RAPPORT DAGVATTENUTREDNING JÖNKÖPINGS KOMMUN MUNKSJÖSTADEN ETAPP Upprättad av: Stefan Wallin

Transkript

1 RAPPORT DAGVATTENUTREDNING JÖNKÖPINGS KOMMUN MUNKSJÖSTADEN ETAPP Upprättad av: Stefan Wallin ÅF-Infrastructure AB, Herkulesvägen D, Herkulesvägen D, SE-3 03 Jönköping Sweden Phone , Registered office in Stockholm, Corp. id , VAT SE82030 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page ()

2 RAPPORT Innehållsförteckning BAKGRUND... 2 UPPDRAGSBESKRIVNING Planområdet Allmän platsmark Underlag FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING Specifikationer från kommunala instanser Miljökvalitetsnorm för vatten Riktvärden dagvatten Allmänna riktlinjer dagvatten... 8 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Markanvändning Geoteknik Befintliga ledningar El, tele, fjärrvärme Spill-, vatten Dagvatten Recipient... 9 OMRÅDESBESKRIVNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Planerade ytor Avriningskoefficienter och avrinningshastigheter Klimatfaktorer Munksjöstaden, Etapp Dimensionerande flöde efter exploatering Dimensionerande flöde i utloppspunkterna....3 Stora regn... 2 DAGVATTENFÖRORENINGAR Förutsättningar och antaganden Schablonvärden Markslag och deltagande ytor Beräkningar Föroreningsbelastning DAGVATTENSYSTEM Allmänt Alternativ Alternativ Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page 2 ()

3 RAPPORT 7.2 Förslag på omhändertagande av dagvatten från allmän platsmark Plattytor Markmagasin/Trädgropar Markmagasin/Rör alternativt platsgjutet magasin Svackdiken Öppna avvattningsstråk Utlopp till recipient Förslag på omhändertagande av dagvatten från kvartersmark Plattytor Grönytor Tak med sedum... 8 FORTSATT PROJEKTERING... Bilagor Bilaga, Utredningsområde Bilaga 2A, Förslag på ledningsdragning och utlopp i Munksjön. Bilaga 2B, Förslag på ledningsdragning och utlopp i Munksjön. Bilaga 3, Beräkningar inom kvartersmark Bilaga, Jordartskartan Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page 3 ()

4 RAPPORT Reviderings historia Ver. Text datum Sign. datum Sign. Gransk Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page ()

5 RAPPORT Jönköpings Kommun Dagvattenutredning, Munksjöstaden Etapp 2 Kund: Tolust Exploatering AB Box 27 2 Jönköping Konsult: ÅF Infrastructure AB Herkulesvägen D 3 03 Jönköping Kontaktpersoner: Kund: Tommy Fritz, tel , tommy@tosito.se Konsult: Stefan Wallin, tel , stefan.wallin@afconsult.com Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page ()

6 RAPPORT BAKGRUND ÅF Infrastructure har på uppdrag av Tolust Exploatering gjort en dagvattenutredning för planterat exploateringsområde för Munksjöstaden etapp 2. Området är i sydvästra delen av Munksjön. Området är ca 9, ha och består idag av i huvudsak av grusytor och ett fåtal byggnader. Bild från Blandstadsprogram, Nyrens Tidigare har området varit bebyggt med lager och tillverkning av papper. Utredningen omfattar följande delar: Alternativstudie för dagvattenhantering inom planerat område Principlösning för dagvattensystem inom planerat område Spill och vattenledningsnät behandlas ej i denna utredning. 2 UPPDRAGSBESKRIVNING Syftet med denna utredning är att översiktligt visa på framtida dagvattenflöden inom planområdet samt att ge förslag på placeringar av fördröjning/reningsanläggningar. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page ()

