Dagordning samt val av justerare

Transkript

1 Rådet till skydd för Protokoll Stockholms Sida 1 (19) Närvarande: Anders Bodin, ordförande, Birgitta Bremer, Fredrik von Feilitzen, Cajsa Holmstrand, Ingemar Josefsson, Inga Varg, Marie Wall; Henrik Nerlund, sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare Förhinder att närvara hade anmälts av: Stina Ekman, Winston Håkanson, Anders Jönsson, Magnus Olausson, Margareta Olofsson och Inga Varg Under sammanträdet deltog även: Peter Svärd, Exploateringskontoret, Malin Myrin, Statens fastighetsverk, Christina Lindahl, stadsledningskontoret Förhinder att närvara hade anmälts av: Tidpunkt: , kl Lokal: Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 1. Dagordning samt val av justerare Valdes ledamot F von Feilitzen att tillsammans med ordförande justera protokollet. Erinrades att ärenden upptas i ordningen: 1-5,7, 30, 26, 10, 6, 9, 8, 11-25, 27-29, Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 4 december 2017, kl Nästa delegationssammanträde Erinrades att Skönhetsrådets delegationsgrupper sammanträder den 20 november 2017, kl

2 Sida 2 (19) 4. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde justerats i vederbörlig ordning. 5. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets delegationssammanträde justerats i vederbörlig ordning. 6. Anmälningsärenden Anmäldes ärenden enligt bilaga Sekreteraren informerar Informerade sekreteraren om rekryteringsprocessen för ny handläggare. Informerade sekreteraren vidare om föredragningar för Tallkrogens småstugeförening och Rotary samt om intervju i SVT om Tullhusens placering. Vidare påminde sekreteraren om inbjudan till seminariet Skönhet och beständighet den 28/11. Erinrade sekreteraren att bygglovsärende angående ny- samt återskapning av fasaden på Grand Hotel kommer att remitteras rådet i ett senare skede. 8. Slussen, Gestaltningsprogram 2.0, förutsättningar för fortsatt projektering (SR ) Informerade Peter Svärd, exploateringskontoret om förutsättningar för fortsatt projektering. Beslöt Skönhetsrådet tillskriva projektet med följande synpunkter: Vid Skönhetsrådets sammanträde fick rådet på egen begäran ta del av förslaget för Mälarterrassen, tidigare kallad byggnad C. Rådet har flertalet gånger yttrat sig om den framtida utformningen av Slussen, bl.a. i plansamråd, granskningsskede, till den s.k. expertgruppen och över gestaltningsprogrammet. Det nya förslaget för Mälarterrassen

3 Sida 3 (19) (forts 8) och de problem för stadslivet som det innebär är så allvarliga att rådet känner sig nödgat att yttra sig även i detta skede. Slussen är stadens kanske intressantaste plats eftersom historiens sätt att kombinera den dramatiska topografin med funktionen som kommunikationsnav bildat det som idag är Stockholm. Kort sagt: tolkningen av hur höjdskillnad och stråk möts utgör förutsättningen för stadens viktigaste koppling. Genom historien har platsen förändrats utifrån hur trafiken utvecklats. Dagens skede är inget undantag. Biltrafikens ytor minskas till förmån för gående och cyklister talets trafikapparat, som fått sin form ur bilens logik ger vika för en ny lösning som utgår från andra behov. Detaljplanen för Nya Slussen vann laga kraft Den nya lösningen samlar den snabba trafiken på en huvudbro och lägger gångtrafiken på en egen koppling i linje med gågatustråket Götgatan-Västerlånggatan-Drottninggatan. Lika logisk som klöverbladen varit för biltrafiken tycktes den gena gågatukopplingen vara för de gående. De tidigare problemen med orienterbarheten löstes i ett grepp. Trots andra stora tillkortakommanden i den nya lösningen för Slussen var detta den kanske största fördelen. Den nyligen presenterade Mälarterrassen ställer detta på ända. Genom att lägga en glasbyggnad med handel/restauranger rakt över gångstråket och bryta detta i uppemot sex riktningsförändringar klipps gågatan av. Istället är tanken att stockholmarna ska silas genom en handelsanläggning. Resultatet är att Nya Slussen förlorar sin viktigaste länk och att allmänintresset av ett gent offentligt rum värderas lägre än handelsanläggningens egenintresse. Mälarterrassen måste därför ritas om från grunden. Funktionen som överblickbart stråk ska vara överordnat alla andra intressen. Den tidigare gena trappan med välplacerade vilplan, som i Slussenförslaget från 2011 kombinerats med likaledes överblickbara rulltrappor, bör därför åter utgöra ryggrad i projektet. Alla nya offentliga rum som skapas måste vidare fungera ur ett trygghetsperspektiv över hela året.

