KILAFORS - S DERHAMN PLAN

Transkript

1 Denna ritning r Trafikverkets egendom. Allt obeh rigt begagnande av ritningen beivras enligt lag. TRAFIKVERKET 6:1 1:4 1:14 1: ANSLUTS MOT BEF. V G 10: s ANSLUTS MOT BEF. V G 1: : ANSLUTS MOT BEF. V G ANSLUTS MOT BEF. GC-V G 1: :7 2: :6 ANSLUTS TILL JVG-DIKE R=70000m :1 3:53 7:2 3: ANSLUTS MOT BEF. V G s F RKLARINGAR KOORDINATSYSTEM SYSTEM I PLAN: RT90 2,5 gon V:-15 SYSTEM I H JD: RHB SP RMITT MED L NGDM TNING OCH TANGERINGSPUNKT DAGVATTENLEDNING TRUMMA, NY ELLER TG RDAD TRUMMA SOM UTG R BEF. ELLEDNING OVAN MARK BEF. ELLEDNING I MARK BEF. VATTENLEDNING BEF. DAGVATTENLEDNING BEF. TRYCKSATT SPILLVATTENLEDNING BEF. SPILLVATTENLEDNING RENSBRUNN DR NERINGSBRUNN DR NLEDNING ARBETSOMR DE BULLERSK RM KONTAKTLEDNINGSSTOLPE MED STAG- STR VA OCH NUMRERING PROJEKTERADE SL NTER INKL. LUTNINGS- PIL F R DIKE TRAKTGR NS FASTIGHETSGR NS V GKANT DATUM KONSTRUERAD AV L KARLSSON A3 7:1 1:18>4 3:13>17 1:18>3 20:1 ANSLUTS MOT BEF. V G 3:16>2 3:13>18 3:13>20 A KILAFORS - S DERHAMN PLAN V G 622, LANDAFORS SKALA 1:1000 VERSION UPPDRAGSNUMMER KONSTRUERAD AV GRANSKAD AV FASTST LLD AV DATUM FORMAT LKN A3FF Q:\_uppdrag\226456\Teknik\T\Modell\Vag 622_Omtag_2014\Ritdef\plan_622.dgn INT. GRANSKAD AV P TIDLUND UPPDRAGSANSVARIG M JONSSON SKEDE REVIDERAD SAMR DSHANDLING TEKNIKOMR DE MARK KM SKALA 1:1000 RITNINGSNR PROJEKT BANDEL RITNINGSNR F RVALTNING BLAD N STA BL REV Tyrens_mark

2 16 39' 590 Jordartskarta SEGERSTA KILAFORS Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:hhur5jozav Landa 78,71 Byn Segersta 60,85 Landafors Gäversta 78, ' 590 Jordartskarta 1: : visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta 1: : visar information ur det SGU anger som databasprodukten Jordarter 1: : I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till eller SGUs kundtjänst. Jätteblock Berg Blockrik till storblockig yta Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt Tunt eller osammanhängande ytlager av postglacial sand--grus Tunt eller osammanhängande ytlager av svallsediment Torv Älvsediment, sand Lera--silt Postglacial sand Svallsediment, grus Isälvssediment SIBO Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Morän Berg Fyllning

3

4

5

6

7

8

9 FÖRKLARING Siktkurva Gränskurvor Provet inkom: Provet siktat: Stegersta-Väg622,Sek 0/305 H25, T513, Djup 4,5-4,8 m Vikt efter torkning: Provets totala vikt: 1998,0 gram 4590,0 gram Projektnummer: Provet är en: Grusig sand Materialklass: 2 Finjord Grovjord Tjälfarlighetsklass: 1 Finjordshalt (0,063/totalt) 12,3% Passerande mängd, viktprocent Lera 100,0 % 90,0 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 0,002 Silt 0,063 Sand Grus 60 Sten FÄLT B FÄLT A 0,06 0,125 0,25 0, Fri maskvidd, mm Sand (0,063-2mm/totalt) 49,2% Grus (2-60mm/totalt) 38,5% Sten (60-200mm/totalt) 0,0% Största kornstorlek 48 mm Vattenkvot 9% d10 (0,05) extrapolerat osäkert värde d50 0,85 d60 Cu 1,78 (33,61) extrapolerat osäkert värde Permeabilitet - Hazens formel Strömningshastighet m/3mån Utfört av: Ansvarig handläggare: Sign. Datum. Tyréns AB Box SUNDSVALL ,2E-05 Medhat Al-Nasrawi Håkan Henriksson hakan.henriksson@tyrens.se Bilaga 1 Siktanalyser Sida 1 av

