VÄGPLAN. Samrådshandling. PM Avvattning 0W PRELIMINÄR HANDLING 1 (25) Michaela Alsmyr Projektnamn Objektnummer / KM Uppdragsnummer

Transkript

1 (25) Skapat av Dokumentdatum Leverans/Ändrings PM Michaela Alsmyr Projektnamn Objektnummer / KM Uppdragsnummer E18 Trafikplats Bergshamra E18 Trafikplats Bergshamra PM Avvattning 0W PRELIMINÄR HANDLING VÄGPLAN Samrådshandling Ändringsbeteckning Ändring avser Ändring godkänd av Ändringsdatum Godkänd av Stig Hagström Datum Teknikområde Avvattning Företag WSP Sverige

2 2 (25) Innehåll 1 INLEDNING 3 2 BERÖRDA AKTÖRER 4 3 STYRANDE OCH VÄGLEDANDE DOKUMENT FÖR DAGVATTENHANTERING SOLNA STADS DAGVATTENSTRATEGI DANDERYD KOMMUNS STYRDOKUMENT FÖR DAGVATTEN EDSVIKEN VATTENSAMVERKAN RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP 5 4 OMRÅDETS HYDROLOGI DRÄNERINGS- OCH JORDARTSFÖRHÅLLANDEN VATTENFÖREKOMSTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER 7 5 MILJÖKRAV MILJÖFARLIG VERKSAMHET VATTENVERKSAMHET YT- OCH GRUNDVATTENSKYDD VANDRINGSHINDER SKYDD MOT UTSLÄPP VID OLYCKA DAGVATTENRENING 9 6 BEFINTLIG AVVATTNING 9 7 DIMENSIONERANDE VATTENNIVÅER OCH HANTERING AV VATTENFLÖDEN 12 8 BERÄKNINGSMETOD FLÖDESBERÄKNINGAR FÖRORENINGSBERÄKNINGAR 13 9 BERÄKNINGSRESULTAT FLÖDESBERÄKNINGAR FÖRORENINGSBERÄKNINGAR FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING ÅTGÄRDER PÅ BEFINTLIGT DAGVATTENLEDNINGSNÄT VID TRAFIKPLATSEN ÅTGÄRDER VID STOCKSUNDSBRON NYTT LEDNINGSNÄT OCH DIKE LÄNGS NYTT BUSSKÖRFÄLT OCH GC-BANA ÅTGÄRDER VID NY GC-BRO DAGVATTENHANTERING VID HÖGA FLÖDEN PÅVERKAN PÅ YTVATTENSTATUS GENOMFÖRANDE BYGGSKEDE DRIFTSKEDE KÄLLFÖRTECKNING 25

3 3 (25) 1 Inledning Trafikplats Bergshamra förbinder E18 Bergshamraleden, Roslagsvägen och östra delen av E18 mellan tpl Bergshamra och Kapellskär i Roslagen. Dagens utformning av Trafikplats Bergshamra bedöms ge upphov till försämrad framkomlighet och störningar som en effekt av förändrade trängselavgifter och tillkommande exploatering. Trafikverket menar att det finns ett behov av att studera åtgärder för en förbättrad framkomlighet för trafikanter i trafikplatsen och vid Stocksundsbron. Vidare finns ett behov att förbättra för gång- och cykeltrafikanterna över Stocksundsbron som ett led i att förbättra standarden för det s.k. Täbystråket mellan Roslagstull och Mörby Centrum. Syftet med detta projekt är att studera förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet vid Trafikplats Bergshamra och att skapa en ny gång- och cykelbro över Stocksundet (Figur 1). En åtgärd som föreslås vid trafikplatsen är en utökning av antalet körfält från tre till fyra i norrgående riktning på Stocksundsbron. Befintlig gång- och cykelbro omvandlas då till körfält och en ny gång- och cykel bro över Stocksundet anläggas istället. Vid södergående avfart byggs en ny gång-cykelbana samt körfält för blandtrafik. Detta PM syftar till att redovisa hur dagvattenhanteringen påverkas av byggnationen samt vilka avvattningsåtgärder som bör vidtas så att en hållbar dagvattenhantering kan uppnås. Figur 1. Översikt av åtgärder i vägplanen.

4 4 (25) 2 Berörda aktörer Kommuner som berörs av projektet är Solna stad och Danderyd kommun. Dagvatten från vägarna ansluter till det allmänna dagvattennätet som ägs av VA-huvudmännen Solna vatten och Danderyd kommun. Den mängd dagvatten som belastar ledningsnäten beskrivs i avsnitt 6 och 9. Inga befintliga markavvattningsföretag finns i området och inga enskilda brunnar bedöms påverkas av projektet. 3 Styrande och vägledande dokument för dagvattenhantering Vid dimensionering av avvattningssystem är Trafikverkets tekniska krav för avvattning TK Avvattning (TDOK 2014:0045) med tillhörande råd Trafikverkets tekniska råd för avvattning TR Avvattning (TDOK 2014:0046) och Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB310 (TDOK 2014:0051) styrande. Planområdet ligger inom Solna stad och Danderyds kommun varför respektive kommuns dagvattenstrategi/styrdokument för dagvatten bör beaktas utöver de styrande dokumenten. 3.1 Solna stads dagvattenstrategi Solna stads dagvattenstrategi antogs av kommunstyrelsen i oktober Strategin ska fungera som redskap för att uppnå kretsloppsanpassade dagvattenlösningar där dagvattnet synliggörs och är del av en värdefull utemiljö (Solna stad, 2002). I strategin är fyra mål formulerade: Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration ska vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt Grundvattennivåerna ska inte förändras på grund av stadens expansion Dagvatten ska nyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad Förutom dagvattenstrategi har Solna stad tagit fram ett dokument; Dagvatten för dig som verksamhetsutövare (2016), som beskriver vilka riktlinjer som finns för rening av dagvatten. I dokumentet står att dagvatten från vägar i princip alltid behöver renas på grund av det relativt höga innehållet av föroreningar som exempelvis koppar, zink och PAH. Vattenförekomsterna i Solna är hårt belastade och en minskning är nödvändig för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Dagvatten från vägar behöver som regel infiltreras genom gröna ytor före perkolation i marken. 3.2 Danderyd kommuns styrdokument för dagvatten Danderyds kommun har tagit fram ett styrdokument för dagvatten (Danderyd kommun, 2012). Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen. Åtgärder som ska ske i samband med förnyelse, ombyggnad och nyexploatering som berör vägar är: Vid dagvattenavledning från ytor med risk för utsläpp från miljöolyckor ska möjligheten till uppsamling och sanering finnas. Dagvatten ska infiltreras inom vägområden. Öppen dagvattenavledning ska utföras där så inte är direkt olämpligt. Dessa ska utformas som positiva inslag i stadsmiljön.

