Detaljplan för Wemerskolan, HEDE-KYRKBY 11:14

Transkript

1 Detaljplan för Wemerskolan, HEDE-KYRKBY 11:14 shandling Detaljplan för Centrumverksamhet med restaurangverksamhet, Kontor, Skolverksamhet, Bostäder och Verksamhet, Jämtlands län Planbesked gavs (MB ) Planförfattare: Fredrik Spjut, Sweco Society AB Upprättad: Samrådhandling augusti /Utställning Antagande XX-XX Laga kraft XX-XX

2 1 Planhandlingar Detaljplanen omfattar: Plankarta med bestämmelser Undersökning om miljöbedömning avseende eventuell MKB för detaljplan Fastighetsförteckning Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att möjliggöra att utöka användningen av Wemerskolan från dagens skolverksamhet till att också omfatta bostäder, hotell/vandrarhem och restaurang. Inom fastigheten ska det också skapas planmässiga förutsättningar för att bygga ett styckeri (verksamhetsområde). Plandata Områdets läge och areal Planområdet är beläget i norra Hede och avgränsas i väst av väg 537 och i syd av Wemergatan. Öst om planområdet finns en skjutbana. Översiktskarta: Aktuellt område markeras med rött. Areal Planområdet omfattar cirka 6 hektar. Markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheten HEDE-KYRKBY 11:14, vilken är i kommunal ägo.

3 2 Tidigare ställningstaganden Översiktsplan För området gäller Översiktsplan för antagen I översiktsplanen är området utpekat som markområden i anslutning till värdefulla vattendrag och delar av området ingår i normalriskområden där radonavgången bör beaktas. Värdefulla vattendrag som är viktiga för lek och tillväxt. Källa: Översiktsplan.

4 3 Kartan visar de normalriskområden där radonavgången bör beaktas. Källa: Översiktsplan. Avvägning enligt miljöbalken (MB) Riksintressen Planområdet omfattas inte av några riksintressen. Strandskydd Aktuellt detaljplaneområde berörs inte av några strandskyddade områden. Naturskydd Inom planområdet finns en nyckelbiotop som i största möjliga utsträckning ska bevaras och inte påverkas negativt genom planförslaget. Någon information om fynd av artskyddade eller rödlistade arter har inte påträffats. Mellankommunala intressen Några mellankommunala intressen berörs inte av aktuellt detaljplaneförslag. Undersökning av strategisk miljöbedömning för detaljplan har bedömt att detaljplanens genomförande inte innebär betydande miljöpåverkan och att någon fullständig MKB till detaljplanen behöver utarbetas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att det inte krävs MKB. För mer information, se Undersökning av strategisk miljöbedömning för detaljplan, Detaljplan Wemerskolan, (Dnr: ), vilken finns tillgänglig på.

5 4 Förutsättningar och förändringar Mark och vegetation Området består huvudsakligen av tallskog och någon särskild naturvärdesinventering är inte gjord. Geotekniska förhållanden Berggrunden inom planområdet består av dolomit och jorden består av isälvssediment (enligt översiktlig bergartkarta från Då markförhållandena är kända från tidigare byggnationer krävs ingen geoteknisk undersökning i planskedet. Marken bedöms som lämplig för kommande markanvändning. Miljöförhållanden Förorenad mark Ingen misstanke finns att markföroreningar förekommer inom planområdet. Om frågan om sanering av förorenad mark blir aktuell ska den hanteras enligt miljöbalkens bestämmelser. Radon Förekomsten av markradon har i samband med planarbetet inte undersökts inom området. Kartor över riskområden för radon i översiktsplanen för visar på högre risk för markradon i norra Hede. Där risk för höga värden befaras kan kontrollmätning begäras i samband med prövning av förhandsbesked eller bygglov. Markavvattning Inget markavvattningsföretag eller våtområde berörs som kan komma att påverkas negativt av aktuell utveckling. Rekreation och friluftsliv I nära anslutning till planområdet finns Hede Jaktskytteklubb som idag har cirka 160 medlemmar och en skjutbana. Utöver det ligger Hede skidstadion på cirka 200 meter avstånd från planområdet. Fornlämningar och byggnadsminnen Planområdets berörs inte av några (kända) fornlämningar eller kulturskyddade områden eller objekt. Bebyggelseområden Befintliga förhållanden Planområdet består av befintlig bebyggelse i form av Wemerskolan och mindre kontorsbyggnad samt skogsmark. Söder om planområdet vid Wemergatan ligger en mindre grupp av villabebyggelse. Kulturmiljö Skolbyggnaden uppfördes 1924 som Hede sanatorium med sammanlagt 34 vårdplatser och är ett av få bevarade exempel på 1920-talsklassicismen i Härjedalen. Byggnaden är uppfört i två våningar med röd träfasad och vita fönster. Huvudbyggnaden omgivs av en parkmiljö som hängde tätt samman med sanatorieverksamheten då promenader och annan utomhusrekreation var en del av behandlingen av TBC. De sista patienterna lämnade sanatoriet 1957, varpå Hede kommun köpte fastigheten och byggde om till yrkesskola med skolhem.

