. Bakgrund... 2 3. Riktvärden för ljud från industriverksamhet... 3 4. Riktvärden för ljud från trafik... 3 5. Riktvärden för byggbuller... 4 6. Förutsättningar... 5 6.1. Trafikuppgifter...
Viby 19:1 m.fl., Brunna industriområde, Upplands Bro Riskanalys
NCC Property Development AB Viby 19:1 m.fl., Brunna industriområde, Upplands Bro Riskanalys Stockholm 2012-04-23 Reviderad 2012-09-03 Viby 19:1 m.fl., Brunna industriområde, Upplands Bro Datum 2012-04-23
RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM
repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1340010000 EN KVALITATIV RISKBEDÖMNING MED AVSEEENDE PÅ TRANSPORTER AV FARLIGT GODS INFÖR PLANERAD ETABLERING AV BOSTÄDER I STORA BRÅTA, LERUMS KOMMUN Sweco Environment
PM Riskanalys för kv Åran och Nätet
PM Riskanalys för kv Åran och Nätet Haparanda kommun 2007-03-12 WSP Brand- och Riskteknik PM KOMPLETTERING AV RISKANALYS KV PATAN MED AVSEENDE PÅ BEBYGGELSE I KV ÅRAN OCH NÄTET Bakgrund Haparanda kommun
Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona
1(5) Cecilia Sandström 010-452 28 80 Malmö, 2013-06-27 Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona 1.1 Bakgrund och förutsättningar Det finns önskemål att uppföra bostäder (flerbostadshus) i Glumslöv, Landskrona.
Riskanalys Väsjön 2009. Sollentuna kommun. FSD projekt nr 2207-002,1. Upprättad: 2009-06-02 Reviderad: Fire Safety Design AB
FSD projekt nr 2207-002,1 Riskanalys Väsjön 2009 Sollentuna kommun Upprättad: 2009-06-02 Reviderad: Fire Safety Design AB Civilingenjör Anna-Karin Davidsson Antal sidor: Rapport 35 Bilagor 27 Dokumentinformation
Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, 112 46 STHLM, Org.nr. 556655-7137 Tel: 08-54555630, Fax:08-54555750
, Södertälje kommun Övergripande Riskanalys Slutversion Stockholm 2006-05-08 Petra Adrup Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, 112 46 STHLM, Org.nr. 556655-7137 Tel: 08-54555630,
Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2011-02-15 Utställningshandling Dnr:10BMN244 Handläggare: Lars Westholm Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län Foto:
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530. Datum: 2006-09-01. Antal sidor: 8.
PM RISKINVENTERING Daftö Feriecenter Strömstad kommun Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530 Datum: 2006-09-01 Antal sidor: 8 Upprättad av: Kontrollerad av: Erik Midholm Hanna Langéen Innehållsförteckning
Riskanalys för detaljplan Landvetters-Backa och Börjesgården
HÄRRYDA KOMMUN Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 031-775 10 00 Telefax: 031-775 11 56 Dokumentnr: 161609-16/04-rap001 Rapport 1 (39)
Detaljplan för Luossavaara, Kiruna kommun Riskanalys avseende transport av farligt gods
Detaljplan för Luossavaara, Kiruna kommun Beställare: LKAB Beställarens representant: Ingrid Reppen Arkitektur+ development AB Katarina Kyrkobacke 8 116 20 Stockholm Konsult: Uppdragsledare Norconsult
BILAGA C RISKBERÄKNINGAR. Detaljerad riskanalys Lokstallet 6 1 (7) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
1 (7) Detaljerad riskanalys Lokstallet 6 BILAGA C RISKBERÄKNINGAR 2 (7) C.1 BERÄKNING AV INDIVIDRISK För bebyggelse inom planområdet presenteras risken genom att beräkna den platsspecifika individrisken.
IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET
IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET Risker för allmänheten i närheten av kemiska processanläggningar. Att bedöma risker med kemiska processanläggningar är en svår uppgift för ägarna av anläggningarna
Utlåtande uppdatering av farligt godsutredning,
Handläggare Sohrab Nassiri Tel 010 505 32 42 Mobil 0722 42 88 97 E-post Sohrab.nassiri@afconsult.com Mottagare Lerums kommun Emelie Johansson Box 225 443 25 Lerum Datum 2016-03-03 Projekt-ID 719727 Granskad
Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot
PM. Komplettering avseende miljöriskanalys
Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: 2012-02-17 1 (5) PM. Komplettering avseende miljöriskanalys 1 Inledning På uppdrag av E.ON Värme AB, har Ragn-Sells Miljökonsult AB upprättat en miljöriskanalys avseende
Antagning till högre utbildning höstterminen 2015
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr
Riskanalys avseende hantering och transport av farligt gods. Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m.