7 RAPPORT 2. Planområdet Det nya exploateringsområdet är ca 9, ha stort och sträcker sig ifrån befintligt verksamhetsområde i norr (Munksjö AB) till området mot syd. I öst avgränsas området mot Munksjön, mot öster befintliga Barnarpsgatan och Munksjöstaden Etapp. 2.2 Allmän platsmark De delar som innefattas av allmän platsmark är de gator och torg som innefattas av planområdet. 2.3 Underlag Blandstadsprogram för Munksjö-Jönköping Digitala kartor samt höjdsättning Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Vattenmyndigheterna Dagvattenpolicy med handlingsplan (Jönköpings kommun) Svenskt vatten P90, P0, P0 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING 3. Specifikationer från kommunala instanser Detta underlag skall ge planprogrammet möjlighet att belysa problemet med dagvattenhanteringen. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page 7 ()

8 RAPPORT 3.2 Miljökvalitetsnorm för vatten EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 200 och benämns i Sverige för Vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av länder och kommuner. Vattnens (vattenförekomsternas) nuvarande ekologiska status, dvs dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnormen god status år 20. En miljö-kvalitetsnorm uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt och har karaktären mål och framåtsyftande. Miljökvalitetsnormer är inte definitiva. Munksjön, som är recipienten för dagvattnet från Munksjöstaden, benämns i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) som: Vattenförekomst EU_CD: SE Där bedöms ån ha otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status Kvalitetskravet är att klara god ekologisk status 202 och god kemisk status 20. Dessutom är Munksjön en del av Vätterns avrinningsområde och dricksvattentäkt för b.la. Jönköpings, Motala, Vadstena, Skövde kommun. Cirka får sitt dricksvatten från Vättern idag. 3.3 Riktvärden dagvatten Nationellt finns inga fastslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten. 3. Allmänna riktlinjer dagvatten Jönköpings kommun har fastställt en dagvattenpolicy Dagvattenpolicyn anger hur dagvatten inom planlagda, bebyggda områden ska hanteras för allmän, samfälld och privat mark. Mål och åtgärder ska beaktas i nybyggnation samt vid ombyggnader och underhåll utifrån gällande lagstiftning och så långt som det är tekniskt, ekonomiskt och juridiskt möjligt. I befintliga områden får anpassningar göras till rådande förhållanden. Hanteringen av dagvatten ska ske på ett sätt som... medför minsta möjliga störning på människors hälsa och på miljön i vatten och mark minimerar risken för skador på byggnader och anläggningar berikar bebyggelsemiljöerna och synliggör vattenprocesserna BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN. Markanvändning Se 2..2 Geoteknik Inga geotekniska undersökningar är medtagna i denna utredning. I samband med detaljprojekteringen av magasin/dammar och ledningar bör geotekniska utredningar och undersökningar göras för att kontrollera b.la. stabilitet till vägar och GC-vägar. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page 8 ()

9 RAPPORT Under stora delar av planområdet är det enligt SGU jordartskarta utfyllnadsområden. Se Bilaga Jordartskartan.3 Befintliga ledningar.3. El, tele, fjärrvärme Inga ledningsunderlag inhämtade..3.2 Spill-, vatten Inga ledningsunderlag inhämtade. Spill och vatten finns framdraget till Munksjöstadens etapp..3.3 Dagvatten Inga ledningsunderlag inhämtade. Dagvatten finns från Torpa och genom Munksjöstadens etapp med utlopp i Munksjön. Dessutom finns troligen takavvattning för det stora magasinet som finns kvar inom planområdet. Dessa ledningar förutsätt i denna utredning ansluta till nya ledningar i framtiden men med samma recipient. Recipient Munksjön och Vättern tippar. I framtiden behövs, för de lägst belägna områdena, som i detta fall det blivande Munksjötorgets kaj höjas. Därigenom behöver dagvatten och dränvatten från de lägst belägna områdena, som är belägna med marknivåer mellan +9 och +90, behöva pumpas till Munksjön. Planeringsreferens är vattennivå i Munksjön på minst +90,3 (RH2000), för framtida klimatförändningar. OMRÅDESBESKRIVNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR. Planerade ytor Det nya exploateringsområdet är ca 9 ha stort och sträcker sig ifrån befintligt verksamhetsområde i norr (Munksjö AB) till området i norr Se Bilaga.. Avriningskoefficienter och avrinningshastigheter Avrinningskoefficienten är ett uttryck för hur stor del av nederbörden som avrinner efter förluster genom avdunstning, infiltration och absorption av växtligheten eller genom magasinering i markytans ojämnheter. Genom att multiplicera arean för en yta med respektive avrinningskoefficient erhålls den reducerade arean, Ared. Avrinningskoefficienten har alltid ett värde mellan 0 och och ju högre värde desto större andel av vattnet rinner av från ytan efter ett regn. Det finns rekommenderade avrinningskoefficienter, dels för olika yt-typer och dels för olika bebyggelsetyper. För bebyggelsetyper används begreppet sammanvägd avrinningskoefficient. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page 9 ()