4 Sida 4 (19) (forts 8) Den stora mängd prång som det nya förslaget genererar är en öppen inbjudan till ordningsproblem. Samtliga nya platser, inklusive takterrasser, måste erbjuda minst två vägar att röra sig på. Vid sidan av Mälarterrassens orimliga påverkan på rörelsemönstret är dess stora problem det otydliga programmet. Byggnadens mycket prominenta placering motiverar ett publikt innehåll av dignitet. Hur trevligt det än kan vara med restauranger och butiker bör det inte vara det huvudsakliga innehållet på denna plats. Otydligheten lägger grunden för halvmesyrer och är i slutändan en fråga om vilket engagemang staden har i platsen Slussen. De framtida politiska besluten för Mälarterrassen avgör hur Stockholm ser på mötet mellan topografi och kommunikation vid Slussen för det kommande seklet. Platsens komplexitet gör att frågan om gångkopplingen inte kan vänta till ett kommande bygglovskede om ett antal år, den måste avgöras nu. Nya Slussen har goda förutsättningar att fungera bra för gångtrafiken om Mälarterrassen ritas om och det offentliga rummets kopplingar sätts i centrum. Genomförs förslaget däremot, väljer staden att kombinera topografi och kommunikation så att allmänhetens rum minimeras i Nya Slussen. Uppdrogs åt sekreteraren att besvara ärendet. 9. Slottets färg, information (SR ) Malin Myrin, Statens fastighetsverk, informerade om den pågående renoveringen av Kungliga Slottets fasader och de tidsplaner som ekonomin ger förutsättningar för. Lades ärendet till handlingarna. 10. Rådet: principdiskussion om jäv; ärende initierat av rådet (SR ) Återupptogs till behandling ärende bordlagt vid sammanträde ( 25) angående principdiskussion om jäv. Christina Lindahl, stadsadvokat, redogjorde för frågan.

5 Sida 5 (19) (forts 10) Uppdrogs åt sekreteraren att utforma policy för rådets ledamöter. Bordlades ärendet. 11. Södermalm 6:38, Ryssgården, tunnelbaneentré (T-station Slussen), projekt Slussen, tidsbegränsat lov (SR ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Södermalm 6:38, Ryssgården, tunnelbaneentré (T-station Slussen), projekt Slussen, tidsbegränsat lov. Hänsköts ärendet på handläggarens begäran till nästkommande delegationssammanträde. 12. Stora Sköndal, program (SR samt Sr , SR , SR ) Återupptogs till behandling ärende bordlagt vid sammanträde angående Stora Sköndal, program samt inkommande skrivelser i ärendet. Föreliggande program för Stora Sköndal omfattar en utveckling av det befintliga området till en blandad stadsdel med uppemot nya bostäder och nya arbetsplatser. Förslaget innebär en ny gatustruktur, nya offentliga rum, parker, skolor och förskolor, men också rivning av ett stort antal byggnader. Marken ägs i huvudsak av Stiftelsen Stora Sköndal och är det största privata markområdet som finns inom Stockholms stad. Genomförs programmets intentioner innebär det att gatunätet kommer att övergå i offentlig ägo och att tillkommande fastigheter i huvudsak kommer att säljas vidare till bostadsutvecklare och andra fastighetsägare. Stiftelsen Stora Sköndal har ägt markområdet sedan 1904 då säteriet med samma namn inköptes. Inom området finns flera kulturhistoriskt värdefulla miljöer, framför allt kopplade till stiftelsens skol-, vård- och diakoniverksamhet. De äldsta

