Övergripande syfte med avhandlingen
|
|
- Lars Lund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3
4 Övergripande syfte med avhandlingen Att beskriva förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för toalettvanorna
5 Skolbarns blåskontroll Vid skolstart har de flesta barn uppnått blås- och tarmkontroll innefattande social kontroll (behärska toalettmiljön, hygien, av och påklädning). 4,5% av förstaklassare har ofrivilligt läckage enstaka gång per månad och 2,5% har läckage mer än en gång per vecka. Daginkontinens 1,5% vanligare hos flickor vid 7-års ålder Inkontinens innefattar ofta att ha hastigt påkomna trängningar
6 Skolbarns toalettvanor 7-15 åriga skolbarn oavsett kön tömmer blåsan 3 8 ggr under sin vakna tid. Mängden urin som föranleder tömning varierar stort Volymen urin som barn kissar är störst vid toabesöket på morgonen Behovet av tarmtömning varierar hos barn i skolåldern, yngre skolbarn bajsar oftast 1-2 ggr per dag.
7 Förutsättningar för optimal blåstömning Ta god tid på sig Hitta avslappnad sitt- eller ståställning (avslappnad bäckenbottenmuskulatur) Ostörd miljö att vara ifred God tarmpassage
8 Hälsorisker förknippat med toalettvanor Att regelbundet ha bråttom under toalettbesök, att inte hinna kissa färdigt, kvarstående urin i blåsan - risk att utveckla urinvägsinfektion Vanan att hålla sig, att undantränga signal på tömningsbehov, risk att utveckla funktionsstörningar inkontinens och förstoppning samt urinvägsinfektion Drygt 20% av skolbarn uppskattas ha hälsoproblem relaterat till urinvägar och tarm, ofta dolt problem.
9 Uroterapeutisk behandling vid funktionell blåsstörning Syfte: Normalisera blåsfunktionen och förebygga ytterligare besvär Barnets medverkan nödvändig, personligt utformat träningsprogram innefattande regelbundna toalettbesök samt blåstömningsteknik Kissa minst varannan till var tredje timma eller oftare vid behov Ta god tid på sig och i lugn och ro sitta med fötterna stadigt på golvet, inta en sittställning så att bäckenbottenmuskulaturen blir avslappnad, och därefter kissa tomt.
10 Skoltoaletten En toalett per 15 elever Funktionshindrade barn speciellt anpassad toalett Toaletten ska ligga avskilt Säkert lås som inte ska kunna lirkas upp Tvättplats i nära anslutning Toapapper, pappershanddukar el annan torkanordning, uppsamlingskärl för sanitetsbindor, klädkrok, spegel och bägare för dricksvatten ska tillhandahållas Inte placerade i samband med matrum Skall rengöras dagligen
11 Studie I Syfte: Att undersöka 6-16-åriga skolbarns uppfattningar om skoltoaletter och om dessa påverkar blås- och tarmtömningsvanor under skoltid Åtta grundskolor i olika stadsdelar i Göteborg Urvalet av deltagande barn kom att ske utifrån lärares bedömning av schemautrymme för barnens ifyllande av enkäten och beroende på närvaro den dag undersökningen gjordes. Deltagandet var frivilligt, anonymitet försäkrades barnen och föräldrars medgivande inhämtades. 385 barn, 194 flickor och 191 pojkar (6-16 år) deltog i studien. Ett semistrukturerat frågeformulär med 28 frågor utgjorde underlaget för datainsamlingen.
12 Frågeformuläret
13 Resultat studie I Hur toaletterna var organiserade påverkade inte toalettvanorna. Uppfattningen om den hygieniska standarden på toaletten skilde sig beroende på barnens ålder. Äldre barn mest negativa och barnen på mellanstadiet minst negativa. 15% undvek om möjligt alltid toalettbesök i skolan 16% av samtliga 385 barn (25% av de äldre) kissade inte på toaletten i skolan. 63% av samtliga barn (80% av de äldre) bajsade inte på toaletten i skolan.
