Introduktion till Arkitekturämnet, 3 hp Åk 1 - ht 2011

Transkript

1 Introduktion till Arkitekturämnet, 3 hp Åk 1 ht 2011

2 Introduktion till Arkitekturämnet, 3 hp Åk 1 - ht 2011 Kursens huvudsakliga innehåll: Kursen är en introduktion av en serie grundläggande begrepp för arkitekturämnet, och en introduktion till arkitekturämnets utveckling. Målet med kursen är att, utifrån ett gestaltningsperspektiv, utveckla kunskap om hur arkitekturen fungerar som en del i en serie rumsliga, kulturella, tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska processer samt problematisera arkitektämnet utifrån frågor om makt, estetiska värdesystem, kultur och genus. Kursen som är indelad i 3 moment (1hp + 1 hp + 1hp) knyter an till projektundervisningen och speglar de olika inriktningarna inom arkitekturämnet på KTH Arkitekturskolan. Kursens mål: Efter genomgången kurs skall studenten kunna: använda, diskutera och problematisera de i kursen introducerade grundläggande begreppen för arkitekturämnet utifrån ett gestaltningsperspektiv, reflektera över hur arkitekturen fungerar som en del i en serie rumsliga, kulturella, tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska processer använda, diskutera och problematisera gestaltningsprocessen i relation till arkitekturämnet problematiserar arkitekturämnet utifrån frågor om makt, estetiska värdesystem, kultur och genus Examinationskrav: Minst 80 % närvaro på föreläsningar och övningar samt inlämnad och godkänd hemtentamen. Examinator: Leif Brodersen

3 Schema Tisdag 6 sep Kursintroduktion, universitetslektor Leif Brodersen, sal A Arkitektur, professor Anders Wilhelmsson, sal A2 Tisdag 13 sep Grundläggande arkitekturbegrepp I, universitetslektor Leif Brodersen, sal A Arkitekturämnet genom traktaten I, professor Johan Celsing, Stockholms Slott Tisdag 20 sep Grundläggande arkitekturbegrepp II, universitetslektor Leif Brodersen, sal A Arkitekturämnet genom traktaten II, professor Johan Celsing, sal A2 Tisdag 25 okt Arkitektur och hållbarhet I, professor Sara Grahn, sal A Arkitektur och hållbarhet II, professor Sara Grahn, sal A2 Tisdag 1 nov Arkitektur och rum, professor Anders Wilhelmsson, sal A2 Tisdag 8 nov Arkitektur och smak, doktor Katarina Bonnevier, sal A Arkitektur och makt, professor Katja Grillner, sal A2 2-5 jan 2012 Tid för textläsning och skrivning av hemtentamen (inlämning mån 9 jan kl 09.00).

4 Kurslitteratur och hemtentamen: Alla fem inriktningsansvariga lärare har vardera valt en viktig arkitekturbok, några artiklar/texter som ansluter till föreläsningarna samt en lista på allmän referenslitteratur. Artiklarna/texterna utgör ett sammansatt kurskompendium (pdf) som läggs ut på hemsidan så att de kan läsas före föreläsningarna. Studenterna väljer en av de fem föreslagna huvudböckerna som tillsammans med föresläsningsartiklarna/texterna utgör obligatorisk kurslitteratur och underlag för hemtentamen (med essäfrågor). Hemtentamen utdelas tisdagen den 8 november och skall lämnas in senast den 9 jan 2012.

5 ARKITEKTUR GESTALTNINGSPROCESSER Professor Anders Wilhelmson Avsikten med föreläsningarna är att ge eleverna en vidgad bild för vad arkitektur är och kan vara och således en ingång för djupare förståelse och frågesättande. Arkitekturen och dess idag centrala begrepp rum sätts in i en bred kontext genom två kompletterande föreläsningar. Tis 6 sep em - Föreläsning 1 - Arkitektur En filmisk och visuell föreläsning som illustrerar arkitektur i en historisk, geografisk och kulturell kontext. Till dels personligt, till dels generellt inspirerad av Cris Markers Sans Soleis ( The distance between countries compensates somewhat for the excessive closeness of time ). Avsikten är att nästan chockartat bredda och fördjupa insikten av vad arkitektur kan vara (är och har varit). Huvudbok: What is Architecture av Andrew Ballantine. Beställes via nätet. Filmförslag: Sans Solei 1983 och Koyaanisqatsi 1983 Tis 1 nov fm Föreläsning 2 - Arkitektur och rum Introducerar det för arkitekturämnet viktiga begreppet rum i dess engelska mening space genom en bred belysning av hur ordet rum/space använts för att beskriva arkitektur. Begreppet rum/space följs genom sin historiska framträdande från Schmarsow till Bhabhas Third space. Föreläsningen försöker pedagogiskt gruppera och sammanfatta begreppets mångfald och olikheter. Föreläsningen sker utan visuella hjälpmedel, men kort visuell introduktion sker genom att belysa Arkitekturen genom fotografiet från 1840-talet till idag. Obligatorisk text (pdf): Adrian Forty: Words and Buildings: A Vocabulary of modern Architercture 2004 Bokförslag: Charles Moore Gerald Allen Donlyn Lyndon The place of Houses 1974 Referenslitteratur: Architectural Theory since 1968 Editor Hayes A History of Architectura Theory. From Vitruvius to the Present Hanno Walter Kruft Theory and History of architecture Manfredo Tafuri Theorizing a new agenda for architecture Editor Nesbit The history of Post-Modern Architecture Klotz As Found The Discovery of the Ordinary Lichtenstein/Schrwegenbergrer

