RISSNE ÅTERVINNINGSCENTRAL Dagvattenutredning. Rapport Upprättad av: Ida Enjebo Granskad av: Linda Hörnsten Godkänd av: Emma Persson

Transkript

1 RISSNE ÅTERVINNINGSCENTRAL Rapport Upprättad av: Ida Enjebo Granskad av: Linda Hörnsten Godkänd av: Emma Persson Reviderad av: Karin Vendt Godkänd av: Ida Enjebo

2 RISSNE ÅTERVINNINGSCENTRAL KUND SÖRAB Söderhalls Renhållningsverk AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan Gävle Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss KONTAKTPERSONER Ida Enjebo, WSP, Karin Vendt, WSP, Magnus Hektor, SÖRAB, 2 (18)

3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND Underlag 4 2 UTREDNINGSOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR Recipienter och miljökvalitetsnormer Ekologisk status Kemisk status Geohydrologi Befintliga avvattningsvägar och avrinningsområden Sundbybergs stads riktlinjer för dagvattenhantering 10 3 EXPLOATERINGSPLANER 10 4 DAGVATTENFLÖDEN Fördröjningsbehov 12 5 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 13 6 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING 14 7 DAGVATTEN VID HÄNDELSE AV EXTREMA REGN 16 9 REFERENSER 18 Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss 3 (18)

4 1 BAKGRUND WSP på uppdrag av SÖRAB gjort en dagvattenutredning för en planerad ny återvinningscentral i Rissne, Sundbyberg. Inom området planeras, utöver ytor där avfall sorteras för återvinning och omhändertagande, även återbruksverksamhet där återbrukbart material kan säljas vidare. en syftar till att beskriva lämplig dagvattenhantering för området samt redogöra för rimliga funktionskrav på dagvattenhanteringen. 1.1 Underlag Som underlag för utredning har följande använts: Baskarta med ledningar daterad Situationsplan för återvinningscentralen daterad Planprogram för returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad Planbeskrivning - Detaljplan för en returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad Plankarta - Detaljplan för en returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad för Sadelmakaren m.fl, Rissneleden ; Sundbybergs stad, utförd av WSP En lista över övriga källor återfinns sist i rapporten. Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss 2 UTREDNINGSOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdet är det samma som planområdet för detaljplan för en returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad (Figur 1). Utredningsområdet består idag av skogsmark och avgränsas av Ulvsundavägen i sydväst, Rissneleden i nordöst och två höjder i norr och sydöst. I området finns också gång- och cykelvägar, både längs vägarna och korsande (Figur 2). 4 (18)

5 Figur 1. Plankarta för området där återvinningscentralen planeras (Sundbybergs Stad, 2015). Figur 2. Satellitbild där utredningsområdet är markerat med blå linje (hitta.se, u.d.) Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss 2.1 Recipienter och miljökvalitetsnormer Recipient för det befintliga dagvattennätet i planområdet är Bällstaån. Dagvattnet når recipienten via dagvattensystemet som består av ledningar men även bitvis öppna diken och dammar, det leds sedan via Stockholm vattens nät innan det når recipienten. Bällstaån omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Den första fastställda klassningen gjordes 2009, då sattes också upp krav för uppnådd status Vattenförekomster kan få utökad tidsfrist för vissa parametrar ifall det är teknisk omöjligt att uppnå dem på utsatt tid eller innebär orimliga kostnader. Vid den senaste klassningen 2017 bedömdes den ekologiska statusen som otillfredsställande och den kemiska uppnår ej god. Fastställd klassning presenteras i Tabell 1. De faktorer som inverkar på den ekologiska statusen är bland annat näringsämnen som har dålig status och zink som har måttlig status. 5 (18)

6 Figur 3. Vattenförekomsten Bällstaån (SE ) markerad med ljusblå samt utredningsområdet med rött. Tabell 1. Fastställd statusklassning av Bällstaån 2017 Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss Bällstaån (VISS, 2017) Aktuell status Kvalitetskrav Undantag Otillfredsställande ekologisk status Ej god kemisk ytvattenstatus Ekologisk status God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus Utökad tidsfrist till 2027 Avseende morfologiska förhållanden samt övergödning Mindre stränga krav: Kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerade difenyler. Utökad tidsfrist till 2021: Benso(b)fluoranten och Benso(ghi)perylen För att säkerställa att miljökvalitetsnormerna följs behöver visas att inga enskilda kvalitetsfaktorer riskerar att försämras. Tabell 2 nedan visar vilka kvalitetsfaktorer och underliggande parametrar som bygger upp den övergripande statusbedömningen för ekologisk status. 6 (18)