10 RAPPORT..2 Klimatfaktorer I Svenskt Vatten P0 redovisas framtida nederbördsökning tolkat av SMHI. Man pratar om ökningar på -30 % i slutet av detta århundrade (tab..2 i P0). För Svealand 0-20 %. Flödesberäkningarna nedan för framtida förhållanden redovisas även med ett påslag (en klimatfaktor) på regnintensiteterna på %..2 Munksjöstaden, Etapp 2 Genom mätning på digitala kartor och ortofoton har befintliga ytor enligt tabell. uppmätts. Tabell :. Befintliga ytor. Inga rekommendationer eller önskemål kring dimensionering av dagvatten finns. I denna utredning använder vi ovanstående flöden för området..2. Dimensionerande flöde efter exploatering Tabell.2 nedan visar vilka totala flöden med olika återkomsttider ger upphov till för planområdet. Beräkningarna är utförda för regn med 0 minuters varaktighet. Tabell :2. Totala genererade flöden för 0-minuters regn vid olika återkomsttider. Ingen klimatfaktor. Efter exploatering. Ovanstående flödesberäkning är för konventionellt tak (dvs utan grönt tak), dessutom en fördelning av plattor/asfalt på gator till 30/70%. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page 0 ()

11 RAPPORT Tabell :3. Totala genererade flöden för 0-minuters regn vid olika återkomsttider. Med % justering för framtida klimatförändringar. Efter exploatering. Vid jämförelse av tabellerna. och.3 så skulle man behöva fördröja ca 29 l/s om man utgår ifrån befintligheterna innan rivningsarbeten påbörjats..2.2 Dimensionerande flöde i utloppspunkterna Flödesberäkningar med hänsyn till rinntiden på 0 minuter, med och utan påslagen klimatfaktor, redovisas i tabell : och :. Flödena är då beräknade i och st målpunkter (Utlopp - (alt ) och Utlopp - (alt 2) för de olika alternativen). Tabell :. Dim. flöde för 0-minuters regn vid olika återkomsttider. Ingen klimatfaktor. Efter exploatering. Dim. flöde är totalflöde. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page ()