14 Forts. resultat 60% hade inte alltid tillgång till toapapper 75% hade inte alltid tillgång till tvål 67% hade inte alltid tillgång till pappershandduk 72% upplevde toaletterna som aldrig eller bara ibland som rena 70% upplevde att det ibland eller alltid var kiss eller bajs på toalettringen 50% upplevde att det ibland eller alltid var kiss och bajs på golvet 58% tyckte att det alltid eller nästan jämt luktade illa på toa
15 Forts resultat Stor osäkerhet rådde kring låsen på toaletterna och många barn har svårt att hantera dem. Osäkerheten ökade i takt med barnens ålder. 22% hade svårigheter att hantera låset inifrån 32% visste inte om det gick öppna dörren utifrån 3% visste att det förekom mobbning på toaletten, 57% svarade att de inte visste om det förekom 41% av barnen fick alltid tillåtelse att gå på toaletten under lektionstid.
16 Forts resultat 39% uppgav att de aldrig eller bara ibland kunde känna lugn och ro på toaletten 33% av de äldre barnen angav rädsla som skäl till undvikande av toalettbesök Konklusion: Många barn upplever skoltoaletten som smutsig, illaluktande och osäker. Syn och luktintryck liksom rädsla och avsaknad av nödvändig utrustning på toaletten är skäl till undvikande av toalettbesök i skolan och undvikandet ökar med åldern.
17 Studie II Syfte: Att beskriva erfarenheter i skolan hos barn som behandlas för funktionell blåsstörning 20 skolbarn mellan 8-14 år, 12 flickor och 8 pojkar, som genomgick uroterapeutisk behandling för funktionell blåsstörning deltog i studien. Två övergripande frågor låg till grund för intervjuerna; Berätta vad du gör när du behöver gå på toaletten i skolan, Berätta hur det är i skolan när man har blåsproblem.
18 Resultat studie 2 Textanalysen ledde fram till fyra kategorier och ett tema; Motsägelsefulla regler Osäkert socialt stöd Riskfyllda toaletter Knep för att bemästra Att befinna sig i ett dilemma
19 Resultat studie II Hälften av barnen hade informerat sin lärare om hälsoproblemet. Att berätta för kompisar var på gott och ont, vid osämja kunde informationen användas på ett negativt sätt. De som valt att berätta; Bra för då kan hon påminna mig, Bra för då behöver jag inte förklara, Kompisarna brukar också sätta sig på huk så de andra inte ser det, En tjej utnyttjar det hon säger så där (försmädligt) ska du inte gå på toa nu? De som inte valt att berätta; Det är ingen idé för jag tror inte läraren skulle komma ihåg det, NN får gå på toa för hon har kissproblem. Samtliga barn var väl införstådda med att de skulle gå på toaletten varannan eller var tredje timma; Jag tänker på det varje lektion och varje rast.
20 Forts resultat Lärarnas regler för toalettbesök varierade från tid till annan och var inte i samklang med uroterapeutens instruktioner. Barn kände sig beroende av lärarens välvilja för att få sitt toalettbehov tillfredsställt; Ibland säger hon nej ibland säger hon ja, Hon skriver upp ifall man vill gå mer än en gång, Om läraren är sträng måste man vänta tills hon sagt det som är viktigt. Toalettrummets yta och ljusförhållande påverkade barnen och toaletterna upplevdes smutsiga, skräpiga och illaluktande; Man känner sig trängd där, Det är så mörkt därinne, Det är ju bakterier på papper som man har torkat sig på och det ligger papper överallt, det är inte så renligt, Det luktar som när man är sjuk. Låsanordningarna var svåra att hantera och ryktet om att låset kunde manipuleras utifrån ledde till rädsla att bli sedd under toalettbesöket och att avsluta toalettbesöket för tidigt; Pinsamt om någon öppnar, Man känner att man inte är tillräckligt snabb och då måste jag skynda mig ännu mera.