5 5 (25) 3.3 Edsviken vattensamverkan Danderyds kommun och Solna stad är med i Edsvikens vattensamverkan som har som syfte att initiera, koordinera och systematisera det vattenvårdsarbete som bedrivs i de sex kommuner (Danderyd, Järfälla, Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Stockholm) som har avrinning till Edsviken. Flertalet riktlinjer är framtagna där recipientens känslighet belyses och där bland annat lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och rening av dagvatten förespråkas. De principer som direkt handlar om vägdagvatten är: - Dagvattnet från vägar ska i första hand renas inom vägområdet. Vid nybyggnad eller utbyggnad ska detta vara ett absolut krav på väghållaren. En mycket viktig åtgärd som är svår att genomföra i befintligt vägnät. Krav på bättre vägunderhåll med tätare underhåll av vägytor och dagvattenbrunnar, och i högtrafikerade lägen alternativt utbyte till filterbrunnar, ska ställas på väghållaren. - Vid utbyggnad av större trafikytor bör dagvattenhanteringen utformas så att föroreningar i vattnet avskiljs. 3.4 Riktvärden för dagvattenutsläpp Regionala dagvattennätverket i Stockholms län tog 2009 fram förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp (Tabell 1). Riktvärdena avser årsmedelvärden och är kategoriserade utifrån typ av recipient och var i avrinningsområdet utsläppet sker: 1M 2M 1S 2S 3VU mindre recipient, direktutsläpp mindre recipient, ej direktutsläpp större recipient, direktutsläpp större recipient, ej direktutsläpp verksamhetsutövare, ej direktutsläpp. Riktvärdena är inte recipientspecifika och används endast som en indikation på om det finns ett reningsbehov för dagvattnet. I detta projekt förslås att halterna jämförs med riktvärdesklass 1 S. Tabell 1. Riktvärden för halter av förorenande ämnen i dagvatten (Riktvärdesgruppen, 2009) 1M 2M 1S 2S 3VU Fosfor (P) mg/l 0,16 0,175 0,2 0,25 0,25 Kväve (N) mg/l 2 2,5 2,5 3 3,5 Bly (Pb) µg/l Koppar (Cu) µg/l Zink (Zn) µg/l Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,5 0,45 0,5 0,5 Krom (Cr) µg/l Nickel (Ni) µg/l Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 0,1 Suspenderad substans (SS) mg/l Olja mg/l 0,4 0,7 0,5 0,7 1 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 0,1

6 6 (25) 4 Områdets hydrologi 4.1 Dränerings- och jordartsförhållanden De geologiska förhållandena i området varierar stort med berg i dagen i de höglänta delarna till lerfyllda dalgångar och svackor. Trafikplatsen går i bergsskärning och ligger högt belägen relativt Stocksundet. Enligt jordartskartan (SGU, 2016a) består marken av tunt eller osammanhängande lager av morän ovan urberg och av postglacial lera i de lägre belägna delarna som angränsar mot Edsviken och Lilla Värtan (Figur 2). Genomsläppligheten i marken bedöms vara medelhög i moränen och de bergiga partierna och låg i leran (SGU, 2016b). Ny väg ligger högt belägen och ingen avvattningsproblematik väntas på grund av framträngande grundvatten. För mer information om de geotekniska förhållandena i området se PM Geoteknik (0G140002). Figur 2. Jordartskartan, Rött= urberg, blått=morän, gult=postglacial lera, SGU (2016).

7 7 (25) 4.2 Vattenförekomster och miljökvalitetsnormer Trafikplatsen ligger inom tre ytvattenrecipienters avrinningsområden enligt VISS; Brunnsviken, Edsviken och Lilla Värtan (Figur 3). En studie av dagvattenledningsnätet visar att avvattningen endast sker norrut mot två av recipienterna, Edsviken och Lilla Värtan (se avsnitt 6). Planområdet ligger inte vid någon grundvattenförekomst. Figur 3. Delavrinningsområden och ytvattenrecipienter enligt VISS (Länsstyrelsen, 2016). Recipienterna omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda av Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Vattenförekomster kan få utökad tidsfrist för vissa parametrar ifall det är teknisk omöjligt eller innebär orimliga kostnader. Edsviken Till Edsviken sker ytavrinning från Solna-, Sollentuna- och Danderyds kommun samt indirekt från Stockholms, Sundbybergs och Järfälla kommun. Vattenförekomsten har problem med övergödning, syrefattiga förhållanden och miljögifter. Den ekologiska statusen har bedömts som dålig och den kemiska som ej god (Tabell 2). De åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status är komplexa och tidskrävande varför vattenförekomsten fått utökad tidsfrist avseende ekologisk status.

8 8 (25) Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för Edsviken. Aktuell status Kvalitetskrav Undantag Dålig ekologisk status 2027: God ekologisk status Utökad tidsfrist till 2027: Övergödning Utökad tidsfrist till 2027: Tributyltenn- Edsviken Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus föreningar och Antracen. Mindre stränga krav för kvicksilver och kvicksilverföreningarsamt bromerad difenyleter. Lilla Värtan Till Lilla Värtan sker bland annat ytavrinning från Danderyds kommun och Solna stad. Vattenförekomsten har problem med övergödning, syrefattiga bottnar, miljögifter och förändrade habitat genom fysik påverkan. Den ekologiska statusen bedöms som måttlig och den kemiska som ej god (Tabell 3). De åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status är komplexa och tidskrävande varför vattenförekomsten fått utökad tidsfrist och mindre stränga krav avseende ekologisk status. Kvalitetskravet har satts till måttlig ekologisk status på grund av att det bedöms vara ekonomiskt orimligt att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status för vattenförekomsten i sin helhet. Orsaken är vattenförekomstens hydromorfologiska förhållanden. Dagvatten som riskera försämra statusen bör genomgå rening innan det släpps till recipienten. Tabell 3. Miljökvalitetsnormer för Lilla Värtan. Aktuell status Kvalitetskrav Undantag Måttlig ekologisk Måttlig ekologisk status Utökad tidsfrist till 2027: Övergödning status 2027 Lilla Värtan Ej god kemisk God kemisk Utökad tidsfrist till 2027: Tributyltenn-föreningar och Antracen. ytvattenstatus ytvattenstatus Mindre stränga krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter. 5 Miljökrav 5.1 Miljöfarlig verksamhet Avledning av dagvatten från vägområdet bedöms inte innefattas av tillstånds- eller anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet.

