Kommunstyrelsens utskott för Unga och Lärande

Transkript

1 1 (39) Datum: Torsdag Tid: 09:00-12:30 Plats: Beslutande: Sollefteå kommunhus, B-salen Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Guniris Jonasson Sekreterare närvarande: Örjan Abrahamsson Huvudenhetschef Siv Sjödin Vhtchef för- o grundskola Anders Åkerman Vhtchef gymnasieskola Anders Strindlund Ekonomi gymnasieskola Maria Ragnarsson Ekonomi för-/grundskola Anna Sjöbergh, 9 repr från Ungdomsdelegationen 20 Underskrifter: Sekreterare: Guniris Jonasson Ordförande:... Maria Wennberg (C) Justerare:... Stina Holmberg (S) Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens digitala anslagstavla Myndighet: : för Unga och Lärande Anslaget: sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet: Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift:... Guniris Jonasson

2 2 (39) Närvaro-/tjänstgöringslista Namn Närvarande Tjänstgörande ers. Reservation Omröstning Anteckningar Ja Nej Ja Nej Ordinarie Maria Wennberg (C) x Ordförande Sebastian Nygren (V) x Vice ordförande Jörgen Åslund (VI) John Åberg (S) Stina Holmberg (S) x x x Ersättare Anton Ångman (C) Amanda Häggkvist (VI) Marie Hansson (V) x x x Tommy Svensson (S) - Sven-Olov Gradin (M) x

3 3 (39) Dagordning 20 Informationer Ekonomi- och verksamhetsuppföljning per 31 mars Svar remiss: Utökning av befintlig fristående gymnasieskola Honesta Gymnasieskolor AB - Örnsköldsvik Svar remiss: Fristående gymnasieskola Jensen Education AB - Sundsvalls kommun Svar remiss: Fristående gymnasieskola Klara Gymnasium AB Sundsvalls kommun Svar remiss: Förslag till ändring av Skolverkets föreskrifter om ansökan om riksidrottsgymnasium Dagliga resor vid växelvis boende för gymnasieelever Turordningsregler vid val av grundskola Schemalagd skollunch 2:a uppföljningen Revisionsrapport Kunskapsmål i grundskolan Höstterminens studieresultat i grundskolan Agenda för vårens rektorsdialoger Skolpliktsbevakning mars Rapportering anmälan om kränkande behandling mars

4 4 (39) 20 Informationer Följande informationer noteras. Ärendebeskrivning Utskottet för Unga och lärande tar del av följande informationer: Antagningsstatistik Sollefteå gymnasium (Anders Åkerman) Fortsatt hög andel (65 %) söker sig till yrkesprogram. Det mest sökta programmet är Fordons- och transportprogrammets transportinriktning som i år lockat 43 förstahandssökande. Även många förstahandssökande till Naturbruksprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet och Hotell och turismprogrammet har avsevärt färre sökande än föregående år. En analys krävs innan några slutsatser om orsak till detta kan dras. Den 15 april 15 maj öppnas ansökningen åter för att möjliggöra omval. Därefter kan en säkrare prognos över antagningsläget göras. Ungdomsdelegationen Ungdomsdelegationen är inbjudna till utskottet för att i första hand diskutera trängseln i Vallaskolans matsal, som UD lämnat in en skrivelse om. Man diskuterar även andra skolfrågor och utskottet får ta del av många intressanta synpunkter och tankar. Vallaskolan hamnar i fokus, eftersom de flesta (alla utom en Nipanskolan-elev) kommer därifrån. Man diskuterar även fritidsgårdarna Hullstafiket och Går n i Långsele.

5 5 (39) 21 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning per 31 mars 2019 Beslut Utskottet - tar del av redovisningen av verksamhets- och ekonomiuppföljningarna per uppdrar till verksamheter med negativ budgetavvikelse att vidta åtgärder för att minska budgetavvikelsen och vidta åtgärder som säkerställer att verksamheterna under 2019 och 2020 kan bedrivas inom tilldelad och planerad budgetram. Ärendebeskrivning Kommunens verksamheter ska månadsvis upprätta verksamhetsuppföljning för de olika delverksamheterna. Till utskottet Unga och lärande redovisas f.n. två separata verksamhetsuppföljningar: a) Pedagogisk omsorg/förskola/fritidshem/grundskola b) Gymnasie- och särskola Förvaltningens bedömning Enligt kommunens fastställda styrdokument är de ekonomiska resurserna överordnade verksamheternas mål. Vid negativt resultat eller vid negativ årsprognos, ska verksamheterna ta fram åtgärder som gör att budgeten är i balans vid budgetårets slut. Beslutsunderlag Verksamhets- och ekonomisk uppföljning per , För- och grundskola Verksamhets- och ekonomisk uppföljning per , Gymnasie- och särskola.

6 6 (39) 22 Dnr: KS 114/2019 Svar remiss: Utökning av befintlig fristående gymnasieskola Honesta Gymnasieskolor AB - Örnsköldsvik Beslut Utskottet för Unga och lärande beslutar föreslå Skolinspektionen att avslå Honesta Gymnasieskolor AB ansökan med dnr 5.1-SI 2019:981. Ärendebeskrivning Sollefteå kommun har av Skolinspektionen beretts tillfälle att yttra sig över ansökan från Honesta Gymnasieskolor AB om godkännande av utökning av befintlig verksamhet i Örnsköldsviks kommun. Sollefteå kommuns yttrande ska vara Skolinspektionen tillhanda senast Ansökan avser följande utbildningar: Ansökan avser följande utbildningar: Teknikprogrammet Antal elever Program Inriktning 20/21 21/22 22/23 Informations- och medieteknik Utbildningen planeras starta i augusti Programmet beräknas vara fullt utbyggd år Då beräknar man ha totalt 48 elever vid programmet. Punkterna under kommande rubrik Förvaltningens bedömning, följer den mall som Skolinspektionen vill att yttranden av dessa slag ska följa. Förvaltningens bedömning Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren ( ) År Prognos 16-åringar

