LÄNSTRANSPORTPLAN FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

Transkript

1 LÄNSTRANSPORTPLAN FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Bilaga 6 Inkomna remissvar över planförslag

2 Sammanställning av inkomna remisssvar över förslag ill Länstransportplan fö Västerbottens län (5) Yttrande från Synpunkter eller förslag i huvuddrag Förslag till åtgärd med anledning av sypunkter eller förslag Kommentar Västerbottens landsting. Positivt till planförslagets tydliga inriktning på ett hållbart samhälle samtidigt som den ska bidra till ökad tillväxt. Instämmer i planförslagets fokus på att tillvarata alla nyttor och möjligheter som Botniabanan erbjuder, liksom åtgärder för att främja kollektivtrafiken och satsningar på gång- och cykelvägar. Ingen åtgärd. Det stämmer att insatserna för kollektivtrafik (namngivna objekt och potter) minskat från totalt 80,8 till 77,7 mkr i planförslaget. Orsaken kan härledas till att medfinansiering till Umeå C var 20 mkr i förra planen, varav 8,1 mkr kvarstår i LTP-förslaget. Positivt till att tidigare tre potter för kollektivtrafik minskats till två potter. Uppfattar att anslagen för kollektivtrafikåtgärder minskar i LTP-förslaget jämfört med tidigare plan och anser att potterna för kollektivtrafikåtgärderna minst bör ligga i nivå med de i nu gällande plan. När det gäller potterna har dessa samtidigt ökat från totalt 35,8 till 42 mkr i LTPförslaget. Samtidigt föreslås totalt 256,3 mkr till Övrigt och brister/utvecklingsområden, varav det finns möjlighet att framgent prioritera in ytterligare insatser för kollektivtrafik inom den ramen, om så bedöms relevant. Malå kommun Anser det vara nödvändigt att åtgärda östra infarten på väg 370 till Malå samhälle. Anser det även vara nödvändigt att åtgärda korsningen väg 370/1005 i Lillholmträsk. Norsjö kommun Saknar godsterminalen i Bastuträsk på sidan 5, 10, 41 och 79. Påpekar sakfel angående startidpunkt för godsterminalen på sid 73. Anser att det på sid 42 bör beskrivas att Skelleftefältet stäcker sig betydligt längre än Boliden. Vill ha ett förtydligande om att ombyggnad av korsning 370 och väg 1005 är något som måste hanteras av länstransportplanen den ska ske. Vill ha förtydligande om att var sina tidigare önskemål om ombyggnad av Storgatan genom Norsjö samhälle kan hanteras av länstransportplanen. Ingen åtgärd. OK att beakta förslagen om godsterminalskrivningar och förändraskrivning så att det framgår att Skelleftefältet sträcker sig längre in i inlandet. Angående skrivning om 370/1005 föreslås ingen förändring. Det framgår i texten att den kan hanteras i länstransportplanen via t.ex. potter. Avseende förtydligande att planen kan medfinansiera miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder föreslås ingen förändring. Det finns en pott med namnet Medfinansiering av miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i det kommunala vägnätet", vilket bedöms vara tillräckligt. Direktiven för planens framtagande har varit att endast tidigare prioriterade, och ej genomförda objekt, ska finnas med som namngivna objekt i LTP:n. De förslagna objekten kan hanteras vid kommande process för att ta fram prioriterade objekt för genomförande åren Skellefteå kommun Anser att budgetutrymmet för vägarna 364 och 372 ska utökas. Vill föra in nyanläggning för den grusbelagda vägen mellan 316 mellan Sunnanå och Kroksjön, samt nyanläggning av en vägsträcka som ersättning för väg 774 genom Östra Falmark. Ingen åtgärd. Direktiven för planens framtagande har varit att endast tidigare prioriterade, och ej genomförda objekt, ska finnas med som namngivna objekt i LTP:n. De förslagna objekten kan hanteras vid kommande process för att ta fram prioriterade objekt för genomförande åren Är tillfreds med stödet till Skellefteå flygplats. Storumans kommun Positivt till åtgärdsvalsstudier inom områden gång- och cykelstrategier för hela länet samt att skapa bättre överblick över prioriterade stråk vad gäller gods- och persontrafik. Positiva över fokuseringen på FoU/FOI-projekt. Anser att skrivningen kring Kvarkentrafiken behöver förstärks med motivationen att EU och den svenska regeringen tillsammans har pekat ut Kvarken Link som strategiskt stråk för att stärka det, av EU, redan prioriterade Core network. Lyfter fram att det under de närmaste åren kan bli aktuellt med utveckling och byggande av en ny och innovativ fartygslösning för Kvarkenlänken. Anser att en uppgradering av Kvarkenlänken är en mycket strategisk fråga för länets utveckling och hör till de åtgärder som kan innebära den största strukturella skillnaden för vårt län. OK att förstärka skrivningen rörande Kvarkenförbindelsen. Se skrivning avseende Blå Vägen E12 Alliansen. OK att förstärka skrivningen rörande ERTMS-utbyggnaden. OK att tona ner hänvisningar till den regionala