Sammanträde i kommunfullmäktige

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kommunfullmäktige Tid och plats för sammanträde Måndagen den 14 december 2015, kl B-salen, Västra Storgatan 15, Gnesta Kl serveras jultallrik till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i B-salen på Elektron. Gruppmöten Majoriteten (S, M); kl Lokal, B-salen, Elektron. Oppositionen (C, L, V); kl Lokal, Frösjön/Lockvattnet Elektron. Oppositionen (MP); kl Lokal, Misteln,Elektron. Oppositionen (SD); kl Lokal, Björken, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Lena Staaf (V) och Yvonne Norling (S) Ersättare: Lill Björk (C) och Roger Sandqvist (S). Tid och plats för justering Måndagen den 21 december 2015, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Uppvaktning av jubilarer och utdelning av Gnesta kommuns pris för särskilda insatser under 2015 samt utdelning av stipendier för idrottsliga prestationer. Bengt Klintbo och Staffan Lind informerar kring arbetet med Medborgardialog (45 min inklusive frågor).

2 Kommunfullmäktige KALLELSE KUNGÖRELSE Nr. Diarienummer Ärende 1 KS Interpellation - Solceller på kommunala byggnader 2 KS Interpellation - Förbättrad tillgänglighet 3 SN Särskilt boende för äldre 4 KS Budget på verksamhetsnivå kommungemensamma poster KS Tak för borgen KS Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun 7 KS Revidering av VA-taxa för KS Revidering av renhållningsföreskrifterna 9 KS Motion - Kommunen bör anställa arbetslösa 10 KS Motion - Behovet av återvinningsstation på Nivågången i Gnesta 11 KS Förlängd handläggningstid för motioner och medborgarförslag 12 KS Motion - Bilda rådet/utskottet för landsbygd och ytterorter i Gnesta kommun 13 KS Motion - Gör Gnesta tillängligt för alla 14 KS Motion - Ansök om att Gnesta ska bli Fairtrade city 15 KS Motion- Trafiklösning vid Stora Torget 16 KS Medborgarförslag - Utomhusgym 17 KS Anmälningsärenden kommunfullmäktige Sven Anderson Ordförande Jenny Johansson Sekreterare

3 Interpellation: Solceller på kommunala byggnader Till kommunstyrelsens ordförande: Johan Rocklind I många länder har en småskalig produktion av förnybar elenergi baserad på solceller byggts ut. I exempelvis Tyskland produceras nu en avsevärd mängd solenergi. I Miljö-och hållbarhetsplanen anges att kommunen ska minska energiberoendet i sin egen verksamhet. I planen pekas ut att ett sätt att göra detta är att installera solceller på taken på kommunens byggnader. Detta har också skett på Welandersborgsskolan. I ägardirektiven för de kommunala bolagen från 2014 står att bolagen ska verka för att så långt möjligt använda förnybara energikällor, som exempelvis grön el, solpaneler eller bergvärme. Frågor: Vad kommer att göras för att bolagen ska leva upp till ägardirektiven? Kommer några steg att vidtas för att stimulera anläggande av solceller på privata fastigheter? Gnesta Eva Skyllberg Miljöpartiet de gröna

4 Kommunfullmäktige PROTOKOLL 125 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Interpellation - Solceller på kommunala byggnader Beslut 1. Interpellationen får ställas. Sammanfattning av ärendet Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Johan Rocklind (S) angående vad kommunen kan göra för att leva upp till ägardirektiven angående att så långt som möjligt använda förnybara energikällor Beslutsunderlag 1. Interpellationen Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Interpellationen får ställas. Förslag till beslut på sammanträdet Johan Rocklind (S) meddelar att svar kommer till nästa kommunfullmäktigesammanträde. Ordföranden föreslår kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Kommunfullmäktige beslutar enligt ordförandens förslag Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

5 rniljöpartiet de Gnesta kommun Ink: Dnr a För handläggning. gröna Interpellation Förbättrad tillgänglighet Till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Michael Gustafsson 1 ett samhälle med alltfler äldre och människor med funktionsnedsättningar, är det viktigt att möta de speciella behov som kan uppstå när man får svårare att röra sig, se eller höra. Kommunen har här ett stort ansvar när det gäller tillgänglighet till lokaler och hur gator och trottoarer är utformade så det går att ta sig fram med rullstol och rollator. Hjälpmedel vid exempelvis en kunddisk kan vara käpphållare, där man kan klämma fast sin käpp eller sina kryckor så de inte faller ner på golvet och blir svåra att nå. Har man två kryckor så behövs det alltså två hållare. För personer med hörselnedsättningar har kommunen på några ställen installerat mikrofoner och man kan då höra bättre genom att koppla på den T-slinga som man har i sin hörapparat. Tyvärr har det inte fungerat så bra, till en del beroende på att vetskapen om dessa hörslingor verkar vara dålig. Här behövs mer information, en uppgift för både brukarorganisationer och kommun. Frågor: När kommer kommunen att utrusta sina receptionsdiskar med två käpphållare? Hur kommer kommunen att gå vidare med installation av hörslingor och utbilda personalen i hanterandet av dem? Hur kommer kommunen att sprida kunskapen till allmänheten om de hjälmedel som finns? Miljöpartiet de Gröna Kerstin Landin

