Försurningssituationen i rinnande vatten

Transkript

1 Försurningssituationen i rinnande vatten Västra Götaland Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson 2002:21

2 Förord Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten hösten Undersökningen som redovisas omfattade 220 slumpvis utvalda vattendrag i länet. Rapporten som tagits fram inom ramen för Länsstyrelsens miljömålsprojekt utgör ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av miljömålet. Utvärderingen har gjorts av Medins sjö- och Åbiologi på uppdrag av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Västra Götaland Lennart Olsson Fredrik Nilsson

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Metoder... 5 Provtagning och analys... 5 Urval... 5 Beräkningar... 6 Påverkan av kalkning... 6 Bedömning av försurningspåverkan... 6 Resultat... 7 Avrinning... 7 Bredd... 8 Kalkningspåverkan... 8 ph-värden... 9 Sulfat Alkalinitet...11 Oorganiskt aluminium Bedömning av påverkansgrad Alkalinitetens avvikelse från förindustriell nivå ph-värden Oorganiskt aluminium Alkalinitet Försurning och kalkning Diskussion Beräkning av förindustriell alkalinitet Tidpunkten för provtagningen Kartunderlag vid slumpurval Jämförelse med riksinventeringen Framtidsprognos Framtida uppföljning Slutsatser Referenser

4 Sammanfattning Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten baserat på en vattenkemisk undersökning av 220 vattendrag hösten Syftet är att beskriva dagens situation och diskutera den närmaste framtiden i förhållande till det nationella miljömålet att högst 15% av sträckan rinnande vatten skall vara drabbad av antropogen (onaturlig) försurning år Rapporten skall dessutom utgöra ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av miljömålet samt ligga till grund för åtgärdsstrategiska överväganden. I november 2001 var 11 % (±4 %) av Västra Götalands vattendrag på röda kartan onaturligt sura med låga ph-värden och höga halter av oorganiskt aluminium. Av länets totala vattendragssträcka på röda kartan, km, var således ca km rinnande vatten påverkade av surt vatten. Provtagningen genomfördes under en period med relativt låg vattenföring. Detta medför att resultaten ger en bild som inte är representativ för den situation som råder vid mer ogynnsamma klimatbetingelser. Från biologisk synpunkt är det surstötar vid högvatten eller efter torrperioder som är avgörande. Av länets vattendrag beräknades 24 % (±6 %) vara i riskzonen för skadliga ph-värden och aluminiumhalter under surstötar. De provtagna vattendragen valdes genom slumpurval från röda kartan. De minsta bäckarna, som är särskilt känsliga för surt nedfall, är därför underrepresenterade i undersökningen. Av länets rinnande vatten med kontinuerliga flöden torde därför i storleksordningen 20-30% vara antropogent försurade. Den nuvarande försurningssituationen i länets vattendrag kommer knappast att förändras under innevarande decennium. I de starkt sura vattendragen kommer vattenkemin långsamt att återhämta sig men ph-värdena kommer under överskådlig tid att ligga på nivåer som medför att surhetskänslig fauna inte kan återkolonisera. I måttligt sura vatten uppstår troligen inga större förändringar av ph-nivåerna under de närmaste åren. Dessutom kan många sura vatten, särskilt i sydvästra Sverige, med tiden komma att bli mycket känsliga för surstötar vid stormar och kraftiga västvindar. Under dessa havssaltepisoder kan hög deposition av klorid ge upphov till kraftigt sjunkande ph-värden till följd av utarmade förråd av baskatjoner i marken. Enligt det nationella delmålet skall högst 15 % av landets vattendrag vara drabbade av antropogen försurning år Utifrån resultaten i denna rapport får det anses högst osannolikt att ett motsvarande delmål för Västra Götaland kan uppnås utan extraordinära åtgärder. I dagsläget är uppskattningsvis ca 25 % av länets vattendrag onaturligt sura och denna andel kommer inte nämnvärt att minska till år 2010 på grund av naturlig återhämtning. Endast utökade kalkningar kan på 10 års sikt förändra försurningssituationen i länets rinnande vatten. 3

5 Inledning Regeringens miljöpolitiska mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta (Regeringskansliet 2001). Arbetet skall vägledas av 15 miljökvalitetsmål som beskrivs i regeringens proposition Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130). Propositionen antogs av riksdagen den 23 november Miljömålet Bara naturlig försurning innebär bl a att de försurande effekterna av syranedfall inte skall överskrida vad sjöar och vattendrag tål. Ett av delmålen är: år 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten baserat på en vattenkemisk undersökning av 220 vattendrag hösten Syftet är att beskriva dagens situation och diskutera den närmaste framtiden i förhållande till miljömålet att högst 15% av sträckan rinnande vatten skall vara onaturligt sura år Rapporten skall dessutom utgöra ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av målet samt ligga till grund för åtgärdsstrategiska överväganden. 4

6 Metoder Provtagning och analys Provtagningen av de 220 lokalerna genomfördes 5-20 november Vattenproven togs på ett djup av 0,3 m. I samband med provtagningen bestämdes vattendragsbredden och vattenhastigheten på lokalerna (bilaga 1) samt vattentemperaturen (bilaga 2). Bredden uppskattades med ögonmått och hastigheten i en fyrgradig skala (0=stillastående, 1=lugnflytande, 2=strömmande, 3=forsande). Vattenproven analyserades av ITM (Institutet för tillämpad miljöanalys) med avseende på färg (FARG-NK), konduktivitet (KOND-25), ph, aciditet (AC-NPQ), alkalinitet (ALK-NPQ), klorid (CL-DJQ), sulfat (SO4-DJQ), natrium (NA-NFQ), kalium (K-NFQ), kalcium (CA-NFQ), magnesium (MG-NFQ), syralösligt aluminium (AL-NS), totalt monomert aluminium (AL-NAD), stabilt monomert aluminium (ALS-NAJ) och labilt monomert aluminium (ALL-NAJ). Den sistnämnda parametern kallas genomgående oorganiskt aluminium i rapporten. Analysresultaten redovisas i bilaga 2. Urval Urvalet gjordes på röda kartan (skala 1: ) för att undvika provtagning av vattendrag som regelbundet torkar ut. Dessutom är längden vattendrag på röda kartan beräknad för Västra Götalands län. Provtagningslokalernas läge bestämdes via ett slumpurval av 220 provtagningssträckor i länet. En provtagningssträcka definieras som den sträcka rinnande vatten som avgränsas av mynningarna av första uppströms belägna tillflöde respektive första nedströms belägna tillflöde på röda kartan. Provtagningssträckorna valdes genom slumpurval av koordinatpunkter inom en rektangel som avgränsas av koordinatlinjerna 6339 och 6575 respektive 1230 och 1437 i rikets nät. Koordinatpunkten angav en provtagningssträcka om den fanns i länet och maximalt 1 km från ett rinnande vatten på röda kartan. Om flera punkter angav samma provtagningssträcka valdes endast den första. Fanns flera rinnande vatten inom en radie av 1 km valdes den närmaste. Totalt behövdes 684 koordinatpunkter för att identifiera 220 provtagningssträckor. Inom provtagningssträckan förlades provtagningen i första hand till den vattendragspunkt som låg närmast den utslumpade koordinatpunkten. I ca 60% av fallen flyttades dock provtagningspunkten inom den definierade provtagningssträckan till närmaste bilväg för att underlätta provtagningen. Knappt hälften flyttades uppströms och övriga nedströms. De som flyttades i förhållande till koordinatpunkten redovisas i bilaga 1. 5