12 RAPPORT Tabell :. Dim. flöde för 0-minuters regn vid olika återkomsttider. % påslag för framtida klimat. Efter exploatering. Dim. flöde är totalflöde..3 Stora regn Även om renings- och fördröjningsåtgärder dimensioneras till att omhänderta ett regn med återkomsttid upp till 0 år måste en situation med en betydligt större nederbörd (00 år) kunna hanteras. Detta ställer framförallt krav på höjdsättning inom kvartersmark och gatumark. Större ytliga dagvattenflöden och dagvattenansamlingar inom planområdet kan innebära risk för erosion, risk för människor, djur, fordon och byggnader. En så säker avledning och magasinering av en extrem nederbördssituation bör möjliggöras på ett tidigt stadium genom att inom hela avrinningsområdet studera och planera höjdsättning på gator och kvartersmark och identifiera stråk och områden där stora vattenmängder skulle kunna hanteras på ett säkert sätt. Inom det aktuella området finns Munksjön som en sort möjlighet för breddning vid stora regn. Om man anlägger magasin med möjligheter att omhänderta normala regn som också innehåller de mesta partiklar och orenheter. Detta skulle medföra att man då måste dimensionera erosionsskydd och vägar vattnet tar vid händelse av storskaliga regn inom området. DAGVATTENFÖRORENINGAR Inga beräkningar map. dagvattenföroreningar är gjorda.. Förutsättningar och antaganden -.. Schablonvärden - Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page 2 ()

13 RAPPORT..2 Markslag och deltagande ytor -.2 Beräkningar -.3 Föroreningsbelastning - 7 DAGVATTENSYSTEM 7. Allmänt Planerat område lutar kraftigt ner mot Munksjön i väst-östlig riktning. I denna utredning har två alternativ tagits fram, se Bilaga 2A och 2B. Båda alternativen innebär att dagvatten leds till Munksjön som recipient, däremot så är utsläppspunkterna beroende på höjdsättningen på gator och torg. 7.. Alternativ Innebär att: Kvarter K, K2, K, K, K, K7, K8, K9 och K2 leds ut till lägsta punkten vid utloppet vid sydöst i området. Kvarter K3 och Munksjötorget leds ut i Munksjön i endera ett eller två utlopp vid befintlig kaj. Kvarter K0 och K leds ut i södra delen av området. Alternativt så kan man koppla ihop utlopp och 2, detta beroende på lösning med oljeavskiljning. Om dagvattendammar skall anläggas är dessa bästa att anlägga vid södra delen av planområdet. Underjordiska magasin föreslås anläggas vid de gator som går i nordsydlig riktning där höjdsättningen på gatorna är bra för att ha underjordiska magasin. Oljeavskiljning kan ske innan utlopp i anslutning till utloppen, se kap Alternativ 2 Innebär att: Kvarter K, K2, K, K, K, K7, K8 och K9 leds ut till lägsta punkten vid utloppet vid sydöst i området. Kvarter K3 och Munksjötorget leds ut i Munksjön i endera ett eller två utlopp vid befintlig kaj. Kvarter K0 och K leds ut i södra delen av området. Kvarter K2 leds ut i södra delen av området. Alternativt så kan man koppla ihop utlopp och 2, detta beroende på lösning med oljeavskiljning. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page 3 ()

14 RAPPORT Om dagvattendammar skall anläggas är dessa bästa att anlägga vid södra delen av planområdet. Underjordiska magasin föreslås anläggas vid de gator som går i nordsydlig riktning där höjdsättningen på gatorna är bra för att ha underjordiska magasin. Oljeavskiljning kan ske innan utlopp i anslutning till utloppen, se kap Förslag på omhändertagande av dagvatten från allmän platsmark 7.2. Plattytor Att på gångytor/trottoar använda sig utav pallytor för att kunna infiltrera delar av dagvattnet genom fogarna. På parkeringsytor använda sig utav typ gräsarmering för att kunna infiltrera inom allmän platsmark Markmagasin/Trädgropar Dimensioneras för de första mm regn. Beroende på uppfyllningens beskaffenhet så kan man tillgodoräkna sig ytterligare infiltration om dessa massor utförs med bergkross eller likvärdigt material. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page ()