6 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 147 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: SN Särskilt boende för äldre Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Upphäva beslut att bygga särskilt boende för äldre i ett plan (markplan). 2. Besluta att bygga nytt särskilt boende för äldre i ett eller fler plan. Sammanfattning av ärendet Två förslag på vård-och omsorgsboende för äldre har tagits fram. Det förslag som GFAB redovisat med flervåningshus medför att nybyggnationen ger flest möjligheter för Gnesta att fullfölja sin framtidsvision med fler bostäder och ökad befolkning. Samtidigt torde förslaget ge kommande boende en lägre hyra jämfört med förslag på enplanshus. Socialnämndens uppdrag till GFAB finns i SN Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 18 november GFAB förslag äldreboende 3. Skiss över fastigheten inkluderande ett särskilt boende för äldre 4. Utdrag ur vuxen och omsorgsnämndens protokoll den 19 november 2015, 55 Tjänsteförslag 1. Upphäva beslut att bygga särskilt boende för äldre i ett plan (markplan). 2. Besluta att bygga nytt särskilt boende för äldre i ett eller fler plan. Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen bifaller tjänsteförslaget. Beslutsgång Kommunstyrelsen bifaller ordförandens förslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

7 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: SN Kommunstyrelsen Särskilt boende för äldre Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Upphäva beslut att bygga särskilt boende för äldre i ett plan (markplan). 2. Besluta att bygga nytt särskilt boende för äldre i ett eller fler plan. Sammanfattning Två förslag på vård-och omsorgsboende för äldre har tagits fram. Det förslag som GFAB redovisat med flervåningshus medför att nybyggnationen ger flest möjligheter för Gnesta att fullfölja sin framtidsvision med fler bostäder och ökad befolkning. Samtidigt torde förslaget ge kommande boende en lägre hyra jämfört med förslag på enplanshus. Socialnämndens uppdrag till GFAB finns i SN Ärendebeskrivning Ärendet har behandlats av vuxen och omsorgsnämnden den 19 november 2015, kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra i ärendet. Bilagor 1. Tjänsteskrivelse den 18 november GFAB förslag äldreboende 3. Skiss över fastigheten inkluderande ett särskilt boende för äldre 4. Utdrag ur vuxen och omsorgsnämndens protokoll den 19 november 2015, 55 Beslutet ska skickas till: ~ Kommunsfullmäktige Christina Hedberg Kommunchef Jenny Johansson Kommunsekreterare

8 Vuxen- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 55 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: SN Särskilt boende för äldre Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Upphäva beslut att bygga särskilt boende för äldre i ett plan (markplan). 2. Besluta att bygga nytt särskilt boende för äldre i ett eller fler plan. 3. Beslutet justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Två förslag på vård-och omsorgsboende för äldre har tagits fram. Det förslag som GFAB redovisat med flervåningshus medför att nybyggnationen ger flest möjligheter för Gnesta att fullfölja sin framtidsvision med fler bostäder och ökad befolkning. Samtidigt torde förslaget ge kommande boende en lägre hyra jämfört med förslag på enplanshus. Socialnämndens uppdrag till GFAB finns i SN Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 18 november GFAB förslag äldreboende 3. Skiss över fastigheten inkluderande ett särskilt boende för äldre Tjänsteförslag 1. Upphäva beslut att bygga särskilt boende för äldre i ett plan (markplan). 2. Besluta att bygga nytt särskilt boende för äldre i ett eller fler plan. 3. Beslutet justeras omedelbart Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår att vuxen- och omsorgsnämnden bifaller tjänsteförslaget. Beslutsgång Vuxen- och omsorgsnämnden bifaller ordförandens förslag. Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

9 Vuxen- och omsorgsnämnden PROTOKOLL Sändlista: ~ Kommunstyrelsen ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

10 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: SN Vuxen- och omsorgsnämnden Särskilt boende för äldre Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Upphäva beslut att bygga särskilt boende för äldre i ett plan (markplan). 2. Besluta att bygga nytt särskilt boende för äldre i ett eller fler plan. 3. Beslutet justeras omedelbart Sammanfattning Två förslag på vård-och omsorgsboende för äldre har tagits fram. Det förslag som GFAB redovisat med flervåningshus medför att nybyggnationen ger flest möjligheter för Gnesta att fullfölja sin framtidsvision med fler bostäder och ökad befolkning. Samtidigt torde förslaget ge kommande boende en lägre hyra jämfört med förslag på enplanshus. Socialnämndens uppdrag till GFAB finns i SN Ärendebeskrivning Socialnämnden har gett Gnesta Förvaltnings AB i uppdrag att ta fram ett förslag på äldreboende enligt projektplan samt att ta fram en kostnadskalkyl enligt ärendenummer SN Förvaltningen föreslår nybyggnation av vård-och omsorgsboende för äldre med 40 lägenheter. Boendet ska inrymma ett tillagningskök och dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Boendet ska ge möjlighet till utevistelse och rekreation Förvaltningens synpunkter Det förslag som GFAB presenterar med vård- och omsorgsboende i ett flervåningshus ger möjlighet för förvaltningen att både sänka kostnader för den enskilde i vård- och omsorgsboende samt att planera in det beslutade LSS boendet i en miljö som stämmer överens med LSS lagstiftningens intentioner.