6 Sida 6 (19) (forts 12) delarna rymmer säteribyggnaden från 1680-talet och Kyrkbyn med bl.a. kyrka och klockstapel från Under och 50-talen uppfördes flera vårdbyggnader och under sextiotalet tillkom Skogsbyn med sin amerikainspirerade vårdmiljö med fristående villor. Inom området finns också värdefulla träd, intressanta landskapsformationer, öppna dalstråk och en omväxlande strandzon mot Drevviken. Stiftelsen Stora Sköndal har tidigare avyttrat delar av det ursprungliga området, bl.a. för uppförandet av Sköndals centrum under 1960-talet och småhusbebyggelsen i det s.k. Lilla Sköndal under 2000-talets första decennium. Skönhetsrådet såg positivt på det stora grepp som programförslaget innebär. Rådet har vid flertalet tillfället kritiserat den frimärksplanering som karaktäriserat förtätningsprojekt i ytterstaden med låg överblickbarhet som följd. Tidigare avstyckningar från området har saknat en sammanhållen planering med följd att flera nya bostadsmiljöer ligger avskilda som enklaver från varandra. Programförslaget för fram en helhetsbild över områdets utveckling som möjliggör komplicerade avvägningar mellan stadsbild, kulturoch naturmiljö, trafikföring och täthet i ett tidigt skede. Rådet anser att detta skapar förutsättningar att diskutera hur en god täthet uppnås och hur den föreslagna förändringen möter befintligt landskap och bebyggelse. Skönhetsrådet fann det också riktigt att freda området runt kyrkan, samt de naturgivna höjderna Talludden och Johannesberget från ny bebyggelse. Den rika förekomsten av skyddsvärda träd som föreslås bevaras kräver att tydliga viten kopplas till träden så att de inte fälls eller skadas under byggtiden. Strandzonen behöver läggas ut som park i planen så att den helt undantas framtida exploatering. Rådet diskuterade markägoförhållandena under mötet och anser att det vore att föredra om staden övertog ägandet av det område som nu omfattas av arrende längs stranden så att det för all framtid kan vikas för allmänna ändamål. Rådet fann det dock anmärkningsvärt att vistelsemiljön runt de föreslagna skol- och förskolemiljöerna inte föreslagits vara större per barn. I en rymlig situation som den befintliga är det inte acceptabelt att anordna mindre än 20 kvadratmeter utevistelse per barn enligt rådets förmenande. Det typkvarter

7 Sida 7 (19) (forts 12) som redovisas i programhandlingen med såväl skola som förskola ger en för trång miljö för barnens lek och måste därför studeras om. Rådet ansåg vidare att den nya stadsdelen måste vara välkopplad mot kringliggande områden och dessutom utgöra länk mellan de olika bostadsöar som redan uppförts inom programområdet. Det innebär att rådet anser den mycket stora förändring som en rivning av Skogsbyn innebär är möjlig eftersom helheten vinner på de kopplingar mot omgivningen som en ny struktur kan skapa i det för hela markområdet strategiska området. De befintliga villorna har ett kulturhistoriskt värde som vårdmiljö, men ställt mot den möjlighet till nya stadsmiljöer också i Västra Flaten och Berga Strand som den nya strukturen ger, medför att rådet kan acceptera detta offer. Utan de nyanlagda och förändrade gatorna Nya vägen, Bagarfruvägen och Thorsten Levenstams väg skulle inte programområdet kunna länkas på ett acceptabelt sätt till omkringliggande stadsdelar. Den nya gatustrukturen och tätheten kommer enligt programförslaget att möjliggöra en ny busslinje inom området och på sikt även kunna ge underlag till en ny tunnelbanestation på Skarpnäckslinjen. Rådet ser trafikfrågorna som avgörande för om området ska kunna utvecklas i enlighet med intentionerna i programmet och efterfrågar en genomgripande trafikanalys som tar hänsyn till såväl den befintliga trafiken i Sköndal som den tillkommande i form av nya invånare och bilburna kunder till den planerade handelsanläggningen vid Tyresövägen. Analysen bör utröna om fler in och utfarter kommer att krävas för att trafikera stadsdelen. Skönhetsrådet ansåg det vara riktigt att samla den föreslagna nya bebyggelsen i tätare partier och som riktningsgivare längs huvudgatorna så att annan mark av rekreativ betydelse kan lämnas obebyggd. Den tillkommande bebyggelsens höjdskala bör ligga omkring fem-sex våningar som grupperas runt välproportionerade rum. De i programförslaget föreslagna höghusen mot Flatens naturreservat bör därför utgå och ersättas av byggnader som håller den gängse takfoten.

