RISSNE ÅTERVINNINGSCENTRAL Dagvattenutredning. Rapport Upprättad av: Ida Enjebo Granskad av: Linda Hörnsten Godkänd av: Emma Persson

Transkript

1 RISSNE ÅTERVINNINGSCENTRAL Rapport Upprättad av: Ida Enjebo Granskad av: Linda Hörnsten Godkänd av: Emma Persson

2 RISSNE ÅTERVINNINGSCENTRAL KUND SÖRAB Söderhalls Renhållningsverk AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan Gävle Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Emma Persson, WSP Samhällsbyggnad, Ida Enjebo, WSP Samhällsbyggnad, Peter Hoogeveen, SÖRAB, (13)

3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND Underlag & antaganden 4 2 UTREDNINGSOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR Recipienter och miljökvalitetsnormer Geohydrologi Befintliga avvattningsvägar och avrinningsområden Sundbybergs stads riktlinjer för dagvattenhantering 7 3 EXPLOATERINGSPLANER 8 4 DAGVATTENFLÖDEN 9 5 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 10 6 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERINGEN 11 7 DAGVATTEN VID HÄNDELSE AV EXTREMA REGN 12 8 REFERENSER 13 3 (13)

4 1 BAKGRUND WSP på uppdrag av SÖRAB gjort en dagvattenutredning för en planerad ny återvinningscentral i Rissne, Sundbyberg. Inom området planeras, utöver ytor där avfall sorteras för återvinning och omhändertagande, även återbruksverksamhet där återbrukbart material kan säljas vidare. en syftar till att beskriva lämplig dagvattenhantering för området samt redogöra för rimliga funktionskrav på dagvattenhanteringen. 1.1 Underlag Som underlag för utredning har följande använts: Baskarta med ledningar daterad Situationsplan för återvinningscentralen daterad Planprogram för returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad Planbeskrivning - Detaljplan för en returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad Plankarta - Detaljplan för en returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad för Sadelmakaren m.fl, Rissneleden ; Sundbybergs stad, utförd av WSP En lista över övriga källor återfinns sist i rapporten. 2 UTREDNINGSOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdet är det samma som planområdet för detaljplan för en returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad (Figur 1). Utredningsområdet består idag av skogsmark och avgränsas av Ulvsundavägen i sydväst, Rissneleden i nordöst och två höjder i norr och sydöst. I området finns också gång- och cykelvägar, både längs vägarna och korsande (Figur 2). Alla tomter som bebyggs i Sundbybergs stad ska ha en grönytefaktor om minst 0,5 (Sundbybergs stad, 2012). Grönytefaktor innebär att ytor och fasader får en faktor mellan 0 och 1 beroende på hur mycket den bidrar positivt till platsens ekosystem och lokalklimat. Som exempel ger grönska på mark och vattenytor faktor 1 medan asfalterade ytor ger faktor 0. Samtliga ytor inom tomten räknas med och det är den genomsnittliga grönytefaktorn som gäller. 4 (13)

5 Figur 1. Plankarta för området där återvinningscentralen planeras (Sundbybergs Stad, 2015) Figur 2. Satellitbild där utredningsområdet är markerat med blå linje (hitta.se, u.d.) 2.1 Recipienter och miljökvalitetsnormer Recipient för det befintliga dagvattennätet i planområdet är Brunnsviken. Brunnsviken omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten 5 (13)

6 (2000/60/EG). Den senaste fastställda klassningen gjordes 2009, då sattes också upp krav för uppnådd status Vattenförekomster kan få utökad tidsfrist för vissa parametrar ifall det är teknisk omöjligt eller innebär orimliga kostnader. Vid klassningen 2009 bedömdes den ekologiska statusen som otillfredsställande och den kemiska som god. Nästa klassning ska göras 2015 och arbetsmaterialet för den kommande klassningen presenteras tillsammans med fastställd klassning i Tabell 1. Tabell 1. Fastställd statusklassning av Brunnsviken 2009 samt arbetsmaterial för klassning 2015 Ekologisk status Fastställt 2009 Kemisk status (exklusive kvicksilver) Status Otillfredsställande God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus 2015 Arbetsmaterial Status 2013: Otillfredsställande 2014: Uppnår ej god Kvalitetskrav God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus Utökad tidsfrist Tidsfristen är utökad till 2027 pga. att det är teknisk omöjligt att åtgärda övergödningen Utökad tidsfrist för följande ämnen: 2027: antracen, bly och blyförening, kadmium och kadmiumföreningar 2021: tributyltennföreningar 2.2 Geohydrologi I utredningsområdet är den dominerande jordarter urberg (Figur 3). Längs Rissneleden återfinns också ett område med postglacial lera. Område är idag bevuxet med skog varför ett lager morän också ligger över berget. Det finns ingen naturlig ytvattenrecipient för området så det regnvatten som inte infiltrerar samlas i dagvattenbrunnar och leds bort i det allmänna dagvattennätet. Infiltrationsmöjligheterna i området är generellt måttliga då jordtäcket är 0-1 meter djupt och kan därför inte hålla så mycket vatten (Figur 4). Figur 3. Jordarter (SGU, 2015 a), utredningsområdet markerat med blå linje. 6 (13)