11 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Ekonomiska konsekvenser Två förslag har förekommit. Både enplanslösning och byggnation med fler våningsplan. För den enskilde torde hyresläget bli lägre med en tvåplanslösning. Frånsett den enskildes hyreskostnad kommer ett nytt vård- och omsorgsboende kosta ca 26 miljoner kronor per år i drift för förvaltningen. Beräkning gjord på en kostnad av 55tkr per boende. För vuxen och omsorgsnämnden är det viktigt med den lägre hyra som flervåningsalternativet kan erbjuda Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende förutom att det är fler kvinnor som bor i vård- och omsorgsboenden än män och därmed planerar man för kvinnors förbättrade levnadsstandard som boende på Gnestas nya vård- och omsorgsboende. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Förslaget till beslut är förenligt med tidigare beslut i samma ärende. Förslaget går helt i linje med Gnestas framtidsvision om ökad befolkning vilket kräver en större utbyggnad av bostadsbeståndet. Bilagor 1. GFAB förslag äldreboende 2. Skiss över fastigheten inkluderande ett särskilt boende för äldre Beslutet ska skickas till: ~ Kommunstyrelsen ~ Kommunfullmäktige Marja Kammouna Förvaltningschef

12 Bilaga 1

13 Bilaga 2

14 Till Gnesta kommun Angående nytt äldreboende i Gnesta kommun Kommunfullmäktige beslutade den 12 maj 2014 att ge socialnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt äldreboende baserat på en rapport från den politiska referensgruppen. Gnesta Förvaltning AB uppmanades att begära en detaljplaneändring i enlighet med detta. Socialnämnden gav därefter i beslut den 23 september Gnesta Förvaltning AB i uppdrag att ta fram ett förslag till äldreboende om 40 lägenheter enligt projektplan och beslutade att fullmäktiges referensgrupp skulle ersättas med en styrgrupp och en referensgrupp enligt projektplan. På äldredagen den 2 oktober informerade projektgruppen om ett förslag till utformning av äldreboendet. Skisser visades på en enplansbyggnad med visst undantag för personalutrymmen i halvcirkelform på anvisad tomt invid Frösjöstrand. Många frågor ställdes och besvarades bl a om enplanslösningen med fri utgång från samtliga lägenheter. Bolagets styrelseordförande och VD informerade på kommunfullmäktige den 16 november om detta förslag (se bilaga 1) samt redovisade ett alternativt förslag med en tvåvåningsbyggnad (bilaga 2). Kostnadsskillnaden för en tvåvåningsbyggnad jämfört med den föreslagna enplanslösningen (i huvudsak) uppskattas till minst 25 miljoner kronor, dvs en hyresskillnad på ca 2,5 miljoner. Det slutliga priset vet vi dock inte förrän upphandling och byggnation är klar. Dessutom finns det helt andra möjligheter att utnyttja den anvisade tomtmarken för både äldreboendet och andra byggnationer, t ex två fyravåningshus varav ett med 1_55-lägenheter kombinerat med trygghetsboende och ett med trygghetsboende och/eller vanliga hyresrätter. Utöver detta finns utrymme för ca 25 radhus. Såvitt kunnat förstå från verksamhetshåll, vilket stöds av de studiebesök som nyligen genomförts, skulle en tvåplanslösning ur verksamhetssynpunkt inte behöva vara sämre än en enplanslösning. Från bolagets sida kommer vi givetvis att sträva efter att bygga ett så bra äldreboende som möjligt utifrån kommunfullmäktiges beslut, socialnämndens beställning, projektgruppens arbete och aktuella planbestämmelser och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt Samtidigt har bolagets styrelse och VD också till uppgift att värna bolagets långsiktiga ekonomi och verksamhet. I det perspektivet förordar vi att man bygger ett äldreboende enligt bilaga 2. Gnesta, den 17 november 2015 redrik Norberg, StyrelseordföranietFAB Hans Persson VD GFAB

15 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 146 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Budget för kommungemensamma poster Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna budget för för kommungemensamma poster Sammanfattning av ärendet I november 2015 beslutade kommunfullmäktige om kommunens budgetramar för Nedanstående ärende redovisar verksamhetsområdena för de kommungemensamma posterna. I de kommungemensamma posterna finns budget för revision, överförmyndarverksamhet och övriga förtroendevalda. Kommunens kostnader för pensioner, förändring av semesterlöneskuld, avskrivningar, medlemsavgifter och försäkringar är de större kostnadsposter som ingår i de kommungemensamma posterna. Skatter, statsbidrag och utjämningar samt ränteintäkter och borgensavgifter redovisas också bland de kommungemensamma posterna. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 6 november Budget på verksamhetsområdesnivå för kommungemensamma poster Tjänsteförslag 1. Godkänna budget för för kommungemensamma poster Förslag till beslut på sammanträdet Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP) meddelar att hon inte deltar i beslutet. Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen bifaller tjänsteförslaget. Beslutsgång Kommunstyrelsen bifaller ordförandens förslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

16 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Budget för kommungemensamma poster Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna budget för för kommungemensamma poster Sammanfattning I november 2015 beslutade kommunfullmäktige om kommunens budgetramar för Nedanstående ärende redovisar verksamhetsområdena för de kommungemensamma posterna. I de kommungemensamma posterna finns budget för revision, överförmyndarverksamhet och övriga förtroendevalda. Kommunens kostnader för pensioner, förändring av semesterlöneskuld, avskrivningar, medlemsavgifter och försäkringar är de större kostnadsposter som ingår i de kommungemensamma posterna. Skatter, statsbidrag och utjämningar samt ränteintäkter och borgensavgifter redovisas också bland de kommungmensamma posterna. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende då det inte bedömts möjligt att hitta kriterier för att analysera jämställdhet vid budgetering av de kommungemensamma posterna.. Bilagor 1. Budget på verksamhetsområdesnivå för kommungemensamma poster Christina Hedberg Kommunchef Bengt Klintbo Tf. Ekonomichef

17 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2)