7 Beräkningar Alkalinitetens (och aciditetens) förändring till följd av antropogent svavelnedfall beräknas enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder. Dessa baseras på Bernes (1991) ekvation för beräkning av förindustriell alkalinitet (alk 0 ): alk 0 = alk + (1-F)(SO4* - SO4* 0 ), där F=0,8 arctan (4,3(alk+0,2)); SO4* = SO4 0,103 Cl; SO4* 0 = 0, ,05 BC*. Den statistiska säkerheten i relativa frekvenser anges som konfidensintervall (95 %) beräknade från de relativa frekvensernas standardavvikelse multiplicerat med 1,96 (normalapproximation). Påverkan av kalkning De vattendrag som var påverkade av kalkningar i uppströms belägna ytvatten eller våtmarker har identifierats via länsstyrelsens kalkningsregister. Lokaler där uppströmskalkning inte utförts under de senaste fem åren har betecknats som opåverkade av kalkning. För övriga har kalkningspåverkan definierats som stark eller svag. Lokaler med stark påverkan har generellt en vattenkemi som är kraftigt påverkad av kalkning. De är belägna inom eller strax nedströms åtgärdsområden för kalkning. På lokaler med svag påverkan bedöms vattenkemin endast i liten utsträckning ha förändrats av kalkning. De är genomgående belägna långt nedströms kalkade vatten. Bedömning av försurningspåverkan De två begreppen onaturlig surhet och försurningskänsliga vatten används i rapporten. De bör därför närmare definieras. Med onaturligt sura (antropogent försurade) vattendrag avses lokaler där vattnet är så surt att faunan sannolikt är negativt påverkad med avseende på art- eller individantal. Surheten skall ha uppkommit genom mänsklig (antropogen) påverkan. Med försurningskänsliga vattendrag menas förutom onaturligt sura lokaler även vattendrag som är starkt påverkade av kalkning. I denna rapport bedöms vatten som uppvisar ph-värden under 6,3 eller halter av oorganiskt Al över 50 µg/l vara onaturligt sura. För ph gäller då att alkaliniteten dessutom uppvisar en betydande avvikelse från beräknat förindustriellt värde. När alkaliniteten understiger 75% av beräknat förindustriellt värde bedöms den vara betydligt förändrad. Alkaliniteten har dessutom använts som ett mått på risken för faunapåverkan i vattendragen under högvattenföring. 6

8 Resultat Avrinning Under provtagningsperioden i november 2001 var avrinningen i Västra Götalands län något lägre än medelvärdet för åren (figur 1). Avrinningen var dessutom betydligt lägre än månadsmedelvärdet för november. 40 Nov 2001 Nov Avrinning (l/(sxkm2)) Nossan Ösan Töftedalsån Figur 1. Medelavrinningen i Nossan (2213 Eggvena), Ösan (1639 Törnestorp) och Töftedalsån (2215 Krokfors kvarn). Stationerna avvattnar avrinningsområden på 332, 167 respektive 116 km 2. Andelen sjöyta inom de tre avrinningsområdena är 3 %, 0,3 % respektive 3,5 %. 7

9 Bredd De provtagna vattendragen hade en bredd på 0,5-125 m förutom en lokal i Göta älv som var 300 m bred. Medianbredden var 2,5 m. Merparten var 1-5 m breda (figur 2). Endast 7 % var bredare än 10 m. De vattendrag som var opåverkade av kalkning hade en medianbredd på 2 m. Vid kalkningspåverkade lokaler var medianbredden 2,5 m. Bredd (m) > , ,5 2 1,5 1 0, Andel lokaler (%) Figur 2. Vattendragsbredd på 220 provtagna lokaler. Kalkningspåverkan Av de 220 provtagna vattendragen var 69 påverkade av kalkningsåtgärder i avrinningsområdet. Av dessa bedömdes 44 vara starkt påverkade av kalkning med avseende på syra-baskemi medan 25 var svagt påverkade. I de förstnämnda var medianbredden 2 m. I de sistnämnda var den 7 m. I fyra av de kalkningspåverkade lokalerna noterades ph-värden på 6,2 eller lägre. Det var bäck från sjön Löv (nr 48), bäck från Hallsjön (nr 49) på Halleberg, Hiån (nr 92) i den övre delen av Torestorpsån samt bäck från St Bodasjön (nr 197). Samtliga bedömdes vara starkt påverkade av kalkning. I bäckarna från Hallsjön och St Bodasjön uppmättes dessutom höga halter av oorganiskt aluminium, mer än 50 µg/l. 8