21 Forts. resultat Barnen undvek toalettbesök med hjälp av olika hämningsmanövrar både på rasten och under lektionstid vilket ledde till fysiska olägenheter och koncentrationssvårigheter; Jag springer, Jag står med mina ben som om jag stretchar och så tänker jag på döden så jag inte ska skratta, Jag sitter och så skakar jag med fötterna, När jag kniper tänker jag bara på att dagen ska ta slut, Man hör inte vad läraren säger. De flesta av de 20 intervjuade barnen valde att inte följa egenvårdsinstruktionerna dvs att göra regelbundna toalettbesök när de var i skolan. De använde allehanda tekniker för att om möjligt hålla sig, vilket innebar såväl psykiska som kroppsliga olägenheter. Toalettmiljöns beskaffenhet liksom risken att bli upptäckt för att blåsproblem hade stor inverkan på barnens val.
22 Studie III Syfte: Att beskriva barns erfarenheter av skolans regler för toalettbesök och betydelsen av dessa 19 skolbarn, 8 pojkar och 11 flickor, mellan 9 och 16 år, i fem skolor intervjuades under skoltid i skolan. Intervjuerna varade mellan 15 till 30 minuter. Föräldrars samtycke erhölls, och barnen tillförsäkrades konfidentiellt handhavande av identitetsuppgifter. Datainsamlingen skedde genom intervjuer utifrån fyra öppna frågor; Berätta hur det är i din skola när man behöver gå på toaletten, Berätta hur är det att gå på toaletten under rast, Berätta vad du gör om du behöver gå på toaletten under lektionstid, Berätta vad läraren säger när du behöver gå på toaletten under lektionstid. Analys enligt Krippendorff s teknik för innehållsanalys.
23 Resultat studie III Barnen var ovetande om det fanns skriftlig information om regler för toalettbesök och endast ett fåtal hade fått muntlig information av sin lärare om hur de skulle gå tillväga. Enligt barnen bestämde varje enskild lärare reglerna för toalettbesök; Ingen har berättat om reglerna, Lärarna gör reglerna för toalettbesök, När man haft dem en tid så vet man hur de vill ha det. Barnen hade uppfattat att toalettbesök förväntades utföras under rasten; Läraren frågar varför gjorde du det inte på rasten?. Att räcka upp handen och tala om att de behövde gå på toaletten var vanligt, men det var också möjligt att gå fram till läraren för att där informera om behovet. Några få barn kunde gå på toaletten utan att behöva säga till. Besöken förväntades ske snabbt och obemärkt så att lärarens undervisning inte äventyrades. Fler än en önskan om toabesök under lektionen fordrade en utförlig förklaring; Vi räcker upp handen och frågar om vi får gå på toaletten, Du har redan varit en gång det räcker, Du måste säga att jag är orolig i magen idag så jag måste gå på toaletten.
24 Forts. resultat Toaletterna upplevdes av de flesta som äckliga, illaluktande och osäkra. Toalettbesök gjordes oftast bara när det var absolut nödvändigt; Jag går inte om jag inte är tvungen. Under korta raster var det svårt att hinna med toalettbesök eller så fanns inte behovet just då. Barnen skulle hämta nya böcker i sitt skåp och prata med kompisar eller leka. Det var svårt att planera toabesök; Du behöver inte kissa precis efter du har druckit men när du är i klassrummet så känner du det, Man leker och så glömmer man. Det kunde upplevas pinsamt att visa sitt toalettbehov för andra skolkamrater; Jag har alltid känt det pinsamt att gå på toaletten, Jag har alltid skämts för att gå in på toaletten. Ett toalettbesök uppfattades av framför allt äldre barn som en privat angelägenhet; Det är litet personligt.
25 Det var vanligt att behöva gå på toa under lektionstid. Förutom att det fysiska behovet då gjorde sig gällande upplevdes det tryggare att gå när andra barn inte befann sig utanför toaletterna; Det är säkrare att gå under lektionstid, Om du har en krona kan du öppna dörren från utsidan det hände en kompis han kom inte till skolan på en vecka, Om någon ropar skynda går det inte att kissa. Lärarens inställning till toalettbesök kunde ändras från stund till annan och en restriktiv hållning kunde skapa problem; Ibland säger hon ja och ibland säger hon nej, En del som räcker upp handen får vänta i evigheter. Det rådde samstämmighet bland barnen om att toalettbesök inte fick göras under lärarnas undervisning, genomgångar och när det var prov. Att räcka upp handen och inför sina klasskamrater informera om sitt toalettbehov kunde upplevas generande; Inte när läraren undervisar, Alla behöver inte få veta att jag behöver kissa. Utsatt för att avslöja det mest privata. Att bli avslöjad under toalettbesök kalkylerades störst under rasten. Barn valde därför att utföra toalettbesök under lektionstid. För att då få gå kunde innebära att inför sina klasskamrater tvingas avslöja det behov som uppfattades som mest privat.