18 Budget på verksamhetsområdesnivå för kommungemensamma poster Kommunstyrelsen KS

19 INNEHÅLL 1. UPPDRAG EKONOMI PER VERKSAMHETSOMRÅDE... 4 STÖRRE POSTER I BUDGETEN SAMMANFATTNING

20 1. Uppdrag De kommungemensamma posterna omfattar budget för följande områden: Revision Revisorerna är kommunfullmäktiges kontrollorgan och ska enligt kommunallagen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt (förvaltningsrevision), att räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande (substansgranskning av årsbokslut och årsredovisning), samt att den kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig (granskning internkontroll). Överförmyndare Kommunen har en överförmyndare med uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Tillsynen ska förhindra rättsförluster för de personer som själva inte kan tillvarata sin rätt eller förvalta sin egendom. Det är huvudsakligen föräldrabalken som reglerar överförmyndarens verksamhet. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över överförmyndaren. Övriga förtroendevalda Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. De övergripande målen för den kommunala verksamheten och fördelningen av resurserna beslutas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har 31 ledamöter. Kommunstyrelsen är kommunens högsta förvaltande organ och ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige M 9 S 9 C 4 Mp 4 Fp 1 Sd 2 V 2 Pensioner Här budgeteras kostnader för pension som är intjänad före 1998, samt överkostnader på pension intjänad efter Skatter och statsbidrag Inkomstutjämningen utjämnar 115 % av mellanskillnaden mellan kommunens skattekraft och medelskattekraften i riket. Kostnadsutjämningen ska utjämna kostnader mellan kommuner som beror på skillnader i ålderssammansättning och andra faktorer som inte är möjliga att påverka. Gnesta kommun använder sig av prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting för att följa skatteunderlagets utveckling. Räntenetto Räntenettot består av inkomsträntor från pensionsportföljen och borgensavgifter. Övrigt kommungemensamt Här budgeteras avskrivningar för de investeringar, som enligt plan förväntas genomföras under kommande budgetår. Här budgeteras också de kapitalkostnader och övriga kostnader taxekollektivet ersätter kommunen med. Budget för kommunens försäkringar och medlemsavgifter ligger också inom verksamhetsområdet. Budget för nettoökningen av semesterlöneskuld, ferielöneskuld samt okompenserad övertid finns också under detta verksamhetsområde.

21 2. Ekonomi per verksamhetsområde Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Revision Överförmyndare Övriga förtroendevalda Pensioner Skatter och Statsbidrag Räntenetto Övr. kommungemensamt Totalt Större poster i budgeten Revision Revisionen är utökad med 5 %. Överförmyndare Utökning för godemänsärenden, ensamkommande barn samt förluster på tolkarvoden och återsökning från andra kommuner. Övriga förtroendavalda Budgeten har anpassats efter arvodesreglemente antaget i november Pensioner Budgeten är lagd utifrån KPA s pensionsprognos augusti Skatter och statsbidrag Budgeten för skatteintäkterna bygger på oktobermånads prognos från SKL. Skatteintäkterna för år 2016 beräknas utifrån befolkningsantalet per 1/ , Preliminärt invånare Räntenetto Avkastningen på pensionsplaceringar beräknas uppgå till ca 2,8 mkr med nuvarande innehav av värdepapper. Kommunen tar ut en borgensavgift på 0,34 % för borgensramen som de kommunala bolagen har, en intäkt på ca 2,2 mkr. Övrigt kommungemensamt De största posterna inom övrigt kommungemensamt 2016 är: Avskrivningar -12,7 mkr Hyror, -6,5 mkr Intäkt för personalomkostnadspåslag, ca 1,5 mkr Semesterlöneskuld -1,5 mkr Interna intäkter, 1,5 mkr Medlemsavgifter, -0,8 mkr Försäkringar, - 1 mkr Reserv, -0,9 mkr Återbetalning av AFA-premier Eftersom kommunen inte kan räkna med ytterligare återbäring från AFA (försäkringspremier) återförs denna budget med 5 mkr. Arbetsgivaravgifter Kommunen har betalat lägre arbetsgivaravgifter för dem som är yngre än 26 år eller äldre än 65 år. From år 2016 kommer arbetsgivaravgiften att vara på samma nivå för alla åldrar. Därför kommer den tidigare budgeterade intäktsposten att minska. I ramarna finns detta budgeterat som en intäktspost på 1,5 mkr. Hyror Hyran för Åsbacka ligger under kommungemensamma poster. På sikt kommer hyran att fördelas ut på rätt verksamheter. Reserv I budgeten för kommungemensamma poster finns en central reserv (900 tkr) för att möta 4

22 lägre skatteintäkter vid en konjunkturförsämring. 3. Sammanfattning Kommunens finansiella mål är ett resultat i genomsnitt på 1,5 % av skatter och statbidrag. Det budgeterade resultatet är 2,5 mkr för Inför budget 2017 och framöver, får kommunerna räkna med lägre skatteintäktsökningar. Kommunens kostnader för avskrivningar förväntas öka. 5

23 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 148 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Tak för borgen 2016 Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta kommunkoncern AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,34 procent av utnyttjad borgensåtagande debiteras Gnesta kommunkoncern AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 2. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnestahems AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,34 procent av utnyttjad borgensåtagande debiteras Gnestahem AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 3. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta förvaltnings AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,34 procent av utnyttjad borgensåtagande debiteras Gnesta Förvaltnings AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. Sammanfattning av ärendet Gnesta kommun har idag ett borgenstak gentemot bolagen inom Gnesta kommunkoncern AB om totalt 757 mkr. I föreliggande ärende föreslås höjning av borgensramen för Gnesta förvaltnings AB med 80 mkr på grund av planerad byggnation av nytt äldreboende samt ny förskola på Dansut. Gnesta kommun skulle då får ett totalt borgensåtagande gentemot bolagen inom Gnesta kommunkoncern AB om totalt 837 mkr. Gnesta kommun debiterar sedan det utnyttjade borgensåtagandet med 0,34%. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 13 november 2015 Tjänsteförslag 1. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