10 ph-värden De provtagna vattendragen hade ph-värden på 4,3-8,3 (figur 3). Medianvärdet var 6,9. I 34 lokaler var ph-värdet lägre än 6,3. I de vatten som var opåverkade av kalkning uppvisade ph ett tydligt positivt samband med vattendragsbredden (figur 4). Små vattendrag var generellt surare än större vattendrag. I kalkningspåverkade vatten fanns däremot inget tydligt samband mellan ph och bredd. Vattendrag med phvärden under 6,3 var generellt små och okalkade. De var 0,5-4 m breda förutom tre som var 5-7 m breda. I Lafsån (nr 177) och Musån (nr 162) var ph-värdena avvikande låga i relation till vattendragsbredden. Lokalerna var fem respektive sju meter breda och uppvisade ph-värden på 5,1 respektive 5,3. I Forentorpabäcken (nr 6) och Slafsan (nr 76) noterades ph över åtta. De båda vattendragen avvattnar kalkrika marker i tillrinningsområdet till Hornborgasjön. 30 Antal lokaler ,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 ph Figur 3. ph-värden i 220 vattendrag. 9 Ingen kalkning Kalkning uppströms 8 7 ph Bredd (m) Figur 4. Sambandet mellan phvärde och vattendragsbredd på kalkningspåverkade (n=69) och ej kalkningspåverkade (n=151) lokaler. 9

11 Sulfat Sulfathalterna uppgick till 0,018-2,6 mekv/l med ett medianvärde på 0,13 mekv/l (figur 5). Sex lokaler uppvisade halter under 0,05 mekv/l. I flertalet vattendrag med låga sulfathalter registrerades också höga färgtal. Detta beror på riklig förekomst av myrmarker i avrinningsområdet där sulfat kan fastläggas i form av sulfider. Sulfat kommer naturligt från havet med vindar och nederbörd. Sulfathalter utan påverkan från havssalt benämns icke-marina halter och beräknas utifrån vattnets kloridhalt. De icke-marina sulfathalterna uppvisar ett starkt samband med icke-marina baskatjoner (figur 6). Sambandet orsakas av att sulfat även härrör från mineralvittring i berg och jord. I lågalkalina vatten bidrar atmosfäriskt svavelnedfall vanligen till en stor andel av sulfathalterna. Det antropogena bidraget till dagens sulfathalter i länets vattendrag kan uppskattas till 0,04-0,07 mekv/l (figur 6). I flertalet av länets vattendrag med sulfathalter under 0,15 mekv/l utgör således sulfat från industriella utsläpp drygt hälften av de uppmätta halterna. Sulfat (mekv/l) >0,8 0,7-0,8 0,6-0,7 0,5-0,6 0,4-0,5 0,3-0,4 0,2-0,3 0,1-0,2 <0, Antal lokaler Figur 5. Sulfathalter i 220 vattendrag. Sulfat* (mekv(l) 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Förindustriellt samband BC* (mekv/l) Figur 6. Sambandet mellan ickemarina baskatjonhalter (BC*) och icke-marina sulfathalter (sulfat*) i 151 okalkade vattendrag. Linjen markerar det beräknade förindustriella haltsambandet: sulfat* = 0, ,05BC* (Naturvårdsverket 1999). Ett samband som endast gäller vattendrag opåverkade av sedimentär berggrund (Wilander 1994). Sambandet gäller därför inte högalkalina vatten i de östra delarna av Västra Götalands län. 10

12 Alkalinitet I de provtagna vattendragen var alkaliniteten (aciditeten) -0,08-5,9 mekv/l (figur 7). Medianvärdet var 0,28 mekv/l. I 24 lokaler var alkaliniteten 0,05 mekv/l eller lägre. Alkalinteten uppvisade ett negativt samband med vattendragsbredden i de vatten som var opåverkade av kalkning (figur 8). Detta beror på de höga alkaliniteter som uppträder i många mindre vattendrag i anslutning till Falbygdens kalkberggrund. I kalkningspåverkade lokaler fanns däremot inget sådant samband. Vattendrag med värden över 1 mekv/l var generellt små och samtliga var okalkade. De var upp till 5 m breda förutom fyra som var 7-15 m breda. Stora vattendrag med hög alkalinitet var bl a Sjöråsån (nr 62), Ätran vid Blidsberg (nr 132) och Afsån (nr 176). Dessa lokaler var m breda och uppvisade värden på 1,9, 1,6 respektive 1,2 mekv/l. I 13 vattendrag uppmättes aciditet (negativ alkalinitet). De var opåverkade av kalkning och huvudsakligen små med bredder på 0,5-1,5 m. Den högsta aciditeten, 0,083 mekv/l, registrerades i en liten bäck belägen 5 km NO om Åmål (nr 148). Alkalinitet (mekv/l) >1 0,91-1 0,81-0,9 0,71-0,8 0,61-0,7 0,51-0,6 0,41-0,5 0,31-0,4 0,21-0,3 0,11-0,2 0-0,1 < Antal lokaler Figur 7. Alkalinitet (aciditet) i 220 vattendrag. 6 5 Ingen kalkning Kalkning uppströms Alkalinitet (mekv/l) Bredd (m) Figur 8. Sambandet mellan alkalinitet (aciditet) och vattendragsbredd på kalkningspåverkade (n=69) och ej kalkningspåverkade (n=149) lokaler. 11

13 Oorganiskt aluminium Halter av oorganiskt aluminium upp till 168 µg/l registrerades (figur 9). Medianhalten var 9 µg/l. Halterna av oorganiskt Al uppvisade ett tydligt negativt samband med ph (figur 10). I 25 lokaler var halterna över 50 µg/l. De hade ph-värden under 6,5 och var generellt små och okalkade. Endast två var kalkningspåverkade (nr 49, 197). I två vattendrag, nr 134 och 153, var halterna av oorganiskt Al avvikande låga i förhållande till ph-värdena (figur 10). De uppvisade höga färgtal, 450 respektive 220, och mycket låga sulfathalter. De låga sulfathalterna, mindre än 0,05 mekv/l, medförde att vattendragen bedömdes vara naturligt sura (se avsnitt Alkalinitetens avvikelse från förindustriell nivå). Anmärkningsvärt är att lokalen med den högsta halten, 168 µg/ l (nr 148), också hade låga sulfathalter och hög färg samt bedömdes vara naturligt sur. Oorganiskt Al (µg/l) > < Antal vattendrag Figur 9. Halter av oorganiskt aluminium (labilt monomert Al) i 220 vattendrag. 200 Ingen kalkning Kalkning uppströms Oorganiskt Al (µg/l) ph Figur 10. Sambandet mellan oorganiskt aluminium (labilt monomert Al) och ph i kalkningspåverkade (n=69) och ej kalkningspåverkade (n=151) lokaler. 12