7 Tabell 2. Sammanställning av de faktorer som ligger till grund för bedömning av ekologisk status i vattendrag (Havs- och vattenmyndigheten, 2016). Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss Dagvatten innehåller ämnen som kan påverka bedömningen av de fysikalisk-kemiska faktorerna. För Bällstaån har parametrarna i Tabell 3 statusbedömts. Som framgår av tabellen är statusklassningen för flertalet kvalitetsparametrar måttlig. Försurning klassas som hög och näringsämnen som dålig. En enskild kvalitetsfaktor som klassats som dålig får inte försämras ytterligare. För övriga parametrar gäller att planen inte får medverka till att en försämring sker till en sämre statusklass. Kvalitetsfaktorn näringsämnen får således inte försämras över huvud taget. För vattendrag baseras bedömningen av näringsämnen på halten totalfosfor. Bällstaån är enligt VISS i stort behov av åtgärder som minskar fosforbelastningen. Fosforbelastningen behöver minska med 67% jämfört med dagens belastning. Av övriga ämnen som ingår i underlaget för bedömningen av ekologisk status i Bällstaån och som kan förväntas förekomma i dagvatten finns zink. Klassningen för zink är måttlig status. Tabell 3. Klassning av Ekologisk status fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer som statusbedömts för Bällstaån (VISS, 2017) Allmänna förhållanden Fys-kem Näringsämnen Försurning Särskilt förorenande ämnen Ickesyntetiska ämnen Zink Syntetiska ämnen Ammoniak Måttlig Dålig Hög Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig 7 (18)

8 2.1.2 Kemisk status De parametrar under kemisk status som bedömts enligt redovisning i VISS framgår av Tabell 4 nedan. Ingen av de kvalitetsparametrar som ej uppnår god status får försämras ytterligare. Tabell 4 Klassning av kemisk status. Redovisning av de parametrar som statusbedömts för Strömmen (VISS, 2017 b). Prioriterade ämnen Industriella föroreningar Tungmetaller Övriga föroreningar Bromerad difenyleter Uppnår ej god Uppnår ej god Kvicksilver och kvicksilverföroreningar Uppnår ej god Polyaromatiska kolväten (PAH) Benso(a)flouren Benso(g,h)perylen Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god 2.2 Geohydrologi I utredningsområdet är den dominerande jordarter urberg (Figur 4). Längs Rissneleden återfinns också ett område med postglacial lera. Område är idag bevuxet med skog varför ett lager morän också ligger över berget. Det finns ingen naturlig ytvattenrecipient för området så det regnvatten som inte infiltrerar samlas i dagvattenbrunnar och leds bort i det allmänna dagvattennätet. Infiltrationsmöjligheterna i området är generellt måttliga då jordtäcket är 0-1 meter djupt och kan därför inte hålla så mycket vatten (Figur 5). Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss Figur 4. Jordarter (SGU, 2015 a), utredningsområdet markerat med blå linje. 8 (18)

9 Figur 5. Jorddjup (SGU, 2015 b), utredningsområdet markerat med blå linje. Grundvattenförhållandena i området är okända och behöver undersökas mer. Områdets känslighet för en grundvattensänkning behöver också utredas i senare skede. Då jordlager av lera förekommer kan det finnas en viss sättningskänslighet. 2.3 Befintliga avvattningsvägar och avrinningsområden Det befintliga dagvattennätet i området är idag hårt belastat. Det finns ingen naturlig ytvattenrecipient så det vatten som inte infiltrerar samlas i dagvattenbrunnar i nordöstra delen av området (Figur 6). Utredningsområdet ligger mellan två höjder vars ytavrinning delvis sker till utredningsområdet. I övrigt ligger området högre än omgivande mark vilket gör att ingen ytterligare ytavrinning sker in till området. Då det befintliga nätet inte bedöms ha någon kapacitet över för tillkommande flöden dimensioneras dagvattenhanteringen i området enligt principen att inte belasta det befintliga nätet mer än den nuvarande belastningen vid ett 10-årsregn. Nuvarande flödesbelastning har uppskattats till 50 l/s vid ett 10-årsregn. Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss Figur 6. Befintlig avvattning kring utredningsområdet. 9 (18)