9 9 (25) 5.2 Vattenverksamhet Byggnationen av den nya gång- och cykelbron omfattas av vattenverksamhet. Tillståndsansökan för vattenverksamheten ska tas fram vilken innefattar miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning. För mer information hänvisas till tillståndsansökan. 5.3 Yt- och grundvattenskydd Vägplaneområdet ligger inte inom något område för yt- eller grundvattenskydd. 5.4 Vandringshinder Genomledning av naturflöde och således vandringshinder är inte aktuellt för vägplaneområdet. 5.5 Skydd mot utsläpp vid olycka Inget skydd mot utsläpp vid olycka finns under befintliga förhållanden i dagvattensystemet för varken bron eller trafikplatsen. Dagvattensystemets utlopp ligger nära recipient som snabbt kan påverkas i händelse av utläppsolycka. Vid ombyggnation bör därför haveriskydd anläggas. 5.6 Dagvattenrening Reningsanläggningar saknas för E18 och de flesta andra kommunala vägar i Solna. Dagvattentillförseln från en något utökad trafikanläggning bedöms bli marginell vars bidrag enskilt inte bedöms leda till ytterligare försämring av vattenstatus och miljökvalitetsnormerna för Lilla Värtan. Däremot bedöms det vara angeläget att på systemnivå studera åtgärder på högtrafikerade vägavsnitt för att minska miljöbelastning från trafik och andra intilliggande föroreningskällor i urban miljö t.ex. gator, parkeringar, bebyggelse etc. Inriktningen i detta projekt är enligt samrådsunderlaget att allt trafikdagvatten från högtrafikerade vägar och annat dagvatten med höga föroreningshalter på sikt bör renas vid källan (Trafikverket, 2016). 6 Befintlig avvattning Avvattningen av trafikplatsen sker via ett dagvattenledningsnät med utlopp i ett dike norr om trafikplatsen (Figur 4 och Figur 5 och Figur 6). Ledningsnätets avrinningsområde är ca 3,9 ha (rosa område i Figur 4) och utloppet är en betongledning (dimension 500 mm, Figur 6). Diket är ca 80 meter långt mellan utloppet och Alnäsvägen. Under Alnäsvägen ligger en plåttrumma (dimension ca 400 mm) med utlopp mot Edsviken/Lilla Värtan (Figur 7). Plåttrumman och utloppsledningen från ledningsnätet ser ut att vara i gott skick. Diket vid utloppstrumman är erosionsskadat och behov av erosionsskydd finns. Befintlig gång-cykelbana på östra sidan av trafikplatsen avvattnas mot ett dike mellan vägkanten och bergshyllan (Figur 8). Det dagvatten som inte infiltrerar kan rinna norrut över slänten. Befintlig vägbro avvattnas via flertalet ytavlopp som leder vattnet ner genom hål i konstruktion. De ytavlopp som ligger närmast brons båda ändar har stuprör som leder dagvattnet ner på marken under bron. Övriga ytavlopp släpper dagvattnet rakt ner på marken eller till vattendraget under bron via öppningar i brokonstruktionen (Figur 9 och Figur 10). Befintlig avvattningsanläggning redovisas i ledningssamordningsritning 211W W902.

10 Figur 4. Befintliga dagvattenledningar (gröna linjer) och beskrivning av dagvattenhanteringen inom utredningsområdet. 10 (25)

11 11 (25) Figur 5. Utlopp i dike från dagvattenledningsnätet vid trafikplatsen (tv). Figur 6. Dike nedströms utloppet från dagvattenledningsnätet (th). Figur 7. Utloppstrumma till Edsviken/Lilla Värtan. Trumman ligger under Alnäsvägen (tv). Figur 8. Dike intill bergshylla vid befintlig gång- och cykelbana (th).

12 12 (25) Figur 9. Stuprör från ytavlopp på Stocksundsbron, vatten släpps i luften ner mot mark eller vatten (tv) Figur 10. Stuprör ner mot mark från Stocksundsbron (th). 7 Dimensionerande vattennivåer och hantering av vattenflöden Hantering av inkommande vattenflöden från större naturmarksområden är inte aktuellt i denna vägplan. Trafikplasten korsar ett sund till en vik i Östersjön. Länsstyrelsen har tagit fram nivåer på medelvattenståndet och 100-årsvattenståndet år 2100 som är +0,6 m respektive +1,75 m i RH 2000 (VISS, 2016). Länsstyrelsen rekommenderar lägsta grundläggningsnivå för nya byggnader på +2,7 m. Figur 11 visar utbredningen av 100-årsvattenståndet. Figur 11. Markerat område visar 100-årsvattenståndet 2100, nivå +1,75.

13 13 (25) 8 Beräkningsmetod 8.1 Flödesberäkningar Dimensionerande dagvattenflöde beräknades enligt Trafikverkets publikation Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB310 (TDOK 2014:0051) Q = i Å A hårdgjord φ + A infiltrerbar (i Å f i ) där Q = dimensionerande flöde [l/s] i Å = dimensionerande regnintensitet [l/s,ha] A = yta [ha] φ = avrinningskoefficient [-] f i = infiltrationskapacitet [l/s,ha] I enlighet med MB310 har dimensionerande regnintensitet återkomsttid Å= 12 månader och Å=60 månader och regnvaraktighet på 10 minuter för områden med brantare lutning som avvattnas mot brunnar och ledningar respektive mot lågpunkter valts. Bergshamravägen utgör en lågpunkt där vattnet kan samlas vid skyfall. För befintligt ledningsnät vid trafikplatsen rekommenderas därför återkomtid 60 månader vid dimensionerande flödesberäkningar. För övriga delar av avvattningsanläggningen föreslås dimensionerande återkomtid 12 månader. Avrinningskoefficienter som använts är 0,9 för belagd vägyta och 0,4 för bergshyllorna. Där dagvatten leds direkt via brunnar har infiltrationskapaciteten ansatts till 0 och där dagvattnet leds över slänt mot vägdike har den infiltrationskapaciteten ansatts till 150 l/s, ha då genomsläppligheten bedöms vara medelhög enligt SGU:s genomsläpplighetskarta (avsnitt 4.1). Infiltrationstester har ej utförts i detta projekt. En översiktlig bedömning har utförts på kapaciteten på befintligt ledningsnät vid trafikplatsen. 8.2 Föroreningsberäkningar Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll beräknades i programvaran StormTac Web v för aktuell markanvändning för områdena i figur 4 och för framtida markanvändning för motsvarande områden efter ombyggnation. Föroreningshalterna efter rening i befintligt dike samt efter föreslagen reningsåtgärd i form av biofilter söder om bron (se avsnitt 10) har också beräknats. Indata till Stormtac är trafikmängder (fordon/dygn) för 2015 och för prognosår 2030, årligt nederbörd, delavrinningsområdenas storlek och markanvändning (Tabell 4 och Tabell 5). StormTac använder schablonvärden för föroreningar baserat på typ av markanvändning för att uppskatta vilka halter av föroreningar som genereras. Reningsgraden som uppnås i olika dagvattenlösningar är framtagen utifrån tillgängliga data från referenser och studier. Noggrannheten varierar därför för respektive förorening och osäkerhetsintervall finns att tillgå för många parametrar.