14 Bedömning av påverkansgrad Alkalinitetens avvikelse från förindustriell nivå Svavelnedfall från industriella utsläpp har reducerat alkaliniteten i många jonsvaga vatten under de senaste hundra åren. Den uppmätta alkalinitetens avvikelse anger den andel som återstår av ett beräknat förindustriellt värde. Förindustriell alkalinitet kan inte beräknas på kalkningspåverkade vatten. Av 151 vattendrag opåverkade av kalkning hade 19 en alkalinitet som var mindre än 75% av den beräknade förindustriella alkaliniteten (figur 11). Detta betecknas som en betydande avvikelse. För resterande 132 lokaler beräknas avvikelsen från det förindustriella värdet vara obetydlig. Den nuvarande alkalinitetens förändring uppvisar ett starkt samband med uppmätt alkalinitet. Ju lägre alkalinitet desto större avvikelse från det förindustriella värdet (figur 12). Fyra lokaler uppvisar dock en obetydlig förändring trots att aciditet (negativ alkalinitet) registrerades i vattnet. De fyra vattendragen (nr 42, 134, 148, 153) avvattnar en stor andel myrmarker samt karakteriseras av höga färgtal, , och mycket låga sulfathalter. De låga sulfathalterna, mindre än 0,05 mekv/l, medför att vattendragen bedöms vara huvudsakligen naturligt sura. En surhet som främst orsakas av organiska syror i mark och vatten Antal vattendrag <0,1 Extrem 0,1-0,25 Mycket stor 0,25-0,5 Stor 11 0,5-0,75 Måttlig Avvikelse från förindustriellt alkalinitet >0,75 Obetydlig Figur 11. Den uppmätta alkalinitetens/aciditetens avvikelse i förhållande till beräknad förindustriellt värde i 151 vattendrag opåverkade av kalkning. Ett värde på 0,25 anger att den uppmätta alkaliniteten utgör 25% av beräknad förindustriell alkalinitet alternativt att den uppmätta aciditeten är fyra ggr högre än den förindustriella. 13

15 Avvikelse från förindustriell alkalinitet 1,25 1 0,75 0,5 0,25 0-0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Alkalinitet (mekv/l) Figur 12. Samband mellan alkalinitet/aciditet och dess beräknade avvikelse från förindustriellt värde i 151 vattendrag opåverkade av kalkning. En avvikelse på 0,25 anger att den uppmätta alkaliniteten utgör 25% av beräknad förindustriell alkalinitet alternativt att den uppmätta aciditeten är fyra ggr högre än den förindustriella. ph-värden Vattnets ph-värde utgör ett ofta tillämpat mått på i vilken utsträckning vattenanknuten fauna är negativt påverkad av surt vatten. Generellt gäller att skador börjar uppträda när ph understiger 6,0 (se t ex Degerman & Lingdell 1993, Herrmann m fl 1993, Degerman m fl 1994). Några arter, bl a lax, torde emellertid påverkas redan vid ph-värden under 6,3 (Fiskeriverket 1999, Naturvårdsverket 2002). I denna rapport bedöms vatten med ph-värden på 6,2 eller lägre vara så sura att förekomsten eller reproduktionen av känslig fauna med stor sannolikhet är påverkad. Det motsvarar ett försurningstillstånd som i Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder betecknas som surt eller mycket surt. I 34 lokaler (15 %) var ph-värdet 6,2 eller lägre (figur 13). Fyra lokaler var starkt påverkade av kalkning (figur 14) medan tolv bedöms vara naturligt sura då alkaliniteten beräknas vara obetydligt förändrad av svavelnedfall (figur 15). Vid provtagningstillfället var således 22 lokaler (10%) så försurade av atmosfäriskt svavelnedfall att faunan i vattendragen kan antas ha tagit skada. De kan därför betecknas som onaturligt sura. De var generellt små. Medianbredden var 1,5 m. Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 22 ±8,8 lokaler (10 ±4 %). 14

16 9 8 7 ph Percentil Figur 13. ph-värden i 220 vattendrag. Gränsen för sura till mycket sura vatten (ph 6,2) har markerats Stark påverkan Svag påverkan Antal vattendrag ph 6,2 ph >6,2 Figur 14. Påverkansgrad av kalkning i 69 kalkningspåverkade vattendrag uppdelat på två phklasser: sura vatten ( 6,2) respektive övriga (>6,2). Antal vattendrag Betydlig förändring Obetydlig förändring ph 6,2 ph >6,2 Figur 15. Alkalinitetens förändring till följd av försurande svavelnedfall i 151 okalkade vattendrag uppdelat på två ph-klasser: sura vatten ( 6,2) respektive övriga (>6,2). Graden av förändring har bedömts utifrån alkalinitetens avvikelse från förindustriell alkalinitet. Betydlig förändring innebär att kvoten mellan nuvarande alkalinitet och ursprunglig är mindre än 0,75. 15

17 Oorganiskt aluminium Halten av oorganiskt aluminium är ett alternativt mått på i vilken utsträckning ett vatten är onaturligt påverkade av antropogena syratillskott. I denna rapport har den halt som bedöms utgöra en kritisk gräns för fisk använts för att belysa i vilken utsträckning faunan i länets vattendrag kan vara drabbad. Enligt Lydersen & Löfgren (2000) kan negativa effekter på fiskfaunan i nordiska ytvatten förväntas när halten överstiger intervallet µg/l. För lax och mört bedöms den kritiska gränsen vara 20 µg/l. För abborre och öring 80 µg/l. Naturvårdsverket (2002) har satt den kritiska gränsen för lax och mört till 30 µg/l och för abborre och öring till 50 µg/l. I denna rapport bedöms halter över 50 µg/l ge upphov till negativa effekter på faunan i länets vattendrag. Halter överstigande detta värde kan på goda grunder även anses härröra från antropogen försurning av mark och vatten Al (µg/l) Percentil Figur 16. Halter av oorganiskt aluminium i 220 vattendrag. Den kritiska gränsen (50 µg/l) har markerats Ingen kalkning Kalkning uppströms Antal vattendrag <50 >50 Oorganiskt Al (µg/l) 2 Figur 17. Kalkningspåverkan i vattendrag med för akvatisk fauna ogynnsamma halter av oorganiskt Al (>50 µg/l) respektive i övriga lokaler (<50 µg/l). 16