8 Sida 8 (19) (forts 12) I områdets rand finns flera möten som kräver betydande bearbetning. Höjderna ovan Mollie Faustmans väg och Maj Brings väg kan inte bebyggas med högre hus, som i förslaget, utan behöver omarbetas till ett bättre skalmöte som antingen ger ett bredare grönstråk vid Skogsbyns aktivitetsstråk eller betydligt lägre bebyggelse. Föreslagna bostadshus norr om Mollie Faustmans väg, längs Nya vägen kräver anpassning som ger en generösare entré till Lilla Sköndalsstråket. Mötet mellan den förslagna tillbyggnaden av högskolan och kvarteret Diakonen kräver också ytterligare bearbetning för att fungera. Skönhetsrådet ställde sig med ovanstående erinran om barns utevistelse, byggnadernas höjdsättning, områdets trafikföring och randzonens möten med befintlig bebyggelse, positivt till programförslaget för Stora Sköndal. Mot beslutet reserverade sig ledamöterna F v Feilitzen, C Holmstrand samt I Josefsson enligt bilaga 2. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet samt att sända rådets yttrande i kopia till de privatpersoner som inkommit med synpunkter i ärendet. 13. Övriga frågor Förelåg inga övriga frågor. 14. Olovslunds station, del av Åkeshov 1:1, Skaldevägen 63, Nockeby, förslag till detaljplan (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Spånga C Öst, del av fastigheten Solhem 16:1, förslag till detaljplan (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Kompletterade ledamot F von Feilitzen protokollet med justerad skrivelse angående sin reservation, se bilaga 3.

9 Sida 9 (19) 16. Nederland Mindre 7, Södermalm, Högbergsgatan 44, Södermalm, tillbyggnad/påbyggnad, bygglov (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Styrpinnen 15, Norrmalm, på- och tillbyggnad i tre plan, yttre ändring, ändrad användning från kontor till restaurang, ansökan om bygglov (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Väduren 10, Birger Jarlsgatan 101, Vasastaden, förslag till detaljplan (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 19. Modellvillan 8, Gamla Tyresövägen 326, Enskededalen, tillbyggnad/ombyggnad/nybyggnad av flerbostadshus (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde

10 Sida 10 (19) 20. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Fredrik von Feilitzen Justerare Vidi: Henrik Nerlund

11 Sida 11 (19) Bilaga 1 till protokoll Anmälningsärenden Återinstiftande av Skönhetsrådets pris. (SR ), ärendet avskrivs. Rådet: Jubileumsskrift till Skönhetsrådets 100-årsjubilieum. (SR ), ärendet avskrivs. Planer för Danderydsplan. (SR ). Översänt till rådet för kännedom. Årstaskogen; från privatperson. (SR ). Bromma kyrka; från privatperson. (SR ). Enskede Gård, värdefull miljö eller inte? (Revisorn 25); från privatperson. (SR ), ärendet avskrivs. Parkplan Kungsholmen; från Parkmiljöförvaltningen Norra Innerstaden. (SR ). Vem ansvarar? Hur kan vansinnet stoppas?; från privatperson. (SR ). Dalen 13, planärende på granskning (SR ). Detaljplaner besvarade av kansliet Brandvakten 7, Kommendörsgatan, f.d. Ahlströmska skolan, förslag till detaljplan. (SR ), tillstyrkt med erinran. Sätra 2:1, Skärholmsvägen, förslag till detaljplan för del av fastigheten vid Storsätra 1 (VA-station). (SR ), avstyrkt i föreliggande form. Bygglov besvarade av kansliet Borgarskolan 1, Birger Jarlsgatan 70, Balettakademien, fasadbelysning. (SR ), möte på plats, slutjustering av ljusnivån.