7 7 (39) Befintlig gymnasieverksamhet i Sollefteå kommun I Sollefteå kommun finns i idag tre gymnasieskolor; Gudlav Bilderskolan, Hågestaskolan och Skedomskolan. Samtliga har Sollefteå kommun som huvudman. Tillsammans erbjuder dessa tre skolor, enligt nuvarande programorganisationsbeslut; 11 nationella program och 20 nationella inriktningar. Vidare erbjuds individuella programmets samtliga inriktningar, samt gymnasiesärskola. Nedan programstruktur gäller för läsåret 19/20. Inför 20/21 planeras inga neddragningar, möjligen kommer El- och energiprogrammet att starta: Barn- och fritidsprogrammet Naturbruksprogrammet Fritid och hälsa (10 platser/år) Skog (19) Pedagogiskt arbete (9) Naturvetenskapsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Naturvetenskap (15) Husbyggnad lärling (4) Naturvetenskap och samhälle (15) Måleri lärling (1) Plåtslageri lärling (1) Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomiprogrammet Beteendevetenskap (15) Juridik (15) Samhällsvetenskap (15) Ekonomi (15) Teknikprogrammet Fordons- och transportprogrammet Design och produktutveckling (15) Lastbil och mobila maskiner (6) Informations- och medieteknik (15) Personbil (6) Transport (24) Handels- och administrationsprogrammet Administrativ service lärling (1) Handel och service lärling (5) Hotell- och turismprogrammet Turism och resor (19) Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Vård- och omsorgsprogrammet Inga nationella inriktningar (17) Gymnasiesärskolan Individuella programmet

8 8 (39) Samverkansavtal Dessutom erbjuder Sollefteå kommun, genom samverkansavtal som tecknats med samtliga kommuner i Västernorrlands län (Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik) sina medborgare i gymnasieåldern att, som förstahandssökande, söka samtliga offentliga gymnasieutbildningar i länet. Samverkansavtal finns dessutom med Jämtlands gymnasieförbund (avseende utbildningar som bedrivs i Ragunda kommun) och med Åsele kommun. Ekonomiska konsekvenser för Sollefteå kommun om ansökan beviljas Kostnaden för en elevs utbildning är i princip densamma för elevens hemkommun oavsett om eleven går i hemkommunens gymnasieskola eller i en fristående gymnasieskola på ett visst program. Det som sannolikt händer vid friskoleetableringar, är att Sollefteå kommun får kostnader för tomma elevplatser i de egna kommunala gymnasieskolorna. Detta kan komma att påverka kvarvarande elever i den kommunala verksamheten negativt. I vilken omfattning kommunens kostnader för tomma elevplatser kommer att öka om föreliggande ansökan beviljas, är i dagsläget inte möjlig att beräkna. Det beror på hur många elever från Sollefteå kommun som väljer Honesta Gymnasieskolor AB i Örnsköldsvik istället för kommunens egna skolor - och hur Sollefteås organisatoriska möjligheter att bedriva samläsningar mellan olika elevgrupper enligt den modell som tillämpas idag då påverkas. Organisatoriska konsekvenser för Sollefteå kommun om ansökan beviljas Sollefteå kommuns egna gymnasieskolor bedriver idag en verksamhet som, med tanke på det totala elevantalet, innehåller stora valmöjligheter för eleverna. Detta är möjligt tack vare en långsiktig och detaljerad planering och samordning, där samläsning inom - och mellan - program och programinriktningar sker i relativt stor omfattning. Om elevantalet vid Sollefteå kommuns egna skolor sjunker, vilket är troligt om den aktuella etableringen får tillstånd, blir dessa samläsningar inte möjliga att genomföra i samma utsträckning. Elevgrupperna riskerar att bli alltför små, vilket (p.g.a. ekonomiska skäl) kan komma att leda till nedläggning av utbildningar i Sollefteå kommun. Pedagogiska konsekvenser för Sollefteå kommun om ansökan beviljas Om elevantalet vid Sollefteå kommuns egna skolor sjunker, vilket är troligt om den aktuella etableringen får tillstånd, kan elevgrupperna bli alltför små, vilket (p.g.a. pedagogiska skäl) kan komma att leda till nedläggning av utbildningar i Sollefteå kommun. I dag råder en generell brist på legitimerade lärare. Om ännu fler regionala aktörer ska konkurrera om de lärare som finns, riskerar fler elever bli utan formellt legitimerade lärare.

9 9 (39) Sammanfattning Förvaltningen konstaterar att antalet gymnasiala utbildningsplatser i Västernorrland ökar om föreliggande ansökan beviljas. Detta på en marknad där överetablering redan råder. Den utbildning som Honesta Gymnasieskolor AB vill starta, erbjuds redan Sollefteå kommuns medborgare i de egna kommunala skolorna och via tecknade samverkansavtal. Eftersom förvaltningen menar att kommunen risker att drabbas av negativa effekter ur ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska aspekter, blir den sammanfattande bedömningen att föreliggande ansökan bör avstyrkas. Beslutsplanering Unga och lärande Lagrum 2 kap. 5 skollagen Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS 114/ Delegeringsuppdrag Beslutet fattat i enlighet med Kommunstyrelsens delegeringsordning nr B010 Skickas till Kommunens remissvar i form av inskannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj E-postadress: tillstand@skolinspektionen.se

10 10 (39) 23 Dnr: KS 124/2019 Svar remiss: Fristående gymnasieskola Jensen Education AB - Sundsvalls kommun Beslut Utskottet för Unga och lärande beslutar föreslå Skolinspektionen att avslå att avslå Jensen Education AB ansökan med dnr 5.1-SI 2019:992. Ärendebeskrivning Sollefteå kommun har av Skolinspektionen beretts tillfälle att yttra sig över ansökan från Jensen Education AB om godkännande av nyetablering av verksamhet i Sundsvalls kommun. Sollefteå kommuns yttrande ska vara Skolinspektionen tillhanda senast Ansökan avser följande utbildningar: Antal elever Program Inriktning 20/21 21/22 22/23 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Ekonomiprogrammet Ekonomi Teknikprogrammet Informations- och medieteknik Utbildningen planeras starta i augusti Programmet beräknas vara fullt utbyggd år Då beräknar man ha totalt 450 elever vid programmet. Punkterna under kommande rubrik Förvaltningens bedömning, följer den mall som Skolinspektionen vill att yttranden av dessa slag ska följa.