10 2.4 Sundbybergs stads riktlinjer för dagvattenhantering Stadsbyggnads- och fastighetsnämnden i Sundbybergs stad antog 2005 riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad vars syfte är att utgöra ett underlag vid bl.a. detaljplanarbete och att möjliggöra att alla inblandade parter känner till förutsättningarna för dagvatten i olika situationer. De övergripande mål som definierats för staden är att: Vattenbalansen och de naturliga grundvattennivåerna ska bibehållas. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan. Tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas. Byggnader och anläggningar ska skyddas mot skador orsakade av dagvatten. Dagvatten ska ses som en resurs vid stadens utbyggnad. I första hand ska uppkomst av dagvatten undvikas och i andra hand ska åtgärder vidtas så nära källan som möjligt. I möjligaste mån ska så liten andel av ytan som möjligt hårdgöras och material som tillåter infiltration väljas (Sundbybergs stad, 2005). 3 EXPLOATERINGSPLANER Inom utredningsområde planeras en återvinningscentral och återbruksverksamhet (Figur 7). Området är ca 2 hektar och ytan är jämnt fördelat mellan de två verksamheterna. I återvinningscentralen måste större delen av ytan vara körbar för arbetsmaskiner och därmed hårdgjord. I återbruksdelen är behovet av hårdgjorda ytor inte lika stort men likväl behövs vägar, parkeringsplatser mm vilket medför mycket hårdgjorda ytor även där. Totalt sett antas 90 % av marken bli hårdgjord inom området (Nordström, 2015). Utöver området som illustreras i Figur 7 blir det eventuellt också en infart för tung trafik till området från nordväst. Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss 10 (18)

11 Figur 7. Situationsplan för återvinningscentral och återbruk (Sundbybergs Stad, 2015). Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss 4 DAGVATTENFLÖDEN Flödesberäkningar gjordes för området för både befintliga och framtida markanvändning för regn med 10 års återkomsttid. Området delades in utifrån markanvändning och avrinningskoefficienter för respektive markanvändning användes för att beräkna dagvattenflöden. I beräkningarna antas att 90 % av ytorna vara hårdgjorda och 10 % vara plantering eller annan grön yta. Beräkningar efter exploatering gjordes för två alternativ; med och utan gröna tak. I beräkningarna antas samtliga containrar ha skärmtak. Beräkningarna gjordes med rationella metoden ( ) där är flödet [l/s], är avrinningsområdets area [ha], är avrinningskoefficienten och ( ) är dimensionerande nederbördsinensitet [l/s,ha] där är regnets varaktighet (Svenskt Vatten AB, 2004). Vid beräkning av framtida flöden inkluderades även klimatfaktor =1,25. Dimensionerande nederbördintensitet för ett 10-årsregn beräknades i sin tur enligt Dahlströms formel för 10 minuters varaktighet till 285 l/s,ha (Svenskt Vatten AB, 2011). Årsmedelnederbörd är 640 mm/år (StormTac, 2015). Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering presenteras i Tabell 5. Dagvattenflödet från området ökar markant när större delen av ytan hårdgörs. Flödet vid befintliga förhållanden är 50 l/s vid ett 10-årsregn och efter exploatering blir det 440 l/s utan gröna tak och 360 l/s med gröna tak. 11 (18)