systemanalysen från år OK att anpassa vokabulären där så upplevs naturligt. Justeringarna kan anses vara av redaktionell karaktär och därmed genomföras i ett senare skede. I den Åtgärdsvalsstudie för Tvärstråket som färdigställdes september 2013 (som kommer att bli en ny bilaga 3) står "Det finns också stor potential för expansion och tillkommande trafikering på banan vid genomförande av föreslagna åtgärder, vilket har medfört svårigheter att åstadkomma relevanta samhällsekonomiska bedömningar i detta tidiga skede. I den utvärdering av prioriterade nyttor anges i åtgärdsvalsstudien olika effekter av åtgärder avseende Målet "Ökad Överflyttning av transport från väg till järnväg" Där anses att åtgärden "Dispenstrafik för tunga lastbilar" har negativ nytta för detta mål. Anser att den samhällsekonomiska bedömning som gjorts vid åtgärdsvalsstudien av Tvärstråket måste omvärderas och att den inte kan utges vara en samhällsekonomisk kalkyl. Anser att mer gods på järnväg inte kan medföra negativa nyttor. Anser att skrivningen kring ERTM-utbyggnaden på järnvägen bör förstärkas så att vi inte lämnar Botniabanan som en "ö" i systemet. Vill tona ner skrivningar som hänvisar till den regionala systemanalysen som gjordes på fyrlänsnivå år Anser att det är viktigt att använda samma vokabulär som i den nationella transportplanen, genom att exempelvis döpa om potter till åtgärdsomården samt säkerställa att nyckelord som t.ex. trimning, effektivisering, stråk, noder, systemtänk säkerställs att finnas med i planen. Strömsund, Dorotea och Vilhelmina kommuner Lyfter fram en ny vägsträcka mellan Storjola och Ankarvattnet. Anser att Vildmarksvägen som sammanbinder de tre kommunerna öve Stekenjokkbehöver åtgärdas för att kunna hållas öppen året runt. Ingen åtgärd. Direktiven för planens framtagande har varit att endast tidigare prioriterade, och ej genomförda objekt, ska finnas med som namngivna objekt i LTP:n. De förslagna objekten kan hanteras vid kommande process för att ta fram prioriterade objekt för genomförande åren Lyfter fram ökade krav på tillgänglighet för samhällservice, utveckling av handel, besöksnäring och nya områden för utvinning av mineraler och att detta skapar behov av nya lösningar i BNorra Jämtland och Södra Lappland. Informerar om att de tre kommunerna avser att ansöka om att bli pilot i Traikverkets utlysning "Samhällsplanering för näringslivets utveckling" för ett ökat samspel mellan fysisk samhällsplanering och näringslivsutveckling.

3 Sammanställning av inkomna remisssvar över förslag ill Länstransportplan fö Västerbottens län (5) Yttrande från Synpunkter eller förslag i huvuddrag Förslag till åtgärd med anledning av sypunkter eller förslag Kommentar Umeå kommun Positivt till åtgärdsvalsstudier inom områden gång- och cykelstrategier för hela länet samt att skapa bättre överblick över prioriterade stråk vad gäller gods- och persontrafik. Positiva över fokuseringen på FoU/FOI-projekt. Anser att skrivningen kring Kvarkentrafiken behöver förstärks med motivationen att EU och den svenska regeringen har tillsammans pekat ut Kvarken Link som strategiskt stråk för att stärka det, av EU, redan prioriterade Core network. Lyfter fram att det under de närmaste åren kan bli aktuellt med utveckling och byggande av en ny och innovativ fartygslösning för Kvarkenlänken. Man anser att en uppgradering av Kvarkenlänken är en mycket strategisk fråga för länets utveckling och hör till de åtgärder som kan innebära den största strukturella skillnaden för vårt län. Anser att den samhällsekonomiska bedömning som gjorts vid åtgärdsvalsstudien av Tvärstråket måste omvärderas och att den inte kan utges vara en samhällsekonomisk kalkyl. Anser att mer gods på järnväg inte kan medföra negativa nyttor. Anser att skrivningen kring utbyggnaden av signalsystemet på järnvägen bör förstärkas så att vi inte lämnar Botniabanan som en "ö" i systemet då det är viktigt att vi får ett enhetligt signalsystem som är kompatibelt i hela järnvägssystemet. Vill tona ner skrivningar som hänvisar till den regionala systemanalysen som gjordes på fyrlänsnivå år Anser att det är viktigt att använda samma vokabulär som i den nationella transportplanen, genom att exempelvis döpa om potter till åtgärdsomården samt säkerställa at nyckelord som t.ex. trimning, effektivisering, stråk, noder, systemtänk säkerställs att finnas med i planen. OK att förstärka skrivningen rörande Kvarkenförbindelsen. Se skrivning avseende Blå Vägen E12 Alliansen. OK att förstärka skrivningen rörande utbyggnaden av signalsystemet på järnvägen. OK att tona ner hänvisningar till den regionala systemanalysen från år OK att anpassa vokabulären där så upplevs naturligt. Justeringarna kan anses vara av redaktionell karaktär och därmed genomföras i ett senare skede. I den Åtgärdsvalsstudie