11 11 (39) Förvaltningens bedömning Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren ( ) År Prognos 16-åringar Befintlig gymnasieverksamhet i Sollefteå kommun I Sollefteå kommun finns i idag tre gymnasieskolor; Gudlav Bilderskolan, Hågestaskolan och Skedomskolan. Samtliga har Sollefteå kommun som huvudman. Tillsammans erbjuder dessa tre skolor, enligt nuvarande programorganisationsbeslut; 11 nationella program och 20 nationella inriktningar. Vidare erbjuds individuella programmets samtliga inriktningar, samt gymnasiesärskola. Nedan programstruktur gäller för läsåret 19/20. Inför 20/21 planeras inga neddragningar, möjligen kommer El- och energiprogrammet att starta: Barn- och fritidsprogrammet Naturbruksprogrammet Fritid och hälsa (10 platser/år) Skog (19) Pedagogiskt arbete (9) Naturvetenskapsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Naturvetenskap (15) Husbyggnad lärling (4) Naturvetenskap och samhälle (15) Måleri lärling (1) Plåtslageri lärling (1) Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomiprogrammet Beteendevetenskap (15) Juridik (15) Samhällsvetenskap (15) Ekonomi (15) Teknikprogrammet Fordons- och transportprogrammet Design och produktutveckling (15) Lastbil och mobila maskiner (6) Informations- och medieteknik (15) Personbil (6) Transport (24) Vård- och omsorgsprogrammet Inga nationella inriktningar (17)

12 12 (39) Handels- och administrationsprogrammet Administrativ service lärling (1) Handel och service lärling (5) Gymnasiesärskolan Individuella programmet Hotell- och turismprogrammet Turism och resor (19) Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Samverkansavtal Dessutom erbjuder Sollefteå kommun, genom samverkansavtal som tecknats med samtliga kommuner i Västernorrlands län (Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik) sina medborgare i gymnasieåldern att, som förstahandssökande, söka samtliga offentliga gymnasieutbildningar i länet. Samverkansavtal finns dessutom med Jämtlands gymnasieförbund (avseende utbildningar som bedrivs i Ragunda kommun) och med Åsele kommun. Ekonomiska konsekvenser för Sollefteå kommun om ansökan beviljas Kostnaden för en elevs utbildning är i princip densamma för elevens hemkommun oavsett om eleven går i hemkommunens gymnasieskola eller i en fristående gymnasieskola på ett visst program. Det som sannolikt händer vid friskoleetableringar, är att Sollefteå kommun får kostnader för tomma elevplatser i de egna kommunala gymnasieskolorna. Detta kan komma att påverka kvarvarande elever i den kommunala verksamheten negativt. I vilken omfattning kommunens kostnader för tomma elevplatser kommer att öka om föreliggande ansökan beviljas, är i dagsläget inte möjlig att beräkna. Det beror på hur många elever från Sollefteå kommun som väljer Jensen Education AB i Sundsvall istället för kommunens egna skolor - och hur Sollefteås organisatoriska möjligheter att bedriva samläsningar mellan olika elevgrupper enligt den modell som tillämpas idag då påverkas.

13 13 (39) Organisatoriska konsekvenser för Sollefteå kommun om ansökan beviljas Sollefteå kommuns egna gymnasieskolor bedriver idag en verksamhet som, med tanke på det totala elevantalet, innehåller stora valmöjligheter för eleverna. Detta är möjligt tack vare en långsiktig och detaljerad planering och samordning, där samläsning inom - och mellan - program och programinriktningar sker i relativt stor omfattning. Om elevantalet vid Sollefteå kommuns egna skolor sjunker, vilket är troligt om den aktuella etableringen får tillstånd, blir dessa samläsningar inte möjliga att genomföra i samma utsträckning. Elevgrupperna riskerar att bli alltför små, vilket (p.g.a. ekonomiska skäl) kan komma att leda till nedläggning av utbildningar i Sollefteå kommun. Pedagogiska konsekvenser för Sollefteå kommun om ansökan beviljas Om elevantalet vid Sollefteå kommuns egna skolor sjunker, vilket är troligt om den aktuella etableringen får tillstånd, kan elevgrupperna bli alltför små, vilket (p.g.a. pedagogiska skäl) kan komma att leda till nedläggning av utbildningar i Sollefteå kommun. I dag råder en generell brist på legitimerade lärare. Om ännu fler regionala aktörer ska konkurrera om de lärare som finns, riskerar fler elever bli utan formellt legitimerade lärare. Kontaktuppgift till Sollefteå kommuns antagningsenhet Antagningsansvarig: Carola Adolfsson Tel: E-post: carola.adolfsson@solleftea.se Adress Antagningskansliet Gudlav Bilderskolan Söderleden Sollefteå Sammanfattning Förvaltningen konstaterar att antalet gymnasiala utbildningsplatser i Västernorrland ökar om föreliggande ansökan beviljas. Detta på en marknad där överetablering redan råder. De utbildningar som Jensen Education AB vill starta, erbjuds redan Sollefteå kommuns medborgare i de egna kommunala skolorna och via tecknade samverkansavtal. Eftersom förvaltningen menar att kommunen risker att drabbas av negativa effekter ur ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska aspekter, blir den sammanfattande bedömningen att föreliggande ansökan bör avstyrkas.

14 14 (39) Beslutsplanering Unga och lärande Lagrum 2 kap. 5 skollagen Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS 124/ Delegeringsuppdrag Beslutet fattat i enlighet med Kommunstyrelsens delegeringsordning nr B010 Skickas till Kommunens remissvar i form av inskannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj E-postadress: tillstand@skolinspektionen.se

15 15 (39) 24 Dnr: KS 128/2019 Svar remiss: Fristående gymnasieskola Klara Gymnasium AB Sundsvalls kommun Beslut Utskottet för Unga och lärande beslutar föreslå Skolinspektionen att tillstyrka Klaragymnasium AB ansökan med dnr 5.1-SI 2019:982. Ärendebeskrivning Sollefteå kommun har av Skolinspektionen beretts tillfälle att yttra sig över ansökan från Klaragymnasium AB om godkännande av nyetablering av verksamhet i Sundsvalls kommun. Sollefteå kommuns yttrande ska vara Skolinspektionen tillhanda senast Ansökan avser följande utbildningar: Antal elever Program Inriktning 20/21 21/22 22/23 Ekonomiprogrammet Ekonomi Ekonomiprogrammet Juridik Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap- och samhälle Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Utbildningarna planeras starta i augusti Programmen beräknas vara fullt utbyggda år Då beräknar man ha totalt 288 elever vid programmen. Observera att detta rör sig om ett övertagande av den verksamhet som idag bedrivs av företaget Mikael Elias Gymnasium AB. Punkterna under kommande rubrik Förvaltningens bedömning, följer den mall som Skolinspektionen vill att yttranden av dessa slag ska följa.