12 Tabell 5. Beräknade dagvattenflöden vid 10-årsregn Markanvändning A [ha] Ared (ha) Flöde vid 10-årsregn (l/s) Flöde vid 10- årsregn (l/s) inkl. =1,25 Befintligt flöde vid 10- årsregn (l/s) Utan gröna tak Tak 0,4 0,9 0,36 Skärmtak 0,05 0,9 0,4 Körbara ytor 1,4 0,8 1,12 Övriga ytor 0,15 0,1 0,015 Totalt: 2,0 0,77 1, Med gröna tak Tak 0,4 0,31 0,12 Skärmtak 0,05 0,31 0,015 Körbara ytor 1,4 0,8 1,12 Övriga ytor 0,15 0,1 0,015 Totalt: 2,0 0,64 1, Infart för tung trafik Väg 0,1 0,8 0, Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss 4.1 Fördröjningsbehov Riktlinjen från VA-enheten på Sundbybergs stad är att flöden från 10-årsregn ska fördröjas inom tomten innan anslutning till befintligt dagvattennät. För att fördröja ett 10-årsregn krävs en magasinsvolym på totalt ca 245 m 3 om alla tak är gröna tak och ca 320 m 3 utan gröna tak. Fördröjningsvolymerna för vart och ett av områdena har beräknats baserat på det totala tillåtna flödet 50 l/s. En sammanställning ges i Tabell 6. Tabell 6. Fördröjningsvolym beräknad för vart och ett av områdena samt det totala. Fördröjningsbehov vid 10-årsregn (l/s) inkl. =1,25 Flöde ut efter fördröjning (l/s) Hela området Återvinningscentralen Magasin Återbruket Magasin (18)

13 5 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll beräknades med schablonhalter från StormTac (StormTac, 2015) för aktuella markanvändningsområden. Före exploatering är hela utredningsområdet satt som skog och efter exploatering som återvinningscentral och handelsområde. Föroreningsmängden per år baserat på en årsvolym dagvatten som beräknas utifrån en årsmedelnederbörd på 640 mm/år (StormTac, 2015). De teoretiska föroreningshalterna jämfördes också med förslag till riktvärden (Riktvärdesgruppen, 2009). De föreslagna riktvärdena omfattar fyra typer av dagvattenutsläpp; 1M (mindre recipient, direktutsläpp), 2M (mindre recipient, ej direktutsläpp), 1S (större recipient, direktutsläpp), 2S (större recipient, ej direktutsläpp) samt 3VU (verksamhetsutövare, ej direktutsläpp). För utredningsområdet valdes riktvärdena i 3VU eftersom dagvattnet kommer från en specifik verksamhet och det inte är direktutsläpp till recipient. Riktvärdet 3VU gäller vid anslutningspunkt till det allmänna ledningsnätet. Halterna av samtliga studerade ämnen underskrider riktvärde 3VU. Beräknade föroreningshalter ska ses som indikationer för hur föroreningsförhållanden kan se ut före och efter exploatering. Tabell 7. Beräknade föroreningshalter och -mängder för dagvattnet i utredningsområdet, före och efter byggnation av återvinningscentralen, med och utan åtgärder. Röda siffror visar för vilka ämnen den framtida halten överskrider nuläget. Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss Koncentration Masstransport [kg/år] Enhet Nuläge Framtida Åtgärdat Nuläge Framtida Åtgärdat P mg/l 0,04 0,17 0,04 0,10 1,67 0,21 N mg/l 0,8 2,1 0,4 2,1 20,4 4,2 Pb µg/l ,006 0,1 0,007 Cu µg/l ,02 0,2 0,04 Zn µg/l ,03 1,4 0,16 Cd µg/l 0,02 0,54 0,07 0,0002 0,005 0,0007 Cr µg/l 0,8 8,6 0,9 0,002 0,1 0,08 Ni µg/l 0,7 20,5 2,6 0,002 0,20 0,02 Hg µg/l 0,009 0,040 0,04 0, ,0004 0,00004 SS mg/l olja mg/l 0,1 2,3 0,2 0,3 22,2 0,7 PAH µg/l 0,0 0,6 0,15 0,000 0,006 0,001 BaP µg/l 0,0 0,1 0,02 0,000 0,001 0, (18)