12 Sida 12 (19) Färöarna 1, Gullfossgatan 4, yttre ändring, invändig ombyggnad mm. Färgsättnings-PM. (SR ), färgsättningen ligger i linje med tidigare framförda synpunkter, avvaktar materialprov innan beslut fattas. Djurgården 1:1, Biskopsvägen 9, Biskopsudden, nybyggnad av restaurang. (SR ), avskrivs ärendet. Sperlingens Backe 56, Stureplan 4, ljusanordning, fasadbelysning. (SR ), möte på plats, sökande återkommer för provbelysning. Karis S:5, Finlandsgatanskylt/ljusanordning, LED-belysning på fasader. (SR ), provbelysning genomförd. Södersjukhuset 10, Sjukhusbacken 10, nybyggnad av entrébyggnad (by76), nybyggnad av ambulanshall (by75) som ansluter mot by 03, rivning av lastkaj, ombyggnad av by 03 med rivning av del av byggnad, ny hiss. (SR ). Möte med Link arkitekter, rådets synpunkter på förslaget diskuterades. Hästskon 12, Malmskillnadsgatan, om- och tillbyggnad av hus M, anpassning till bostäder/hotell. (SR ), möten om planerad fasadmock up samt handlingar till akten. Reningsverket 1, slamavvattningsbyggnad på Henriksdalsberget, (SR ), tillstyrkt. Blasieholmen 54, Södra Blasieholmshamnen 8, yttre ändring, renovering och ändring av gatufaader samt återkspande av ornamentik med infälld LED-belysning samt omfärgning av fasad och tak. (SR ), möten samt material till akten. Blasieholmen 54, Stallgatan 2, yttre ändring omfärgning av putsfasader. (SR ), tillstyrkt. Djurgården 1.1, Nordiska Museet, Djurgårdsvägen 10, yttre ändringar (västra entrén och Lusknäppen), ny entré, ändring av förrådsbyggnad till restaurang, ändring/ombyggnad av soprumsbyggnad, håltagning i omgärdande mur.

13 Sida 13 (19) Matrosen 4 och Skravelberget mindre 12-13, Hamngatan/Birger Jarlsgatan, förstudie och designförslag avseende fasadbelysning. (SR ), förberedande möten med diskussion om förslaget. Vildmannen 7, Biblioteksgatan 9, fasadbelysning vid entréparti. (SR ), provbelysning genomförd, sökande återkommer med bygglovsansökan. Dalen 13, Dalens allé, yttre ändring, byte av fönster på vån 2. (SR ), avstyrkt. Charkuteristen 5, Hallvägen 21, yttre ändring, ny utrymningstrappa från kontorsvåningarna, på kortsida med anslutning till befintliga balkonger. (SR ), ingen erinran. Sumpen 6, Norrlandsgatan 24, balkonger samt takterrass mot innergård. (SR ), ingen erinran. Roxen 6, Årstavägen 24, yttre ändring, solcellspaneler på tak. (SR ), avstyrkt. Tensta centrum, belysningsförslag. (SR ), möte , belysningsförslaget presenterades. Sökande återkommer med formellt bygglov för de delar som kräver detta. Norra Djurgården 1:48, Frescativägen 26, tillbyggnad, ändrad användning, del av byggnad rivs, underjordisk del av Manne Siegbahn-laboratoriet ändras till konsthall (Accelerator). (SR ), tillstyrkt med erinran. Asken 5, Eriksbergsgatan 3, ändring till lokaler i del av gatuplan och källare, yttre ändringar. (SR ), avstyrkt. Skrivelser besvarade av kansliet Sergels torg, idéförslag. (SR ), besvarat med brev.