för Tvärstråket som färdigställdes september 2013 (som kommer att bli en ny bilaga 3) står "Det finns också stor potential för expansion och tillkommande trafikering på banan vid genomförande av föreslagna åtgärder, vilket har medfört svårigheter att åstadkomma relevanta samhällsekonomiska bedömningar i detta tidiga skede. I den utvärdering av prioriterade nyttor anges i åtgärdsvalsstudien olika effekter av åtgärder avseende Målet "Ökad Överflyttning av transport från väg till järnväg" Där anses att åtgärden "Dispenstrafik för tunga lastbilar" har negativ nytta för detta mål. Vilhelmina kommun Problematiserar frågan kring Trafikverkets hastighetsöversyn där man menar att ett antal hastighetsnedsättningar kan komma att permanentas och ersätta investeringsåtgärder samt löpande driftsoch underhållsåtgärder. Inga specifika förslag att beakta. Lyfter fram vägen mellan Storjola och Ankarvattnet, Stekenjokksvägen-Vildmarksvägen, flygtrafikens betydelse (där man menar att en planerad utbyggnad av landningsbanan kommer att få stor betydelse för det lokala näringslivet och för besöksnäringen) samt Inlandsbanan (där man skriver att persontrafiken kommer att utökas med resor även under vintertid). Anser att nedläggningen av sågverket i Vilhelmina bör nämnas i planen samt att arbetspendlingen från Vilhelmina kommer att öka markant. Gruvnäringen kommenteras och då särskilt planerna på återstart av Stekkenjokkgruvan. Man anser att projektering av hållbara transportvägar till förädlingsindustrin från gruvan måste till. Man anser att glesbygdssjukhuset i Vilhelmina innebär att sjuktransporterna från och till kommunen från närliggande kommer att öka och att det kräver garantier på hög vägstandard. Vindelns kommun Konstaterar att för Vindelns del är skillnaden mellan nuvarande och förslaget att väg ny anslutning till Botsmarksvägen - flyttas från år 2021 till år Inga specifika förslag att beakta. Vännäs kommun Föreslår att Region Västerbotten antar förslaget till Länstransportplan Välkomnar att remissen lyfter fram kollektivtrafiken. Uppfattar att anslagen för kollektivtrafikåtgärder minskar i LTP-förslaget jämfört med tidigare plan. Ingen åtgärd. Det stämmer att insatserna för kollektivtrafik (namngivna objekt och potter) minskat från totalt 80,8 till 77,7 mkr i planförslaget. Orsaken kan härledas till att medfinansiering till Umeå C var 20 mkr i förra planen, varav 8,1 mkr kvarstår i LTP-förslaget. När det gäller potterna har dessa samtidigt ökat från totalt 35,8 till 42 mkr i LTPförslaget. Samtidigt föreslås totalt 256,3 mkr till Övrigt och brister/utvecklingsområden, varav det finns möjlighet att framgent prioritera in ytterligare insatser för kollektivtrafik inom den ramen, om så bedöms relevant.

4 Sammanställning av inkomna remisssvar över förslag ill Länstransportplan fö Västerbottens län (5) Yttrande från Synpunkter eller förslag i huvuddrag Förslag till åtgärd med anledning av sypunkter eller förslag Kommentar Blå Vägen/E12 Alliansen Positiva till åtgärdsvalsstudier inom områden gång- och cykelstrategier för hela länet samt att skapa bättre överblick över prioriterade stråk vad gäller gods- och persontrafik. Vidare är man positiva till fokuseringen på FoU/FOI-projekt. Anser att skrivningen kring Kvarkentrafiken behöver förstärkas med motivationen att EU och den svenska regeringen har tillsammans pekat ut Kvarken Link som strategiskt stråk för att stärka det, av EU, redan prioriterade Core network. Lyfter fram att det under de närmaste åren kan bli aktuellt med utveckling och byggande av en ny och innovativ fartygslösning för Kvarkenlänken. Man anser att en uppgradering av Kvarkenlänken är en mycket strategisk fråga för länets utveckling och hör till de åtgärder som kan innebära den största strukturella skillnaden för vårt län. OK att förstärka skrivningen rörande Kvarkenförbindelsen. Förslag ny text sid 81, strax före meningen som börjar med "NLC Ferry har...": EU och den svenska regeringen har tillsammans pekat ut Kvarken Link som strategiskt stråk för att stärka det, av EU, prioriterade Core Network. Sedan årsskiftet 2012/2013 då Umeå kommun och Vasa stad bildade rederibolaget NLC Ferry AB/OY och köpte en ny färja som nu trafikerar sträckan har antalet passagerare ökat markant. För år 2013 väntas resandet uppgå till närmare passagerare att jämföra med lägstanivån som låg under OK att förstärka skrivningen rörande utbyggnaden av signalsystemet på järnvägen. I den Åtgärdsvalsstudie för Tvärstråket som färdigställdes september 2013 (som kommer att bli en ny bilaga 3) står "Det finns också stor potential för expansion och tillkommande trafikering på banan vid genomförande av föreslagna åtgärder, vilket har medfört svårigheter att åstadkomma relevanta samhällsekonomiska bedömningar i detta tidiga skede. I den utvärdering