14 Bällstaån har dålig status med avseende på näringsämnen och måttlig status med avseende på zink. De föreslagna åtgärderna ger resulterande halter av näringsämnen som inte överstiger de befintliga. När det gäller zink och övriga tungmetaller innebär exploateringen ökade halter trots de föreslagna åtgärderna inom området. Beräkningarna för åtgärdat område baseras på de föreslagna anläggningar som beskrivs i nästa avsnitt, det baseras även på att de tak som anläggs inom området är fria från zink. Det rekommenderas här att det ska vara tak över containerna på återvinningscentralen, på så vis blir det en lägre alstring av miljöbelastande ämnen till dagvattnet. I StormTac finns uppgifter hämtade om vilka mängder av miljöbelastande ämnen som läcker till dagvattnet på en återvinningscentral baserade på olika provtagningar. Men det går inte att härleda om dessa provtagningar har gjorts på centraler med skyddande tak eller utan tak över containerna. Troligen är provtagningarna gjorda på centraler med både med och utan tak. Det kan därför antas här att den angivna belastningen från StormTac är sannolikt något högre än vad det kommer bli på denna återvinningscentral med rekommenderade tak över containerna. En praktisk erfarenhet med återvinningscentraler och andra platser med hantering av avfall kan det stundtals uppträda en halt av organiskt syretärande material (BOD7) i dagvattnet, det brukar inte vara några höga halter och oftast är det kortvariga perioder. Denna erfarenhet är inte registrerad av StormTac men man bör ta hänsyn till denna erfarenhet vid val av reningsanläggning. På så vis ska reningsanläggningen ha som mål att även reducera BOD-halterna. Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss 6 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING Inom området för återvinningscentralen finns inte utrymme för ett öppet dagvattenmagasin utan det enda som är aktuellt är ett underjordiskt magasin. Området för återbruket har också en begränsad tillgänglig yta för dagvattenhantering. Även här föreslås ett underjordiskt magasin för fördröjning av dagvatten. Enligt situationsplanen planeras en lågpunkt i återvinningscentralens västra hörn (Figur 8) vilket gör den platsen lämplig för placering av ett underjordiskt magasin (magasin 1). Magasin 1 föreslås fördröja dagvatten från återvinningscentralens ytor; sorteringsstationen och containerlängorna, och behöver vara ca 175 m 3 (rött i Figur 8). Det andra magasinet (magasin 2) föreslås placeras öster om sorteringsstationen och ta emot och fördröja dagvatten från återbruksdelen av området (blått i Figur 8). Volymen på magasin 2 blir ca 100 m 3. Vatten leds till magasinen i ett lokalt ledningsnät med dagvattenbrunnar med sandfång. I och med reningsbehovet bör magasinen vara avsättningsmagasin där partiklar kan sedimentera och därmed bidra till ett första renande steg. Vid utformningen av magasinen behöver last från tung trafik samt grundvattenförhållanden tas i beaktande. Utbredningen av magasinen i figuren utgår ifrån en täckning på 0,9 m och ett djup på 0,4 m för magasinen som kan anläggas som kassettmagasin exempelvis. Anläggningskostnaden för de två magasinen uppskattas till ca 1,5 miljoner SEK. Tillfartsvägen för tung trafik avvattnas från området i vägdiken som ansluter till diken längs Bromstensvägen. 14 (18)

15 Figur 8. Situationsplan för återvinningscentral (rött område) och återbruk (blått område) med föreslagna lösningar. Rinnpilar inom rött område är baserade på angivna höjder i planen medan rinnpilar i det blå området baseras på befintliga höjdkurvor. Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss Figur 8 visar även rinnpilar inom området baserat på föreslagen höjdsättning inom området för återvinningscentralen och befintliga höjdkurvor i området för återbruksverksamheten. Fall fås mot fördröjningsmagasinen med undantag för området mot den östra gränsen. Här ger befintliga höjder ett fall in mot planerad byggnad som bör åtgärdas för att motverka att vatten ansamlas här vid stora regn då kapaciteten i dagvattensystemet överskrids. I enlighet med planbeskrivningen föreslås gröna tak på samtliga tak för att fördröja dagvattenflödet tidigt och minska volymsbehovet i magasinen. Öppna containrar bör förses med skärmtak om de innehåller material som riskerar att laka ut förorenande ämnen. Taken och dess avvattningsanläggningar bör väljas zinkfria för att minimera belastningen av zink på recipienten. Det gäller även andra anläggningar på området, exempelvis belysningsstolpar och räcken. Om genomsläppliga ytor, t.ex. grus eller trädgropar med skelettjord, anläggs intill byggnader kan takvattnet med fördel ledas till dem för att här ytligt infiltreras för att göra avrinningen trögare. I övrigt har infiltrationsförmågan bedömts som låg i hela området så inga möjligheter för perkolation till underliggande jordlager har räknats in. För att få till en maximal rening av dagvattnet föreslås en kompletterande reningsanläggning i det nordöstra hörnet precis innan anslutningspunkten. Då detta hörn utgör en lågpunkt i området med gott fall kan båda fördröjningsmagasin kopplas till reningsanläggningen om de anläggs grunt. Reningen ska baseras på en våtmarksteknik som 15 (18)