15 RAPPORT Markmagasin/Rör alternativt platsgjutet magasin Detta system föreslås användas på de gator som sträcker sig nord-sydligt. För att få en fördröjning av dagvattnet, samt genom en strypning till dagvattenledningen som fördelar ut dagvattnet till recipienten under en längre tid. I dessa magasin får man även en sedimentering av fasta partiklar Svackdiken I anslutning till Kvarter 9 och 2 på östra sidan kan man med fördel anlägga svackdiken, i dessa kan även viss oljeavskiljning ske samt fastläggning av fasta partiklar ske Öppna avvattningsstråk Alternativ till svackdiken kan vara öppna avvattningsstråk i anslutning till Kvarter 9 och 2 på östra sidan, i dessa kan även viss oljeavskiljning ske samt fastläggning av fasta partiklar. Dessa kan med fördel kopplas till dagvattenledningen som innan utflöde till recipient föregår en eventuell rening Utlopp till recipient Innan utlopp till recipient bör någon typ av oljeavskiljning och fördröjning ske, samt möjlighet till uppföljning och provtagning. Detta gäller samtliga utlopp EcoVault Detta kan ske beroende på dagvattenlösningen inom området med EcoVault om ingen eller liten fördröjning sker innan dagvattenmagasin. För alternativ så skulle det behövas för utlopp, 2 samt. För alternativ, 2, samt. Man kan även sammankoppla utlopp och 2 vid denna lösning. Beroende på höjdsättning så kan det krävas en separat eller mindre modul för utlopp Hydrosystem Denna lösning behöver ett jämnt flöde över filtren för att fungera optimalt, det betyder att en flödesreglering måste ske innan inlopp till filterlösning som måste dimensioneras separat. För alternativ och 2 så gäller att denna lösning kan appliceras på samtliga utlopp. Man kan även sammankoppla utlopp och 2 vid denna lösning. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page ()

16 RAPPORT Oljeavskiljare klass Vid oljeavskiljare klass så kan man dimensionera dessa för normalt regn, dvs 0 års regn. Och sedan anser man att dagvattnet är rent efter first fluch, och då har man en bypass för resterande flöde. Men med denna lösning behöver man fördröjning alternativt uppdimensionerade oljeavskiljare vid de olika utloppen till recipienten Filter i dagvattenbrunnar I dagvattenbrunnar kan man installera filler som tar omhand tungmetaller och oljor. Dessutom med sandfång i dessa brunnar så kan man hantera fasta partiklar till viss del. 7.3 Förslag på omhändertagande av dagvatten från kvartersmark 7.3. Plattytor Att på gångytor/trottoar använda sig utav pallytor för att kunna infiltrera delar av dagvattnet genom fogarna Grönytor På innegården endera utföra planeringar alternativt gräsytor med genomsläppliga jordar som sedan uppsamlas i dränledningar. Detta medför ett trögt system som minskar den direkta avrinningen till dagvattenledningarna Tak med sedum Att anlägga sedumtak är ett bra sätt att minska det direkta flödet till dagvattenledningarna samt att det kan ha ett estetiskt mervärde. Gröna tak kan magasinera ca 0 mm av nederbörden vid enskilda regntillfällen. 8 FORTSATT PROJEKTERING Med kombination av föreslagna lösningar bedöms att rening av dagvatten kommer att kunna uppfyllas för att minimera påverkan på recipient. Vid fortsatt detaljprojektering måste man tänka på den slutgiltiga produkten även i ett drift och underhålls perspektiv för att få till en fullgod lösning som skall hålla många år. Date: 0/0/20 Dagvattenutredning_Munksjöstaden_Etapp 2 med MBs synpunkter Page ()

17 NÄTSTN PUMPSTN NÄTSTN NÄTSTN NÄTSTN HPL HPL KAJTORN

18 NÄTSTN PUMPSTN NÄTSTN NÄTSTN NÄTSTN HPL HPL KAJTORN

19 NÄTSTN PUMPSTN NÄTSTN NÄTSTN NÄTSTN HPL HPL KAJTORN

20 Bilaga 3 Sidan Innan Exploatering, K Naturmark 0,03 0, 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0,0 0,9 0, Asfalterade ytor 0,20 0,8 0, 23 3 Totalt 0,27 0,20 2 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0, 0,7 0, Takytor 0, 0, 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,27 0, l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0, 0,7 0, Takytor 0, 0,9 0, 23 3 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,27 0,22 7 l/s