6 Architecture without Architects Bernard Rudofsky Animal architecture Juhani Pallassmaa Perspective as Symbolic Form Edvin Panovsky Principles of Art History Henrich Wolfflin Esaays on the blurring of art and life Allan Kaprow Principles of Architectural History Paul Frankl The Aesthetics Of Architecture Roger Scruton Learning from Las Vegas Venturi/Scott Brown The Poetics of Space Gaston Bachelard The Production of Space Henri Lefebvre Phenomenology of Perception Merleau-Ponty Being and Time Martin Heidegger Against Architecture Dennis Hollier

7 ARKITEKTUR GRUNDLÄGGANDE GESTALTNING Universitetslektor Leif Brodersen Syftet med föreläsningarna är att introducera och diskutera en serie grundläggande arkitekturbegrepp med utgångspunkt i hur de används av några samtida arkitekter. På detta sätt introduceras studenterna dels i arkitekturämnet och ges samtidigt förståelse för hur ämnet och dess begrepp hela tiden förändras och utvecklas genom experiment, utvärdering och diskussion. Begreppen kopplas även samman med de projekt studenterna kommer att genomföra under sitt första läsår. Begreppen ställs slutligen i relation till samtida filosofi och vetenskapsteori. Tis 13 sep fm Föreläsning 1 - Grundläggande arkitekturbegrepp I Föreläsning plus kort övning/diskussion Sammansättning Objekt, subjekt, homogenitet, differentiering Geometri Ordning, logik, mönster, rytm, kontrast, tema Skala Mått, avstånd, tolerans, gräns Tis 20 sep fm Föreläsning 2 - Grundläggande arkitekturbegrepp II Föreläsning plus kort övning/diskussion Landskap Kontext, natur, kultur, typologi Struktur Generalitet, flexibilitet, komponent, spelregel Rörelse Rum, tid, dimension, sekvens, gravitation, massa, ljus, färg, ljud, form, kontur

8 Människan (Boende, Arbete) Etik, estetik, vetenskapsteori, rumsuppfattning, perception, beteende, program Klimat Skydd, ekonomi, naturvetenskap, komfort, sinnesupplevelse, luft, vatten, energi Huvudbok: Junya Ishigami: small images, INAX Publishing, Tokyo 2008 Boken kostar ca 280:- beställd på nätet. Obligatoriska texter (pdf): 2G International Architecture Magazine, N.50 Sou Fujimoto, Barcelona 2009 Jayne Svenungsson: Godheten ett mirakel i mörkt århundrade (om filosofen Emmanuel Levinas i SvD 2 juli 2011) Referenslitteratur: Om at opleve arkitektur, Sten Eiler Rasmussen (Experiencing Architectuture) Filosofiska Undersökningar, Ludwig Wittgenstein