6 5 Planförslag Centrumverksamhet inklusive restaurangverksamhet, Kontor, Skolverksamhet, Bostäder och Verksamhet (CKBSZ) Planförslaget innebär att lokalerna där Wemerskolan och kontorsbyggnaden är lokaliserade kommer att få utökad användning och även innefatta bostäder och hotell/vandrarhem, styckeri och restaurang. Det blir med föreslagen detaljplan möjligt att bygga fler byggnader på fastigheten, exempelvis styckeri, som ska kunna fungera tillsammans med en restaurangverksamhet. Nya byggnader inom fastigheten begränsas till en byggnadshöjd med fyra meter (4.0). Det är också bara tillåtet att bebygga maximalt kvadratmeter totalt på fastigheten. För att undvika att kvartersmarken styckas av till flera mindre tomter för exempelvis småbostadshus införs en planbestämmelse (d) om minsta fastighetsstorlek om kvm. Befintlig huvudbyggnads exteriör skyddas med en varmsamhetsbestämmelse k 1. Skyddsvärd interiör, som föreslagits som lokalt kulturmiljöintresse i s kulturmiljöprogram, ges inget särskilt skydd i denna detaljplan. Parkmiljön närmast huvudbyggnad skyddas med en varsamhetsbestämmelse k 2 som anger att promenadstigar ska bevaras samt att marklov krävs för fällning av träd. Byggnader måste placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns. Illustration över möjlig placering av styckeri.

7 6 NATUR Resterande delen av fastigheten med tidigare nämnd nyckelbiotop skyddas med användningsbestämmelsen NATUR. Kommunikationer Gator och trafik In- och utfart till området planeras via Wemergatan. Parkering Parkeringsbehov för kommande verksamheter ska lösas inom planområdet. Gång- och cykeltrafik Inom området bör oskyddade trafikanter kunna röra sig utan att större konflikt uppstår med besökande trafik. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats, Hede Färjestadsgatan, är belägen cirka 800 meter från planområdet vid korsningen Inger Grannes väg/särvsjövägen. Hållplatsen trafikeras av linje 164 och 631. Teknisk försörjning Skydd av ledningar Vid all planerad grävning i mark ska ledningsägaren kontaktas och kabelutsättning begäras. Vatten och avlopp Planområdet omfattas av kommunalt vatten- och avloppsystem. Dagvatten Allt dagvatten som uppkommer inom planområdet ska omhändertas lokalt. Vid behov ska dagvatten renas innan det släpps ut till recipient. Lösning av dagvattenhantering ska redovisas i samband med bygglov. El och värme Elförsörjning kan ombesörjas genom anslutning till befintlig huvudmatning för el. Anslutningspunkt anges av huvudman. Tele- och datakommunikationer Exploatören tar kontakt med respektive leverantör för tele- och datakommunikationer i samband med projektering. Avfall Området ligger inom kommunens A-område, vilket innebär att fastighetsägarna har egna kärl som ställs ut för tomning vid behov. Utrymme för avfallshantering inklusive källsortering är säkerställd i planen. Verksamhetsavfall, exempelvis avfall från styckeri, ska hållas åtskilt från hushållsavfall.

8 7 Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens behov av framkomlighet till angreppsvägar ska beaktas i samband med markprojektering, samt behov av brandposter och släckvatten. Service Offentlig och kommersiell service Planområdet är belaget cirka 1,5 km från centrala Hede där det bland annat finns grundskola, hälsocentral och livsmedelsaffär. Närmaste större tätort är Sveg, cirka 75 km från planområdet. Tillgänglighet och trygghet Att människor med olika typer av funktionsnedsättningar och i alla åldrar kan bli fullt delaktiga i samhällslivet, ska alltid beaktas fullt ut vid nybyggnation. Alla ytor ska göras tillgängliga, trygga och användbara för alla grupper av människor så långt det är möjligt och inom rimliga kostnader. Detta gäller både fysisk och psykisk tillgänglighet - allt från den faktiska framkomligheten till val av växter som kan orsaka allergier som gör det svårt för vissa människor att vistas i miljön eller sådant som kan orsaka känslan av otrygghet, till exempel bristande belysning eller skötsel. Störningar Generellt om buller Buller kan inte anges som ett enda mått då människor störs i olika sammanhang i och utanför bostaden, på arbetet och så vidare. Praxis är numera att sammanfatta ljudmiljön med fyra tekniska mått: Ekvivalent (genomsnittlig) ljudnivå över dygn inomhus Maximal (högsta) ljudnivå nattetid inomhus Ekvivalent ljudnivå över dygn utomhus (vid fasad) Maximal ljudnivå utomhus i anslutning till bostaden Decibel är ett logaritmiskt begrepp. Det innebär bland annat att vid summering av buller från två lika starka källor ökar ljudnivån med 3 dba. På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden på en gata 3 dba högre/lägre ekvivalent ljudnivå. 3 dba kan förnimmas som en knapp hörbar förändring. Ökning respektive minskning om 8-10 dba upplevs som en fördubbling eller halvering av ljudet. Buller inom planområdet Områdets utökning av befintlig bebyggelse kommer inte mer än marginellt att öka störningarna för omgivningen. Det finns en pistolskyttebane i närheten av planområdet som vissa tider kan vara en källa för störande ljud. Detta är dock ingenting som bedöms överskrida några riktvärden. Lukter inom planområdet I närhet till planområdet finns ett jordbruk med ca. 100 djur som skulle kunna vara en källa för störande lukter. Detta bedöms dock inte vara någon betydande störning i detta område.