7 Figur 4. Jorddjup (SGU, 2015 b), utredningsområdet markerat med blå linje. 2.3 Befintliga avvattningsvägar och avrinningsområden Det befintliga dagvattennätet i området är idag hårt belastat. Recipient för dagvatten är Brunnsviken som är kraftigt påverkad av övergödning. Det finns ingen naturlig ytvattenrecipient så det vatten som inte infiltrerar samlas i dagvattenbrunnar i nordöstra delen av området (Figur 5). Utredningsområdet ligger mellan två höjder vars ytavrinning delvis sker till utredningsområdet. I övrigt ligger området högre än omgivande mark vilket gör att ingen ytterligare ytavrinning sker in till området. Figur 5. Befintlig avvattning kring utredningsområdet. 2.4 Sundbybergs stads riktlinjer för dagvattenhantering Stadsbyggnads- och fastighetsnämnden i Sundbybergs stad antog 2005 riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad vars syfte är att utgöra ett underlag vid bl.a. detaljplanarbete och att möjliggöra att alla inblandade parter känner till förutsättningarna för dagvatten i olika situationer. De övergripande mål som definierats för staden är att: Vattenbalansen och de naturliga grundvattennivåerna ska bibehållas. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan. 7 (13)

8 Tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas. Byggnader och anläggningar ska skyddas mot skador orsakade av dagvatten. Dagvatten ska ses som en resurs vid stadens utbyggnad. I första hand ska uppkomst av dagvatten undvikas och i andra hand ska åtgärder vidtas så nära källan som möjligt. I möjligaste mån ska så liten andel av ytan som möjligt hårdgöras och material som tillåter infiltration väljas (Sundbybergs stad, 2005). 3 EXPLOATERINGSPLANER Inom utredningsområde planeras en återvinningscentral och återbruksverksamhet (Figur 6). Området är ca 2 hektar och ytan är jämnt fördelat mellan de två verksamheterna. I återvinningscentralen måste större delen av ytan vara körbar för arbetsmaskiner och därmed hårdgjord. I återbruksdelen är behovet av hårdgjorda ytor inte lika stort men likväl behövs vägar, parkeringsplatser mm vilket medför mycket hårdgjorda ytor även där. Totalt sett antas 90 % av marken bli hårdgjord inom området (Nordström, 2015). Utöver området som illustreras i Figur 6 blir det eventuellt också en infart för tung trafik till området från nordväst. Figur 6. Situationsplan för återvinningscentral och återbruk (Sundbybergs Stad, 2015). 8 (13)

9 4 DAGVATTENFLÖDEN Flödesberäkningar gjordes för området för både befintliga och framtida markanvändning för regn med fem års återkomsttid. Området delades in utifrån markanvändning och avrinningskoefficienter för respektive markanvändning användes för att beräkna dagvattenflöden. I beräkningarna antas att 90 % av ytorna vara hårdgjorda och 10 % vara plantering eller annan grön yta. Beräkningar efter exploatering gjordes för två alternativ; med och utan gröna tak. I beräkningarna antas samtliga containrar ha skärmtak. Beräkningarna gjordes med rationella metoden Q = A φ i(t r ) k där Q är flödet [l/s], A är avrinningsområdets area [ha], φ är avrinningskoefficienten och i(t r ) är dimensionerande nederbördsinensitet [l/s,ha] där t r är regnets varaktighet (Svenskt Vatten AB, 2004). Vid beräkning av framtida flöden inkluderades även klimatfaktor k =1,2. Dimensionerande nederbördintensitet för ett 5-årsregn beräknades i sin tur enligt Dahlströms formel för 10 minuters varaktighet till 228 l/s,ha (Svenskt Vatten AB, 2011). Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering presenteras i Tabell 2. Dagvattenflödet från området ökar markant när större delen av ytan hårdgörs. Flödet vid befintliga förhållanden är 40 l/s vid ett 5-årsregn och efter exploatering blir det 280 l/s utan gröna tak och 230 l/s med gröna tak. Beräkningar där byggnader fick grönt tak och skärmtaken konventionellt tak gjordes också och gav en flödesökning jämfört med att bara ha gröna tak på 5 l/s vid ett 5-årsregn. Tabell 2. Beräknade dagvattenflöden vid 5-årsregn Markanvändning A [ha] φ A red (ha) Flöde vid 5- årsregn (l/s) Flöde vid 5- årsregn (l/s) inkl. k =1,2 Befintligt flöde vid 5-årsregn (l/s) Utan gröna tak Tak 0,4 0,9 0,36 Skärmtak 0,05 0,9 0,4 Körbara ytor 1,4 0,8 1,12 Övriga ytor 0,15 0,1 0,015 Totalt: 2,0 0,77 1, Med gröna tak Tak 0,4 0,31 0,12 Skärmtak 0,05 0,31 0,015 Körbara ytor 1,4 0,8 1,12 Övriga ytor 0,15 0,1 0,015 Totalt: 2,0 0,64 1, Infart för tung trafik Väg 0,1 0,8 0, (13)