26 Studie IV Syfte: Att beskriva inställningar och strategier hos lärare när barn behöver gå på toaletten. 17 lärare med lång yrkeserfarenhet från fem grundskolor i Göteborg intervjuades under skoltid i skolan. Intervjuerna varade mellan 15 till 30 minuter.
27 Resultat studie IV Lärarnas inställning, att barn ska gå på toaletten när de behöver eller vill, var baserad på egna eller familjemedlemmars erfarenheter; Viktigt att få gå när man behöver, När man vill ska man gå, Man behöver bara gå till sig själv. Enl. lärarna fanns inga allmänna regler för toalettbesök i skolorna utan det stod alla fritt att bestämma sätt att hantera barnens toalettbehov. Lärarna var medvetna om varför barn vill göra toalettbesök under lektionstid. På rasten hann barnen inte, barnen blev störda under toalettbesöket och för en del barn var det genant att visa att de behövde gå på toaletten; De hinner inte på rasten, Rädda att någon ska komma in. De flesta lärare hade uppfattningen att det fanns vissa barn som utnyttjade toalettbesök som förevändning för andra aktiviteter; Det är väldigt enkelt att säga jag behöver gå på toa för att komma bort en stund, Sitter de i uppehållsrummet har de gjort sitt.
28 Forts. resultat Lärarens egen personlighet, barnens ålder liksom aktuell situation uppfattades styra deras hantering av barnens önskan om toalettbesök. Få lärare hade informerat barnen om sina regler. De såg att barnen ändå i sinom tid lärde sig dessa; Har aldrig sagt det, Barn lär sig koda läraren. Under lärarens undervisning, genomgångar och under prov tilläts i allmänhet inte toalettbesök; Jag styr toalettbesök till rasten, När jag pratar ska alla lyssna. De flesta lärares krav för tillåtelse till toalettbesök var att barnen skulle informera om toalettbehovet. Vanligast var att barnen skulle räcka upp handen, vänta på tur att tala för att sedan informera om sitt behov och efter tillåtelse gå på toaletten. Det fanns också möjlighet att söka upp läraren och där delge informationen, Jag frågar efter skäl.
29 Sammanfattning Många barn är hänvisade till skoltoaletter med så undermålig hygien och standard att de undviker att använda dem. Svårhanterliga låsanordningar och utanför väntande barn skapar otrygghet och osäkerhet och påverkar barns toalettvanor. Toalettmiljön i skolan underlättar inte egenvården och kan förlänga behandlingstiden för barn med blåstömningsproblem. Rasten är den tidpunkt som är lämpligast för toalettbesök ur ett lärarperspektiv men är inte alltid fallet utifrån barns behov. De regler för toalettbesök som lärare har tydliggörs inte för barnen vilket skapar osäkerhet. Det finns lärare som prioriterar undervisningssituationen före att tillgodose barns toalettbehov. Barns behov och rätt till privacy vid toalettbehov respekteras inte alltid i skolmiljön. Barn är inte alltid delaktiga i beslut rörande deras arbetsmiljö
30 Vad går att göra? Kontinuerlig rengöring och påfyllning av handdukar och tvål under skoldagen Ventilation genom att dörrarna står öppna då de inte används Fungerande säkra lås Åtgärda dålig eller trasig belysning Musik på toaletten Inga barn får befinna sig precis utanför toaletten (markerat område) Vuxna i omlopp under rasterna
31 Gemensam policy för barns toalettbesök utformad efter barns behov (Barn, föräldrar och skolpersonal) Undervisning till barn och lärare om barns toalettbehov och toalettvanor samt konsekvenser för hälsan (skolsköterska alt uroterapeut) Kontinuerlig diskussion i klasserna av vikten av att hålla rent och snyggt på toaletten Öka föräldrarnas intresse för barnens toalettvanor under skoltid
Övergripande syfte. www.gu.se
Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för deras toalettvanor Originalartiklar Lundblad
Läs merMognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information
Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till första tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
URO7003SE 09.207 Blås- och bäckenbottenträning För kvinnor Blåsan.se Fakta om inkontinens Du behöver inte skämmas. Inkontinens är vanligare än du tror och det finns behandling för det. De allra flesta