9 ARKITEKTUR AVANCERAD GESTALTNING Professor Johan Celsing Arkitekturämnet genom traktaten Föreläsningarna kommer att introducera ämnet arkitektur mot bakgrund av några centrala texter som skrivits sedan renässansen och framåt. Föreläsningarna kommer att beskriva hur och varför dessa texter blivit så avgörande inom arkitekturen och presentera i vilken tid och kulturell kontext texterna författas. Vidare kommer att redovisas svenska och internationella byggnader vars arkitektur relaterar till några av texterna. Föreläsningarna ska inte ses främst som en historisk orientering utan som en presentation och betraktelse av texternas arkitektoniska relevans och användbarhet idag. Dessa texter är banbrytande dokument inom arkitekturämnet men också inspirerande och användbara i arkitektens yrkesutövning även i vår tid. 13 sep em Föreläsning 1 - Arkitekturämnet genom traktaten 1 Föreläsningen inleds med en redogörelse för Albertis och hans bok, Byggnadskonsten i 10 böcker. I mån av tid fortsätter föreläsningen med att texter av John Ruskin och Gottfried Semper introduceras. Föreläsningen kommer att hållas på Stockholms slott som uppfördes 250 år efter att Alberti gav ut boken om Byggnadskonsten i 10 böcker och vars arkitektur kan avläsas i förhållande till Albertis text. Nicodemus Tessin d.y. s egen text Observationer och det uppförda slottet kommer att diskuteras mot bakgrund av Albertis text. 20 sep em Föreläsning 2 - Arkitekturämnet genom traktaten 2 Föreläsningen inleds med en presentation av Gottfried Semper, hans samtid, texter och arkitektur och rör sig därefter framåt i tiden mot Adolf Loos arkitektur och texter. Föreläsningen avslutas med en introduktion till centrala texter av Le Corbusier 1923, Robert Venturi 1966 och Michael Benedikt Huvudbok: Nicodemus Tessin d.y. Observationer, Introduktion och transkribering av Bo Vahlne, Konstakademiens skriftserie nr 8. Utgiven på Byggförlaget Kan köpas på Konstakademien för 50 kr. Obligatoriska texter (pdf): Introduktion till Nicodemus Tessin d.y. s text Observationer av Bo Vahlne sidor A way of looking at things. Essä ur boken Thinking Architecture av Peter Zumthor sidor

10 Litteraturlista Leon Battista Alberti, On the art of building in ten books, MIT press 1988, Transl. J Rykwert, N Leach, R Tavenor. Gottfried Semper, Style in the technical and tectonic arts, a practical aestetic, Getty Publications 2004 transl. HF Mallgrave. Le Corbusier, Vers une architecture 1923, eng utgåva 2007 Towards an architecture Robert Venturi, Complexity and Contradiction, The museum of modern art new york 1966/2002 Hans van der Laan, Architectonic Space 1983 Michael Benedikt, For an architecture of reality, Lumen Books 1987 Peter Zumthor, Thinking Architecture, Lars Müller 1998

11 ARKITEKTUR HÅLLBAR GESTALTNING Professor Sara Grahn Tis 25 okt fm - Hållbar gestaltning I Arkitektur och tid Föreläsning/Övning/Diskussion Arkitektonisk gestaltning och det temporära respektive det permanenta Förståelsen av tid och livscykel är centralt i hållbarhetsbegreppet. Enligt definitionen på hållbar utveckling i Brundtlandrapporten (1987) är definitionen på hållbar utveckling att möta dagens behov utan att kompromissa med framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. De tillgängliga materiella resurserna är begränsade, mängden är konstant. Ett kritiskt förhållningssätt till resursanvändning utifrån ett livscykelperspektiv är nödvändigt. Arkitektur definieras inte enbart av sitt program, tiden har utvisat att en mängd byggnader och städer står kvar efter att deras första program har spelat ut sin roll. Arkitekturens förmåga att ha ett adaptivt förhållningssätt till sin omgivning har genom historien gett olika utryck. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i livscykelbegreppet genom tiden, och hur det avspeglats i temporaritet, permanens, generalitet och flexibilitet. Övningen består av att i grupp analysera ett befintligt byggnadsverk utifrån principer om generell/specifik och flexibel/statisk. Tis 25 okt em - Hållbar gestaltning II Arkitektur och klimat Föreläsning /Övning/Diskussion Arkitektonisk gestaltning och relationen till klimat. Klimatet består av en rad interaktiva system, där enkla fenomen som värme, fukt, vind, luftrörelser och ljus ingår med sina respektive dynamiska system. De dynamiska systemens principer är grundläggande parametrar för gestaltandet av byggnader, städer och landskap. I ursprunglig arkitektur har dessa parametrar ofta tillämpats med de få tillgängliga resurser som stått till bud. I modern tid är relationen till klimat inte lika medvetet använd, men tillgången på resurser kan ofta väl avläsas i arkitekturen. Om de dynamiska systemen medvetandegörs och används optimalt i ett dynamiskt förhållande till det byggda kan ett energisnålt byggande med bra inomhusklimat och mikroklimat i rummen mellan byggnaderna uppnås. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i ursprunglig arkitektur i olika lokala klimat och resursanvändningar, och gör sedan en exposé genom arkitekturhistorien med klimatet och tillgängliga resurser som analysmetod. Ett antal ytterligare begrepp kommer att beröras, biomimik, resilience, resursförvatning mm. Övningen består av att i grupp analysera ett arkitekturverk utifrån aspekter som klimat, energi och resursförbrukning.