16 Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss har en dokumenterad och erfarenhetsmässigt god rening på tungmetaller, oljeföroreningar och närsalter. Detta gör att det inte behövs en oljeavskiljare. Det markerade området för reningsanläggningen ger en yta på 330 m 2 då ett avstånd till plangräns/byggnad på 2 m räknas med. I Figur 8 visas anläggningen med ett inritat trädäck för att behålla en gångväg in till området här. Beräkningen har dock baserats på den maximala ytan som uppnås utan ett trädäck. Om de 330 m 2 reduceras kommer även anläggningen få en lägre reningseffekt. Med tanke på förutsättningarna som getts föreslås en s.k. infiltrationsvåtmark. En infiltrationsvåtmark är en anläggning som kombinerar dels den direkta filtreringen som en infiltration ger och en biologisk rening som våtmarks vegetation ger. Anläggningen byggs upp med en sandjord som är infiltrationsbenägen och ska planteras med vassartade växter. Under sandjorden samlas det renade vattnet och leds vidare via en kontrollbrunn till ledningsnätet. Anläggningen ska vara fullt kontrollerbar för utvärdering av reningseffekt. Vegetationen ska inte skördas utan ger energi till den biologiska reningsprocessen och ger kontaktyta till de organismer som reducerar oljeföroreningar, kväve och en del av de lösta tungmetallerna. De mer partikulära föroreningarna som t.ex. fosfor och en del av tungmetallerna kommer att fastna i sandjorden. Infiltrationsvåtmarker räknas som en robust reningsanläggning som har en lite bättre rening under vintern än med jämförbara anläggningar. Nackdelarna är att den har en lite högre anläggningskostnad och behöver en lite större skötselinsats under de tre första åren när vegetationen ska etableras. Men en fördel är att efter de första åren blir driftbehovet betydligt lägre. Reningseffekten är även större och mindre ytkrävande än många andra jämförbara anläggningar. Anläggningen kommer även reducera den BOD7 som kan uppträda i ett dagvatten från en miljöstation. Vid ett större regn stiger nivåerna i magasinet och vattnet flödesutjämnas. Därefter ska det ledas till infiltrationsvåtmarken. Det första flödet infiltreras på ytan men efter en stund kommer flödet till infiltrationsvåtmarken överstiga infiltrationskapaciteten. Därmed stiger nivån över sandbädden och en vattenyta kommer att uppträda på anläggningen. Men efter några timmar kommer vattnet att sjunka ner och försvinna. Våtmarken ska därför ha en vall som tillåter vattenytan att stiga stundtals. Föreslagen våtmarksanläggning kräver en skötsel för att säkerställa dess reningseffekt, detta kan praktiskt göras av entreprenör eller annan aktör. Fördröjningsmagasinen kräver mindre skötsel och kan skötas av fastighetsförvaltaren. Anläggningskostnaderna för reningsanläggningen med kontrollbrunnar mm. kan bedömas till ca 1,1 miljoner SEK. Det tillkommer driftskostnader dels för de första tre åren, dels en lägre fortsatt skötselinsats. Kontroll med provtagningar mm ger även en fortsatt driftskostnad. 7 DAGVATTEN VID HÄNDELSE AV EXTREMA REGN Vid extrema regn då ledningsnätet går fullt tar vattnet enklaste vägen mot lägre liggande mark. Den omgivande marken som kan bidra med ytavrinning till utredningsområdet består av skogsmark vilket gör att tillrinnande flöden inte blir stora vilket i sin tur gör att det framförallt är flöden som uppstår inom området som behöver tas om- 16 (18)