1 (10) Riskanalys avseende hantering och transport av farligt gods Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m. Kristineberg, Stockholm BILAGA C RISKBERÄKNINGAR 2 (10) C.1 BERÄKNING
Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum
Bollnäs Kommun Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Stockholm 2013-05-30 Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Bollnäs Kommun Fel! Hittar inte referenskälla. Datum 2012-11-0617 2013-05-30 Uppdragsnummer
Riskbedömning Noret Norra Planläggning intill transportled för farligt gods med avseende på detaljplan för Noret Norra
Reviderad 2015-01-19 Diarienummer: Riskbedömning Noret Norra Planläggning intill transportled för farligt gods med avseende på detaljplan för Noret Norra Projektinformation Riskbedömning av planläggning
IFÖSTRAND, BROMÖLLA KOMMUN
Dnr 2008/146 DETALJPLAN FÖR BROMÖLLA 11:83, 11:84, 11:90 M FL IFÖTRAND, BROMÖLLA KOMMUN Riskutredning UTTÄLLNINGHANDLING 2011-04-06 IFÖ Bromölla Iföstrand RIKUTREDNING Revidering 2011-01-28 lutrapport
Antagning till högre utbildning höstterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I
2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012
1 (8) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende BillerudKorsnäs AB, enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling
Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Denna hjälpreda tillhör: Beställning sker via E-post: info@distributionsservice.se Telefon: 08-550 949
Antagning till högre utbildning höstterminen 2015
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning
Riskanalys i samband med planärende avseende fastighet; Stenung 3:278
RETURVARUHUSET - STENUNGSUND Riskanalys i samband med planärende avseende fastighet; Stenung 3:278 COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26, 211 43 MALMÖ Telefon: 010-850 25 00 Telefax: 010-850 25 10
ÖSTRANDS MASSAFABRIK GRANSKNINGSUTLÅTANDE
Antagandehandling 2015-09-30 Sid 1 DETALJPLAN ÖSTRANDS MASSAFABRIK Östrand 3:4 m.fl, Västernorrlands län GRANSKNINGSUTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING 2015-09-30 GRANSKNINGENS GENOMFÖRANDE Berörda Detaljplanens
BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN
VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET PARADIS 1:4 M.FL. SPARSÖR KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN Antal sidor:
Riskkriterier En praktisk handledning
Riskkriterier En praktisk handledning 1, Intressentföreningen för processäkerhet Plattform för kompetensutveckling och nätverkande inom processäkerhet. Vi vill undvika: Brand Explosion Oavsiktligt utflöde
Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Riskanalys för Dyrtorp 1:3, Färgelanda
FÄRGELANDA KOMMUN Riskanalys för Dyrtorp 1:3, Färgelanda Göteborg 2010-12-16 COWI AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010-850 10 00 Dokumentnr: 163119/16/04/rap001
RAPPORT. Riskanalys Kinnarps Förskola 2015-03-24 LEIF THORIN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1331526000
RAPPORT UPPDRAGSNUMMER 1331526000 Riskanalys Kinnarps Förskola 2015-03-24 LEIF THORIN SWECO ENVIRONMENT AB Sweco Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE 651 09 Karlstad, Sverige Telefon +46 (0)54 141700 Fax +46 (0)54
Transport av farligt gods förbi Simonsland i Borås. Kvantitativ riskutredning. 2008-09-09 reviderad 2009-09-16
Transport av farligt gods förbi Simonsland i Borås Kvantitativ riskutredning Rapportens titel Underrubrik Kvantitativ riskutredning Datum Beställare: Projektledare Konsult: Uppdragsledare KANICO AB Södra
KV KOKILLEN KOMPLETTERANDE BULLERBERÄKNINGAR
RAPPORT KV KOKILLEN KOMPLETTERANDE BULLERBERÄKNINGAR KONCEPT 2015-03-25 Uppdrag 261698, Kv Kokillen - bullerutredning Titel på rapport: Kv Kokillen kompletterande bullerberäkningar Status: Datum: 2015-03-25
Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN
MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds
2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012
1 (7) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Norrköpings Hamn AB Ramshälls bergrumsanläggning, enligt 14 Lag (1999:381)
Frågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för förhindrande av att rötslam lagras på orten
1 18 januari 2016 Bygg & Miljönämnden i Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kommun 196 81 Kungsängen Frågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för
RAPPORT. Fördjupad riskbedömning för detaljplan Väppeby, Bålsta. 2011-08-30 Slutgiltig handling
RAPPORT Väppeby, Bålsta 2011-08-30 Slutgiltig handling Upprättad av: Wilhelm Sunesson Granskad av: Göran Nygren Godkänd av: Henrik Selin RAPPORT Kund Håbo Kommun Miljö och teknikförvaltningen Konsult WSP
Trafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon
Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Brandbergen Centrum Haninge Kommun Ida-Maria Classon Jan Pons Monica Waaranperä 1320007389 R1 Datum 2014-05-06 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan
Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning
RISK-PM 2016-03-14 Riksbyggen Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning Detta PM är upprättat av civilingenjör i riskhantering/brandingenjör Anna Mårtensson,
Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:
Upprättad 2017-09-15 (rev. 2018-05-17), Riskanalys med avseende på transporter av farligt gods och närliggande industriverksamhet Preliminär handling Uppdragsnummer 17177 Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:
Åtgärder vid olyckor under gasoltransporter Järnvägstankvagn - Tankbil
Åtgärder vid olyckor under gasoltransporter Järnvägstankvagn - Tankbil Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Förord Denna informationsbroschyr
Översiktliga bedömningar av verksamheters omgivningspåverkan
Översiktliga bedömningar av verksamheters omgivningspåverkan PRELIMINÄR RISKANALYS HÖGANÄS Rapport Uppdragsgivare: Höganäs Kommun Kontaktperson: Kerstin Nilermark Uppdragsnummer: 229551 Datum: 2011-10-18
Riskbedömning för Norrköpings resecentrum. Järnvägstrafik och transport av farligt gods på väg 2015-02-04
Riskbedömning för Norrköpings resecentrum Järnvägstrafik och transport av farligt gods på väg 2015-02-04 Uppdragsgivare Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret 601 81 Norrköping WSP kontaktperson Henrik
HANDLINGAR Plankarta skala 1:1000 med bestämmelser Plan och genomförandebeskrivning
Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 Jeans damm Perstorps kommun, Skåne län PLAN och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNING HANDLINGAR Plankarta skala 1:1000 med bestämmelser Plan och genomförandebeskrivning
RISKHÄNSYN I DETALJPLAN
RAPPORT RISKHÄNSYN I DETALJPLAN KV HAKEN OCH HÖRNET SOLLENTUNA KOMMUN 2013-03-20 Uppdrag: 242366, Titel på rapport: Riskhänsyn i detaljplan. Kv Haken och Hörnet, Helenelund Status: Slutgiltig handling
Anställningsformer år 2008
Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer
Säkerhetsinformation
Säkerhetsinformation Till dig som bor i närheten av Lahti Energias kraftverk vid Kymijärvi Innehåll 1. Vi beaktar säkerheten s. 3 2. Allmänt s. 3 3. Beskrivning av kraftverken vid Kymijärvi s. 3 4. Ämnen
2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13
Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö
Synpunkter på Förslag till Riktlinjer för utredningsområde i ÖP-06
Synpunkter på Förslag till Riktlinjer för utredningsområde i ÖP-06 Norra Stenungsöns Samfällighetsförening, NSS, har tagit del av de handlingar som kommunen har publicerat på sin hemsida samt det bakgrundsmaterial/rapporter
REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20
1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum
Magnetfält från transformatorstationer:
Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den
Bullerutredning Bergsvägen
Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Ramböll Projektledning, Stenungsundshem Kenneth Funeskog Peter Lindquist Jan Pons 61531252586R1 Datum 2013-04-12 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan
Den upplevda otryggheten
TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter
Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen
Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen Söderhamns kommun November 2009 Författare Lars Meyer Innehållsförteckning 1 Inledning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, revisionsfråga
Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet
ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Avseende transporter av farligt gods och urspårning på Ostkustbanan
DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Avseende transporter av farligt gods och urspårning på Ostkustbanan Gävle Söder 66:6, 66:7 och 66:8 Granskningshandling 2011-07-07 Upprättad av: Henrik Mistander
Buller vid Burlövs egna hem
Rapport:2013:73 / Version: 1.0 Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Serie nr: 2013:73 Projektnr: 13141 Författare: Lovisa Indebetou
Trafikbullerutredning Hammarbergsvägen, Haninge kommun
o:\sto1\xak\2014\100000 hammarbergsvägen\100000-r1 trafikbullerutredning.doc Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Hammarbergsvägen Haninge kommun Mattias Borgström Michel Yousif Jan Pons
Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).
Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). 30 4.4 Luft Luftkvaliteten vid trafikplats Handen är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften,
Handelsområden 2010 MI0804
Enheten för miljöekonomi och naturresurser 2011-03-28 1(9) Handelsområden 2010 MI0804 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja
1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia
RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun
RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2 Buller vid Slottet Sunne kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Slottet Sunne kommun Serie nr: 2012:87 Projektnr: 12132 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning
RISKANALYS- BJÖRKLIDEN
RISKANALYS- BJÖRKLIDEN RAPPORT-VERSION B 2012-11-15 Uppdrag: 245404, Riskanalys transport farligt gods, Riksgränsen Titel på rapport: Status: Riskanalys- Björkliden 1:22 m.fl, Jukkasjärvi Kronoöverloppsmark
ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN
ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Dalen 16, Danderyd Slutgiltig handling 2009-01-26 Upprättad av: Joakim Almén Granskad av: Johan Lundin Godkänd av: Ulrika Lindblad ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING FÖR
Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller
REMISSVERSION VÄGLEDNING OM INDUSTRI- OCH ANNAT VERKSAMHETSBULLER Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller - Remissversion B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N
Bullerutredning Svalöv
DOKUMENT: 150_00190-01 DATUM:, rev. Bullerutredning Svalöv fastighet Södra Svalöv 32:1 Göteborg Stockholm Malmö Stenungsund Lilla Bommen 5 Hälsingegatan 43 Östergatan 18 Gärdesvägen 9B 411 04 Göteborg
Beskrivning av produktregistret
Statistik och flöden Eva Ljung 08-519 41 228 eva.ljung@kemi.se Kvalitetsdeklaration och beskrivning av källor till statistik i KemI-stat 2008-09-10 Beskrivning av produktregistret Innehåll EU-reglering
Buller- och vibrationsutredning Bråta
DOKUMENT: 1_00180-01 DATUM: Buller- och vibrationsutredning Bråta www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Kilsgatan 4 411 04 GÖTEBORG Tel 010-211 00 Fax 010-211 Buller- och vibrationsutredning Bråta, en
Uppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Bullerutredning Ulkavallen
Bullerutredning Ulkavallen Efter nya mätningar konstateras att flödena inte ändrats radikalt och inte påverkar bullerutredningens resultat. De värden som antagits av kommunen 2010 står kvar. Detta betyder
Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)
Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment
Vellinge Kommun. Riktlinjer för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. FSD projekt nr 2008-044
FSD projekt nr 2008-044 Vellinge Kommun Riktlinjer för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods Upprättad: 2008-03-27 Fire Safety Design AB och Wuz risk consultancy
SL Rissnedepån, Sundbyberg
RAPPORT A 2012-06-21 1 (11) Handläggare Per Lindkvist Tel 010-505 60 51 Mobil 073-028 49 95 per.lindkvist@afconsult.com Datum 2012-06-21 SL Maria Röjvall 105 73 Stockholm Lindhagensgatan 100 Uppdragsnr
Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning
1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som
Förvaltande Enhet Diarie-/Upphandlingsnummer Dokumentnummer. Granskad (projektör) Godkänd (projektör) Datum
1 (32) Förvaltande Enhet Diarie-/Upphandlingsnummer Dokumentnummer Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 9904-05-025 Handläggare/upprättad av (projektör) Granskad (projektör) Godkänd (projektör) Datum Emelie
Företagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Kv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23. Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b
Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23 Kv. Skolmästaren 1 och 2 Trafikbullerutredning L:\2014\2014-051 SS Kv Skolmästaren 1 och 2, Structor Miljöteknik AB\Rapporter\2014-051 r01.docx Beställare:
Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.
1(9) Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.) Dokument: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande
Jämförelser av olika former av QRA och andra metoder för riskanalys av processindustrier
Jämförelser av olika former av QRA och andra metoder för riskanalys av processindustrier Ulf Bergstrand Department of Fire Safety Engineering Lund University, Sweden Brandteknik Lunds tekniska högskola
UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR.
Uppdragsnr: 10157530 1 (9) UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdrag Uppdraget omfattar utredning av modellerna i CIE 88:2004, slöjluminans metoden och L20-metoden.
Bullerutredning Villa Roskullen
Rapport HÄRRYDA KOMMUN Bullerutredning Villa Roskullen Malmö 2016-01-25 Bullerutredning Villa Roskullen Datum 2016-01-25 Uppdragsnummer 1320018824 Utgåva/Status 1 Oscar Lewin Uppdragsledare & Handläggare
Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun
Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen
PM 10136061 2010-05-17
Uppdragsnr: 10136061 1 (7) PM 10136061 2010-05-17 Detaljplan för Hövik 5.1 m.fl., Trafikbullerutredning 1 Sammanfattning I Höviksnäs på Tjörn pågår planarbete med detaljplan för Hövik 5:1 m fl. Området
9. Säkerhet och riskbedömningar
9. Säkerhet och riskbedömningar Sammanfattning Det ska vara tryggt och säkert att bo och leva i Karlskoga kommun. Kunskap och erfarenhet om hur man skapar trygghet och säkerhet i vardagsmiljön ska användas