Läs merUROTERAPEUT
UROTERAPEUT www.utfnordic.org UROTERAPEUT - En viktig resurs i vården Uroterapeuten... har grundutbildning och legitimation som sjuksköterska/ barnmorska, sjukgymnast/fysioterapeut eller läkare utreder
Läs merElevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%
Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K
Läs merSKALL JAG GÅ, ELLER ÄR DET BÄTTRE ATT JAG VÄNTAR? - Förutsättningar för barns toalettbesök i skolan. Barbro Lundblad. Göteborg
SKALL JAG GÅ, ELLER ÄR DET BÄTTRE ATT JAG VÄNTAR? - Förutsättningar för barns toalettbesök i skolan Barbro Lundblad Göteborg 2009 1 COPYRIGHT Barbro Lundblad ISBN 978-91-628-7810-8 Printed in Sweden by
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merFörstoppning Kissa på sig Enures Blöja
Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)
Läs merÖversyn av skoltoaletter
Översyn av skoltoaletter Tove Briell Rapport nr: Bun 2015/174 November 2015 2015-11-19 1 (15) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 3 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. BARNKONSEKVENSANALYS... 3 5. ÖVERSYN...
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan.
Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merÄmnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Läs merAnamnes lång. Kön: Flicka. Pojke. Diagnos: Bakgrund. 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet)
Namn Personnummer Anamnes lång Datum Kön: Flicka Pojke Vikt: Längd: Diagnos: Bakgrund 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet) 2. Hur fungerar det i skolan med uppmärksamhet,
Läs merAD/HD självskattningsskala för flickor
AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer
Läs merHinner du? Information om manlig inkontinens
URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merSkånes universitetssjukvård V O Kvinnosjukvård Bäckenbottencentrum BLÅSREGIM NORMALA MÄNGDER/DYGN ANTAL GÅNGER 5 8
BLÅSREGIM NORMALA MÄNGDER/DYGN DRYCK 15 20 DL URINMÄNGD 12 17 DL PER TILLFÄLLE 3 4 DL ANTAL GÅNGER 5 8 RÅD TILL DIG SOM HAR EN ÖVERAKTIV BLÅSA Dryck inom normalvärdena Minska/sluta dricka vid 18-19 tiden
Läs merRapport. Projekt - Tillsyn av skoltoaletter 2013. Kristin Svee, Marie Vestin. Foto: Mostphotos HANDLÄGGARE
Rapport Projekt - Tillsyn av skoltoaletter 2013 Foto: Mostphotos HANDLÄGGARE Kristin Svee, Marie Vestin November 2013 Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Uppdrag och syfte 4 Beskrivning
Läs merToalett- rapporten 2016
Toalettrapporten 2016 En rapport om handhygien, toaletter och restaurangbesök Våra händer är ständigt i kontakt med bakteriefyllda föremål runt omkring oss. Inte minst på toaletten. Att tvätta händerna
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merDnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 18 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 18, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I: TOBAK...
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merLikabehandlingsplanen i kortversion
Likabehandlingsplanen i kortversion Augustenborgsskolan & Rosenholmsskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på
Läs merLivskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar
Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar Hej, Vi skulle verkligen uppskatta om du tog dig tid att fylla i det här frågeformuläret om barnets hälsa och livskvalitet. Du skall svara
Läs merUndersökning om obalans i magen
Undersökning om obalans i magen Kontakt: Åsa Asplund, Apoteket Datum: 2016-09-21 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre
Läs merLikabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016
Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar
Läs merPlan för likabehandlingsarbete
Plan för likabehandlingsarbete Arbete för att motverka trakasserier, kränkning och diskriminering Planen omfattar verksamhetsformerna: SA, IMIND och IMPRE Magelungen Gymnasium Göteborg Läsåret 2017/2018
Läs merAtt kissa med kateter, en instruktionsbok.
Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merPatientinformation bäckenbottenträning
Patientinformation bäckenbottenträning Information till dig som ska genomgå radikal prostatektomi (borttagande av prostatakörteln) Radikal prostatektomi Operationen innebär en liten risk för bestående
Läs merUTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.
ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7 Alla elever i årskurs 7 bjuds in till ett hälsobesök hos skolsköterskan. I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel och skolmiljö som
Läs merAtt läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE
Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.
Läs merHygienrum i skolor - Ett jämställdhetsprojekt. Hygienrum i skolor Ett jämställdhetsprojekt. [Eventuell tilläggsavsändare]
Hygienrum i skolor - Ett jämställdhetsprojekt Hygienrum i skolor Ett jämställdhetsprojekt [Eventuell tilläggsavsändare] Sammanfattning Uppdraget att utvärdera hur hygienrum i skolan, dvs toaletter, omklädningsrum
Läs merFörväntningsdokument. Mesta skola
Förväntningsdokument Mesta skola Reviderad 2012 Vårt förväntningsdokument är framtaget i diskussion med elever, föräldrar och skolans personal. Syftet är att öka, underlätta och tydliggöra samarbetet mellan
Läs merBarn och utbildningsförvaltningen Herrgårdsgymnasiet Läsår
Skolans ordningsregler Herrgårdsgymnasiet är en arbetsplats för elever och personal och i enlighet med skollagen ska varje skola ha ordningsregler. Dessa regler ska ses som ett uttryck för en bredare och
Läs merBUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015
jag tycker om skolan det är jätte bra skolan också alla personalen är mycket bra och alla elever är jättebra - Elev högstadiet skolan är bra alla är snälla och det känns som en stor härlig familj ingen
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa 3 M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merElevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.
Läs merDnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:
Läs merCentrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015
Läs mer1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Läs merFunktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet
Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs merVilsen längtan hem. Melissa Delir
Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!
Läs merUngdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Läs merRegiongemensam elevenkät 2018
GR Gysär GR-rapport Gysär Om undersökningen Bakgrund En anpassad regiongemensam elevenkät i särskolan genomförs sedan 2017. Kommuner som deltagit i undersökningen var Ale, Göteborg, Härryda, Lerum och
Läs merBARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer
Läs merSÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %
Läs merFramfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas
Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas 1 Text: Anette Jansson, uroterapeut, barnmorska, Kvinnokliniken SUS Faktagranskat av Pia Teleman, docent, överläkare, Kvinnokliniken
Läs merAtt läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE
Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.
Läs merTill dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merHur nöjd är du med förskolan?
Mars 0 Hur är du med förskolan? Syftet med denna enkät är att ta reda på hur du och ditt barn är med barnets förskola eller familjedaghem.
Läs merGenerellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.
Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet
Läs merBarnsäkerhet, infektioner och egenvård.
Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Kan en infektion vara bra? Illustration: Ulla Granqvist Bakterier och virus Att barn har en rad infektioner ofta är vanligt under dem första åren. När barnen, på
Läs merRegiongemensam elevenkät 2018
GR Grundsär GR-rapport Om undersökningen Bakgrund En anpassad regiongemensam elevenkät i särskolan genomförs sedan 2017. Kommuner som deltagit i undersökningen var Ale, Göteborg, Härryda, Lerum och Partille.