16 16 (39) Förvaltningens bedömning Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren ( ) År Prognos 16-åringar Befintlig gymnasieverksamhet i Sollefteå kommun I Sollefteå kommun finns i idag tre gymnasieskolor; Gudlav Bilderskolan, Hågestaskolan och Skedomskolan. Samtliga har Sollefteå kommun som huvudman. Tillsammans erbjuder dessa tre skolor, enligt nuvarande programorganisationsbeslut; 11 nationella program och 20 nationella inriktningar. Vidare erbjuds individuella programmets samtliga inriktningar, samt gymnasiesärskola. Nedan programstruktur gäller för läsåret 19/20. Inför 20/21 planeras inga neddragningar, möjligen kommer El- och energiprogrammet att starta: Barn- och fritidsprogrammet Naturbruksprogrammet Fritid och hälsa (10 platser/år) Skog (19) Pedagogiskt arbete (9) Naturvetenskapsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Naturvetenskap (15) Husbyggnad lärling (4) Naturvetenskap och samhälle (15) Måleri lärling (1) Plåtslageri lärling (1) Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomiprogrammet Beteendevetenskap (15) Juridik (15) Samhällsvetenskap (15) Ekonomi (15) Teknikprogrammet Fordons- och transportprogrammet Design och produktutveckling (15) Lastbil och mobila maskiner (6) Informations- och medieteknik (15) Personbil (6) Transport (24) Handels- och administrationsprogrammet Administrativ service lärling (1) Vård- och omsorgsprogrammet Inga nationella inriktningar (17) Gymnasiesärskolan

17 17 (39) Handel och service lärling (5) Individuella programmet Hotell- och turismprogrammet Turism och resor (19) Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Samverkansavtal Dessutom erbjuder Sollefteå kommun, genom samverkansavtal som tecknats med samtliga kommuner i Västernorrlands län (Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik) sina medborgare i gymnasieåldern att, som förstahandssökande, söka samtliga offentliga gymnasieutbildningar i länet. Samverkansavtal finns dessutom med Jämtlands gymnasieförbund (avseende utbildningar som bedrivs i Ragunda kommun) och med Åsele kommun. Ekonomiska konsekvenser för Sollefteå kommun om ansökan beviljas Eftersom det rör sig om ett övertagande av befintlig verksamhet uppstår inga nya ekonomiska konsekvenser. Organisatoriska konsekvenser för Sollefteå kommun om ansökan beviljas Eftersom det rör sig om ett övertagande av befintlig verksamhet uppstår inga nya organisatoriska konsekvenser. Pedagogiska konsekvenser för Sollefteå kommun om ansökan beviljas Eftersom det rör sig om ett övertagande av befintlig verksamhet uppstår inga nya pedagogiska konsekvenser.

18 18 (39) Sammanfattning Förvaltningen konstaterar att ansökan handlar om att överta befintlig verksamhet. För att inte nuvarande elever ska drabbas negativt, gör förvaltningen den sammanfattande bedömningen att föreliggande ansökan bör tillstyrkas. Beslutsplanering Unga och lärande Lagrum 2 kap. 5 skollagen Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Strindlund KS 128/ Delegeringsuppdrag Beslutet fattat i enlighet med Kommunstyrelsens delegeringsordning nr B010 Skickas till Kommunens remissvar i form av inskannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj E-postadress: tillstand@skolinspektionen.se

19 19 (39) 25 Dnr KS 166/219 Svar remiss: Förslag till ändring av Skolverkets föreskrifter om ansökan om riksidrottsgymnasium Beslut Sollefteå kommun avstår från att lämna remissyttrande. Ärendebeskrivning Skolverket föreslår att Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:32) om ansökan om riksidrottsgymnasium ändras. Enligt nuvarande bestämmelser i föreskrifterna lämnas en kommuns ansökan om att få anordna idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium till Sveriges Riksidrottsförbund. Skolverket vill genom en ändring i föreskrifterna reglera att en kommun som vill anordna idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium istället ska ansöka direkt till Skolverket via Skolverkets webbplats samt att Sveriges Riksidrottsförbunds förslag om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium ska få anordnas, och om hur många platser dessa utbildningar ska få omfatta, ska lämnas in till Skolverket senast den 1 juli året före beräknad start. Förvaltningens bedömning Ansökan i fråga lämnas in vart tredje år. Förvaltningen ser inte att föreslagen förändring påverkar den egna verksamheten överhuvudtaget. Lagrum SKOLFS 2010:32 Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Åkerman KS 166/ Remiss: Förslag till ändring i föreskrifter om ansökan om riksidrottsgymnasium KS 166/ Delegeringsuppdrag Beslutet fattat i enlighet med Kommunstyrelsens delegeringsordning nr B010 Skickas till Skolverkets handläggare Cecilia Hågemark, senast E-postadress: cecilia.hagemark@skolverket.se Ange Skolverkets diarienummer: :525 i ärendemeningen

20 20 (39) 26 Dnr KS 187/2019 Dagliga resor vid växelvis boende för gymnasieelever Beslut Utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att - rätten till fria hemresor vid växelvis boende för gymnasieelever upphör fr.o.m. höstterminen Ärendebeskrivning Förvaltningen ser över kostnader som ej regleras i lagstiftningen i syfte att göra besparingar. Ett av dessa förslag var att utreda de kostnader som uppstår till följd av att Sollefteå kommun beviljar resor för gymnasieelever gående i Sollefteå kommun till båda vårdnadshavarna vid växelvis boende om man i övrigt uppfyller gällande regelverk med bl.a. minst 6 km mellan skola och bostad. Förvaltningens bedömning På grundskolan har elever med växelvis boende rätt till skolskjuts båda vårdnadshavare. För gymnasieelever finns denna rätt inte reglerad. I samband med att riktlinjerna för skolskjutsar och dagliga resor fastställdes beslutades om att gymnasieelever skulle ha samma rätt. Förvaltningen har nu åter utrett denna fråga och kan konstatera att frågan endast berör en handfull av de elever som idag går på högstadiet i Sollefteå kommun. Sammantaget skulle ett beslut om att avskaffa denna förmån sannolikt enbart resultera i att de aktuella eleverna folkbokförs hos den vårdnadshavare som har adress längst bort från skolan och därmed skulle eleven trots beslutet få rätt till dagliga resor. Den möjliga besparing som skulle kunna uppnås med ett avskaffande av tidigare beslut är ca kr årligen. Mot bakgrund av den osäkra och ringa ekonomiska besparing en återgång till den tidigare ordningen skulle medföra, föreslår förvaltningen att tidigare beslut inte omprövas. Förvaltningens förslag till beslut Ingen omprövning av tidigare beslut om dagliga resor vid växelvis boende för gymnasieelever.