10 5 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll beräknades med schablonhalter från StormTac (StormTac, 2015) för aktuella markanvändningsområden. Före exploatering är hela utredningsområdet satt som skog och efter exploatering som återvinningscentral och handelsområde. Föroreningsmängden per år baserat på en årsvolym dagvatten som beräknas utifrån en årsmedelnederbörd på 636 mm/år (StormTac, 2015). De teoretiska föroreningshalterna jämfördes också med förslag till riktvärden (Jacobs, et al., 2009). I Jacobs et al., (2009) föreslås riktvärden för fem olika typer av dagvatten; 1M (mindre recipient, direktutsläpp), 2M (mindre recipient, ej direktutsläpp), 1S (större recipient, direktutsläpp), 2S (större recipient, ej direktutsläpp) samt 3VU (verksamhetsutövare, ej direktutsläpp). För utredningsområdet valdes riktvärdena i 3VU eftersom dagvattnet kommer från en specifik verksamhet och det inte är direktutsläpp till recipient. Riktvärdet 3VU gäller vid anslutningspunkt till det allmänna ledningsnätet. Beräknade föroreningshalter ska ses som indikationer för hur föroreningsförhållanden kan se ut före och efter exploatering. Riktvärden överskrids för tungmetallerna bly, zink och kadmium samt för olja vilket indikerar att rening av dagvattnet från återvinningscentralen är befogat innan det släpps till det allmänna nätet. Ett exempel på reningsanläggning är ett avsättningsmagasin som har en reningsgrad på 60-80% för de aktuella tungmetallerna och 60 % för olja (StormTac, 2015) Samtliga beräknade mängder och halter presenteras i Tabell 3. Tabell 3. Beräknade föroreningsmängder och halter för dagvattnet i utredningsområdet, före och efter byggnation av återvinningscentralen samt riktvärden enligt Jacobs et al., (2009). Röda understrukna siffror visar för vilka ämnen den framtida halten överskrider riktvärdet för 3VU. Masstransport [kg/år] Koncentration Riktvärden för koncentration Nuläge Framtida Enhet Nuläge Framtida 3VU 2S 1S 2M 1M P 0,08 2,0 mg/l 0,03 0,22 0,25 0,25 0,2 0,175 0,16 N 1,8 15 mg/l 0,7 1,6 3,5 3 2,5 2,5 2 Pb 0,005 0,3 µg/l Cu 0,01 0,3 µg/l Zn 0,03 1,6 µg/l Cd 0,0002 0,007 µg/l 0,1 0,8 0,5 0,5 0,45 0,5 0,4 Cr 0,001 0,1 µg/l 0, Ni 0,001 0,08 µg/l 0, Hg 0, ,001 µg/l 0,004 0,1 0,1 0,07 0,05 0,07 0,03 SS mg/l olja 0,2 14 mg/l 0,1 1,5 1 0,7 0,5 0,7 0,4 PAH 0 0,009 µg/l 0 0,9 BaP 0 0,001 µg/l 0 0,1 0,1 0,07 0,05 0,07 0,03 10 (13)