av prioriterade nyttor anges i åtgärdsvalsstudien olika effekter av åtgärder avseende Målet "Ökad Överflyttning av transport från väg till järnväg" Där anses att åtgärden "Dispenstrafik för tunga lastbilar" har negativ nytta för detta mål. Anser att den samhällsekonomiska bedömning som gjorts vid åtgärdsvalsstudien av Tvärstråket måste omvärderas och att den inte kan utges vara en samhällsekonomisk kalkyl. Anser att mer gods på järnväg inte kan medföra negativa nyttor. Anser att skrivningen kring utbyggnaden av signalsystemet på järnvägen bör förstärkas så att vi inte lämnar Botniabanan som en "ö" i systemet då det är viktigt att vi får ett enhetligt signalsystem som är kompatibelt i hela järnvägssystemet. OK att tona ner hänvisningar till den regionala systemanalysen från år OK att anpassa vokabulären där så upplevs naturligt. Justeringarna kan anses vara av redaktionell karaktär och, förutom skrivningen rörande Kvarkenförbindelsen, därmed kan slutföras i ett senare skede. Vill tona ner skrivningar som hänvisar till den regionala systemanalysen som gjordes på fyrlänsnivå år Anser att det är viktigt att använda samma vokabulär som i den nationella transportplanen, genom att exempelvis döpa om potter till åtgärdsomården samt säkerställa att nyckelord som t.ex. trimning, effektivisering, stråk, noder, systemtänk säkerställs att finnas med i planen. Region 8 Länsstyrelsen Västerbotten Kollektivtrafikmyndig-heten Västerbotten Regionförbundet Jämtlands län Positiva till åtgärdsvalsstudier inom områden gång- och cykelstrategier för hela länet samt att skapa bättre överblick över prioriterade stråk vad gäller gods- och persontrafik. Positiva över fokuseringen på FoU/FOI-projekt. Anser det vara av största vikt att länstransportplanen säkerställer möjligheten att tillvarata och utveckla inlandets infrastruktur med avseende på näringsliv och befolkning, som är beroende av snabba interregionala och internationella transporter. Anser att den nationella transportplanen, länstransportplanen och den regionala utvecklingsstrategin bör vara synkroniserade för att maximera effekterna för Västerbottens län, riket och EU. Anser att Region Västerbotten fört en bra dialog med länets kommuner, myndigheter och andra intressenter vid utarbetandet av förslaget. Anser att Region Västerbotten gjort ett gediget prioriteringsarbete, även om man inte instämmer i alla förslag. Delar inte förslaget om att stora investeringar på Skelleftehamnsleden ska komma sent i planperioden. Vill frigöra 25 mkr till Skelleftehamnsleden genom att lyfta ur GC-väg Forslundagymnansiet-Håkmark etapp 1 och 2 och att dessa två objekt får hanteras under potten för gång- och cykelvägar. Välkomnar förslaget om offensiv satsning på järnvägar. Anser att förslaget att öka tilldelningen till enskilda vägar är riktigt. Förutsätter att Region Västerbotten vid kommande åtgärdsvalsstudier kommer att identifiera ytterligare objekt i inlandet som till exempel Båtasvägen. Delar planförslagets beskrivning av vikten att man från nationell sida bör kunna möta upp det infrastrukturbehov som uppstår vid gruvinvesteringar. Anser att det finns behov av att korrekturläsa förslaget ytterligare för att åtgärda språk och sakfel. Bland annat rubrik som man anser verka handla om åtgärder som redan är genomförda och 6.4 som benämner Skellefteå flygplats som flygplats med statligt upphandlad trafik, vilket är felaktigt. Kollektivtrafikmyndigheten har på ett ambitiöst sätt gått igenom länstransportplanen och lämnat ett relativt stort antal förslag på justeringar och tillägg. Anser att förslaget är ambitiöst utformat med ingående beskrivningar och analyser av både nuvarande infrastruktur och framtida behov. Har inga synpunkter på prioriteringarna. Lyfter fram stråket Långsele-Nyland, som efter upprustning, skulle möjliggöra relativt snabb tågförbindelse från Östersund via Bräcke-Långsele-Nyland och via Botniabanan till Umeå. Lyfter fram betydelsen av en framtida vägförbindelse mellan Borgafjäll i Västerbottens län och Frostvikenområdet i Jämtlands län. Konstaterar samtidigt att i Regionförbundet Jämtlands egen plan har inga medel för en ny väg kunnat prioriteras inom gällande ramar. Problematiserar det förhållande att Stekenjokksvägen är stängd vintertid. Inga specifika förslag att beakta. OK till att ytterligare korrekturläsa och justera sakfel. I övrigt ingen åtgärd. Förslagen och tilläggen inarbetas i stort sett ordagrant. Avsnitt som är av resonerade Förslagen och tilläggen är i stort relevanta och huvuddelen bedöms inte vara av den art - och innebär behov av större konsekvensändringar - beaktas inte genom att skrivas arten att det krävs principiella ställningstagenden. in. De finns mer detaljerat beskrivna i den bilagda pdf-en med samtliga yttranden. Inga specifika förslag att beakta.