14 Sida 14 (19) Bägersta byväg, planerad bebyggelse. (SR ), besvarat med e-post. Bägersta byväg, angående nybyggnation. (SR ), besvarad med e-post. Stockholms kajer. (SR ), besvarat med e- post. Rigoletto, fråga om rådets skrivelse till Länsstyrelsen i Stockholms län. (SR ), besvarat med brev. Lundagatan 2:8, förfrågan om Skönhetsrådets yttrande. (SR ), besvarat med e-post. Årstaskogens naturreservat, nytt förslag (SR ), besvarat med e-post. Felplacerad förskola framför Mariehällskyrkan. (SR ), besvarat med e-post.. Nederland Mindre 7, angående bygglov för påbyggnad. (SR ), besvarat med e-post, SR bifogad. Korvkiosk på Stortorget. (SR ), besvarat med e-post, SR Kv. Brädstapeln, förslag. (SR ), besvarat med e-post. Radhus på Lundagatan. (SR ), besvarat med e-post. Pälskappan 4 Agnes Lagerstedts gata, Fruängen/Hägersten. (SR ), besvarad med e-post. Synpunkter på detaljplan för Skärholmen 2:1 i stadsdelen Vårberg. (SR ), besvarad med e-post, SR samt SR bifogade. Yttrande över detaljplan kv Söderholmen 1 m.fl. i stadsdelen Vårberg i Stockholm. (SR ), besvarad med e-post, SR samt SR bifogade.

15 Sida 15 (19) Nybohovsbacken, takutformning på nybyggda hus. (SR ), besvarad med e-post. Orolig medborgare, angående planerna vid Laxholmsbacken, Vårberg. (SR ), besvarat med e-post SR bifogad. Kungsan, Daniel Helldén och framtiden. (SR ), besvarad med e-post. Ansökan Dihlströmska Glasbruksgatan Nytorgsgatan Södermalm. (SR ), vidarebefordrat till trafikkontoret samt Södermalms stadsdelsförvaltning. Minnestavla på Strandvägen där Ingrid Bergman bodde. (SR ), besvarat med e-post samt vidarebefordrat till stadsmuseet och Stockholm Konst/Liljevalchs. Fokus Skärholmen. (SR ), besvarat med SR

16 Sida 16 (19) Bilaga 2 till protokoll 12. Stora Sköndal, program (SR ) Mot beslutet reserverade sig ledamöterna F v Feilitzen, C Holmstrand samt I Josefsson enligt följande: Skogsbyn bebyggdes efter en tävling 1963 i Sveriges Arkitekters Riksförbunds regi, vilken vanns av Gösta Åbergh, mest känd för Konstfacks byggnad på Valhallavägen och Oslo konserthus. Hans vinnande förslag förverkligades och består av ett äldreboende med 93 enplansvillor och två radhus i ett slingrande planmönster med halvöppna gårdsrum. Nya villor tillkom fram till 1980-talet. Ulla Bodorff, som var en av tidens främsta landskapsarkitekter, gav området en vacker parkutformning. Skogsbyn utgör nu ett för Sverige unikt område av stort kulturhistoriskt värde. I programmet rivs villorna och terrängen nivelleras. En tät stadsbebyggelse uppförs, som blir oacceptabelt dominerande landskapsmässigt, inte minst i bergssluttningarna mot norr och öster. Där skulle den dessutom vara till förfång för de privata villor som kantar Mollie Faustmans och Maj Brings vägar. En genomfartsgata ( Nya vägen ) dras mitt genom Skogsbyn, försedd med ett par viadukter. Den är troligen trafikmässigt angelägen, men torde kunna flyttas mot väster, varvid största delen av det värdefulla villaområdet i stället kunde bevaras. Programförslaget är hårdhänt mot topografi, natur, trädbestånd, och kulturhistoriskt värdefulla byggnader även inom framförallt delområdena Magnolia, Västra Flaten och Berga strand. Omkring hälften av programområdets grönklassade bebyggelse rivs och ersätts med en tät bebyggelse av innerstadskaraktär. I utredningsmaterialet finns endast en kort överslätande kommentar till konsekvenserna för landskapsbilden. Det saknas en regelrätt konsekvensanalys inkluderande redovisning av perspektiv från viktiga siktpunkter inom och utanför programområdet.