18 I 25 vattendrag (11 %) var halterna av oorganiskt Al högre än 50 µg/l (figur 16) och bedöms därmed vara onaturligt sura. De var generellt små med en medianbredd på 1,5 m. ph-värdena var 4,8-6,2 förutom i ett fall där 6,4 registrerades. Två lokaler var påverkade av kalkning (figur 17). I fyra av de 25 vattendragen bedömdes alkalinitetens förändring från förindustriellt värde vara obetydlig (nr 83, 148, 153, 188). Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 25 ±9,2 lokaler (11,4 ±4,2 %). Alkalinitet Vid provtagningstillfället var avrinningen förhållandevis låg, endast drygt hälften av medelvärdet för åren (figur 1). Detta medför att resultaten med avseende på ph-värden och oorganiskt Al inte förmår att avspegla den situation som föreligger när vattendragen är som mest sura. Syra-baskemin i rinnande vatten samvarierar starkt med fluktuationer i vattenföringen. Normalt uppstår surstötar vid högflöden eller i samband med kraftiga regn efter torrperioder. Alkaliniteten, som mäter vattnets buffertförmåga mot sura tillskott, kan användas för att uppskatta i vad mån ett vattendrag riskerar att drabbas av skadligt låga ph-värden under högvattenföring. I två tidsserievattendrag, Lillån och Svedån, var alkaliniteten i november 2001 ca 0,1 mekv/l högre än de minimivärden som har registrerats under senare år (figur 18, 19). Denna skillnad kan användas för att påvisa vilka av de 220 vattendragen i denna undersökning som riskerar att drabbas av surt vatten vid högflöden. Lillån och Svedån är belägna strax utanför Västra Götalands länsgräns och bedöms vara relativt representativa för mindre till medelstora sjöfattiga vattendrag i sydvästra Sverige. De indikerar att vattendrag med en alkalinitet under 0,15 mekv/l i november 2001 kan komma att uppvisa värden under 0,05 mekv/l under sura episoder. En alkalinitet under 0,05 mekv/l medför att ph-värden och halter av oorganiskt Al tenderar att understiga 6,0 respektive överstiga 50 µg/l. 0,2 Alkalinitet (mekv/l) 0,1 0-0, Figur 18. Månatlig alkalinitet/aciditet i Lillån (Oskarsström) åren Värdet i november 2001 är markerat. Lillån är ett tillflöde till Nissan i Hallands län med ett avrinningsområde på 24 km 2 och en sjöandel på 1 %. 17

19 Av de 220 provtagna lokalerna uppvisade 53 vattendrag (24 %) en alkalinitet mindre än 0,15 mekv/l (figur 20). En tredjedel av lokalerna var påverkade av kalkning (figur 21). Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 53 ±12,4 lokaler (24,1 ±5,6 %). 0,3 Alkalinitet (mekv/l) 0,2 0, Figur 19. Månatlig alkalinitet i Svedån åren Värdet i november 2001 är markerat. Svedån är ett tillflöde till Vättern i Jönköpings län med ett avrinningsområde på 43 km 2 och en sjöandel på 4 %. Svedån är svagt kalkningspåverkad. 2 Alkalinitet (mekv/l) 1,5 1 0,5 0-0, Percentil Figur 20. Alkalinitet i 220 vattendrag. Andel lokaler med alkalinitet under 0,15 mekv/l har markerats. 150 Ingen kalkning Kalkning uppströms 115 Antal vattendrag <0,15 0,15 Alkalinitet (mekv/l) Figur 21. Kalkningspåverkan i vattendrag med riskabelt låg alkalinitet (<0,15 mekv/l) respektive i övriga lokaler ( 0,15 mekv/l). 18

20 Försurning och kalkning Onaturligt sura vattendrag och lokaler som var starkt påverkade av kalkning kan betecknas som försurningskänsliga. De bedöms vara beroende kontinuerliga kalkningar för att faunan inte skall skadas av surt nedfall. Förutom de 22 lokalerna med onaturligt låga ph-värden uppvisade 40 lokaler phvärden över 6,2 samtidigt som de var starkt påverkade av kalkning (figur 15). Detta innebär att 62 vattendrag (28%) var eller kan antas ha varit betydligt påverkade av antropogen försurning (figur 22). De är genomgående små med en medianbredd på 2 m. Den geografiska fördelningen av de onaturligt sura och kalkade lokalerna är inte slumpartad (figur 24). Vattendragen är företrädesvis belägna i en bred korridor från nordvästra Dalsland och norra Bohuslän ner till Sjuhäradsbygden i den sydvästra delen av länet. Därutöver förekommer några i anslutning till Tivedenområdet i gränstrakterna mot Örebro län. Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 62 ±13,1 lokaler (28,2 ±6 %). Ingen kalkning Kalkning uppströms 200 Antal vattendrag Stor känslighet Liten känslighet Figur 22. Försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av uppmätta ph-värden och alkalinitetens avvikelse vid provtagningstillfället samt kalkningspåverkan. Vattendrag med stor försurningskänslighet utgörs av onaturligt sura och okalkade lokaler (ph 6,2; n=18) och starkt kalkningspåverkade vatten (n=44). De mindre känsliga omfattar svagt kalkningspåverkade lokaler med ph >6,2 (n=25) samt okalkade lokaler som var naturligt sura (ph 6,2) eller hade ph över 6,2 (n=133). 19

21 I 25 lokaler var halterna av oorganiskt aluminium över 50 µg/l. Av de vattendrag som uppvisade halter under 50 µg/l var 42 starkt påverkade av kalkning. Således kan 67 lokaler (30 %) antas vara känsliga för surt nedfall (figur 23). I huvudsak är det samma lokaler som bedömdes vara försurningskänsliga på grundval av låga ph-värden och kalkningspåverkan (figur 25). Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 67 ±13,4 lokaler (30,5 ±6,1 %). I 53 lokaler var alkaliniteten lägre än 0,15 mekv/l. Av de övriga var 30 vattendrag starkt påverkade av kalkning. Detta innebär att 83 lokaler (38 %) är kalkade eller riskerar försurningspåverkan vid surstötar. Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 83 ±14,1 lokaler (37,7 ±6,4 %). Ingen kalkning Kalkning uppströms 200 Antal vattendrag Stor känslighet Liten känslighet Figur 23. Försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av uppmätta halter av oorganiskt Al. Vattendrag med stor känslighet utgörs av okalkade lokaler med halter över 50 µg/l (n=23) och starkt kalkningspåverkade vatten (n=44). Vattendrag med liten känslighet omfattar svagt kalkningspåverkade lokaler (n=25) och okalkade lokaler (n=128) med halter under 50 µg/l. 20