21 21 (39) Förslag till beslut under sammanträdet Jörgen Åslund (VI) och Maria Wennberg (C) Rätten till fria resor vid växelvis boende för gymnasieelever upphör fr.o.m. höstterminen John Åberg (S) Ärendet lämnas till Kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att Utskottet beslutar enligt Jörgen Åslunds (VI) och Maria Wennbergs (C) förlag. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Anders Åkerman KS 187/2019-1

22 22 (39) 27 Dnr KS 195/2019 Turordningsregler vid val av grundskola Beslut Utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att: 1. Turordningsregler vid val av skola, om antalet platser är färre än antalet sökande, fastställs enligt följande: - Den första urvalsprincipen är relativ närhet. Närhetsprincipen utgår från barnets folkbokföringsadress. - Den andra urvalsprincipen är syskonförtur 2. Turordningsreglerna gäller från hösten Ärendebeskrivning Skollagen (2010:800) 10 kap 30 reglerar vårdnadshavares rätt att välja skola och kommunernas skyldigheter att ordna en plats för alla barn i grundskolan. Alla barn har rätt till en nära skola. Finns flera skolor som ligger nära hemmet, så gäller närhetsprincipen, vilket innebär att barnet inte alltid blir placerad i den skola som ligger närmast hemmet om det innebär att andra barn får längre till en nära skola. Det fria skolvalet ger vårdnadshavare möjlighet att ansöka om plats i en annan skola än den erbjudna. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskoleverksamhet. Kommunen kan också frångå elevens vårdnadshavares önskemål om - den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller - det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Vårdnadshavare kan välja en friskola för sitt barn istället för den kommunala. Om det inte finns plats för alla som söker till den fristående skolan ska urvalet göras på ett sätt som Skolinspektionen godkänt.

23 23 (39) Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Sollefteå kommun har upprättat riktlinjer för skolskjuts/dagliga resor som förtydligar rätten till skolskjuts. Förvaltningens bedömning Tidigare har det, i turordningsregler gällande grundskolan, angetts att de barn som går i förskolor som är lokalintegrerade i en skolbyggnad, har förtur till skolan i samma byggnad. Det har även tills dags dato funnits förskolor som inte är lokalintegrerade vilket medfört att barnen beretts plats i en nära skola enligt närhetsprincipen. De senaste åren har antalet barn i förskolan ökat vilket medfört att fler förskolor och förskoleavdelningar startats upp i separata lokaler som då inte, med automatik, ger förtur till en skola. För att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn samt tillgodose rätten till en nära skola är en översyn av dagens turordningsregler nödvändig. Nedan följer förslag på hur rätten till en nära skola kan tillämpas samt turordningsregler i de fall antalet platser i skolan är färre än antalet ansökningar. Förskoleklass Förslag att gälla från hösten Alla barn har rätt till en nära skola. Det är folkbokföringsadressen som ligger till grund för vilken grundskola barnet erbjuds. När välja skola-materialet inför förskoleklass skickas ut till samtliga vårdnadshavare vars barn fyller sex år under året, erbjuds barnet plats i den skola som är en nära skola i förhållande till folkbokföringsadressen. Därmed följs skollagens 10 kap 30 gällande hemkommunens skyldighet att ordna plats för alla barn i grundskolan. Vårdnadshavaren har, enligt samma lagrum, rätt att välja skola för sitt barn vilket också ges utrymme för på den blankett som skickas ut inför förskoleklass. Vårdnadshavare har då att tacka ja till den plats som anvisats alternativ göra ett annat val.

24 24 (39) Om platserna är färre än antalet sökande görs en utredning gällande relativ närhet. Det ska då göras en jämförelse mellan elevens närhet till skolan i förhållande till andra elevers närhet. Vårdnadshavarnas önskemål inte får gå ut över ett annat barns rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet (närhetsprincipen). S2 Elev 1 S1 Elev 2 S3 Förklaring: Elev 1 och Elev 2 önskar båda Skola S2. I skola S2 finns enbart en plats. Elev 1 bor närmast skolan men hänvisas till skola S3 med följande motivering: Elev 2 har längre avstånd till alternativ skola, S1, och erbjuds därmed den enda platsen i skola S2. Elev 1 hänvisas till en nära skola, S3. Kommunen kan också frångå elevens vårdnadshavares önskemål om - den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller - det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Förvaltningen föreslår att samma regler som gäller inför val av skola avseende förskoleklass gäller när vårdnadshavare ansöker om att välja annan skola/byta skola under barnets grundskoletid. Förvaltningens förslag till beslut Utifrån rätten att välja skola samt kommunens skyldighet att erbjuda samtliga elever en nära skola, föreslås följande turordningsregler: Utskottet för Unga och lärande föreslår Kommunstyrelsen att fastställa turordningsregler vid val av skola, om antalet platser är färre än antalet sökande, enligt följande: 1. Den första urvalsprincipen är relativ närhet. Närhetsprincipen utgår från barnets folkbokföringsadress 2. Den andra urvalsprincipen är syskonförtur Beslutsgång Utskottet för Unga och lärande Kommunstyrelsen

25 25 (39) Lagrum Skollagen (2010:800) 10 kap 9,9a, 30, Skolförordingen (2011:185) 9 kap Riktlinjer för skolskjuts/dagliga resor, , (KS ) Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS 195/