12 Huvudbok: Cradle to Cradle, Michael Braungart, William McDonough Kan köpas på nätet. Obligatorisk text (pdf): Ur The architecture of the City och Climate and Architecture Referenslista: Del I The architecture of the city, Aldo Rossi 1982 How buildings learn, Steward Brand 1994 Del II Klima og Arkitektur, Torben Dahl, Winnie Friis Møller 2008 (engels utgåva Climate and Architecture 2010) Biomimicry, innovation inspired by nature, Janine Benyus 1997 Se gärna Janine Benyus på TED,

13 ARKITEKTUR KRITISKA STUDIER Professor Katja Grillner Fokus ligger dels på maktkritiska begrepp och teorier som utvecklats inom, eller tagits upp av, arkitekturämnet, dels på designmetoder som på olika sätt förskjuter, underminerar och bråkar med traditionella estetiska normer och etablerade sanningar i ämnet. Tidsmässigt kommer exempel hämtas från 70-talet och framåt och med tyngdpunkt på samtiden och på feministiska perspektiv. Tis 8 nov fm - Föreläsning 1 Arkitektur och Smak, Dr. Katarina Bonnevier Introducerar frågan om estetisk normativitet i arkitekturen historiskt och i samtiden genom en diskussion kring situationer och platser där detta upprätthålls. Till exempel är slutgenomgången av ett studioprojekt, kritiken, ett normerande tillfälle i utbildningen. Föreläsningen tar upp exempel på ifrågasättanden, som antiestetiska praktiker och verksamheter där det sociala betonas över det formella. Och bjuder på en kort genomgång av teoretiskfilosofisk kritik av smak som normerande ordning, estetisk ordning och begreppet relationell estetik. Obligatorisk text (pdf): -Jennifer Bloomer och venustas (AA files, no. 23, 1993), MAMA/Divan, no 20, 1998, s Ellen Key, utdrag ur Skönhet för alla (Verdandi småskrifter 77, 1899), Ellen Keyinstitutet: Ödeshög, 2006, s Att fundera på i relation till läsningen: 1. Let s talk about taste. Hur definierar Ellen Key smak? Hur produceras så kallad god smak enligt Key? Och idag? Vem, vilka kan åstadkomma det smakfulla? Vad är din smak? Hur har den formats? 2. Vad är skönhet? Vilka strategier använder Jennifer Bloomer för att föra fram sina argument? Från vilka positioner skriver Bloomer? Vem ansvarar för det fula? Tis 8 nov em - Föreläsning 2 Arkitektur och Makt, Prof. Katja Grillner Introducerar frågan om makt i och över arkitekturen. Dels den diskursiva makten över definitionen, vad som räknas till arkitekturämnet, dels maktutövandet i professionen och hur det influerar sätt att tänka kring och verka genom ämnet (syn på kontroll, verktyg, relation till andra aktörer), dels den byggda miljöns makt, i materiella termer, över brukare och grupper i samhället. Men också arkitekturens makt att förändra förtryckande ordningar och föreslå nya eller alternativa verkligheter. Föreläsningen tar upp exempel på kritik, feministiska perspektiv, samt gör en kort genomgång av viktiga teoretisk-filosofiska referenser. Obligatorisk text (pdf): Leslie Kanes Weisman, Women s Environmental Rights: A Manifesto ursprungligen publicerad i Heresies 11, vol. 3, no. 3, Här utdrag från antologin Gender, Space, Architecture (Red. Jane Rendell, Barbara Penner, Iain Borden, Routledge 2000), s 1-5.

14 Elin Wägner, Revolution, Svenska slöjdföreningen, 1929, s Att fundera på i relation till läsningen: 1. Hur diskuterar Leslie Kanes Weisman rättvisa i relation till makt? Vem, vilka riktar hon sig till/mot? Vad skulle ett motsvarande manifest ta upp idag? 2. Vilken attityd intar Elin Wägner? Vem/vilka är närvarande i hennes text? Var finns makten? Huvudbok: Katarina Bonneviers doktorsavhandling Behind Straight Curtains: Towards a Queer Feminist Theory of Architecture (AxlBooks 2007). Fem ex kan lånas på biblioteket. Den kan beställas hos Staffan Lundgren. Den kan även läsas digital via