24 Kommunstyrelsen PROTOKOLL kommunkoncern AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,34 procent av utnyttjad borgensåtagande debiteras Gnesta kommunkoncern AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 2. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnestahems AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,34 procent av utnyttjad borgensåtagande debiteras Gnestahem AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 3. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta förvaltnings AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,34 procent av utnyttjad borgensåtagande debiteras Gnesta Förvaltnings AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen bifaller tjänsteförslaget. Beslutsgång Kommunstyrelsen bifaller ordförandens förslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

25 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Tak för borgen 2016 Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta kommunkoncern AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,34 procent av utnyttjad borgensåtagande debiteras Gnesta kommunkoncern AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 2. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnestahems AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,34 procent av utnyttjad borgensåtagande debiteras Gnestahem AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 3. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta förvaltnings AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,34 procent av utnyttjad borgensåtagande debiteras Gnesta Förvaltnings AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. Sammanfattning Gnesta kommun har idag ett borgenstak gentemot bolagen inom Gnesta kommunkoncern AB om totalt 757 mkr. I föreliggande ärende föreslås höjning av borgensramen för Gnesta förvaltnings AB med 80 mkr på grund av planerad byggnation av nytt äldreboende samt ny förskola på Dansut. Gnesta kommun skulle då får ett totalt borgensåtagande gentemot bolagen inom Gnesta kommunkoncern AB om totalt 837 mkr. Gnesta kommun debiterar sedan det utnyttjade borgensåtagandet med 0,34%.

26 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Ärendebeskrivning Gnesta kommun har tidigare ingått borgen för totalt 757 miljoner kronor för Gnesta kommunkoncern AB, Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB. Genom att varje år ta beslut om en ram för borgen behövs inga nya beslut så länge lånen understiger det totala högsta beloppet enligt borgensbeslutet. Beslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt beslut behöver fattas vid omsättning av lånen. Borgensmannen, i det här fallet Gnesta kommun, bör dock bekräfta på lånehandlingen att lånet omfattas av det borgensåtagandet och att inte det högsta beloppet enligt borgensbeslutet överskrids. I föreliggande ärende föreslås höjning av borgensramen för Gnestaförvaltnings AB med 80 mkr på grund av planerad byggnation av äldreboende samt ny förskola på Dansut. Den senaste marknadsvärderingen för Gnestahem AB och Gnesta förvaltnings AB är totalt 935 mkr. Utnyttjat borgensåtagande per 4/ : Gnesta kommunkoncern AB Långivare Belopp (kr) Förfaller Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Summa Gnestahem AB Långivare Belopp (kr) Förfaller Swedbank Swedbank * SEB Nordea bygglån Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Summa

27 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) *Checkkredit Gnesta förvaltnings AB Långivare Belopp (kr) Förfaller SEB Nordea Nordea Nordea Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Summa TOTALT Förvaltningens synpunkter Det är kommunfullmäktige som har rätten att fatta beslut om upplåning. Kommunfullmäktige får dock enligt kommunallagen (6. kap. 33 ) inte delegera beslutanderätten i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt som exempelvis frågor av större ekonomisk vikt. Det råder s.k. delegeringsförbud för dessa ärenden. Gnesta kommun debiterar ränta för de kommunala bolagen på den del av borgensramen som utnyttjas. Delegeringsförbudet anses dock inte gälla om kommunfullmäktige fattar beslut om årliga ramar för upplåning, eftersom kommunfullmäktige då angett gränserna för de ekonomiska åtagandena, anses beslut om upplåning inom dessa ramar inte längre ha den principiella beskaffenhet som endast är förbehållet kommunfullmäktige. Borgensåtaganden preskriberas efter tio år, det innebär att ett beslut om borgen inte får vara äldre än tio år när lån beviljas. Genom att ta årligen besluta om ett tak för totalt borgensåtagande aktualiseras dessa och åtagandena undgår att preskriberas. Bolagen inom Gnesta kommunkoncern AB skulle kunna låna externt utan att Gnesta kommun borgar för lånen. Bolagen skulle då få sämre lånevillkor och

28 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) behöva ta ut pantbrev, dvs. lånen blir dyrare och Gnesta kommun förlorar borgensavgiften på 0,34 %. Bolagen får sämre förutsättningar att göra ett bra resultat, vilket i sin tur påverkar ägarens, dvs. Gnesta kommunkoncern AB:s möjlighet att lämna avkastning till huvudägaren Gnesta kommun. Senast känt antal invånare i Gnesta 31/8-2015, var personer. Utnyttjad borgen blir då ca kr uttryckt i kronor per invånare, vilket är ett relativt högt borgensåtagande. Det ska dock ställas mot det värde fastigheterna har och hur vakansgraden ser ut. Beslutet ska skickas till: ~ Gnesta kommunkoncern AB's styrelse ~ Gnestahem AB's styrelse ~ Gnesta förvaltnings AB' styrelse Christina Hedberg Kommunchef Bengt Klintbo Tf ekonomichef