10 FÖRKLARING Siktkurva Gränskurvor Provet inkom: Provet siktat: Stegersta-Väg622,Sek 0/305 H25, T513, Djup 2,2-4,5 m Vikt efter torkning: Provets totala vikt: 1310,0 gram 3991,0 gram Projektnummer: Provet är en: Sandig silt Finjord Grovjord Materialklass: Tjälfarlighetsklass: 4 5A Finjordshalt (0,063/totalt) 76,6% Passerande mängd, viktprocent Lera 100,0 % 90,0 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 0,002 Silt 0,063 Sand Grus 60 Sten FÄLT B FÄLT A 0,06 0,125 0,25 0, Fri maskvidd, mm Sand (0,063-2mm/totalt) 23,0% Grus (2-60mm/totalt) 0,4% Sten (60-200mm/totalt) 0,0% Största kornstorlek 12 mm Vattenkvot 17% d10 d50 d60 Cu Permeabilitet - Hazens formel Strömningshastighet m/3mån Utfört av: Ansvarig handläggare: Sign. Datum. Tyréns AB Box SUNDSVALL (0,01) extrapolerat osäkert värde #VÄRDEFEL! 9,7E-07 Medhat Al-Nasrawi Håkan Henriksson hakan.henriksson@tyrens.se Bilaga 1 Siktanalyser Sida 2 av

11 Typkurvsmatchning 1. T601 Rör T601 står 5,0 m från pumpbrunnen. Uttaget i pumpbrunnen mättes vid flera tillfällen under provpumpningen och beräknades till ca m 3 /s, med variationer i storleksordningen 40 %. Plottade data för hela mätperioden kan ses i Figur 1. Figur 1. Avsänkningsdata för T601 under hela provpumpningsperioden (i minuter). Pumpbytet, där återhämtning hinner ske innan pumpningen återupptas kan tydligt ses i Figur 2. Ett nära stationärt tillstånd kan anses inträffa vid kurvans sista tredjedel, ungefär efter 7000 min (Figur 1). Vid fokusering på den första delen av kurvan kan tydligt ses vid vilka tidpunkter som pumpstart respektive pumpstopp inträffar vid pumpbytet. Formen på avsänkningskurvan de första 10 minuterna bedöms påverkats av brunnens lagringskapacitet. Figur 2. Avsänkningsdata för T601 under de första 300 min. Tiden för pumphaveri respektive återstart kan tydligt ses. För att kunna göra utvärdering med typkurvsmatchning med Theis type curve har de första 15 minuterna av pumpningsförfarandet använts. Därefter har återhämtningsdelen där pumphaveri inträffat klippts bort och nästföljande avsänkning använts för utvärdering. En korrigering av pumptider har därmed varit nödvändig för att kunna använda kurvan från ca 100 minuter och framåt. Matchning med Theis type curve utfördes sedan enligt Carlsson/Gustavsson 1984 (Figur 3).

12 Figur 3. Matchpunktens placering vid typkurvsmatchning för T601. Tid för matchpunkt = 5 min. Avsänkning vid matchpunkt = 0,17 m. Beräkning av transmissiviteten sker enligt: =, Beräkning: =,, = m 2 /s Beräkning av magasinskoefficient, S: S = Beräkning: ( ) / =, =

13 2. T507 Rör T507 står ca 43 m från pumpbrunnen. Plottade data för hela mätperioden finns i Figur 4. Figur 4. Avsänkningsdata för T507 under hela provpumpningsperioden (i minuter). Pumpbytet, där återhämtning hinner ske innan pumpningen återupptas kan tydligt ses i Figur 5. Ett nära stationärt tillstånd kan anses inträffa vid kurvans sista tredjedel, ungefär efter 7000 min (Figur 4). Vid fokusering på den första delen av kurvan kan tydligt ses vid vilka tidpunkter som pumpstart respektive pumpstopp inträffar vid pumpbytet. De första 10 minuterna bedöms vara påverkade av brunnens lagringskapacitet. Figur 5. Avsänkningsdata för T507 under de första 400 min. Tiden för pumphaveri respektive återstart kan tydligt ses. För att kunna göra utvärdering med typkurvsmatchning med Theis type curve har de första 15 min av pumpningsförfarandet använts. Därefter har återhämtningsdelen där pumphaveri inträffat klippts bort och nästföljande avsänkning använts för utvärdering (Figur 6). En korrigering av pumptider har

14 därmed varit nödvändig för att kunna använda kurvan från ca 100 minuter och framåt. Matchning med Theis type curve har sedan utförts enligt Carlsson/Gustavsson 1984 (Figur 7). Figur 6. Första delen av provpumpningskurvan efter modifiering för pumphaveri/pumpbyte. Figur 7. Matchpunktens placering vid typkurvsmatchning för T507. Tid för matchpunkt = 13 min. Avsänkning vid matchpunkt = 0,055 m.