14 14 (25) Tabell 4. Markanvändning före och efter ombyggnation till olika utsläppspunkter. Markanvändning yta (ha) Ytor som avvattnas mot ledningsnät med utlopp i befintligt dike eller föreslagen dagvattenanläggning (biofilter) Före Efter Roslagsvägen söder om bron Roslagsvägen norr om bron Södergående påfartsramp Bro gamla vägen Norrgående avfart Norrgående påfart Södergående avfart Nytt busskörfält Bergshamravägen Påfart bergshamravägen Gång-cykelbana Diken/grönyta slänt Ytor som avvattnas via slänt mot befintligt dike eller föreslagen dagvattenanläggning (biofilter) Gång-cykelbana Grönyta/slänt Yta som avvattnas mot nya brunnar med släpp i slänt väster om Stocksundsbron Busskörfält Ytor som avvattnas mot berghylla längs gång-cykelbana på sydvästra sidan av Stocksundet och därefter ut över slänt Gång-cykelbana Berghylla och slänt Dike Del av Stocksundsbron som avvattnas mot mark via ytavlopp eller stuprör på södra sidan av Stocksundet Körbana Gång-cykelbana Del av Stocksundsbron som avvattnas mot vatten södra delen av Stocksundsbron Körbana Gång-cykelbana

15 15 (25) Bro avvattnas mot vatten norra sidan av Stocksundsbron (endast östra sidan) Körbana Gång-cykelbana Bro avvattnas mot mark via avlopp eller stuprör norra sidan av Stocksundet (endast östra sidan) Körbana Gång-cykelbana GC-väg avvattnas mot bergshylla/dike norra sidan av Stocksundet Gång-cykelbro/ Gång-cykelbana Bergsslänt Väg som avvattnas mot brunn på norra sidan av Stocksundsbron Väg Grönyta Ny gång- och cykelbro Tabell 5. Indata till Stormtac, trafikmängder 2015 och för prognosår 2030, årliga avrinningskoefficienter och årlig nederbörd. Trafikmängder ÅDT (fordon/dygn) 2015 Prognos 2030 Roslagsvägen söder om bron över Bergshamravägen Roslagsvägen norr om bron över Bergshamraleden Södergående påfartsramp Bro gamla vägen Norrgående avfart Norrgående påfart Södergående avfart Nytt busskörfält Bergshamravägen Påfart bergshamravägen Årliga avrinningskoefficienter Vägar och GC-bana 0.85 Grönytor (slänter och diken) 0.1 Årlig nederbörd (mm/år) 636

16 16 (25) 9 Beräkningsresultat 9.1 Flödesberäkningar Flödesberäkningarna visar att flödet endast kommer öka i liten omfattning till befintligt ledningsnät vid trafikplatsen, från 386 till 396 l/s vid ett 5-årsregn. Befintlig dagvattenledning bedöms klara ett 1- årsregn men kapaciteten blir begränsad vid ett 5-årsregn där dagvattenledningarna har liten lutning. Mot slänten vid bergshyllan på trafikplatsens nordvästra sida sydväst om Stocksundsbron kommer ungefär lika stor yta avvattnas efter ombyggnationen. Ytor som avvattnas dit är ny gång-cykelväg via krossdike och nytt busskörfält via ny dagvattenledning. Flödet som rinner direkt till recipient via ytavlopp från bron kommer att minska och istället kommer flödet som avvattnas mot mark öka på grund av de nya rännorna som samlar upp dagvattnet enligt avsnitt 10. En sammanställning av flödesberäkningsresultat visas i tabell 6 och en mer utförlig redovisning visas i bilaga 1. Tabell 6. Dimensionerande flöde vid 1-årsregn och 5-årsregn för olika delområden inom utredningsområdet. Dimensionerande flöde (l/s) Återkomsttid 1 år Återkomsttid 5 år Delområde Befintligt Framtid Befintligt Framtid Ytor som avvattnas mot ledningsnät med utlopp i befintligt dike eller föreslagen dagvattenanläggning (biofilter) Yta som avvattnas mot nya brunnar med släpp i slänt väster om Stocksundsbron (nytt busskörfält) Ytor som avvattnas via slänt mot befintligt dike eller föreslagen dagvattenanläggning (biofilter) Ytor som avvattnas mot berghylla längs gångcykelbana på sydvästra sidan av Stocksundet och därefter ut över slänt Del av Stocksundsbron som avvattnas mot mark via avlopp eller stuprör på södra sidan av Stocksundet (större delen av detta flöde kommer avrinna mot biofilter/damm för framtida förhållanden) Del av Stocksundsbron som avvattnas mot vatten södra delen av Stocksundsbron Bro avvattnas mot vatten norra sidan av Stocksundsbron Bro avvattnas mot mark via ytavlopp eller stuprör norra sidan av Stocksundet GC-väg avvattnas mot bergshylla/dike norra sidan av Stocksundet Väg som avvattnas mot brunn på norra sidan av Stocksundsbron Ny gång- och cykelbro