5 Sammanställning av inkomna remisssvar över förslag ill Länstransportplan fö Västerbottens län (5) Yttrande från Synpunkter eller förslag i huvuddrag Förslag till åtgärd med anledning av sypunkter eller förslag Kommentar Länsstyrelsen Västernorrland Anser att förslaget till stora delar harmoniserar med regeringens direktiv. Vill att planen ska lyfta fram att Ostkustbanan har stor betydelse även för Västerbottens del. Ingen åtgärd. Ostkustbanan framhålls i LTP-förslaget med skrivning på sidan 72 där det står att "Genomförandet av Norrbotniabanan och Ostkustbanan är ett måste för att möta efterfrågan på transporter från industrin i norra Sverige ". Mycket positiv till att planförslaget lyfter fram upp behovet av ett funktionellt triangelspår i Västeraspby och upprustning av stråket Långsele-Västeraspby (Nyland) på Ådalsbanan,. Svaveldirektivet, dess konsekvenser samt behov av åtgärder för att möta detta beskrivs relativt omfattande på sidan 31 i LTP-förslaget. Trafikverket region nord, del 1 Trafikverket region nord, del 2 Positiva till att implementeringen av svaveldirektivet omnämns i förslaget. Önskar en utökad skrivning om att kraftfulla insatser kommer att krävas för att detta inte ska påverka regionens näringsliv negativt. Anser att planförslaget i sin helhet bidrar till måluppfyllelsen av de transportpolitiska målen. Dock anser man att målbeskrivningen i planen kopplat till de transportpolitiska målen otydlig. Anser att planförslaget är väl genomtänkt och att prioriteringarna stämmer överens med nationella och regionala mål och att den regionala och nationella planen kompletterar varandra,. Särskilt positivt till stora satsningen på gång- och cykeltrafik samt att planen har en tydlig inriktning mot systemeffekterna av Botniabanans färdigställande. Noterar med intresse att planen följer den nya planeringsprocessen för den ekonomiska och fysiska planeringen. Bedömer att insatserna på Tvärstråket Umeå-Storuman kan vara svåra att genomföra under åren och därför bör justeras tidsmässigt i dialog med Trafikverket. Saknar en tydlig beskrivning av hur insatser för funktionshindrade avses att hanteras inom potten för "Medfinansiering av kollektivtrafikåtgärder och kollektivtrafikanläggningar". Anser att beskrivningen av miljökonsekvenserna är alltför övergripande när det gäller miljöns sannolika utveckling ifall planen inte genomförs samt att avgränsningen är alltför snäv och övergripande gällande beskrivningen av den betydande miljöpåverkan som kan uppstå när det gäller de miljöaspekter miljöbalken räknar upp. Saknar en sammanfattning av planens förhållande till andra relevanta planer och program, beskrivning av nuvarande miljöförhållanden och en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan. Rekommenderar att förtydliga beskrivningen i den särskilda sammanställning som planupprättaren enligt miljöbalken ska ta fram när planförslaget fastställs. OK att beakta möjligheten att göra smärre justeringar i samband med den redaktionella genomgången. OK att beakta möjligheten att göra smärre justeringar i samband med den redaktionella genomgången. Det finns behov av att fortsätta dialogen med Trafikverket inför fastställandet av planen våren 2014, särskilt avseende om den sammanställning Trafikverket efterlyser. Umeå universitet, del 1 Tar inte ställning till förslag om enskilda åtgärder eller deras rangordning. Däremot lämnas synpunkter på metodval, slutsatser och kommentarer på den målbild och den beskrivning som ges av Västerbotten i länstransportplanen. Nedan sammanfattas synpunkterna i yttrandet: Inga specifika åtgärder föreslås. Delar kan beaktas vid redaktionell genomgång. Mycket av kritiken av analysdelarna kan anses vara relevant. Samtidigt kan konstateras att i direktiven inför arbetet med länstransportplanen angavs en inriktning på revidering av tidigare plan. Detta har medfört att det inte varit aktuellt med några mer omfattande omarbetningar avseende analysdelarna. Uppdateringarna har därvidlag fokuserat på att justera inaktuell statistik etc. 1. Visst kartmaterial intressant. Samtidigt saknas en grundläggande statistisk beskrivning av ett antal olika faktorer. 2. Vag målbild för Västerbottens utveckling. Svår värdera planens måluppfyllelse. 3. Svag kausalitet avseende hållbar utveckling avseende det framtida transportsystemets förmåga att skapa förutsättning för boende i Västerbotten. En frågeställning som kan vara aktuell framgent är, att efter det att den nya länstransportplanen fastställts våren 2014, värdera intresset och möjligheten avsätta erforderliga resurser för att påbörja ett mer omfattande analysarbete som grund för kommande länstransportplan. Ett uppdrag att ta fram en sådan kan förväntas ges av regeringen under år 2016 eller I nutid är kopplingen mellan förbättrat transportsystem och utveckling svag. Planen kan inte visa att de förädlingsvärden som eventuellt skapas som konsekvens av planen tillfaller boende i Västerbotten. 5. Saknar steg 1- och 2 åtgärder. Är förvånad över att det inte vore möjligt att minska kapacitetsöverskott, reducera drift och eventuellt sänka hastigheten på några länkar för att förflytta resurser till mer samhällsekonomiskt betydelsefulla länkar. 6. Saknar vilja att använda samhällsekonomiska kalkyler som underlag för beslut. Om specifika objekt inte är lämpliga för samhällsekonomiska kalkyler borde dessa lyftas fram som lämpliga forskningsobjekt.