29 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 151 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Sammanfattning av ärendet En utvärdering av det förra handlingsprogrammet för gjordes under hösten Slutsatser av den utvärderingen har funnits med som ett underlag när förslag till handlingsprogram för säkrare och tryggare kommun för har tagits fram. Handlingsprogrammet har tagits fram av Sörmlandskustens räddningstjänst samtidigt för de fyra berörda kommunerna. Risk - och säkerhetssamordnaren har deltagit i arbetet med handlingsprogrammet för Gnesta kommun. Handlingsprogrammet har varit på remiss under perioden 1 september till 1 oktober Gnesta kommun har inte lämnat något yttrande över det remitterade förslaget eftersom kommunen har medverkat i framtagandet av programmet. Programmet har föredragits vid samhällsbyggnadsnämndens möte i oktober Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelsen den 12 november Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun 3. Sändlista för remiss 4. Checklista för jämställdhetsanalys Tjänsteförslag 1. Anta handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen bifaller tjänsteförslaget. Beslutsgång Kommunstyrelsen bifaller ordförandens förslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

30 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

31 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Ärendebeskrivning En utvärdering av det förra handlingsprogrammet för gjordes under hösten Slutsatser av den utvärderingen har funnist med som ett underlag när förslag till handlingsprogram för säkrare och tryggare kommun för har tagits fram. Handlingsprogrammet har tagits fram av Sörmlandskustens räddningstjänst samtidigt för de fyra berörda kommunerna. Risk - och säkerhetssamordnaren har deltagit i arbetet med handlingsprogrammet för Gnesta kommun. Handlingsprogrammet har varit på remiss under perioden 1 september till 1 oktober Gnesta kommun har inte lämnat något yttrande över det remitterade förslaget eftesom kommunen har medverkat i framtagandet av programmet. Programmet har föredragist vid samhällsbyggandsnämndens möte i oktober Förvaltningens synpunkter Förvaltningens uppfattning är att handlingsprogrammet skapar förutsättnigar för att förbättra arbetet med skydd mot olyckor och kommunens krisberedskap. Förvaltningschefen har under året bidragit med synpunkter på arbetet. Ekonomiska konsekvenser Det finns inga direkta ekonomiska konsekvenser av att anta programmet. Indirekt bör dock handlingsprogrammet kunna medverka till att vissa kostnader för olyckor inte uppstår i samhället. Juridiska konsekvenser

32 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) och lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska varje kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet samt krishantering. Handlingsprogrammen ska antas för varje mandatperiod. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Ange hur förslaget till beslut är förenligt med relevanta styrdokument som kommunen antagit inom område i form av t.ex. mål, policys, planer, riktlinjer m.m. Bilagor 1. Chcklista för jämställdhet 2. Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Remiss - Handlingsprogrammet Beslutet ska skickas till: ~ Sörmlandskustens Räddningstjänst, Nyköping ~ Kommunfullmäktige Christina Hedberg Kommunchef Patrik Nissen Samhällsbyggnadschef

33 Dnr ROS15/8:20 Sändlista för remiss handlingsprogrammet Samtliga aktörer har fått remissen via epost utom värnorganisationerna som fått utskrift för respektive kommun. Remisserna har legat ute på med kopplingar till respektive kommuns hemsida under perioden 1/9-1/ för synpunkter. Nyköpings Kommun Besöksadress T elefon/fax Org nr Sörmlandskustens Räddningstjänst Jägarhållet 1 Tel: Bg Nyköping Fax: Pg e-post: raddningstjansten@nykoping.se

34 Dnr ROS15/8:20 Gemensamma för samtliga fyra kommuners handlingsprogram Försvarsmakten Landstinget Södermanland Luftfartsverket Länsstyrelsen Södermanlands län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Personal vid Sörmlandskustens räddningstjänst (inkl. fackliga företrädare) Polismyndigheten i Sörmland Räddningstjänsten Eskilstuna Räddningstjänsten Flen Räddningstjänsten Strängnäs Räddningstjänsten Östra Götaland SOS Alarm Södertörns brandförsvarsförbund Trafikverket Transportstyrelsen Västra Sörmlands räddningstjänstförbund Ungdomsfullmäktige Trosa Trosa kommun Gnesta Gnesta kommun Skorstensfejarmästare Gnesta Oxelösund Aga Gas AB Oxelösunds hamn Oxelösunds kommun SSAB Delvis gemensamma (fler än en kommun gemensamt) Kustbevakningen Kustsotarna Sjöfartsverket Sjöräddningssällskapet (SSRS) Nyköping AB Svafo Barn Utbildning Kultur division Division Social Omsorg Kommunbygderådet Kommunlednings kansliet Kommun jurist Nävekvarns räddningsvärn Tekniska divisionen Samhällsbyggnad Stockholm Skavsta flygplats Studsvik Nuclear AB Nyköpings Kommun Besöksadress T elefon/fax Org nr Sörmlandskustens Räddningstjänst Jägarhållet 1 Tel: Bg Nyköping Fax: Pg e-post: raddningstjansten@nykoping.se