22 Figur 24. Bedömning av försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av ph-värden och alkalinitetens avvikelse vid provtagningstillfället. Vattendragen är indelade i onaturligt sura (ph 6,2; n=22), starkt kalkningspåverkade (n=40) och opåverkade lokaler (n=158). De opåverkade utgörs av okalkade och svagt kalkningspåverkade vattendrag (ph>6,2) samt naturligt sura lokaler (ph 6,2). 21

23 Figur 25. Bedömning av försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av halter av oorganiskt aluminium. Vattendragen är indelade i lokaler med höga halter ( 50 µg/l; n=25), starkt kalkningspåverkade lokaler (<50 µg/l; n=42) och opåverkade lokaler (n=153). De opåverkade utgörs av okalkade och svagt kalkningspåverkade vattendrag med förhållandevis låga halter (<50 µg/l). 22

24 Diskussion Beräkning av förindustriell alkalinitet Bedömningsgrundernas modell (Naturvårdsverket 1999) för beräkning av alkalinitetens avvikelse har betydelse för tolkningen av resultaten i denna undersökning. Modellen bedöms inte ge tillförlitliga skattningar av förindustriell alkalinitet. I Kvarnebäcken i Dalsland har alkalinitens avvikelse från förindustriellt värde beräknats för vattenprov tagna under åren Under åren var avvikelsen 0,05-0,2 medan den under åren var 0,2-0,5 (figur 26). Denna förändring beror inte på ökad alkalinitet i vattendraget. Istället är det den förindustriella alkaliniteten som visar en sjunkande trend. I november 2001 beräknades alkalinitetens avvikelse till 0,3 och den förindustriella alkaliniteten till 0,005 mekv/ l. I november 1997 var motsvarande värden 0,1 respektive 0,03 mekv/l. Det faktum att den beräknade förindustriella alkaliniteten minskar med tiden, till följd av 0,8 Alk/acid Alk/acid förind. Avvikelse 0,6 0,4 0,2 0-0, Figur 26. Alkalinitet, beräknad förindustriell alkalinitet och alkalinitetens avvikelse från förindustriellt värde i Kvarnebäcken Alkalinitet och förindustriell alkalinitet anges i mekv/l. En avvikelse på 0,25 anger att den uppmätta alkaliniteten utgör 25% av beräknad förindustriell alkalinitet alternativt att den uppmätta aciditeten är fyra ggr högre än den förindustriella. Kvarnebäcken är belägen i Dalsland och har ett avrinningsområde på 7 km 2. 23

25 reducerade sulfathalter i vattendragen, medför sannolikt att modellen och därmed denna undersökning överskattar andelen naturligt sura vatten. I november 2001 beräknades endast 60 % av vattendragen med ph-värden under 6,3 vara onaturligt sura (se figur 15). Detta bedöms vara en underskattning av den antropogena försurningens verkliga omfattning i länets vattendrag. Modellen baseras på de höga sulfathalter som uppmättes på 1970-talet och är inte anpassad för den nuvarande situationen med avtagande svavelnedfall. Dessutom tar den inte hänsyn till försurande bidrag från förhöjda nitrathalter eller skogsbruksuttag. Tidpunkten för provtagningen Den tidpunkt vid vilken provtagningen gjordes har betydelse för resultatet. Vid provtagningstillfället i november 2001 var avrinningen låg, såväl för månaden som i jämförelse med medelvärdet under Den låga vattenföringen medför att försurningssituationen underskattas om den bedöms utifrån uppmätta ph-värden eller halter av oorganiskt Al. Alkaliniteten kan emellertid användas för att uppskatta hur stor andel av vattendragen som riskerar att mer eller mindre regelbundet drabbas av surt vatten. I denna rapport har de vattenkemiska variationerna i två tidsserievattendrag använts för att beräkna hur stor andel som kan vara drabbade vid sura episoder. Genom att jämföra tidserievattendragets alkalinitet vid provtagningstillfället med de lägsta uppmätta värdena under en flerårsperiod kan ett gränsvärde för surstötsrisk bestämmas. Gränsvärdet relateras till de länsomfattande resultaten för att ge en bild av situationen när den är som sämst. Metoden kan också användas för att jämföra resultaten från två olika synoptiska provtagningar inom samma region. De normgivande tidserievattendragen bör ha en variation i alkalinitet som innebär att de endast periodvis är sura. De skall inte vara kroniskt sura utan snarare uppvisa alkalinitetsvärden som tidvis sjunker ned mot eller strax under nollalkalinitet. Metoden har naturligtvis brister. Alla rinnande vatten uppvisar inte lika stora variationer som de två tidsserievattendragen. Rinnande vatten med hög sjöandel i avrinningsområdet har generellt mindre fluktuationer än sjöfattiga eller starkt kalkningspåverkade vattendrag. Dessutom tillkommer en osäkerhet i vad mån de riskutsatta lokalerna är påverkade av antropogen eller naturlig surhet (se föregående avsnitt). Kartunderlag vid slumpurval Vid urvalet av provpunkterna användes röda kartan i digital form som underlag. Samtliga vattendrag som anges på röda kartan har troligen normalt en kontinuerlig vattenföring. Eftersom röda kartan är i skala 1: saknas dock de minsta 24

