Tänk efter före ett spel om sexuell hälsa

Transkript

1 Tänk efter före ett spel om sexuell hälsa 1

2 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt. Den primära målgruppen är pedagogisk personal inom grundskolans senare år, gymnasieskolan, vuxenutbildning och högskola. Pedagogiskt Centrum har över tio års erfarenhet av upplevelsebaserat lärande och arbetar nära målgrupperna. Pedagogiskt Centrum utvecklar pedagogiskt material, utbildar pedagoger och genomför insatser direkt på skolor runt om i landet. Läs mer på Hivprevention Hivprevention i Västra Götaland har ett regionalt uppdrag som innebär att utveckla det förebyggande arbetet mot hiv/aids, STI (sexuellt överförbara infektioner), hepatit och oönskade graviditeter. Hivprevention finns till för personal i Västra Götalandsregionen samt aktörer i frivilligorganisationer och kommuner, och då särskilt fokus på verksamheter som stödjer utsatta och marginaliserade grupper. Hivprevention vill framhålla vikten av hivpositivas delaktighet i arbetet. Läs mer på Texter och material Carl Heath Anders Pettersson Karl Alfredsson Åsa Bjering Layout och bearbetning Åsa Nilsson Syfte Spelets syfte är att behandla ställningstaganden, attityder och värderingar kring sex och sexuellt överförbara sjukdomar. Speltid Total tidsåtgång ca 1,5-2,5 timmar. Antal deltagare Spelet är anpassad för 8-32 spelare. Målgrupp Målgruppen för simuleringen är årskurs 7-9 eller gymnasiet. Ämnesområde Förslagsvis svenska eller samhällskunskap. Material Innan spelet påbörjas bör du ha följande material klart: Dilemman till vardera grupp (Bilaga 1) Åsiktskort till vardera grupp (Bilaga 2) Argumentationskort till vardera grupp (Bilaga 3) Deltagarna behöver ha papper och penna tillgängligt Version 2.0 2

3 Bakgrund Vi har för närvarande en negativ utveckling i Sverige och världen avseende sexuellt överförbara sjukdomar. Klamydiainfektionerna har ökat med över 100 procent sedan mitten av 1990-talet. De senaste åren har vi sett ett trendbrott där klamydia är vanligare hos kvinnor i tonåren, än som tidigare i års åldern. Antalet fall ökar även bland unga pojkar. Hiv-epidemin utvecklas mycket allvarligt och i Estland är ökningstakten snabbast i världen. Där har epidemin fått fäste via heroinet och det är huvudsakligen personer under 25 år som drabbas. En viktig del är det förebyggande arbetet genom sex- och samlevnadsundervisningen. Attitydfrågor hos elever i gymnasieskolan är centrala för att på sikt kunna stoppa den negativa utvecklingen. Instruktioner Simuleringen genomförs i ett antal olika steg: 1) Icebreaker 2) Bakgrundsinformation och indelning i grupper 3) Utdelning av åsiktskort 4) Diskussion kring dilemman 5) Rast 6) Värdering och behandling av argument 7) Presentation av behandling av argument 8) Efterdiskussion Målsättningar De övergripande målsättningarna med simuleringen är: Att ge deltagarna förståelse och kunskap om hur man skyddar sig mot sexuellt överförbara sjukdomar Att lyfta och diskutera vanligt förekommande attityder kring ämnet Att inspirera deltagarna till ett hälsofrämjande synsätt 3

4 1. Icebreaker Innan du kör igång simuleringen bör du genomföra en icebreaker med deltagarna. Detta för att förbereda dem för uppgiften och få dem att koncentrera sig på den kommande uppgiften. Det finns en mängd olika typer av sådana övningar och om du behöver tipps så läs gärna om icebreakers i GR Utbildnings häfte om icebreakers som finns att ladda ned på 2. Bakgrundsinformation och indelning i grupper Förklara för deltagarna att de ska medverka i en simulering som handlar om sex och beteende kring detta. De kommer att vara indelade i grupper om fyra (i vissa fall tre) där de ska diskutera olika dilemman. De ska dock inte ha någon egen åsikt utan de kommer att få en åsikt utdelad till sig som de måste följa. Därefter kommer de olika argumenten att granskas av en annan grupp. Dela sedan in deltagarna i grupper om fyra och fyra samt placera ut dem i rummet på olika ställen kring ett bord. Om gruppen inte är jämt delbar med fyra så kommer några grupper att vara tre. Förklara för deltagarna att de kommer att få en lapp utdelad till sig där det står vad de ska tycka i alla frågor som diskuteras (fram till rasten). De finns två extremsteg och ett eller två mellansteg. Det ena extremsteget innebär att någon gjort helt rätt. Det andra är att någon gjort något helt fel. Deltagarna ska alltid motivera varför de tycker på ett visst sätt. 3. Utdelning av åsiktskort Dela sedan ut åsiktskort till deltagarna. I grupper om fyra används de åsiktskort som är avsedda för grupper om fyra och för grupper om tre de som är avsedda för grupper om tre (se bilaga 2). Deltagarna kan sedan få öva på något fiktivt exempel. Exempelvis Vad tycker ni om att läraren har lagt det här passet på en onsdag? (Om det är på en onsdag). Låt alla i gruppen testa sin åsikt om övningsfrågan genom att resonera utifrån sin på förhand givna åsikt. 4. Diskussion kring dilemman Förklara för deltagarna att de nu kommer att få ett antal olika fall, scenarion, utdelade till sig. Varje grupp har ett eget scenario att diskutera kring. Först bör alla runt bordet få uttrycka sin åsikt samt redogöra för sina argument kring denna. Betona att åsikterna skall avspegla den attityd som de fått genom sitt åsiktskort. Därefter kan de ha en kort diskussion kring det hela. Avsluta fallet med att någon i gruppen skriver ned varje persons argument på avsett fält på argumentationskortet. Låt deltagarna få behandla 1-2 dilemman per grupp. När du väljer dilemman, tänk på att ha en bra spridning av olika typer av dilemman, vissa är av mer moralisk art och andra syftar mer till kunskapsmässiga diskussioner, samt välj gärna de som du tror har en nära koppling till deltagarna själva. 4