15 Beräkning av transmissiviteten sker enligt: =, Beräkning: =,, = m 2 /s Beräkning av magasinskoefficient, S: S = Beräkning: ( ) / = = T503 Rör T503 står ca 70m från pumpbrunnen. Plottade data för hela mätperioden finns i Figur 8. Figur 8. Avsänkningsdata för T503 under hela provpumpningsperioden(i minuter). Effekterna av pumphaveriet kan inte ses i detta rör, sannolikt på grund av avståndet till pumpbrunnen. Någon korrigering för pumphaveriet har därför inte gjorts. Matchning med Theis type curve utfördes enligt Carlsson/Gustavsson 1984 (Figur 9).

16 Figur 9. Matchpunktens placering vid typkurvsmatchning för T503. Tid för matchpunkt = 180 min. Avsänkning vid matchpunkt = 0,045 m. Beräkning av transmissiviteten sker enligt: =, Beräkning: =,, = m 2 /s Beräkning av magasinskoefficient, S: S = Beräkning: ( ) / =, =

17 4. T203 Rör T203 står ca 140 m från pumpbrunnen. Plottade data för hela mätperioden finns i Figur 10. Figur 10. Avsänkningsdata för T203 under hela provpumpningsperioden (i minuter). Effekterna av pumphaveriet kan inte ses i detta rör, sannolikt på grund av avståndet till pumpbrunnen. Någon korrigering för pumphaveriet har därför inte gjorts. Matchning med Theis type curve utfördes enligt Carlsson/Gustavsson 1984 (Figur 11). Figur 11. Matchpunktens placering vid typkurvsmatchning för T203. Tid för matchpunkt = 320 min. Avsänkning vid matchpunkt = 0,042 m. Beräkning av transmissiviteten sker enligt: =,

18 Beräkning: =,, = m 2 /s Beräkning av magasinskoefficient, S: S = ( ) / Beräkning: =, =

19 Avstånd-avsänkningsanalys En avstånd-avsänkningsanalys har utförts för 4 olika tidpunkter över provpumpningen. Regressionslinje har även anpassats och R 2 - värden redovisas i figurerna 1-4. Avstånd-avsänkning 300min 0,6 0,4 0,2 0 R² = 0,9709 y = -0,3268x + 0, Avståndavsänkning 300min Linjär (Avståndavsänkning 300min) Figur 1. Avstånds-avsänkningsdiagram. Y-axeln representerar avsänkning i meter och x-skalan avståndet till pumpbrunnen i logskala (1 motsvarar 10 m, 2 motsvarar 100 m, 3 motsvarar 1000 m). Avstånd-avsänkning 600min 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 y = -0,323x + 0,6779 R² = 0, Avståndavsänkning 600min Linjär (Avståndavsänkning 600min) Figur 2. Avstånds-avsänkningsdiagram. Y-axeln representerar avsänkning i meter och x-skalan avståndet till pumpbrunnen i logskala (1 motsvarar 10 m, 2 motsvarar 100 m, 3 motsvarar 1000 m). Avstånd-avsänkning 1000min 0,6 0,4 0,2 0 y = -0,3251x + 0,7025 R² = 0, Avståndavsänkning 1000min Linjär (Avståndavsänkning 1000min) Figur 3. Avstånds-avsänkningsdiagram. Y-axeln representerar avsänkning i meter och x-skalan avståndet till pumpbrunnen i logskala (1 motsvarar 10 m, 2 motsvarar 100 m, 3 motsvarar 1000 m).