26 bäckarna vilket i sin tur innebär att de minsta bäckarna inte kommer med vid urvalet. Bäckar med en bredd under 1,5 m var underrepresenterade i denna undersökning (jmf figur 2). I flertalet av dessa uppstår årliga uttorkningar men många av dem har stabila flöden och förutsättningar att hysa en rik och varierad fauna. Underrepresentation av små bäckar medför att denna undersökning underskattar andelen onaturligt sura vattendrag med kontinuerliga flöden. Underskattningen är sannolikt inte obetydlig eftersom det främst är små vattendrag som är drabbade av den antropogena försurningen. Jämförelse med riksinventeringen Vid den s k riksinventeringen senhösten 2000 undersöktes de vattenkemiska förhållandena i 67 vattendrag i Västra Götalands län. Vid riksinventeringen var ph-värdena genomgående något högre än i denna undersökning. 21% uppvisade ph-värden på 6,5 eller lägre medan 6% av lokalerna hade ph-värden på 6,2 eller lägre. I denna undersökning var motsvarande andelar 24% respektive 15%. Skillnaderna i resultat bedöms huvudsakligen bero på olika urvalsmetoder. Vid riksinventeringen skedde slumpurvalet på ett avrinningsområdesregister med avrinningsområden i storleken km 2. I de utvalda avrinningsområdena förlades provtagningen till vattensystemets utloppspunkt. Denna metod bedöms inte ge ett representativt storleksmässigt urval. Metoden torde medföra att medelstora till stora vattendrag väljs på bekostnad av små. Eftersom större vattendrag är mindre försurningspåverkade än små medför det att provtagningen inte ger en korrekt bild av försurningens omfattning. Alkaliniteten i tidsserievattendragen (se figur 18 och 19) var dessutom något lägre vid riksinventeringen än vid provtagningen i november Om försurningssituationen varit likvärdig vid de båda undersökningarna hade troligen skillnaderna i resultat varit ännu större. Framtidsprognos Svavelnedfallet i Sverige kulminerade i mitten 1970-talet. Sedan dess har det kraftigt reducerats. I Västra Götalands län har depositionen i skogsmarker halverats under 1990-talet (Westling & Lövblad 2000). Som en följd av minskad deposition sjunker sulfathalterna i sjöar och vattendrag (Wilander 2000). De sjunkande sulfathalterna har väckt förhoppningar om stigande ph-värden i försurade ytvatten och en återhämtning i skadade ekosystem. Vattenkemiska data från landets tidsseriesjöar tyder dock på att återhämtningen dröjer och att den kommer att ta lång tid. För närvarande är det endast i starkt sura vatten som en tydlig återhämtning kan skönjas i form av långsamt stigande halter av ANC (Acid Neutralizing Capacity). I 18 av landets sura tidsserie- 25

27 sjöar fanns ett tydligt samband mellan minskade sulfathalter och förhöjda halter av ANC (Wilander 2000). I den starkt sura Stora Tresticklan, belägen i Upperudsälvens vattensystem i Dalsland, har ANC årligen stigit med 1 µekv/l sedan mitten av talet (Torstensson m fl 2000). Förbättringen är således mycket långsam. Med nuvarande takt tar det 100 år innan ph-värdet överstiger 6,0. Bilden är likartad i fem starkt sura tidsserievattendrag i sydvästra Sverige. I fyra av dessa har halterna av ANC årligen ökat med 1-2 µekv/l sedan mitten av 1980-talet (Westling m fl 2001). Till skillnad mot starkt sura vatten uppvisar de måttligt sura inte lika positiva trender. Här ger inte nedgången i sulfathalter en entydig uppgång i halterna av ANC. Endast i hälften av landets tidsseriesjöar ökar ANC (Wilander 2000). Av fem tidsseriesjöar med alkalinitet i Upperudsälvens vattensystem tenderade ANC att öka i tre och minska i två (Torstensson m fl 2000). I måttligt sura vatten återverkar de sjunkande sulfathalterna endast på halten av baskatjoner i så måtto att båda reduceras i samma utsträckning. Att döma av det ovan beskrivna scenariot kommer den nuvarande försurningssituationen i länets vattendrag knappast att förändras under det kommande decenniet. I de starkt sura vattendragen kommer vattenkemin långsamt att återhämta sig men ph-värdena kommer under överskådlig tid att ligga på nivåer som medför att surhetskänslig fauna inte kan återkolonisera. I mindre sura och måttligt sura vatten kommer troligen inga större förändringar av ph-nivåerna att uppstå under de närmaste åren. Dessutom kan många sura vatten, särskilt i sydvästra Sverige, med tiden komma att bli mycket känsliga för surstötar vid stormar och kraftiga västvindar. Under dessa havssaltepisoder kan hög deposition av klorid ge upphov till kraftigt sjunkande ph-värden till följd av utarmade förråd av baskatjoner i marken. Framtida uppföljning Vid en uppföljning av denna undersökning bör särskilt tre aspekter ägnas en viss eftertanke. Det gäller val av provtagningstidpunkt, parameter vid försurningsbedömningen samt kartunderlag för slumpurvalet. Provtagningstidpunkten har som tidigare nämnts stor betydelse för de resultat som erhålls. Ju bättre syra-baskemin är vid provtagningen, till följd av gynnsamma klimat- och vattenföringsförhållanden, desto osäkrare blir det vattenkemiska underlaget för att bedöma den situation som råder vid sura episoder. Detta innebär att en undersökning av försurningspåverkan bör förläggas till den tid på året då sannolikheten för surstötar i rinnande vatten är som störst. I Västra Götalands län bedöms den lämpligaste tidsperioden vara under månaderna januari och februari. Detta för att 26

28 vattenföringen då brukar vara som högst. Under åren uppmättes 64 % av de högsta månadsmedelflödena i Töftedalsån, Nossan och Ösan under dessa två månader. Januari månad hade flest maxflöden med 36 % av de högsta månadsmedelvärdena. Valet av vattenkemisk parameter för att bedöma onaturlig surhet är inte självklar. I denna rapport har såväl ph som halt av oorganiskt Al använts vid bedömningen och båda parametrarna gav likvärdiga resultat. Det är dock inte osannolikt att de två parametrarna ger olika resultat vid en förnyad undersökning. De nuvarande bedömningsgrunderna för antropogen försurning (Naturvårdsverket 1999) bedöms ge mycket tvivelaktiga resultat (se avsnitt Beräkning av förindustriell alkalinitet). Till dess att bättre modeller har utvecklats får halten av oorganiskt Al anses vara det bästa kriteriet för mänsklig syrapåverkan. I denna undersökning gjordes urvalet av provlokaler med röda kartan som underlag. Följden blev att de minsta bäckarna blev underrepresenterade i urvalet. Gröna kartan bedöms vara ett bättre underlag för att undvika denna typ av skeva urval. Om undersökningen endast skall omfatta kontinuerligt vattenförande bäckar kan de uttorkningsbenägna bortsållas genom att man sätter en gräns för avrinningsområdets storlek i provtagningspunkten. En gräns för storleken på avvattnad areal bör då även beakta andel sjöyta inom avrinningsområdet. Denna sållningsprocedur bedöms inte vara särskilt tidskrävande. Endast i ett begränsat antal utslumpade punkter behöver en beräkning av avrinningsområdets storlek och sjöandel göras. 27