17 17 (25) 9.2 Föroreningsberäkningar Framtida och befintliga föroreningshalter med avseende på utsläppspunkt enligt tabell 4 avsnitt 8.2 utan föregående rening indikerar på att det finns ett reningsbehov för dagvattnet från bron och från trafikplatsen (Bilaga 2). Halterna från dessa ytor överstiger riktvärdena 1 s enligt avsnitt 3.4. Med föreslagen reningsåtgärd i form av biofilter (avsnitt 10) kan halterna minskas betydligt (Bilaga 2). För befintlig och ny gång- och cykelbana som avvattnas mot krossdiken är halterna låga och anses inte behöva någon särskild reningsåtgärd (Bilaga 2). Krossdikena kommer ändå att rena dagvattnet till en viss grad. Dagvattnet från nytt busskörfält har relativt låga föroreningshalter. Ingen särskild reningsåtgärd föreslås utan rening kommer att ske när dagvattnet släpps för infiltration över vägslänten. Totala föroreningsmängden till recipienten har beräknats för alla ytor inom utredningsområdet för befintliga förhållanden och för framtida förhållanden med och utan rening i biofilter (Tabell 7). Till biofiltret skulle ledningsnätet vid trafikplatsen och sydöstra delen av Stocksundbron avvattnas. Biofiltret har antagits vara 550 m 2 stort vilket utgör 2,5 % av den reducerade ytan för tillrinningsområdet. Krossdikena längs GC-vägarnas reningseffekt, översilning av dagvatten från busskörfältet över vägslänt samt att nordöstra delen av Stocksundsbron släpps på mark istället för direkt mot vattenytan är inte inkluderat i beräkningen. Dessa åtgärder innebär att föroreningsreduktionen sannolikt kommer att bli större än vad som redovisas i tabellen. För befintliga förhållanden är reningseffekten i det befintliga öppna diket nedströms utloppet medräknad. Resultatet visar att föroreningsmängderna till recipienten totalt sett kommer att minska om ett biofilter anläggs. Utan rening kommer föroreningsmängderna att öka i framtiden, dels för att trafikmängderna ökar förväntas öka enligt prognosen och dels för att större delen av befintligt dike vid ledningsnätets utlopp tas bort. Reningseffekter som använts i beräkningen för befintligt dike och för biofiltret visas i Tabell 8. Tabell 7. Föroreningsmängder vid befintliga förhållanden och för framtida förhållanden med och utan rening. Förorenings -mängder (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Befintlig mark Framtid utan reningsåtgärd (biofilter) Framtid med reningsåtgärd (biofilter) Tabell 8. Beräknad reningseffekt i dike och i föreslaget biofilter. Reningseffekt (%) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Befintligt dike Biofilter

18 18 (25) 10 Förslag till dagvattenhantering Behov av avvattningsåtgärder finns vid ny gång-cykelbro, vid ny gång-cykel väg och nytt busskörfält, vid befintligt utlopp från ledningsnätet samt vid Stocksundsbron. Åtgärderna har arbetats fram med fokus att säkerställa avledningen av dagvatten samt för att minska föroreningsmängderna till recipienterna i linje med kommunernas styrande och vägledande dokument (Figur 12). Alla åtgärder beskrivs i följande avsnitt. All avvattning bedöms kunna ske med självfall och ska dimensioneras enligt Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB 310. Som komplement har reningsanläggningar dimensionerats översiktligt i Stormtac. Ledningar, trummor, dränledningar och diken ska konstrueras så att funktionen upprätthålls med hänsyn till de totalsättningar och differenssättningar som utbildas under anläggningens livslängd. Föreslagna avvattningsanläggningar redovisas i avvattningsplanritningar 211W W5102. Figur 12. Förslag på ny dagvattenhantering.

19 19 (25) 10.1 Åtgärder på befintligt dagvattenledningsnät vid trafikplatsen Befintligt utlopp från dagvattenledningsnätet och dike kommer att hamna under ny slänt för gångcykelbron. Ledningen måste därför förlängas och diket kommer att blir kortare (Figur 12). Detta medför att reningen av dagvatten kommer att bli sämre. Detta tillsammans med recipientens känslighet samt att föroreningshalterna kommer att öka i och med de prognostiserade trafikmängderna medför att en dagvattenreningsanläggning föreslås under ny gång-cykelbro direkt i anslutning till ny utloppsledning (Figur 12). Det nya utloppet bör förses med erosionsskydd. Dagvattenanläggningen utformas förslagsvis som ett biofilter med en växtbädd och underliggande krossmaterial (Figur 13). När det regnar leds dagvattnet ut jämt över ytan för att därefter infiltrera genom växtbädden. Vattnet måste kunna dämma upp ca 2 dm ovanför markytan så partiklar kan sedimentera och vattnet tillåts infiltrera växtbädden. Biofiltret förses med en upphöjd kupolbrunn så vattnet kan brädda vid större regnmängder. Ytan förses med underliggande dränering. Kupolbrunn och dränering kopplas på ledning med utlopp i recipienten Stocksundet. Utloppsbrunnen ska förses med avstängningsanordning. Anläggningen kan anpassas till 100-årsvattenståndet i Stocksundet genom att valla in området till nivå minst +1,75 (avsnitt 7). Förutom dagvattnet som når ledningsnätet föreslås att östra sidan av Stocksundsbron avvattnas till biofiltret via en dagvattenränna (se avsnitt 10.2). Figur 13. Principsektion biofilter Åtgärder vid Stocksundsbron När den östra gång-cykelbanan på Stocksundsbron ersätts med ett extra körfält ska brons överyta skevas om. Under befintliga förhållanden lutar gång-cykelbanan västerut mot ytavlopp mellan gångcykelbanan och vägytan. Ytavloppen kommer att flyttas till den nya vägkanten (Figur 14). Avvattningen kommer därefter ske mot en ny ränna under bron (se princip i Figur 14 och 15). Rännan kommer därefter leda dagvattnet till land på båda sidorna av Stocksundet. På den södra sidan föreslås vattnet ledas vidare via stuprör mot reningsanläggning beskriven i avsnitt Utloppets förses med erosionsskydd. På norra sidan föreslås dagvattnet ledas mot land och släppas på marken via stuprör på södra alternativt norra sidan av befintlig gång-cykelbana (Figur 16). Det råder i nuläget viss osäkerhet om hur marken kommer att se ut efter genomförande av detaljplan för del av Stocksundet 2:306 och del av

20 20 (25) Stocksundet 2:309. Svenska kraftnät planerar en teknikbyggnad inom projektet City Link och marken under bron ska användas som etableringsyta vid byggnation av denna. Vatten från City Link-projektets tunnel ska släppas via ett dike med erosionsskydd söder om teknikbyggnaden (Figur 17). Dagvatten från bron leds förslagsvis via dike till samma utloppspunkt. Det öppna diket anläggs så att det kan fungera som sandfång och förses med haveriskydd/avstängningsanordning vid dikets utlopp (Figur 17). I framtiden skulle samma anläggning kunna användas till att ta emot dagvatten från västra sidan av Stocksundsbron om samma typ av lösning med rännor anläggs där. Figur 14. Princip på ny dagvattenhantering på östra sidan av Stocksundsbron. Vid västra sidan föreslås ingen åtgärd. Figur 15. Principsektion på brons avvattning. Dagvattnet släpps vid de röda ringarna på land och leds mot föreslagna reningsåtgärder.