26 26 (39) 28 Dnr KS 379/2017 Schemalagd skollunch 2:a uppföljningen Beslut Utskottet tar del av informationen Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade , 74, att intentionen ska vara att även eleverna i årskurs 7-9 har schemalagd skollunch och att rektor verkställer beslutet när det är genomförbart i respektive högstadieskola. Vidare beslutades att genomförande skulle ske i samverkan med elever och fackliga organisationer. Förvaltningen gavs uppdraget vid tidpunkt för beslutet att, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, återkomma med en första uppföljning till utskottet Unga och lärandes sammanträde i november månad Förvaltningen redogjorde, vid uppföljningen i november månad, om läget vid kommunens fyra högstadier. Vallaskolans elever, årskurs 7-9, gick under hösten 2018 till Gudlav Bilderskolan för att äta skollunch. Detta på grund av att byggnadsarbete utfördes i köket vilket inneburit att matsalen endast kunnat nyttjats till del. Av den anledningen verkställde rektor beslutet genom att schemalägga skollunchen i årskurs 7. Rektor informerade vid första uppföljningen att det fungerade väl, att det inte framförts några klagomål eller något missnöje. Rektor uttrycker att med facit i hand, kunde beslutet om verkställande även kunnat gällt även årskurs 8. Vid Nipanskolan har årskurs 7 och 8 haft schemalagd lunch under hösten. Rektor informerade vid uppföljningstillfället att det fungerade bra och att även medarbetare i elevhälsan har tilldelats lunchkuponger för att, vid olika tillfällen under terminen, äta pedagogisk lunch tillsammans med eleverna. I Ramsele utgick skolan från samma rutin som tidigare. En lärare per grupp äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna, vilket även tidigare omfattat eleverna i 7-9 vid skolan. Eleverna i 7-9 signerar sin närvaro på en lista vid ingången till matsalen. Rektor uttrycker att det fungerar väl. Även i Junsele skola fanns redan rutinen att äta pedagogisk lunch med eleverna. Alla äter lunch tillsammans och det finns förutom ordinarie matsal även en mindre matsal att sitta i för den som så önskar. Rektor uttrycker att det fungerar bra och informerar om att det är ett mycket lågt matsvinn vid skolan.

27 27 (39) Under utredning av ärendet fördes även en dialog om måltidsmiljön. Det framkom med tydlighet att det fanns ett behov av att skapa en trivsam miljö och att det var önskvärt att åtgärda den fysiska matsalsmiljön. Förvaltningen hade vid uppföljningen påbörjat översynen av matsalsmiljön och kommer att involvera elever, medarbetare och skolledning i det fortsatta arbetet för att i samtliga skolor, med början i högstadierna, skapa trivsamma och ändamålsenliga matsalar med god ljudmiljö. Av den anledningen föreslår förvaltningen att en andra uppföljning ska ske vid utskottets sammanträde i april månad, för att då även redogöra för hur arbetet fortskrider gällande måltidsmiljön. Förvaltningens redogörelse vid uppföljning i april månad 2019 Vid Vallaskolan är större antalet av eleverna positiva till schemalagd skollunch. Flera inser att det är bättre att skapa en vana att gå till matsalen istället för att gå till närliggande affärer, i alla fall att äta innan man gör utflykten. Eleverna upplever ibland att det tar väldigt lång tid för lärare att komma till matsalen, att de får vänta. En handfull elever tycker det är onödigt med obligatorisk skollunch, de anser att de inte behöver lunchen. Många elever i årskurs 7 ser inte problemet med att lunchen är schemalagd utan de uttrycker andra problem när det gäller maten, att den emellanåt tar slut och det blir väntetid och att det är kontroll av hur många mjuka brödskivor man får ta när det serveras soppa. Eleverna upplever att de inte alltid blir bra bemötta, vid exempelvis frågor om varför maten inte stämmer med matsedeln och att det är olika mellan skolorna. Det är även många elever som uppger miljön i matsalen som ett hinder att äta och att det skulle vara trevligare om det inte var så trångt och rörigt. Många lärare (flertalet enligt rektor) är positiva till initiativet i sig; att, det ett bra sätt att integrera med eleverna, att man bygger relationer som man sedan ser fördelar av i klassrummet. Skolan bedömer även att vi med obligatorisk närvaro har fångat upp en del elever som annars kanske skulle hoppat över lunchen. Elever som redan har det svårt av andra skäl. Därtill tränar de sig i att äta mat som de kanske inte äter i vanliga fall, som exempelvis vegetariska rätter. De lärare som inte tycker att det är en bra åtgärd med obligatorisk närvaro, menar främst att det är att börja i fel ände, att det snarare handlar om miljön och ett bättre bemötande som får eleverna att äta lunch. Rektor bedömer att det är en bra åtgärd av samma skäl som beskrivs men påtalar att det miljön behöver åtgärdas och att det är viktigt med bemötandet.

28 28 (39) Vid Nipanskolan har tagits ett omtag gällande schemalagd lunch för årskurs 7-8. Det har varit en period där det inte fungerat optimalt, bland annat utifrån att det är nätt med tid för att ta sig till matsalen för undervisande lärare och logistiken då inte fungerat fullt ut. Det har identifierats att fler vuxna behöver äta pedagogisk lunch. Detta har nu lösts och schemalagd skollunch kommer att följas upp av lärare och skolledning. Matsalsmiljön behöver förbättras, både avseende akustik som gällande möbler. Beslutsplanering Utskottet Unga och lärande Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen Lagrum Skollagen (2010:800) 10 kap 10 Plan för folkhälsa och trygghet , , 70, rev ; 60 Folkhälsopolitiska mål; Barn och ungas uppväxtvillkor (Mål 3), Matvanor och livsmedel (Mål 10) Kostpolicy, Kommunfullmäktige , 188