6 Sammanställning av inkomna remisssvar över förslag ill Länstransportplan fö Västerbottens län (5) Yttrande från Synpunkter eller förslag i huvuddrag Förslag till åtgärd med anledning av sypunkter eller förslag Kommentar Umeå universitet, del 2 7. Anser att analysen kring resultat av samhällsekonomiska analyser visar på bristande kunskap. 8. Pekar på att man som alternativ skulle för varje beslut redovisa vad som krävs ytterligare i samhällsekonomiska nyttor per resenär eller transport för att lönsamhet ska nås. Saknas denna kunskap anser man det lämpligt att lyfta fram behovet av detta under rubriken forskning m.m. 9. Mot bakgrund av ovan håller man inte med om att "länstransportplanen som helhet (bedöms) ge positiva effekter för samhällsekonomin." Lyfter frågan om man skulle kunna använda pengarna till andra samhällsinvesteringar eller för att sänka skatter och avgifter i stället, med större nytta. 10. Anser att resonemang kring gruvinvesteringar och vad som är företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska kostnader avseende gruvinvesteringar är felaktigt. Anser att för övrigt är märkligt att avsnitt om brukaravgifter är så kortfattat och fullständigt saknar en problematisering av detta förhållande. 11. Anser att det är för stor solagsida mot industriinvesteringar i kapitel fem. Upplever avsaknad av all beskrivande och analytiskt värde avseende måttet investeringar per invånare. Menar att analysen av tjänstesektorn och dess transportbehov saknar den kraft som läggs på industriinvesteringar och gruvor. Hade också förväntat sig tydlig koppling till regionens målsättningar om hållbar regional tillväxt. Inga specifika åtgärder föreslås. Delar kan beaktas vid redaktionell genomgång. Umeå universitet, del 3 Inlandsbanan AB 12. Kommenterar att det i avsnitt 5.2 hävdas att glesheten är en stor utmaning för länet men anser att detta inte beläggs med beräkningsunderlag. Anser att analysen skulle kunnat visa på att bristen av stor täta miljöer är länets avgörande utmaning. 13. Upplever att den plats som ges åt "Botniska korridoren" inte matchas av Kvarkenförbindelsen mellan Umeå och Vasa. Anser att det indikerar att en ovilja att försöka tänka om och optimera transportsystemet i norra Sverige märks även här. 14. Anser det beklagligt att avsnittet om forskning inte tydligare uppmärksammar och erbjuder möjligheter för den transport- och kommunikationsforskning som finns vid Umeå universitet. Anser att planen innehåller en gedigen och saklig framställning av länets förutsättningar, brister och behov och att beskrivningarna som berör Inlandsbanan i stort tycks korrekta. Vill som kompletterande upplysning lyfta fram att ett eventuellt öppnande av järnvägen Arvidsjaur-Jörn skulle få stora kapacitetshöjande effekter för Stambanan genom övre Norrland samt för Tvärbanan Storuman- Hällnäs. Inga specifika åtgärder föreslås. Delar kan beaktas vid redaktionell genomgång. Inga specifika förslag att beakta. Sveriges åkeriföretag norr Naturskyddsföreningen Västerbottens län Anser att förslagen är viktiga för industrin. Lyfter fram viktiga åtgärder som hanteras i nationell plan och som också lyfts fram i LTP-förslaget. Fråga om varför tidigare ändring av bruttovikt från 40 ton till 60 ton omnämns. Anser att planen bör revideras så att samtliga resurser satsas på att underlätta tåg-, buss- och cykeltrafik. Detta motiverat av hoten rörande klimatförändringar. Anser att största delen av pengarna i planförslaget används till ökad framkomlighet för biltrafik. Anser att miljöbedömningen är inkonsekvent då den lyfter fram satsningar på järnvägstrafik som positiva ur klimatsynpunkt, medan satsningar på biltrafik anses vara neutrala ur klimatsynpunkt. Beaktas i allmän genomgång av texten. Ingen åtgärd. NTF Västerbotten Inga synpunkter. Ingen åtgärd. Riksförbundet enskilda vägar Lyfter fram enskilda vägnätets betydelse. Inga specifika förslag att beakta. Svårt att instämma i resonemanget att planen fokuserar på att öka framkomligheten för biltrafik. De insatser som rör vägar motiveras främst ur trafiksäkerhetssynpunkt - inte ökad framkomlighet eller tillgänglighet. Väg 363 är möjligen ett undantag. Där är