17 hand. När ledningar går fulla samlas vatten i lågpunkter vilket för återvinningscentralen är det västra hörnet. De underjordiska magasinen bör anläggas med möjlighet till bräddning för att undvika översvämning inom området. Det är också viktigt att se till så att mark lutar ifrån byggnader så att vatten inte blir stående invid husgrunder. För återbruksområdet finns det ett naturligt fall mot det nordöstra hörnet vilket kräver en justering av befintliga höjder för att inte byggnaden längs den östra gränsen ska drabbas av stående vatten vid fasaden. Tabell 8 nedan visar skillnaden i flöden mellan ett regn med 10 års återkomsttid och ett med 100 års återkomsttid. För att inte föroreningar ska lakas ur det avfall som förvaras inom återvinningscentralen är det viktigt att ytor där avfall placeras inte heller utgör instängda områden utan att det finns ett fall från dessa ytor. Det rekommenderas därför att körstråken genom området anläggs nedsänkta i förhållande till ytorna för avfallsförvaringen. När områdets kapacitet har fyllts upp kommer flöden rinna från området för återvinningscentralen åt sydväst till grönområdet mellan området och motorvägen. Tabell 8. Dagvattenflöden före och efter exploatering vid regn med 10- respektive 100 års återkomsttid Markanvändning A red (ha) Flöde vid 10-årsregn (l/s) Flöde vid 100-årsregn (l/s) Befintlig skogsmark 0, Exploaterat med gröna tak 1, Exploaterat utan gröna tak 1, Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss 8 SUMMERING Föreslagen dagvattenhantering reducerar ett totalt 10-årsflöde från området på 360 l/s till 50 l/s för att inte öka belastningen på befintligt dagvattennät. Flödet reduceras genom fördröjning då förutsättningarna inte tillåter någon lokal infiltration. Föreslagna åtgärder ger också en reduktion av föroreningar som innebär att halterna av näringsämnen inte förväntas bli högre efter exploatering än vid befintliga förhållanden. Enligt miljökvalitetsnormerna för recipienten Bällstaån får inte belastningen av näringsämnen öka. Trots mycket god reningseffekt i föreslagna reningsåtgärder visar beräkningar att fosforbelastningen från området ökar med ca 0,1 kg/år. Innan dagvattnet når recipienten passerar det genom ett delvis öppet system med diken och dammar som ytterligare bidrar till reduceringen av förorenande ämnen. Inom planområdet finns inte utrymme för ytterligare reningsåtgärder. Föreslagna reningsåtgärder innebär även en betydande rening av zink, för vilken statusen i recipient har bedömts som måttlig. Zinkbelastningen ökar något från området i och med exploateringen dock bedöms ökningen inte vara tillräcklig för att sänka statusen i recipienten ett kvalitetssteg. Innan dagvatten från området når recipienten leds det genom passager av öppna anläggningar i form av diken och dammar. Detta har tagits i beaktande i den samlade bedömningen av en påverkan på recipienten. Inför fortsatt arbete med föreslagna anläggningars utformning krävs vidare en hydrogeologisk utredning. 17 (18)

18 Projects\5520\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport Riss 9 REFERENSER Havs- och vattenmyndigheten, Följder av Weserdomen - Analys av rättsläget med sammanställning av domar :30, Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. hitta.se, u.d. Karta. [Online] Available at: [Använd 10 juni 2015]. Nordström, H., Epostkontakt. u.o.:sundbybergs stad. Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret - Stockholms läns landsting. SGU, 2015 a. jord25_100_ph2i7bsoqe.pdf. Uppsala: SGU. SGU, 2015 b. jorddjup_sakk0wlzsh.pdf. Uppsala: SGU. StormTac, StormTac. u.o.:stormtac. Sundbybergs stad, Riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad. Sundbyberg: Sundbybergs stad. Sundbybergs stad, Sundbybergs stad riktlinjer för grönytefaktorer. Sundbyberg: Sundbybergs stad. Sundbybergs Stad, Pågående planarbete - Rissneleden returpark. [Online] Available at: [Använd 1 Juni 2015]. Sundbybergs Stad, Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen. Sundbyberg: Sundbybergs Stad. Svenskt Vatten AB, P90 - Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten AB. Svenskt Vatten AB, P104 - Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Stockholm: Svenskt Vatten AB. VISS, 2017 b. Strömmen. [Online] Available at: [Använd 28 mars 2017]. VISS, Bällstaån. [Online] Available at: [Använd 6 april 2017]. 18 (18)