29 29 (39) 29 Dnr KS 101/2019 Revisionsrapport Kunskapsmål i grundskolan Beslut Utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta - att anta förvaltningens yttrande avseende revisionsrapport Kunskapsmål i grundskolan som sitt eget Ärendebeskrivning PwC har, på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollefteå kommun, genomfört en granskning av uppfyllelse av kunskapsmål inom grundskolan. Granskningen, som tar utgångspunkt från kommunallagens revisionskapitel, har inriktats mot följande områden: - Rutiner för hur elevernas behov ska uppmärksammas och utredas - Insatser utifrån identifierade behov - Rutiner för överlämning mellan olika skolår och skolor - Rutiner för uppföljning av gjorda insatser - Elevernas måluppfyllelse avseende kunskapsmålen Revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen att grundskolornas arbete, med att få eleverna att nå kunskapsmålen, är ändamålsenligt och bedrivs med tillräcklig intern kontroll? Utifrån genomförd granskning är Sollefteå kommuns revisorers uppfattning att kommunstyrelsen i begränsad utsträckning säkerställt att grundskolornas arbete med att få eleverna nå kunskapsmålen, bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Den interna kontrollen inom granskade områden är bristfällig. För framtiden lämnas följande rekommendationer: - Att kommunstyrelsen säkerställer att det för eleverna är ett kort tidsspann mellan det att bristande måluppfyllelse identifierats och att extra anpassning ges till eleven. - Att kommunstyrelsen säkerställer att personalen ges förutsättningar att genomföra mer djupgående analyser av elevernas måluppfyllelse avseende kunskapsmålen. - Att kommunstyrelsen säkerställer att den får del av analyser av elevernas måluppfyllelse avseende kunskapsmålen. Detta för att få bättre förutsättningar att kunna fullgöra sitt uppdrag som huvudman. Svar emotses till Sollefteå kommuns revisorer senast den 15 maj 2019.

30 30 (39) Förvaltningens bedömning Ändamålsenlighet Granskningen är genomförd genom dokumentgranskning av riktlinjer, rutiner och uppföljningar för grundskolan, genom intervjuer med rektorer och representanter från de lokala elevhälsoteamen vid Vallaskolan, Junsele skola och Ramsele skola samt genom avstämningar med rektorer på de skolor där utvalda eleverna fått sin samlade grundskoleundervisning. Granskningen avser både 2018 och de insatser som genomförts tidigare år för de tio utvalda eleverna. Revisorerna bedömer utifrån genomförd granskning att det finns riktlinjer /rutiner för hur elevernas behov ska uppmärksammas och utredas och dessa är kända av rektorer och specialpedagoger. Vi (revisorerna) har tagit del av en omfattande elevdokumentation. För flera elever finns det en tydlig tidsmässig koppling mellan identifiering av behov och insats medan det för andra elever inte finns. För flera elever har bristande måluppfyllelse i ett eller flera ämnen identifierats i form av bedömningar men den extra anpassningen görs inte förrän ett år eller senare. Detta bedömer vi inte är i enlighet med riktlinjen. Vi (revisorerna) bedömer att de rutiner som finns för övergångar är kända och används. Vi (revisorerna) bedömer att måluppfyllelsen för eleverna i årskurs 9 är svag. Intern kontroll Med intern kontroll i detta hänseende avses bland annat ansvar, befogenheter och skyldigheter är tydliggjorda i organisationen men även att de politiska organen utöver rimlig styrning och kontroll av verksamheten. Revisorerna hänvisar till Riktlinjer för barn och elevhälsa , (KS , 137 ) där vikten av att varje skola har rutiner och ett tydligt fördelat ansvar för uppföljning och utvärdering betonas. Vidare beskrivs att insatser för olika områden följs upp och analyseras i skolornas årliga kvalitetsrapporter men att det inte görs någon samlad beskrivning och analys av särskilt stöd till elever eller vilket resultat detta gett. Varken på skolnivå eller på huvudmannanivå. Revisorerna konstaterar att rektorerna lyfter återkoppling som getts på tidigare skola, som ett förbättringsområde och att det inte finns tydliga rutiner för detta. Genomgång av elevdokumentationen för de tio utvalda eleverna visar att dokumentationen varierar i utförlighet och omfattning. Ibland uppstår glapp i dokumentationen på flera år. En förklaring till detta kan vara att en elev har haft en lugn och stabil period på flera år.

31 31 (39) Det finns relativt få rena dokumenterade uppföljningar på gjorda insatser. Ofta har en insats följts av en annan och då utgår vi (revisorerna) ifrån att den andra insatsen baseras på en utvärdering av den första insatsen. Insatserna kan vara desamma eller förändrade. Det finns dock insatser framförallt i årskurs 9 som inte har någon dokumenterad uppföljning. Vidare redogörs för skolornas forum för diskussioner kring måluppfyllelsen. Av kvalitets-rapporterna framgår hur varje skola analyserar elevernas kunskapsresultat. I rapporterna identifieras även förbättringsområden och behov av ytterligare åtgärder. Kvalitetsrapporten redovisas på huvudmannanivå för elevernas resultat i årskurs 3, 6 och 9 (Rapport 2016/2017). Revisorerna påtalar att rektorerna har dialogträffar med utskottet för Unga och lärande en gång per termin då bland annat elevernas måluppfyllelse avseende kunskapsresultaten diskuteras samt att någon motsvarande dialog inte sker med huvudmannen (kommunstyrelsen). Samtliga skolor följer upp elevernas frånvaro, vilket vid granskning av rutinen påvisas att det gäller såväl ogiltig som giltig frånvaro där rektor beslutat om åtgärder. Verksamhetschef rapporterar månadsvis till utskottet med kommentarer på övergripande nivå. Revisionen tydliggör att även eventuella anmälningar till socialtjänsten redovisas samt förbättringar alternativt kommentarer kring sena ankomster. Ett förbättringsområde som lyfts i intervjuerna är att analysera de socioekonomiska förutsättningarna kopplat till måluppfyllelse samt diskutera resursfördelning utifrån dessa faktorer. Revisorerna bedömer utifrån genomförd granskning att det saknas dokumenterade rutiner på skolnivå för det fördelade ansvaret rörande uppföljning och utvärdering. Någon aggregerad dokumenterad analys vad de samlade stödinsatserna ger för resultat görs inte, varken på skolnivå eller på kommunövergripande nivå. Omfattning av dokumenterade analyser rörande elevernas måluppfyllelse och djupet på dessa analyser skiljer sig åt mellan skolorna. Vi (revisorerna) bedömer att kvalitetsrapporten för grundskola saknar analys av elevernas måluppfyllelse avseende kunskapsmålen. Detta bedömer vi kan försvåra kommunstyrelsens förutsättningar att kunna fullgöra sitt uppdrag som huvudman för grundskolan.