motiven att bibehålla tillgängligheten för vägtrafiken (bil och buss) och trafiksäkerheten likvärdiga och trafiksäkerhetsåtgärderna bedöms bidra till att behov av hastighetsnedsättningar minskar. Insatserna benämnda "Järnvägsrelaterade åtgärder", "Hållbart resande i närmiljön och "Övriga brister/utvecklingsområden" står för totalt 661,4 mkr av totalt 910,9 mkr, eller 72,6 procent. Detta kan näppeligen tolkas som att största delen av pengarna används till att öka framkomlighet för biltrafik. Österbottens förbund Anser att transportplanen kommer att stödja EU:s transport- och klimatregler väl samt att den utarbetade planen samt dess strategiska mål också är väl kopplade till Österbottens trafiksystemplan. Anser att de planerade investeringarna, tillsammans med redan realiserade projekt, förbättrar regionens tillgänglighet vad gäller både passagerar- och godstrafiken. Vidare anser man att åtgärder, särskilt i logistikcentraler och hamnar samt åtgärder för att stärka Kvarkentrafiken och vidare på E12:an, kan öka näringslivets verksamhetsbetingelser. Anser att planen ger en bra och rättvis helhetsbild av transporternas roll i utvecklingsarbetet och skapar goda förutsättningar för ett hållbart och effektivt transportsystem. Inga specifika förslag att beakta.

7 Länstransportplan Samtliga inkomna remissvar från följande: Västerbottens landsting Malå kommun Norsjö kommun Skellefteå kommun Storumans kommun Strömsund, Dorotea och Vilhelmina kommuner Umeå kommun Vilhelmina kommun Vindelns kommun Vännäs kommun Blå Vägen/E12 Alliansen Region 8 Länsstyrelsen Västerbotten Kollektivtrafikmyndigheten Västerbotten Regionförbundet Jämtlands län Länsstyrelsen Västernorrland Trafikverket region nord Umeå universitet Inlandsbanan AB Sveriges åkeriföretag norr Naturskyddsföreningen Västerbottens län NTF Västerbotten Riksförbundet enskilda vägar Österbottens förbund

8 YTTRANDE 1 (1) VLL RV2-18 Region Västerbotten Box Umeå Länstransportplan för Västerbottens län Västerbottens läns landsting har tagit del av förslag till Länstransportplan för Västerbottens län i och med att landstinget har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget. Landstinget har nedanstående synpunkter på förslaget till Länstransportplan. Allmänna synpunkter Länstransportplanens tydliga inriktning på ett hållbart samhälle samtidigt som att åtgärderna ska bidra till ökad tillväxt är positiv. Landstinget instämmer med planens fokus på att tillvarata alla nyttor och möjligheter som Botniabanan erbjuder, liksom åtgärder för att främja kollektivtrafiken och satsningar på gång- och cykelvägar. Landstinget ser positivt på att de tidigare tre potterna för kollektivtrafik har slagits ihop till två potter. Däremot har potternas storlek för kollektivtrafikåtgärder totalt sett minskat. I förslaget föreslås potterna, jämfört med nuvarande Länstransportplan, för perioden få ett minskat anslag från 15,2 Mkr till 14 Mkr och för perioden få ett minskat anslag från 19 Mkr till 14 Mkr. Detta trots att Länstransportplanen tydligt pekar ut kollektivtrafiken som viktig för länets utveckling och för ett mer hållbart samhälle. Särskilda synpunkter Landstinget anser att potterna för kollektivtrafikåtgärder minst bör ligga i nivå med de i nuvarande Länstransportplan för Västerbottens län VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Landstingsstyrelsen Peter Olofsson Ordförande Anders Sylvan Landstingsdirektör Västerbottens läns landsting Landstingshuset, Köksvägen 11, Umeå Telefon: , telefax: E-post: landstinget@vll.se Org.nr: VAT-nr: SE Bankgiro