21 Bilaga 3 Sidan 2 Innan Exploatering, K2 Naturmark 0,0 0, 0,00 23 Plattytor 0,00 0, Takytor 0,07 0,9 0, Asfalterade ytor 0,8 0,8 0, 23 3 Totalt 0,30 0,2 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K2 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,2 0,7 0, Takytor 0,8 0, 0,08 23 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,30 0, l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K2 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,2 0,7 0, Takytor 0,8 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,30 0,2 2 7 l/s

22 Bilaga 3 Sidan 3 Innan Exploatering, K3 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0, 0,9 0, 23 3 Asfalterade ytor 0,08 0,8 0,0 23 Totalt 0,2 0,2 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K3 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,09 0,7 0,08 23 Takytor 0, 0, 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,2 0, l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K3 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,2 0,7 0, Takytor 0,8 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,30 0,2 2 8 l/s

23 Bilaga 3 Sidan Innan Exploatering, K Naturmark 0,02 0, 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0,03 0,9 0, Asfalterade ytor 0,8 0,8 0, 23 3 Totalt 0,23 0,7 37 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,08 0,7 0, Takytor 0, 0, 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,2 0,07-23 l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,08 0,7 0, Takytor 0, 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,2 0,8 37 l/s

24 Bilaga 3 Sidan Innan Exploatering, K Naturmark 0,03 0, 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0,07 0,9 0, Asfalterade ytor 0,9 0,8 0, Totalt 0,29 0,22 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,2 0,7 0, Takytor 0,8 0, 0,08 23 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,30 0, l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,2 0,7 0, Takytor 0,8 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,30 0,2 2 l/s

25 Bilaga 3 Sidan Innan Exploatering, K Naturmark 0,0 0, 0,00 23 Plattytor 0,00 0, Takytor 0,02 0,9 0,08 23 Asfalterade ytor 0, 0,8 0, Totalt 0,8 0, 2 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0,8 0, 0,08 23 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,8 0,02-20 l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0,8 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,8 0, 3 l/s

26 Bilaga 3 Sidan 7 Innan Exploatering, K7 Naturmark 0,0 0, 0,00 23 Plattytor 0,00 0, Takytor 0,2 0,9 0, Asfalterade ytor 0,7 0,8 0, Totalt 0,33 0,2 3 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K7 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0, 0,7 0, Takytor 0,8 0, 0,08 23 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,33 0, l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0, 0,7 0, Takytor 0,8 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,33 0,2 3 l/s

27 Bilaga 3 Sidan 8 Innan Exploatering, K8 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0,0 0,9 0, Asfalterade ytor 0,22 0,8 0, Totalt 0,32 0,27 7 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K8 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0, 0,7 0, Takytor 0,7 0, 0,07 23 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,32 0,2 2-3 l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K8 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0, 0,7 0, Takytor 0,7 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,32 0,2-2 l/s

28 Bilaga 3 Sidan 9 Innan Exploatering, K9 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0, 0,9 0, Asfalterade ytor 0,20 0,8 0, 23 3 Totalt 0,3 0,30 3 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K9 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0, 0,7 0, Takytor 0,9 0, 0,09 23 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,3 0, l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K9 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0, 0,7 0, Takytor 0,9 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,3 0,28-2 l/s

29 Bilaga 3 Sidan 0 Innan Exploatering, K0 Naturmark 0,20 0, 0,09 23 Plattytor 0,0 0,7 0,07 23 Takytor 0,9 0,9 0, Asfalterade ytor 0,2 0,8 0, Totalt 0,70 0,3 9 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K0 Naturmark 0,2 0, 0,02 23 Plattytor 0,2 0,7 0, Takytor 0,20 0, 0,02 23 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,70 0, l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K0 Naturmark 0,2 0, 0,02 23 Plattytor 0,2 0,7 0, Takytor 0,20 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,70 0, l/s