32 32 (39) Åtgärder Förvaltningen tillser att Riktlinjerna för barn och elevhälsa följs och att riktlinjerna, som även omfattar lärare och mentorers roll i elevhälsoarbetet, tydliggörs i samtliga skolor. Riktlinjer för barn och elevhälsa , beslutas under våren 2019 och träder ikraft vid höstterminsstart Implementering kommer att ske under upptaktsdagar med förskolechefer och rektorer under ansvar av verksamhetschef samt vid arbetsårsstart med förskolans, grundskolans och fritidshemmens lärare/pedagoger under ansvar av respektive rektor. (Från tituleras även förskolechef, rektor). Efterlevnaden följs upp och tidplanen åskådliggörs i de årshjul som upprättas i det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå och övergripande nivå. För läsåren 2018/2019 och 2019/2020 kommer hela styrkedjan att omfattas av att särskilt fokus riktas på elevhälsoarbetet. Vid läsårsslut upprättas en kvalitetsrapport såväl på skolnivå som på övergripande nivå. Under processen, efter att lärarna genomfört sin del av det systematiska kvalitetsarbetet, finns i år fastställt gemensam tid för kollegial samverkan på rektorsnivå, i syfte att öka likvärdigheten gällande analys av kunskapsresultaten. Det kommer även att finnas stöd i analysarbetet. Det innebär även en fördjupad och mer samlad bild inför upprättandet av den övergripande rapporten för grundskolan. Det löpande systematiska kvalitetsarbetet är delegerat till utskottet Unga och lärande, som samtliga är ledamöter i kommunstyrelsen. Kvalitetsdialoger på skolnivå förs med varje rektor under hösten där en överenskommelse upprättats vilken följts upp i en uppföljande dialog under våren. Skolornas kvalitetsdialoger har inte följts av någon dialog på övergripande nivå vilket bör genomföras utifrån kravet på en sammanhållen styrkedja för skolan. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS 101/ Revisionsrapport Kunskapsmål i grundskolan KS 101/

33 33 (39) 30 Höstterminens studieresultat i grundskolan Beslut Utskottet godkänner redovisningen av höstterminers studieresultat i grundskolan. Ärendebeskrivning Höstterminsresultat är enbart ett resultat av de moment som genomförts under höstterminen. Den samlade bedömningen av årskursen görs vid läsårets slut, som för årskurs 3, 6 och 9 även omfattar nationella ämnesprov i respektive årskurs. Det är alltför många elever som inte når målen. Av den analys som gjorts på skolnivå framgår att det är utveckling av skolans inre arbete som behöver vara i fokus och allt färre yttre, ej påverkansbara faktorer benämns som anledningar till att eleven inte når målen. Undantaget är behöriga och legitimerade lärare som enar alla. Därutöver konstateras bristande tillgång till externa specialister inom elevhälsoarbetet vid synnerliga behov.. För att utveckla undervisningen för ökad måluppfyllelse, har skolorna tydliggjort framgångsfaktorer, varvid en del är utvecklingsområden som identifierat inför läsåret 2018/2019 men delvis nya mer specifika områden som kan ses som en del i en utveckling att se utökade behov utifrån en ny kunskaps- och erfarenhetsnivå. Framgångsfaktorer bedöms bland annat vara (utan inbördes ordning) - kollegialt samarbete - det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet / utveckla elevhälsoarbetet, tidiga insatser (anpassningar och särskilt stöd) - språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt - formativt förhållningsätt - tydlighet så eleven har kännedom om vad som förväntas inom ämnet/ämnesområdet - verksamhetsobservationer av rektor - sambedömning som en del av det kollegiala samarbetet - tillgång till specialfunktioner inom elevhälsan (kurator, psykolog)

34 34 (39) Förvaltningens bedömning Åtgärder Innevarande läsår har höstens studiedag haft fokus på kollegialt samarbete och sambedömning (omdömen och betyg). Elevhälsan utökas, via statsbidrag, så att skolorna får ökad tillgång till kurator. Rektorer och elevhälsa har en gemensam utvecklingsdag per termin. Den gemensamma utvecklingsdagen för vårterminen 2019 infaller den 29 maj, och kommer att ägnas åt anpassningar och särskilt stöd. Verksamhetsobservationer och mer specifika utvecklingsområden på skolnivå genomförs av rektor och följs i dialoger med verksamhetschef.

35 35 (39) 31 Agenda för vårens rektorsdialoger Vårens rektorsdialoger kommer att genomföras under 5 halvdagar, företrädesvis i maj månad. Förvaltningen föreslår mötesdatum.

36 36 (39) 32 KS 4/2019 Skolpliktsbevakning mars 2019 Beslut Utskottet godkänner redogörelsen per mars månad 2019, i enlighet med gällande rutin för det systematiska kvalitetsarbetet. Ärendebeskrivning Nästan alla barn, bosatta i Sverige har skolplikt. Undantagen finns reglerade i Skollagens 29 kapitel 2. Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och kan fullgöras i en skola med offentlig huvudman eller i en skola med enskild huvudman. Om eleven inte fullgör sin skolplikt hos en enskild huvudman ska hemkommunen informeras. Skolplikten kan fullgöras i någon av de obligatoriska skolformerna; grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola. Den grundläggande utbildningen som alla skolpliktiga elever har rätt till ska vara kostnadsfri. Ansvaret för att eleven fullgör sin skolplikt vilar på flera parter: Skolhuvudmannen ska tillse att eleverna i de obligatoriska skolformerna fullgör sin skolgång. Vårdnadshavare till ett skolpliktigt barn har att tillse att barnet fullgör sin skolplikt. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte gjort vad denne är skyldig till att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med vite. Från och med oktober 2015 gäller redovisning även för anmäld hög frånvaro där rektor beslutat om insatser för ökad närvaro. Från läsårsstart 2018/2019 är förskoleklass obligatorisk. Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år. Förskoleklass ingår därmed i skolpliktsbevakningen från och med höstterminsstart Förvaltningens bedömning Förvaltningen redogör, vid utskottets sammanträde, för skolpliktsbevakning med dess åtgärder per mars månad Skolpliktsbevakningen gäller för perioden Av rektorernas inrapporteringar kan konstateras att fortsatta kontakter sker med vårdnadshavare, gällande elever som tidigare haft hög frånvaro och nu har mindre än 10%, för fortsatt stöd.