29 Slutsatser I november 2001 var 11 % (±4 %) av Västra Götalands vattendrag på röda kartan onaturligt sura med låga ph-värden och höga halter av oorganiskt aluminium. Av länets totala vattendragssträcka på röda kartan, km, var således ca km rinnande vatten påverkade av surt vatten. Provtagningen genomfördes under en period med relativt låg vattenföring. Detta medför att resultaten ger en bild som inte är representativ för den situation som råder vid mer ogynnsamma klimatbetingelser. Från biologisk synpunkt är det surstötar vid högvatten eller efter torrperioder som är avgörande. Av länets vattendrag beräknades 24 % (±6 %) vara i riskzonen för skadliga ph-värden och aluminiumhalter under surstötar. De provtagna vattendragen valdes genom slumpurval från röda kartan. De minsta bäckarna, som är särskilt känsliga för surt nedfall, är därför underrepresenterade i undersökningen. Av länets rinnande vatten med kontinuerliga flöden torde därför i storleksordningen 20-30% vara antropogent försurade. Utöver onaturligt sura vattendrag var 18 % av lokalerna starkt påverkade av kalkning. Detta medför att 29% (±6%) var försurningskänsliga vid provtagningstillfället. Den låga vattenföringen vid provtagningstillfället medför dock att försurningssituationen underskattas. Av länets vattendrag på röda kartan beräknas 38 % (±6 %) vara i riskzonen för skadliga surstötar om de inte kalkas. Enligt det nationella delmålet skall högst 15 % av landets vattendrag vara drabbade av antropogen försurning år Utifrån resultaten i denna rapport får det anses högst osannolikt att ett motsvarande delmål för Västra Götaland kan uppnås utan extraordinära åtgärder. I dagsläget är uppskattningsvis ca 25 % av länets vattendrag onaturligt sura och denna andel kommer inte nämnvärt att minska till år 2010 på grund av naturlig återhämtning. Endast utökade kalkningar kan på 10 års sikt förändra försurningssituationen i länets rinnande vatten. 28

30 Referenser Bernes, C Försurning och kalkning av svenska vatten. Monitor 12, Naturvårdsverket. Brakke, D. F., Henriksen, A. & S. A. Norton A variable F-faktor to explan charges in base cation concentrations as a funktion of strong acid deposition. Verh. Internat. Verein. Limnol. 24: Degerman, E. & P-E. Lingdell phisces fisk som indikator för lågt ph. Information från Sötvattenslaboratoriet, nr 3, Fiskeriverket. Degerman, E., Fernholm, B. & P-E. Lingdell Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, rapport Fiskeriverket Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. Herrmann, J., Degerman, E., Gerhardt, A., Johansson, C., Lingdell, P-E. & I. P. Muniz Acid-stress effekts on stram biology. Ambio 22 (no 5): Lydersen, E. & S. Löfgren Vad händer när kalkade sjöar återförsuras? En kunskapsöversikt och riskanalys. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Regeringskansliet Sammanfattning av regeringens proposition 2000/01:130. Miljödepartementet. Naturvårdsverket Kalkning av sjöar och vattendrag handbok 2002:X. Naturvårdsverket (under tryckning). Torstensson, H., Abrahamsson, I. & A. Jarlman Upperudsälven Förändringar av vattenkvalitet och belastningar inom avrinningsområdet samt analysresultat från Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:37. Westling, O. & G. Lövblad Depositionsutvecklingen i Sverige. Ur: Warfvinge P. & U. Bertills (Red.). Naturens återhämtning från försurning. Naturvårdsverket, rapport Westling, O., Löfgren, S. & C. Akselsson Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland. Wilander, A Estimation of backgrund sulphate concentrations in natural surface waters in Sweden. Water, Air, and Soil Pollut. 75: Wilander, A Återhämtning i svenska vatten och skogsmark. Ur: Warfvinge P. & U. Bertills (Red.). Naturens återhämtning från försurning. Naturvårdsverket, rapport

31 Försurningssituationen i rinnande vatten Urval, kalkningspåverkan, fältuppgifter Bilaga 1.1 Utslumpade koordinater ID Provtagningskoordinater Vattendragsnamn Flyttad Kalkningspåverkan V-bredd V-hast. x y nr x y Uppströms Nedströms Nej Stark Svag Saknas (m) (0-3) x X 2, Rämnesälven x X 2, Kullån x X x X 0, x X 1, Forentorpabäcken x X Tidan x X x X 1, x X 1, Säveån x X x X x X 1, x X Solbergsån x X 1, x X 2, Holmsån x X x X Ätran x X 0, x X 3, x X Flian x X 3, Sågbäcken x X 2, x X Gänglebäcken x X 1, x X 1, Hållsdammsbäcken x X x X Tidan x X x X 2, Hjärtaredsbäcken x X Hakerudsälven x X Getavadaån x X Nordån x X 1, x X x X 0, x X 1, Tanumsån x X Sågbäcken x X 1, x X 1, Knapasjöå x X x X 1, x X 1, x X x X Bäckingabäcken x X 1, Kalvån x X 5 2

32 Försurningssituationen i rinnande vatten Urval, kalkningspåverkan, fältuppgifter Bilaga 1.2 Utslumpade koordinater ID Provtagningskoordinater Vattendragsnamn Flyttad Kalkningspåverkan V-bredd V-hast. x y nr x y Uppströms Nedströms Nej Stark Svag Saknas (m) (0-3) x X 1, x X x X x X Hämmensån x X x X 1, Göta älv x X x X 2, x X x X 1, x X Mjölån x X 2, x X Grannebyån x X 1, x X Sjöråsån x X x X x X 0, x X x X 2, x X Rånnån x X Kräftån x X Märskabäcken x X Svingån x X Håhulteån x X Broälven x X 4, x X 1, x X 2, Slafsan x X Storälven x X x X 0, Risån x X x X x X x X Lillån x X 1, Vallerån x X Skrålabäcken x X Jälmån x X x X x X 1, Knarrbyån x X Lergeån x X Göta älv x X Hiån x X 3,5 2