17 Sida 17 (19) Stiftelsen Stora Sköndal har under drygt hundra år med stor hänsyn till miljön byggt upp ett av landets mest intressanta institutionsområden i ett sällsynt vackert, kulturpräglat naturområde. Dagens bostadsbrist ursäktar inte en grav förvanskning av dessa kvaliteter. Programmet bör kraftigt avstyrkas, med krav på helhetsplanering med lägre exploatering och respekt för områdets stora värden gällande landskapsbild, trädvegetation, vägdragningar samt Skogsbyns och det övriga områdets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse.

18 Sida 18 (19) Bilaga 3 till protokoll 15. Spånga C Öst, del av fastigheten Solhem 16:1, förslag till detaljplan (SR ) Anmäldes för formellt beslut ärende hänskjutet från delegationssammanträde Kompletterade ledamot F von Feilitzen protokollet med justerad skrivelse angående sin reservation enligt följande: De båda sammanbyggda, 3 4 våningar höga hyreshusen uppfördes som en del av centrumbebyggelsen vid Spånga järnvägsstation. Det södra huset fick bygglov 1936 och inrymde samhällets biograf Grand. I foajén fanns en stor väggmålning, som inte längre är synlig, men det eleganta skärmtaket pryder fortfarande entrén. Biolokalen blev 1963 kyrksal för Filadelfia Västerort, med ljus interiör tack vare nya höga fönster. Huset höjdes i slutet av 1940-talet med ett våningsplan och samtidigt byggdes det lika höga norra bostadshuset, med väldisponerade en- och tvårummare, alla med balkong och burspråk. En verkstadslokal i bottenvåningen blev senare affärslokal. Husen ritades av Birger Lindberg, som med Rolf Hagstrand drev ett av Stockholms mest framgångsrika arkitektkontor (bl.a. ritat Kungshuset på Kungsgatan). I omedelbar anslutning ligger Solhems egnahemsområde, som Stadsmuseet särskilt pekat ut som kulturhistoriskt värdefullt. Museet har tyvärr inte fått i uppdrag att klassificera de aktuella husen, men i den antikvariska förundersökningen betonas att de är goda exponenter för tidens folkhemsbygge och att den f.d. biografen var en teknikhistorisk modernitet. I planbeskrivningen anges att fastighetskontoret uppger att husen är i så dåligt skick att det inte är ekonomiskt försvarbart att återställa eller renovera dem. Vid besök på platsen förefaller detta vara högst överdrivet, trots det nästan 50-åriga rivningshotet. Märkligt nog citeras inte också den antikvariska förundersökningens bedömning som är att båda byggnaderna är osedvanligt välbevarade. Utefter den sydöstra fasaden finns naturmark, över tio meter bred, som utplånas i planförslaget. Den är inte specificerad i

19 Sida 19 (19) planbeskrivningen, men är välskött, med klippta häckar, en imponerande idegran och alléplanterade lönnar och lindar. Två ståtliga lindar är 2,0 resp. 2,5 meter i stamomkrets och i hög grad bevarandevärda. De är de sista kvarvarande av de lindar som kantade det som nu heter Spånga kyrkväg, men som fortfarande av de närboende kallas Gamla landsvägen, en del av den ursprungliga Spångavägen. De två husen innehåller små välplanerade hyreslägenheter, som i dagsläget är en stor bristvara. Husen bör (tillsammans med naturmarken och lindarna) bevaras av kulturhistoriska skäl och dessutom av de tre hållbarhetsskälen: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. För att möjliggöra nya bostäder kan de ev. kompletteras med en länga bostadshus i samma skala i sydost, med naturpartiet intakt. Vägen måste då flyttas på liknande sätt som i planförslaget, vilket tyvärr skulle medföra att sluttningen framför villaområdet (där det tidigare legat villor) måste offras.