21 21 (25) Figur 16. Förslag på platser för nedtagning av dagvatten via stuprör från ränna. Figur 17. Förslag till dagvattenlösning på norra sidan i anslutning till Svenska kraftnäts planerade teknikbyggnad.

22 22 (25) 10.3 Nytt ledningsnät och dike längs nytt busskörfält och GC-bana Vid ny GC-bana och nytt busskörfält kommer GC-banan skevas mot ett nytt krossdike och busskörfältet mot brunnar i vägkanten (Figur 18). Vattnet som samlas upp via brunnarna leds via ledning med utlopp mot slänt nordväst om bron. Krossdiket lutar åt samma riktning och kommer också avledas ut mot slänten. Rening av dagvatten kommer att ske både i slänten och i krossdiket. Ett svackdike föreslås, nedanför slänten längs Alnäsvägen eller snett under bron, där dagvattnet kan rinna vidare mot kupolbrunn med utlopp i Stocksundet alternativt till reningsanläggningen i avsnitt Vilken utformning som är lämpligast bör utredas vidare och beror om befintlig belysningsstolpe kan flyttas och hur marknära berget är under bron. I slänten anläggs erosionsskydd hela vägen uppifrån krossdiket och ner till svackdiket. Figur 16. Princip avvattning av ny GC-bana och nytt busskörfält Åtgärder vid ny GC-bro Dagvatten från ny GC-bro leds via stuprör längs brofundamenten och släpps över vatten eller mark. Föroreningshalterna bedöms vara låga från GC-bron. Där GC-bron når marken på norra sidan av Stocksundet och ansluter mot befintlig GC-väg på norra sidan ska berg sprängas bort och ett nytt krossdike anläggas (se princip i Figur 19). Krossdiket leder dagvattnet vidare norrut.

23 23 (25) Figur 17: Princip nytt krossdike vid GC-banan norr om GC-bron. 11 Dagvattenhantering vid höga flöden DETTA AVSNITT KOMPLETTERAS MED LÅGPUNKTSKARTERING OCH ÖVERSVÄMNINGSANALYS Vid nedsatt funktion eller överbelastning av ledningsnätet kommer lågpunkten vid trafikplatsen att tillfälligt översvämmas. Konsekvensen blir försvårad framkomlighet för trafiken. De delar som byggs om i och med vägplanen kommer dock inte påverkas då de ligger i de mer höglänta områdena. Nybyggnationen bedöms inte försämra översvämningssituationen jämfört med befintliga förhållanden då markanvändningen och andel hårdgjord yta som avvattnas till lågpunkten i trafikplatsen inte förändras i så stor utsträckning. Föreslagna dagvattenanläggningar anordnas så de kan brädda mot recipienten. Höga vattennivåer i Stocksundet bedöms inte påverka vägarna och broarna. Vid projektering av dagvattenreningsanläggningarna närmast sundet bör hänsyn tas till 100- årsvattenståndet. 12 Påverkan på ytvattenstatus DETTA AVSNITT KOMPLETTERAS MED UTREDNING SOM BEAKTAR KVALITETSFAKTORERNA FÖR EDSVIKEN OCH LILLA VÄRTAN OCH UTVÄRDERAR OM PROJEKTET RISKERAR ATT PÅVERKA DESSA. 13 Genomförande 13.1 Byggskede Vid byggskedet ska försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra risk för påverkan på recipient. För att skydda recipienten är det även viktigt att föreslagna renings-åtgärder inkl. haveriskydd anläggs så tidigt som möjligt i byggprocessen så att dagvatten kan ledas till anläggningarna så tidigt som möjligt under byggskedet.

24 24 (25) 13.2 Driftskede Det är viktigt med skötsel av dagvattenanläggningarna för att dess funktioner ska upprätthållas. Ett skötselprogram bör därför upprättas där syfte, beredskapsplan, skötselplan och dokumentation från utförda inspektioner ingår. Skötsel av öppna dagvattenanläggningar innebär bland annat rensning av sediment från brunnar och ledningar främst vid inlopp och utlopp, klippning av gräs och slyröjning vid slänter och funktionskontroll och underhåll av tekniska installationer. Reparation av erosionsskador kan bli aktuellt vid främst vid utlopp från ledningsnät. Sedimentrensning bör ske med jämna mellanrum för att bibehålla avskiljande effekt på reningsanläggningen. Inspektion bör utföras minst två gånger per år. Extra tillsyn rekommenderas vid häftiga skyfall och längre torrperioder. Skötselfrekvensen bör anpassas till de olika anläggningarnas behov.

25 25 (25) 14 Källförteckning Danderyds kommun, Styrdokument för dagvatten. Edsvikens Vattensamverkan, Guide för dagvattenhantering inom Edsvikens Vattensamverkan. Länsstyrelsen Stockholm, WebbGIS planeringsunderlag. Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting. Sveriges geologiska undersökning (SGU), 2016a. Kartvisare: Jordartskartan. Sveriges geologiska undersökning (SGU), 2016a. Kartvisare: Genomsläpplighetskartan. Solna stad, Dagvattenstrategi för Solna stad. Stormtac, Stormatc.se Trafikverket, 2014a. Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB 310, TDOK 2014:0051. Trafikverket, 2014b. Trafikverkets tekniska krav för avvattning TK Avvattning, TDOK 2014:0045. Trafikverket, 2014c. Trafikverkets tekniska råd för avvattning TR Avvattning, TDOK 2014:0046. Trafikverket, Samrådsunderlag Väg E18 Trafikplats Bergshamra och Stocksundsbron. VatteninformationsSystemSverige (VISS),