5 5. Rast Efter det att alla grupper har tecknat ned sina argument på korten, så förklara att den delen är avslutad och att de nu kommer att ha fem minuters rast. Deras påtvingade åsikter upphör också för dem. Be dem ta sitt åsiktskort (OBS! inte argumentskorten) riva i delar och slänga i papperskorgen på väg ut. Detta för att markera tydligt att de inte gäller längre. Efter fem minuters rast är det återsamling. 6. Värdering och behandling av argument När deltagarna är tillbaka från rasten får varje grupp överlämna sitt argumentkort till en annan grupp. Samtliga grupper ska nu ha ett ifyllt argumentkort från en annan grupp med ett dilemma som de själva inte har behandlat. Instruera grupperna om att de nu ska gå igenom argumenten och avgöra vilka argument som är hållbara och som har stöd i fakta kring frågan. Inhämta fakta från exempelvis internet eller läromedel. Grupperna ska gå igenom argumenten och föra anteckningar över sina slutsatser, då de i nästa skede kommer att redovisa sina slutsatser för hela gruppen. Det är viktigt att ge grupperna tillräckligt med tid för att inhämta underlag och värdera och diskutera argumenten. Beroende på vilken grupp som genomför simuleringen kan tidsbehovet variera en hel del. 7. Presentation av behandling av argument När grupperna har tillräckligt med underlag för att värdera och behandla de argument de fått i steget tidigare så är det dags att presentera sina slutsatser. Placera klassen i en halvcirkel där varje grupp sitter ihop. Låt en grupp i taget först presentera det dilemma de har arbetat med, samt de argument som förts fram kring det. Låt gruppen därefter redovisa vilka argument de anser är hållbara i relation till lagar, fakta, attityder och så vidare. När gruppen har redovisat får de andra grupperna möjlighet att ställa frågor och tillföra nya synpunkter. I detta skede är det viktigt att du som handledare i spelet har en aktiv roll för att ifrågasätta ställningstaganden och eventuellt tillföra ny faktainformation som deltagarna eventuellt inte har använt. När detta är klart kan man gå över till en mer allmän efterdiskussion. 5

6 8. Efterdiskussion Efterdiskussionen påbörjas direkt efter att simulationen är slut och leds av handledaren med hela gruppen. Placera deltagarna på ett sätt som gör att alla kan delta. Förslagsvis sätter ni er i en ring så att alla kan se och höra varandra. Ommöblering signalerar att spelet är slut och deltagarna får lite tid att reflektera över vad de just varit med om. Efterdiskussionen är det viktigaste momenten i spelet. Rekommenderad tid för denna diskussion är minst 20 minuter, men gärna längre. I diskussionen är det viktigt att alla får komma till tals och beskriva sin bild av vad som hände. Det är också viktigt att inte skynda fram i diskussionen för att klargöra poänger. Deltagarna har precis haft en intensiv erfarenhet och därför behöver man ofta prata av sig innan man kan gå in djupare i simuleringens poänger. Ett enkelt sätt att föra diskussionen kring olika aspekter är att först titta på vad som hände i spelet för att sedan lyfta blicken och titta på vad det har för motsvarighet i verkligheten. Går det att jämföra de dilemman som finns i spelet med riktiga händelser? Här bifogas ett antal frågor som kan användas i efterarbetet. Om upplevelsen Hur var det att i en grupp gestalta en åsiktskaraktär, alltså att inte tycka som man själv gör? Var det vid något eller några tillfällen när du inte var överens med gruppens val? Upplevde du att det var stor skillnad vilka åsikter åsiktskaraktären hade och vilka åsikter du själv har? Varför är det bra att använda en åsiktskaraktär för att göra valen istället för att göra valen själv? Om könssjukdomar Hur skyddar du dig mot könssjukdomar? Är det viktigt att ta ansvar och använda kondom när man har sex? Varför använder inte ungdomar så ofta kondom när de har sex? Vems ansvar är det att använda kondom? Varför är det viktigt att använda kondom även i en fast relation? Hur ofta bör man gå och testa sig för könssjukdomar? Hur går test för könssjukdomar till? Var kan man testa sig för könssjukdomar? Var kan man få information om könssjukdomar? Om man inte har en kondom, hur kan man ha säkrare sex? Det vill säga sex där risken för att en könssjukdom överförs är liten. 6