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81 Yttrande Sida 1 av Dnr Region Västerbotten Box Umeå Ert dnr: 13RV2-18 Yttrande över förslag till länstransportplan för Västerbottens län Länsstyrelsen Västernorrland har tagit del av förslaget till länstransportplan för infrastruktur i Västerbottens län för perioden Länsstyrelsen Västernorrland är regionalt utvecklingsansvarig i länet samt planupprättande regional myndighet. Allmänt Region Västerbotten ska, i enlighet med angivet direktiv från Regeringen, genomföra en regional länstransportplan för åren Region Västerbotten fastslår i dokumentet att det görs en I ett län som Västerbotten kommer vägsystemet fortsättningsvis ha en avgörande betydelse för att ta tillvara och stärka utvecklingskraften i alla delar av länet och öka den lokala och regionala konkurrenskraften. Genom trimningsåtgärder och utveckling av det befintliga vägsystemet i viktiga pendlingstråk kan ökad trafiksäkerhet och framkomlighet åstadkommas. Vidare nämns att planen innehåller satsningar kopplade till hållbart resande i närmiljö för att förbättra förutsättningarna för klimatsmart och jämställt resande. Synpunkter Länsstyrelsen Västernorrland tycker att remissförslaget till stora delar harmoniserar med direktivet från Regeringen. Länsstyrelsen Västernorrland vill dock lyfta fram några synpunkter på remissförslaget: I kapitlet Region Västerbottens syn på det nationella transportsystemet redogörs bland annat bristerna på järnvägssystemet i stora delar av Norrland. I förslaget nämns inte kopplingen till Ostkustbanan vilket Länsstyrelsen Västernorrland saknar och anser att det har stor betydelse även för Västerbottens del, särskilt med tanke på att det i förslaget nämns om det så viktiga utbytet mellan Umeå och Örnsköldsvik. Genom att stärka stråket längs hela Norrlandskusten på sträckan (Stockholm)-Gävle- Sundsvall-Örnsköldsvik-Umeå-(Haparanda) kommer såväl Västernorrland som Västerbotten att kunna utvecklas genom större arbetsmarknads- och konsumtionsregioner. Länsstyrelsen Västernorrland Postadress: Härnösand Telefon: E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Fax:

82 Yttrande Sida 2 av Dnr Länsstyrelsen Västernorrland ser mycket positivt på att Region Västerbotten lyfter upp behovet av ett funktionellt triangelspår i Västeraspby och upprustning av Ådalsbanan, stråket Långsele- Nyland(Västeraspby) för att få full effekt av Botniabaneinvesteringen samt skapa redundans och robusthet i järnvägssystemet. Dessa investeringar skulle även innebära att koppla samman och stärka hela stråket Umeå-Örnsköldsvik-Östersund vilket kan belysas i transportplanen. Länsstyrelsen Västernorrland anser att det är positivt att implementeringen av svaveldirektivet (KOM 2011) omnämns i förslaget. Länsstyrelsen ser gärna en utökad skrivning om att kraftfulla insatser kommer att krävas framöver för att dessa förändringar inte ska påverka regionens tillväxt negativt och att de satsningar som näringslivet avser att göra ska få bästa möjliga förutsättningar och utväxling. Daniel Gustafsson Enhetschef Robert Nordevi Enheten för regional utveckling Telefon Länsstyrelsen Västernorrland Postadress: Härnösand Telefon: E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Fax:

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100 Lausunto / Utlåtande 1 (1) ÖFPL/204/ /2013 Region Västerbotten Box Umeå Utlåtande om Länstransportplan för Västerbottens län (Dnr 13RV2-18) Region Västerbotten har begärt av Österbottens förbund ett utlåtande om Länstransportplanen för Västerbottens län Österbottens förbund vill säga följande om planen: Utlåtande Österbottens förbund anser att transportplanen kommer att stöda EU:s transport- och klimatstrategier väl. Den utarbetade planen samt dess strategiska mål är också väl kopplade till Österbottens trafiksystemplan. De planerade investeringarna tillsammans med redan realiserade projekt förbättrar regionens tillgänglighet vad gäller både passagerar- och godstrafiken. Vidare kan åtgärderna öka näringslivets verksamhetsbetingelser. Speciellt projekt i logistikcentraler och hamnar samt åtgärder för att öka trafiken på Kvarken t.ex. mellan Vasa och Umeå och vidare på sträckan E12 ger goda möjligheter för länderna (Norge, Sverige, Finland och Ryssland) att öka samarbetet inom logistik och transporter. Österbottens förbund anser att planen ger en bra och rättvis helhetsbild av transporternas roll i utvecklingsarbetet. Planen skapar goda förutsättningar för ett hållbart och effektivt framtida transportsystem. Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Ann Holm planläggningsdirektör Tero Voldi trafiksakkunnig Österbottens förbund Pohjanmaan liitto PB 174 PL Vasa Vaasa Sandögatan 6 Hietasaarenkatu Vasa Vaasa Tfn Puh (06) Fax (06) info@obotnia.fi FO Y