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merElevenkät Viljan Friskola Vt. 2014
Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014 Sammanställning av Elevenkäterna på Viljan Friskola. Det är 19 av 21 elever som har besvarat enkäten. Kommentarer från ungdomarna är skrivna med röd text och resultatet
Läs merBasgrupper Text: Urban Hansson
Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken
Läs merDegebergaskolan Läsåret 2016/2017
Ordningsregler för Degebergaskolan Läsåret 2016/2017 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merTorslunda skola. Ordningsregler
Torslunda skola Ordningsregler Läsåret 2017-2018 Förväntansdokument Som elev kan du förvänta dig av oss - att du blir bemött med respekt - att vi bryr oss om dig - att vi ingriper mot alla former av kränkande
Läs merFenix Kultur- och Kunskapscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Fenix Kultur- och Kunskapscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av Likabehandlingsplanen (LB-planen) Gymnasieskolan a för LB-planen
Läs merHur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan, gymnasieskolan eller går du inte i skolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt,
Läs merSkolan elever yngre 2016
Skolan elever yngre 2016 Välj skola Alléskolan 0 0 Hallenborgskolan 104 100 Mariaskolan 0 0 Mölleskolan 0 0 Rutgerskolan 0 0 Slimmingeby skola 0 0 Östergårdsskolan 0 0 Välj klass Årskurs 3A 19 18,3 Årskurs
Läs merAtt leva med Inkontinens
Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merHälsofrågor i årskurs 7
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merTrivselBUF_14_Grsär5 9 Svar: 9/9=100%
TrivselBUF_4_Grsär5 9 Svar: 9/9=00% Bakgrundsfråga Jag är flicka (%) pojke 6 (67%) Bakgrundsfråga Vilken skola går du på? Aggerudsskolan Sandviksskolan Österledskolan 9 (00%) Jag trivs på min skola. Ja,
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merKärlek som grund. Ordning som stöd. Kärlek som grund. Ordning som stöd. Kunskap som mål
TRIVSELREGLER Per Ols åk 4-6 Läsåret 2012-2013 Kärlek som grund Ordning som stöd Kärlek som grund Ordning som stöd Kunskap som mål Regler för oss att fungera tillsammans På Risbroskolan ska alla känna
Läs merÖrebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört
Läs merRegiongemensam elevenkät 2018
Göteborg Gysär Kommunrapport Gysär Om undersökningen Bakgrund En anpassad regiongemensam elevenkät i särskolan genomförs sedan 2017. Kommuner som deltagit i undersökningen var Ale, Göteborg, Härryda, Lerum
Läs merSåhär vill jag ha det i skolan
Av leg. logopeder Ida Rosqvist & Julia Andersson Widgitsymboler Widgit Software/Hargdata 2017. Planera, organisera, genomföra och avsluta skolarbete Det är bra om mina föräldrar får veta läxor och annan
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merEnkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för årskurs 2 (elever och vårdnadshavare), 5 och 8 i kommunala och fristående skolor
Enkät i grundskolan Rapporten innehåller totalresultaten för årskurs (elever och vårdnadshavare), och i kommunala och fristående skolor // SIDAN Fakta om undersökningen På uppdrag av Stockholm stad har
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Läs merRegiongemensam elevenkät 2017
Regiongemensam elevenkät 2017 Backegårdsskolan åk2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma
Läs merRegiongemensam elevenkät 2017
Regiongemensam elevenkät 2017 Gärdsmosseskolan åk2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma
Läs merBASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merRegiongemensam elevenkät 2017
Regiongemensam elevenkät 2017 Sandeklevsskolan 1 åk2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma
Läs merRegiongemensam elevenkät 2017
Taubeskolan åk2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners
Läs merVärderingsövning -Var går gränsen?
OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning
Läs merRegiongemensam elevenkät 2017
Regiongemensam elevenkät 2017 Gamlestadsskolan LM åk2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma
Läs merkortversion Tuböleskolan
kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen
Läs merUTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.
BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN Lind/Ekholm 2016-06-30/2014-03-06 ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande
Läs merRegiongemensam elevenkät 2017
Regiongemensam elevenkät 2017 Parkskolan åk2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma undersökningen
Läs merHälsofrågor i årskurs 4
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 4 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merOBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merRegiongemensam elevenkät 2017
Regiongemensam elevenkät 2017 Lundenskolan åk2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma
Läs merArealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet
Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2017 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:
Läs mer