26 Bilaga 1 Flödesberäkningar I tabell 1 presenteras flödesberäkningar utförda enligt Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB310 (TDOK 2014:0051). Tabellen visar ingående delavrinningsområden med hårdgjord yta och infiltrerar yta, antagna avrinningskoefficienter, infiltrationskapacitet och resulterande dimensionerande flöde vid återkomsttid 1 år och 5 år. För mer information hänvisas till huvudrapporten avsnitt 8.1 och 9.1. A infiltrerbar (ha) Dimensionerande flöde (l/s) f i (l/s, ha) Återkomsttid 1 år Återkomsttid 5 år A hårdgjord (ha) φ Ytor som avvattnas mot ledningsnät med utlopp i befintligt dike eller föreslagen dagvattenanläggning (biofilter/damm) Befintligt Framtid Befintligt Framtid Befintligt Framtid Befintligt Framtid Roslagsvägen, avvattnas mot brunnar i mittremsa med utlopp i slänt Roslagsvägen, avvattnas mot slänt åt höger Grönyta/slänt Grönyta/slänt Södergående påfartsramp Bro Gamla vägen, avvattnas med stuprör mot dike Grönyta/slänt Roslagsvägen bro, avvattnas via brunn mot dike och mot slänt Norrgående avfart, avvattnas mot dike Grönyta/slänt Norrgående påfart, avvattnas mot dike Gång-cykelbana Norrgående påfart, avvattnas mot ledning

27 Grönyta/slänt Roslagsvägen norr om bron, avvattnas mot slänt Roslagsvägen norr om bron, avvattnas mot ledning Södergående avfart, avvattnas mot slänt/dike Grönyta/slänt Grönyta/slänt Nytt busskörfält, avvattnas mot brunnar och vidare mot slänt sydväst om Stocksundsbron Berghamravägen södra sidan, avvattnas mot dike Bergshamravägen norra sidan, avvattnas mot dike Grönyta mellan vägar Påfart bergshamraledan, avvattnas mot dike Bergshamraleden väster om gamla vägen södra sidan, avvattnas mot dike Grönyta/slänt vid Gamlavägen Grönyta mellan vägar Bergshamraleden (norra sidan) väster om gamla vägen, avvattnas mot dike Grönyta/slänt Totalt Yta som avvattnas mot nya brunnar med släpp i slänt väster om Stocksundsbron (nytt busskörfält) Busskörfält Ytor som avvattnas via slänt mot befintligt dike eller

28 föreslagen dagvattenanläggning (biofilter/damm) Gång-cykelbana Grönyta/slänt Totalt Ytor som avvattnas mot bergshylla längs gång-cykelbana på sydvästra sidan av Stocksundet och därefter ut över slänt Gång-cykelbana Berghylla och slänt Totalt Del av Stocksundsbron som avvattnas mot mark via avlopp eller stuprör på södra sidan av Stocksundet Körbana Gång-cykelbana Totalt Del av Stocksundsbron som avvattnas mot vatten södra delen av Stocksundsbron Körbana Gång-cykelbana Totalt Bro avvattnas mot vatten norra sidan av Stocksundsbron (endast östra sidan) Körbana Gång-cykelbana Totalt Bro avvattnas mot mark via avlopp eller stuprör norra sidan av Stocksundet (endast östra sidan) Körbana

29 Gång-cykelbana Totalt GC-väg avvattnas mot bergshylla/dike på norra sidan av Stocksundet Gång-cykelbana/Ny Gc-bro Bergsslänt Totalt Väg som avvattnas mot brunn norra sidan av Stocksundet Väg Grönyta Totalt Ny gång-cykelbana

30 Bilaga 2 Föroreningshalter Föroreningshalter före och efter ombyggnation. För befintliga förhållanden (Tabell 1) redovisas föroreningshalterna före och efter rening i dike vid ledningsnätets utlopp. För framtida förhållanden visas halterna före rening i tabell 2. I tabell 3 visas uppskattade befintliga föroreningshalter till recipient från ledningsnätet/diket och framtida halter före och efter rening i biofilter. Tabell 1. Föroreningshalter (µg/l), befintliga förhållanden. Gråmarkerade halter överskrider riktvärde 1S. Föroreningshalter (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Ytor som leds via befintligt ledningsnät eller via slänt mot dike (före rening i dike) Ytor som leds via befintligt ledningsnät eller via slänt mot dike (efter rening i dike) Ytor som avvattnas mot berghylla längs gång-cykelbana på sydvästra sidan av Stocksundet och därefter ut över slänt Del av Stocksundsbron som avvattnas mot mark via ytavlopp eller stuprör på södra sidan av Stocksundet Del av Stocksundsbron som avvattnas mot vatten södra delen av Stocksundsbron Bro avvattnas mot vatten norra sidan av Stocksundsbron (endast östra sidan) Bro avvattnas mot mark via avlopp eller stuprör norra sidan av Stocksundet (endast östra sidan) GC-väg avvattnas mot bergshylla/dike norra sidan av Stocksundet Väg som avvattnas mot brunn på norra sidan av Stocksundsbron Riktvärde 1S

31 Tabell 2. Föroreningshalter (µg/l) framtid utan rening. Gråmarkerade halter överskrider riktvärde 1S. Föroreningshalter (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Ytor som avvattnas mot ledningsnät med utlopp i dike (om ingen rening sker i biofilter) Via slänt mot dike (om ingen rening sker i biofilter) Del av Stocksundsbron som avvattnas mot mark via ytavlopp eller stuprör på södra sidan av Stocksundet (om ingen rening sker) Busskörfält Ytor som avvattnas mot berghylla längs gång-cykelbana på sydvästra sidan av Stocksundet och därefter ut över slänt Del av Stocksundsbron som avvattnas mot vatten södra delen av Stocksundsbron Bro avvattnas mot mark via avlopp eller stuprör norra sidan av Stocksundet (endast östra sidan) GC-väg avvattnas mot bergshylla/dike norra sidan av Stocksundet Väg som avvattnas mot brunn på norra sidan av Stocksundsbron Ny gång- och cykelbro Riktvärde 1 S Tabell 3. Uppskattade befintliga föroreningshalter (µg/l), till recipient från ledningsnätet/diket och framtida halter före och efter rening i biofilter. Föroreningshalter (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Befintlig föroreningshalt till recipient Ytor som avrinner mot dike via ledningsnät utan rening i biofilter Ytor som avrinner mot dike via ledningsnät med rening i biofilter Riktvärde 1S