20 Avstånd-avsänkning 5000min 0,8 0,6 0,4 0,2 0 y = -0,4372x + 0,9489 R² = 0, ,5 1 1,5 2 2,5 Avståndavsänkning 5000min Linjär (Avståndavsänkning 5000min) Figur 4. Avstånds-avsänkningsdiagram. Y-axeln representerar avsänkning i meter och x-skalan avståndet till pumpbrunnen i logskala (1 motsvarar 10 m, 2 motsvarar 100 m, 3 motsvarar 1000 m). Utefter plottad regressionslinje med högst R 2, 5000 min, utförs beräkning av transmissivitet enligt formeln (Carlsson, Gustavsson, 1984): = 0,366 Där Q är pumpat flöde i m 3 /s och Δs är avsänkningen per logaritmcykel, utvärderat från diagrammen. Δs bedöms utefter figur 4 vara 0,44m. Beräkningen följer: =,, = m 2 /s Efter att T beräknats kan även magasinskoefficienten, S uppskattas (Carlsson, Gustavsson, 1984): = 135 ( ) Där tmin är tiden för utvärderingen, 5000 min, och Xintercept(m) är avståndet för skärningen mellan den extrapolerade avsänkningskurvan och avståndsaxeln (Δs = 0) i Figur 20. Beräkningen följer: =, = 2

21 Thiems brunnsekvation för stationärt tillstånd Då näst intill stationärt tillstånd verkar uppnåtts för T601 och T507 vid provpumpningens sista tredjedel, används Thiems brunnsekvation som jämförelseberäkning av transmissiviteten. För att kunna använda denna formel behövs plushöjderna på grundvattennivån i rören samt pumpbrunnen. Nivåerna framgår av Tabell 1 och Figur 1. Tabell 1. Nivåer och avstånd för pumpbrunn och grundvattenrör. Brunn/rör Nivå rörtopp (m) Nivå grundvattenyta stationärt tillstånd (m) Avstånd till pumpbrunn (m) Avstånd brunnsöverkantpumpnivå (m) T513(brunn) +52,7 +49,4-3,3 T ,7 +52, T ,1 +51,7 5 - Figur 1. Borrhålsritningar över brunn och grundvattenrör. Beräkningen ser ut som (Carlsson/Gustavsson 1984): = 2 (h507 h601) ln å 507 å 601 Q är sedan tidigare känt som m 3 /s. h507 respektive h601 är grundvattenytans nivå i respektive rör. Avstånd 507 respektive avstånd 601 är avståndet till pumpbrunnen för respektive rör. Beräkningen blir följaktligen:

22 = (,, ) ln = m 2 /s

23 Beräkning av influensradie samt inflödande volym R0 influensradien, beräknas med formeln för beräkning av influensområdet vid pseudostationärt tillstånd enligt: ö ä å ( ) R 0 = De tidigare beräknade transmissiviteterna och magasinskoefficienterna kan ses i tabell 1. Tiden för pseudostationärt tillstånd har uppskattats till ca 7000min. Tabell 1. Resultat från utvärdering av provpumpning. Punkt Beräkningsmetod Transmissivitet Magasinskoefficient T601 Theis typkurva 3*10-5 2*10-3 T507 Theis typkurva 1*10-4 2*10-4 T503 Theis typkurva 1*10-4 3*10-3 T203 Theis typkurva 1*10-4 5*10-4 T601,T507 Thiem, stationärt tillstånd 3* T601,T507, T503, T203 Avståndavsänkningsanalys Medelvärde (lognormalfördelat) 6*10-5 2*10-3 6*10-5 1*10-3 R 0 = ) = 238m Beräkning av den inflödande volymen som i permanentskedet sker vid en avsänkning om 7,5 m görs med Thiems brunnsekvation: = 2 h Där T är transmissivitet i m 2 /s, Q är pumpflöde i m 3 /s, h är avsänkningen i pumpbrunnen i meter, R 0 är influensradien i meter och r w är vägportens radie. h sätts till 7,5m. r w sätts till 10m. Därefter bryts pumpflödet ut ur Thiems brunnsekvation enligt: 2 h =

24 Beräkningen blir följaktligen: =, = 8, m 3 /s Detta innebär ett inflöde om ca 0,9 l/s. Utseendet hos avsänkningstratten beräknas sedan med Thiems brunnsformel: = 2 Där s är avsänkningen i meter vid avståndet r, T är transmissiviteten i m 2 /s, R 0 är influensradien, Q är pumpflödet i m 3 /s och r är avståndet i meter från trågcentrum. Avsänkningstrattens utseende beräknas med följande formel: = 8, Plottas avsänkningen som funktion av avståndet ser grafen ut som figur Avstånd-avsänkning Avstånd(m) Avstånd-avsänkning 6 7 Avsänkning (m) Figur 1. Avsänkning som funktion av avståndet från trågcentrum.

25 N