35 3/10

36 Dnr ROS15/8:20 Remissredogörelse för handlingsprogrammet Totalt har 13 yttranden inkommit, varav 5 utan erinran. Yttrandena finns i sin helhet hos Sörmlandskustens räddningstjänst. Följande har inkommit med yttranden utan erinran mot handlingsprogrammet : Kustbevakningen, Räddningstjänsten Östra Götaland, Sjöfartsverket, Trafikverket, Trosa kommun, Transportstyrelsen Följande har inkommit med synpunkter på handlingsprogrammet : Mattias Åkerblom, Division Social Omsorg (Nyköping), Kommunbygderådet (Nyköping), Polismyndigheten, Länsstyrelsen Södermanlands län STÄLLNINGSTAGANDEN (SYNPUNKTER MED KOMMENTARER) Synpunkter framförda under remissen sammanfattas under respektive avsändare. Mattias Åkerblom (internt räddningstjänsten) Det finns inte något i handlingsprogrammet som beskriver Sörmlandskustens räddningstjänsts kemorganisation och vad den ska klara av (vilken nivå). Bemötande: Beskrivningen av nuvarande kemorganisation har utökats något jämfört med tidigare handlingsprogram. Organisationen håller, som det beskrivs i handlingsprogrammet, på att utredas och kommer efter beslut att återfinnas i styrdokument kopplat till fordon/materiel samt övningsverksamhet. Division Social Omsorg (Nyköping) Sidan 7, har alla tre nämnderna i DSO kunskap om handlingsprogrammet? Sidan 7, Division Social omsorg ingår i STRÅ (inte vård och omsorg) Sidan 9, prestationsmålen gäller väl alla särskilda boenden och inte Nyköpings Kommun Besöksadress T elefon/fax Org nr Sörmlandskustens Räddningstjänst Jägarhållet 1 Tel: Bg Nyköping Fax: Pg e-post: raddningstjansten@nykoping.se

37 5/10 endast äldreomsorgen? Sidan 28, Sambruk av kommunens samordningscentral, justera texten och ta bort (en del av hemtjänsten) efter nattsjuksköterskor och flytta texten så den hamnar efter Nattpatrull. Bemötande: Nämnderna har ansvaret för att säkerhetsarbetet bedrivs enlighet handlingsprogrammet för säkerhet och trygghet tillsammans med de lagar som gäller. Ett mål i framtagandet av detta dokument har varit att få ett större genomslag i kommunernas verksamheter än tidigare. Frågan tas med i fortsatta kommunikationsaktiviteter och bör även kunna lyftas mellan produktion och nämnd. Texten om STRÅ på sid 7 korrigeras. Prestationsmålet på sid 9 ändras till omsorgens särskilda boenden Beskrivningen om sambruk på sid 28 korrigeras. Alliansen (Nyköping) Alliansen anser att det är viktigt att handlingsprogrammet för en trygg och säker kommun hanterar terrorbekämpning och arbetet mot extremism. Bemötande: Terrorhandlingar och politiskt motiverad brottslighet finns omnämnt i kapitlen säkerhetsskydd och krisberedskap. Utöver detta finns kommunens brottsförebyggande i ett eget kapitel. Denna omfattning bedöms vara en bra grund till inriktning för fortsatt arbete utifrån den riskbild och föreligger och som kan ses inom tidsrymden för detta handlingsprogram. Kommunbygderådet (Nyköping) Kommunbygderådet i Nyköpings kommun har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade handlingsprogram. Inledningsvis vill vi konstatera att det är ett ambitiöst program som spänner över vida samhällssektorer och det ligger inte inom Kommunbygderådets kompetens att ha synpunkter på alla dessa sektorer, i all synnerhet som merparten berör företeelser som gäller centralorten Nyköping. Vi har därför valt att fokusera på några områden som känns angelägna sett ur ett landsbygdsperspektiv. I programmet talas mycket om tillgänglighet. För de som bor på landsbygden är kommunens parkeringsbestämmelser en ständig källa till förargelse och besvär. Bor man på landsbygden och skall besöka tätorten är bilen i de flesta fall ett måste. De senaste årens förändringar, både vad gäller avgifter och uppehållstider, har ständigt inneburit försämringar och ökade kostnader. Den parkeringspolitik som bedrivs av kommunen är extrem i jämförelse med liknande

38 6/10 kommuner, både inom och utom länet. Bemötande: Sett ur ett tillgänglighetsperspektiv så finns det en god tillgång till parkering i Nyköping enligt de mätningar vi genomför och de avgifter som tas ut är inte generellt högre i Nyköping än andra kommuner som tar ut avgifter för parkering. Det finns även avgiftsfri parkering strax utanför de allra centralaste delarna av Nyköping. Ett mål med den parkeringsstrategi som politiken fattat beslut om förutom målet att skapa en hållbar stadsmiljö är att parkering för boende och besökande ska prioriteras. Genom de förändringar som genomförts så har fler boendeparkeringar kunnat skapas och fler parkeringsplatser har frigjorts för besökande. Den andra frågan vi vill lyfta är framkomligheten för lantbrukets maskiner och tyngre fordon. Alldeles oavsett handlingsprogram är det fortfarande ett faktum att breda maskiner och redskap måste framföras på en del gator för att ta sig fram till verkstäder och liknande inrättningar. Nu möter man allt fler farthinder i form av "avsmalningar" och liknande arrangemang. För dessa genomfarter är minimikravet att det går att framföra traktorer och redskap med en bredd av 4,5 meter. För att undvika framtida problem bör kommunens förvaltningar ta kontakt LRF som företräder lantbrukarna. Den lokala organisationen är LRF:s kommungrupp för Nyköpings kommun. Bemötande: Det finns flera olika intressen som är nödvändigt att beakta vid ombyggnationer av infrastruktur. Samtidigt som behov finns att säkerställa framkomligheten på huvudvägnätet så finns även behov att beakta trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som ska passera. Ofta sker en förtätning av gaturummet vid dessa konflikpunkter för att per automatik säkra att få ned fordons hastigheter. På huvudvägnätet är målsättning att ha få konfliktpunkter, lokaliserade till cirkulationsplatser eller planskilda passager tex tunnel eller bro. Diskussioner förs emellertid med verksamheter och verkstäder som representerar den tunga transportbranschen avseende vägutformning och säkrande av framkomlighet för tunga och breda fordon på huvudvägnätet. Vet inte om vi just har kontakt med LRF men vi för diskussioner med Odal som servar en stor del av lantbruksmaskinerna. Den senaste tiden har vi även kunnat konstatera att Trafikverket genom sin lokala entreprenör låtit gräva bort de parkeringsfickor utmed väg 800 som i hög grad bidragit till trafiksäkerheten och