30 Bilaga 3 Sidan Innan Exploatering, K Naturmark 0,03 0, 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0,3 0,9 0, Asfalterade ytor 0,9 0,8 0, Totalt 0,3 0,27 8 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,7 0,7 0, Takytor 0,8 0, 0,08 23 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,3 0, l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,7 0,7 0, Takytor 0,8 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,3 0, l/s

31 Bilaga 3 Sidan 2 Innan Exploatering, K2 Naturmark 0,0 0, 0, Plattytor 0,00 0, Takytor 0,02 0,9 0,08 23 Asfalterade ytor 0,23 0,8 0, Totalt 0,3 0,2 Efter exploatering med anläggning av Gröna Tak, K2 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,7 0,7 0, Takytor 0,8 0, 0,08 23 Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,3 0, 29 - l/s Efter exploatering utan anläggning av Gröna Tak, K2 Naturmark 0,00 0, Plattytor 0,7 0,7 0, Takytor 0,8 0,9 0, Asfalterade ytor 0,00 0,8 0, Totalt 0,3 0,28 0 l/s

32 Dalvik Jönköping 0 häll 9' 0 Jordartskarta TRÅNGHALLA KAXHOLMEN :2 000 : Skänkeberg JÖNKÖPING Mariebo Jordartskarta :2 000 :0 000 visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta :2 000 :0 000 visar information ur det SGU anger som databasprodukten Jordarter :2 000 : I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till eller SGUs kundtjänst. 88, Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:oxjgaviw3 Torpa Gräshagen Urberg Lerig morän Tunt eller osammanhängande ytlager av morän Sandig morän Mossetorv Kärrtorv Strömsholm Haga Gyttja Svämsediment, ler--silt Svämsediment, sand Postglacial finsand Ljungarum Tokarp Postglacial sand Svallsediment, grus Glacial lera Glacial silt 9' så n be rg Sveriges geologiska undersökning (SGU) Ta Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,2 0, 0, 0,8 Skala :2 000 Isälvssediment,0 km Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Isälvssediment, sand Moränlera Sandig-siltig morän Urberg Fyllning

33 häll Dalvik Skänkeberg Jönköping ' Jordartskarta TRÅNGHALLAKAXHOLMEN JÖNKÖPING Mariebo Torpa 88, Kartläggningen har skett med olika metoder och skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från :2 000 till : Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom kartan, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har delats in i olika karttyper (2 ) i täckningskartan. Gemensamt för alla karttyper är att jordartsobservationerna i fält i huvudsak görs på ca en halv meters djup, dvs. under matjord och jordmån. Informationen bygger på kartläggningar som påbörjades på 90-talet och pågår än idag. Den tidiga informationen har digitaliserats från tryckta kartunderlag. Resultatet från många kartläggningar har publicerats som tryckta kartor inom SGUs serier Ae, Ak och K och till dessa finns ofta kartbladsbeskrivningar utgivna, vilka innehåller kompletterande information om arbetsmetoder och geologiska förhållanden. Information om dessa beskrivningar finns på Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:oxjgaviw3 Tokarp Gräshagen Haga Ströms- holm 0 0' Ljungarum Mullsjö Habo Bankeryd Kaxholmen Trånghalla Taberg Jönköping Tenhult Forserum Nässjö Fältkartläggning med detaljerad digital höjdmodell som underlag. Lämplig presentationsskala: :2 000 (karttyp 2). Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 0,2 0, 0, 0,8,0 km Skala :2 000 Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Flygbildstolkning med detaljerad digital höjdmodell som underlag samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: :0 000 (karttyp 3). Fältkartläggning på varierande kartunderlag. Lämplig presentationsskala: :0 000 (karttyp ). Flygbildstolkning samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: : (karttyp ).