32 VST145428VP (26) :53

33 VST145428VP (26) :54

34 (6) Skapat av Dokumentdatum Leverans/Ändrings PM Erik Ellwerth-Stein Projektnamn Objektnummer / KM Uppdragsnummer E18 Trafikplats Bergshamra E18 Trafikplats Bergshamra PM Ledningssamordning 0W VÄGPLAN Samrådshandling Ändringsbeteckning Ändring avser Ändring godkänd av Ändringsdatum Godkänd av Stig Hagström Datum Teknikområde Ledningssamordning Företag WSP Sverige

35 2 (6) Innehåll 1 INLEDNING ORIENTERING 3 2 LEDNINGSSAMORDNING 4 3 BEFINTLIGA LEDNINGSFÖRHÅLLANDEN VA EL TELE OCH OPTO BELYSNING OCH OPTO - TRAFIKVERKET 5 4 ÅTERSTÅENDE ARBETE 6

36 3 (6) 1 Inledning Detta PM beskriver den befintliga situationen med ledningar, vilket arbete som utförts samt rekommendationer för kommande ledningssamordningsinsatser. I detta skede av projektet har inga ledningssamordningsmöten ägt rum, utan detta kommer ske i projektets kommande skeden. 1.1 Orientering Trafikplats Bergshamra förbinder E18 Bergshamraleden, Roslagsvägen och östra delen av E18 mellan tpl Bergshamra och Kapellskär i Roslagen. Dagens utformning av Trafikplats Bergshamra bedöms ge upphov till försämrad framkomlighet och störningar som en effekt av förändrade trängselavgifter och tillkommande exploatering. Trafikverket menar att det finns ett behov av att studera åtgärder för en förbättrad framkomlighet för trafikanter i trafikplatsen och vid Stocksundsbron. Vidare finns ett behov att förbättra för gång- och cykeltrafikanterna över Stocksundsbron som ett led i att förbättra standarden för det s.k. Täbystråket mellan Roslagstull och Mörby Centrum. Syftet med detta projekt är förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet i Trafikplats Bergshamra och att skapa en ny gång- och cykelbro över Stocksundet (Figur 1). Åtgärder som föreslås vid trafikplatsen är utökning av antalet körfält från tre till fyra i norrgående riktning på Stocksundsbron. Befintlig gångoch cykelbana omvandlas då till körfält och en ny gång- och cykelbro över Stocksundet anläggs istället. Vid södergående avfart byggs en ny gång-cykelbana samt ett nytt körfält för blandtrafik.

37 4 (6) Figur 1 Översikt av åtgärder i vägplanen. 2 Ledningssamordning Initialt i projektet gjordes en insats för att samla in och sammanställa ledningsunderlag. Med hjälp av Ledningskollen och kontakt med enskilda ledningsägare samlades underlag in. Under uppdraget har även nytt underlag inhämtats. Inför kommande detaljprojektering bör aktualiteten i ledningsunderlaget kontrolleras med ledningsägarna. Omläggning av ledningar är i första hand aktuellt för de ledningar som hanterar avvattning, belysning och andra tekniska system trafikplatsen. Även ledningar av andra slag kommer dock beröras och ledningssamordning kommer fortsatt vara viktigt i senare skeden. Det underlag som sammanställts har inom projektet förmedlats till övriga teknikområden och funnits att tillgå på gemensam projektserver. Samordning har framförallt skett med teknikområdet geoteknik i inför fältarbete och genomförande av borrprogram. Specifika ledningssamordningsmöten har dock ej hållits då detaljprojektering sker först i kommande skede.

38 5 (6) 3 Befintliga ledningsförhållanden Inom området finns markförlagda ledningar, trummor och en tunnel för spårtrafik. Vid trafikplatsen är koncentrationen av ledningar särskilt hög. Befintliga ledningar har sammanställts till en modellfil som presenteras i planritningar 211W9401 och 211W9402. Nedan beskrivs ledningsförhållandena i området kortfattat. Det förekommer även ledningar vars position är sekretessbelagd. Dessa ledningar finns ej med i ritningarna, men beskrivs nedan. Ett antal ledningar av olika ledningsslag förekommer längs med och tvärs det berörda området. I anslutning till trafikplatsen är koncentrationen av ledningar stor. Vid kontakt med ledningsägare har framkommit att en del underlag som erhållits ej varit uppdaterat, därför är det av stor betydelse att en uppdatering av ledningsläget utförs i samband med kommande ledningssamordningsarbete. 3.1 VA Dagvattenledningar (Solna Stad) som avvattnar trafikplatsen och E18 finns förlagda i området. På norra sidan av Stocksundet finns en dagvattenledning (Danderyds kommun) som sträcker sig söderut längs norrgående avfartsramp. Längs med Alnäsvägen under E18 finns drick- och spillvattenledningar (Solna Stad) till fastigheterna nordväst om trafikplatsen. Där finns också en huvudvattenledning (Norrvatten) förlagd. Huvudvattenledningens position är sekretessbelagd och den syns därför ej i ritningarna. En större spillvattenledning (DN1200, betong) korsar under E18, trafikplatsen och Roslagsbanan i nord-sydlig riktning ner till pumpstationen nordöst om trafikplatsen. 3.2 El Från Björnstigen finns två elledningar förlagda i östlig riktning ut på bergklacken mellan Björnstigen och E18. Dels en ledning till teknikbyggnaden (Vattenfall, Trafikverket) i den södra änden av bergklacken och dels en ledning till den upplysta reklamskylten invid södergående avfartsramp. Flytt av dessa ledningar samt av teknikbyggnaden behöver utredas vidare. 3.3 Tele och opto Skanova har 6 teleledningar (PV95) som är förlagda från hörnet av Björnstigen via en telebrunn (nr 934) på bergshyllan, vidare ner tvärs E18 till telebrunn (nr 29) i den östra GC-banan. Sedan vidare ut över bron under broräcket mellan norrgående körbana och GC-bana för att slutligen ansluta till telebrunn (nr 207) på norra sidan av Stocksundet. Dessa påverkas i hög grad av projektet och behöver hanteras framöver. Tele- (Skanova) och optoledningar (Stokab) finns förlagda till fastigheter i närområdet. 3.4 Belysning och opto - Trafikverket Längs med hela sträckan av E18 finns el- och optoledningar förlagda längs mittremsan för belysning och trafiksystem.

39 6 (6) 4 Återstående arbete I kommande detaljprojekteringsskede är det viktigt att ledningsunderlaget uppdateras och att kontinuerlig samordning sker med ledningsägare. Ledningssamordningsmöten har inte genomförts och förväntas genomföras i kommande skede.