39 7/10 framkomligheten. Lantbrukets långsamgående fordon har kunnat utnyttja dessa parkeringsfickor på flera sätt, bl.a. för att släppa förbi den snabbare biltrafiken. Vi är medvetna om att detta inte är ett kommunalt beslut men det är kommunen som omgående bör reagera på denna åtgärd för att påverka Trafikverket att återställa vägen i sitt tidigare skick. Bemötande: Den här frågan kan vi ta upp med Trafikverket. Polismyndigheten Polismyndigheten har inget att erinra i handlingsprogrammet för Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa kommuner förutom Polismyndighetens delaktighet vid skolans säkerhetsdagar. Vi kan inte lova delaktighet till och med år Bemötande: Polismyndigheten är en viktig aktör vid skolans säkerhetsdagar. Deltagandet kommer att lyftas i samband med avtal och handlingsplaner mellan Polis och kommun i det löpande arbetet. I handlingsprogrammet kommer Polisen att vara en aktör som är omnämnd utifrån hur nuläget ser ut. Länsstyrelsen Södermanlands Län Länsstyrelsens uppgift är att granska den del som är berörd av lagen om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen ser programmen som lättlästa och överskådliga i sin struktur. Programmet är väl beskrivande över verksamheten i många avseenden. Länsstyrelsen behöver för sin tillsyn mer detaljerad information än som finns i nuvarande handlingsprogram vilket är ett av syftena med programmet. Länsstyrelsen anser att kommunen även bör tillgängliggöra dokument man refererar till, detta är i huvudsak gjort men tillsynsplanen återfinns inte som ska beskriva hur det förebyggande är ordnat. Bemötande: Det finns ett flertal dokument som är underliggande till handlingsprogrammet som inte lagts ut på hemsidan för remiss. Det är enbart de dokument som skapats eller reviderats i samband med framtagandet av handlingsprogrammet som visats på hemsidan. Övriga dokument har Länsstyrelsen fått i samband med regelbunden tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen bedömer att riskbilden som presenteras är i vissa avseenden otydlig då den kräver bakgrundskunskap, exempelvis sjöar och vattendrag: menas drunkning, för översvämning, för översvämning är redan medtaget. Skog; menas skogsbrand och/eller fallande träd?

40 8/10 Länsstyrelsen hittar inte slutsatser i riskanalysen som tar ställning till vilken förmåga som räddningstjänsten ska ha eller hur det förebyggande arbetet bör ske. Redovisad kunskap om risker, aktuell responstid och annat finns väl beskrivet men Länsstyrelsen saknar ett ställningstagande utifrån riskbilden, om räddningstjänsten är rätt dimensionerad i respektive kommun. Både vad gäller kriterierna för effektiv insats och godtagbar tid. Nu anges i handlingsprogrammet att man dimensionerat utifrån de vanligaste olyckstyperna. Men hur detta är framtaget framgår inte i underliggande dokument. Länsstyrelsen saknar också en bedömning över kravet på likvärdigt skydd utifrån en lokal riskbild. Bemötande: Riskbilden som presenteras i handlingsprogrammet är en sammanfattning av riskanalysen utifrån perspektiven teknologiska risker, större riskobjekt, naturrisker och sociala risker. Utifrån riskbilden finns sedan ett flertal underliggande dokument där kompetens och utrustning för respektive station bryts ner och den övningsverksamhet som behövs för att upprätthålla beredskapen beskrivs. Dessa dokument har tidigare redovisats för Länsstyrelsen men är i nuläget under revidering. För allmänheten är faktabladet Typolyckor och våra resurser vid insatser tänkt att sammanfatta det som finns i ovan beskrivna dokument. Handlingsprogrammet kommer att kompletteras med en beskrivning om de till handlingsprogrammet underliggande dokumenten rörande kompetens och utrustning. I handlingsprogrammet anges att riskbilden kopplat mot Lag om skydd mot olyckor inte förändrats nämnvärt under den senaste handlingsprogramsperioden. Risken och skyddet i kommunen ska stå i relation till varandra och åtgärderna består av rådgivning/information, tillsyn, sotning/brandskyddskontroll, genomförande av räddningsinsatser, olycksundersökning och samordning av det olycks- och skadeförebyggande arbetet i kommunen. Dessa åtgärder ligger tillsammans till grund för handlingsprogrammet och beskrivs i detta. Sörmlandskustens räddningstjänst har varit med i ett forskningsprojekt ( Indikatorer för bedömning av räddningstjänstens insatsförmåga- med hänsyn till lokala förhållanden, 2013) vid Mälardalens högskola där man tittat närmare på bl.a. likvärdigt skydd och bedömningen av detta. Det är ett komplext område som staten ännu inte kunna definiera på ett bra sätt eller skapa verktyg för. Utifrån nuvarande handlingsprogram och riskbild görs bedömningen att beskrivningen av risken kontra skyddet hamnar inom rimlighetens gräns. Däremot behöver det likvärdiga skyddet utifrån den lokala riskbilden utredas särskilt inför nästkommande handlingsprogram, , då riskbilden kommer att påverkas av bl.a. byggnationen