11 6 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERINGEN Riktlinjen från VA-enheten på Sundbybergs stad är att flöden från 5-årsregn ska fördröjas inom tomten innan anslutning till befintligt dagvattennät. För att fördröja ett 5-årsregn krävs en magasinsvolym på totalt ca 180 m 3 om alla tak är gröna tak och ca 240 m 3 utan gröna tak. Inom utredningsområdet finns inte utrymme för ett öppet dagvattenmagasin utan det enda som är aktuellt är underjordiska magasin. Tillfartsvägen för tung trafik avvattnas från området i vägdiken som ansluter till diken längs Bromstensvägen. Enligt situationsplanen planeras en lågpunkt i återvinningscentralens västra hörn (Figur 7) vilket gör den platsen lämplig för placering av ett underjordiskt magasin (magasin 1). Magasin 1 föreslås fördröja dagvatten från återvinningscentralens ytor; sorteringsstationen och containerlängorna, och behöver vara ca 115 m 3 (rött i Figur 7). Det andra magasinet (magasin 2) föreslås placeras öster om sorteringsstationen och ta emot och fördröja dagvatten från återbruksdelen av området (blått i Figur 7). Volymen på magasin 2 blir ca 65 m 3. Vatten leds till magasinen i ett lokalt ledningsnät med dagvattenbrunnar med sandfång. Magasinens utlopp ansluts till befintligt nät i nordöstra hörnet av området. Utifrån angivna höjder i situationsplanen bör höjdskillnaden vara tillräcklig för att få fall på ledningen. Figur 7. Situationsplan för återvinningscentral (rött område) och återbruk (blått område) med föreslagna lösningar. I Figur 7 visas den ungefärliga utbredningen för magasinen om de är en meter djupa. I och med reningsbehovet bör magasinen vara avsättningsmagasin där partiklar kan sedimentera och därmed ge ett renare vatten som når det allmänna dagvattennätet. Uppströms magasinen bör även oljeavskiljare installeras. Vid dimensionering av magasinen behöver last från tung trafik samt grundvattenförhållanden tas i beaktande. 11 (13)

12 I enlighet med planbeskrivningen föreslås gröna tak på samtliga tak för att fördröja dagvattenflödet tidigt och minska volymsbehovet i magasinen. Öppna containrar bör förses med skärmtak om de innehåller material som riskerar att laka ut förorenande ämnen. Om genomsläppliga ytor, t.ex. grus eller trädgropar med skelettjord, anläggs intill byggnader kan takvattnet med fördel ledas till dem för att infiltrera för att göra avrinningen trögare. 7 DAGVATTEN VID HÄNDELSE AV EXTREMA REGN Vid extrema regn då ledningsnätet går fullt tar vattnet enklaste vägen mot lägre liggande mark. Den omgivande marken som kan bidra med ytavrinnig till utredningsområdet består av skogsmark vilket gör att tillrinnande flöden inte blir stora vilket i sin tur gör att det framförallt är flöden som uppstår inom området som behöver tas omhand. När ledningar går fulla samlas vatten i lågpunkter vilket för återvinningscentralen är det västra hörnet. De underjordiska magasinen bör anläggas med möjlighet till bräddning för att undvika översvämning inom området. Det är också viktigt att se till så att mark lutar ifrån byggnader så att vatten inte blir stående invid husgrunder. Tabell 4 nedan visar skillnaden i flöden mellan ett regn med 5 års återkomsttid och ett med 100 års återkomsttid. Tabell 4. Dagvattenflöden före och efter exploatering vid regn med 5- respektive 100 års återkomsttid Markanvändning A red (ha) Flöde vid 5- årsregn (l/s) Flöde vid 100- årsregn (l/s) Befintlig skogsmark 0, Exploaterat med gröna tak 1, Exploaterat utan gröna tak 1, (13)

13 8 REFERENSER hitta.se, u.d. Karta. [Online] Available at: [Använd 10 juni 2015]. Jacobs, A. o.a., Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret - Stockholms läns landsting. Nordström, H., Epostkontakt. u.o.:sundbybergs stad. SGU, 2015 a. jord25_100_ph2i7bsoqe.pdf. Uppsala: SGU. SGU, 2015 b. jorddjup_sakk0wlzsh.pdf. Uppsala: SGU. StormTac, StormTac. u.o.:stormtac. Sundbybergs stad, Riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad. Sundbyberg: Sundbybergs stad. Sundbybergs stad, Sundbybergs stad riktlinjer för grönytefaktorer. Sundbyberg: Sundbybergs stad. Sundbybergs Stad, Pågående planarbete - Rissneleden returpark. [Online] Available at: [Använd 1 Juni 2015]. Svenskt Vatten AB, P90 - Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten AB. Svenskt Vatten AB, P104 - Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Stockholm: Svenskt Vatten AB. 13 (13)