9 8 Risk och säkerhet Skred och höga flöden Det finns inga risker för ras och skred inom planområdet enligt information från SGU. Miljökonsekvenser Enligt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program ska en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar och ska alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan myndigheten eller kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå ska den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen, programmet eller ändringen, ges tillfälle att yttra sig. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka slags planer och program som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om förändringen antas innebära betydande miljöpåverkan ska det upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där konsekvenserna ska identifieras, beskrivas och bedömas. Krav på innehållet återfinns i 6 kap MB. Hänvisning till detta finns även i Plan och bygglagens (PBL) 4 kap. (34 ). Förenlighet med miljöbalken Aktuellt detaljplaneförslag bedöms vara förenligt med miljöbalkens (MB) 3 kap. (Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden) och 4 kap. (Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet). Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 (5:e kap.) för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen ( Det finns idag MKN för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika parametrar i havsmiljön (SFS 2010:1341) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Aktuellt detaljplaneförslag bedöms inte innebära en ökning av trafiken i totalt sett, varför MKN för utomhusluft inte bedöms överskridas. Planförslaget bedöms inte påverka några vattenförekomster eller utpekade fisk- och musselvatten. Kravet på bullerkartering gäller för samhällen med innevånare eller fler. Eftersom Härjedalens kommun har färre än innevånare, finns det inte något formellt krav på bullerkartering.

10 9 Administrativa frågor Tidplan Målsättningen är att detaljplanen ska kunna antas andra halvåret 2018 Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Planen gäller tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Inom genomförandetiden förutsätts att syftet med detaljplanen förverkligas. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Fastighetsägare ansvarar för upprättandet av detaljplanen och kommer att vara huvudman och ansvara för skötsel av vägar och naturområden. Ansvar för markförvärv, fastighetsbildningsåtgärder, rättighetsupplåtelser, eventuella ombyggnadsåtgärder på angränsade ytor med mera för genomförande av detaljplanen regleras i ett senare skede, eventuellt med avtal. Ledningsnät för vatten, avlopp, el och värme kommer inom kvartersmark att ägas och förvaltas av respektive fastighetsägare som även ansvarar samt för drift och underhåll av detta. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Aktuell fastighet (HEDE-KYRKBY 11:14) är i kommunal ägo. Detaljplanen möjliggör att området för kvartersmark kan styckas av till en mindre fastighet. Kommunen kan således antingen sälja hela fastigheten alternativt stycka av kvartersmarken och sälja denna nybildade fastighet. Fastighetsplan Det finns ingen fastighetsplan (enlig äldre lagstiftning/plan-och bygglag) för området som behöver upphävas. Ekonomiska frågor Planekonomi Fastighetsägaren ansvarar för upprättandet av detaljplanen. Detta inkluderar även kostnader för eventuella flyttningar av markledningar och ombyggnadsåtgärder i angränsande ytor, vilka härrör från exploateringen. Planavgift Planavgift är ej aktuellt.

11 10 Tekniska frågor Behov av kompletterande tillstånd Förutom fastighetsavstyckning och bygglov bedöms inga kompletterande tillstånd behövas för aktuell exploatering. Samråd/ Efter samråd respektive granskning kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse respektive ett granskningsutlåtande. Handlingarna kommer att revideras/kompletterats vid behov. Planfrågor har under hand diskuteras med berörda parter.

12 11 Medverkande tjänstemän Beställare Miljö- och byggförvaltningen, Kommunens handläggare Britt-Mari Nordstrand Elise Nilsson Planförfattare Fredrik Spjut, Sweco Society AB Hussein Alisson, Sweco Society AB Kajsa Åström, Sweco Architects AB Miljö- och byggförvaltningen Britt-Mari Nordstrand Planchef Elise Nilsson Planingenjör