7 Varför är det så få killar som går och testar sig jämfört med tjejer (Undersökningar visar att endast 15 % av killar har testat sig)? Den vanligaste smittoprofilen är personer som har oskyddat sex, sex med okänd person och sex i samband med alkohol. Skulle detta kunna stämma överens på ungdomars livsstil? Hur kan ett sådant beteendemönster brytas? Beteendemönstret kring hur klamydia smittas överensstämmer med hur hiv sprids i de länder som har hög andel av sin befolkning som är hiv-smittade. Skillnaden är bara att hiv inte finns i alls samma utsträckning i Sverige. Det betyder att om hiv skulle börja spridas i Sverige i större utsträckning skulle vi snabbt kunna få en mycket hög ökning av hiv-smittade. Tror ni att hiv skulle kunna sprida sig lika snabbt i Sverige som klamydia gör? Vilka möjligheter och hinder finns det för att minska klamydiaspridningen i Sverige? Tips och förslag Fundera gärna över vilken möblering som krävs inför simuleringen. Beroende på antalet deltagare och gruppernas storlek är det en god idé att spela simuleringen i en lokal som går att möblera efter behov. Tänk på att observera och komma ihåg vad som sker under själva aktiviteten, vad deltagarna gör och hur de resonerar kring de olika alternativen. Det underlättar i efterdiskussionen. För att skapa lugnare samtal kan man inför gruppdiskussionen be dem att, var och en för sig, under tystnad, fundera ett par minuter över deras egna ställningstagande och hur de ska formulera sig. För att ytterligare öka känslan av lugn och spänning inför diskussionen kan man spela någon avslappnande musik. En bra uppföljning av spelet kan vara att beskriva uppkomna tankar och idéer ur efterdiskussionen i text, som en vidare koppling till det fortsatta arbetet med sex och samlevnadsundervisningen. 7

8 Bilaga 1 - dilemman Dilemma 1 Johan har tillbringat två veckor på Korfu i den grekiska ö-världen. Där hade han en tillfällig relation med en svensk tjej. Vid båda tillfällena hade de oskyddat sex. När han kommer hem, och efter stor vånda, berättar detta för sin flickvän förlåter hon honom om han går med på att gå till ungdomsmottagningen och testa sig. Johan vägrar och menar att det är lugnt, tjejen sa att hon inte hade någon sjukdom. Johans flickvän står dock på sig och tillslut går Johan med på att gå till ungdomsmottagningen. Väl utanför där tvekar han inför att gå in, främst på grund av att han inte vill hamna i deras register och för att han tror att det är för dyrt. Istället för att gå in går han hem och ljuger för sin flickvän om att han varit där, och säger att han inte var smittad av någon könssjukdom. Har Johan rätt att göra så? Dilemma 2 Winta har en längre tid varit tillsammans med Peter som är några år äldre än henne. De har inte haft sex än men det har varit nära den senaste tiden. Winta vill väldigt gärna att Peter skall vara den första för henne men är samtidigt orolig för att bli med barn. Peter har tydligt sagt ifrån att han inte vill använda kondom då det dödar känslan och han tycker att hon skall börja käka p-piller. Winta gör som Peter vill och de har oskyddad sex tillsammans. Har Winta fattat rätt beslut? 8

9 Dilemma 3 Jennifer lever ett hektiskt partyliv. Hon rör sig mycket ute på klubbar och träffar mycket människor. Hon har egentligen ingen fast relation utan föredrar att ha många öppna möjligheter. Könet på personen hon har sex med spelar ingen roll - Jennifer attraheras av både tjejer och killar. Hon är dock noga med att alltid skydda sig om hon har tillfälliga sexuella relationer. Hon käkar både p-piller och ser alltid till att de använder kondom när hon har sex med killar. En kväll följer hon med Jacob hem. Hon har varit riktigt förtjust i honom och har till och med funderat på om han kan vara den rätte. Det ena leder till det andra och de hamnar i Jacobs säng. Jacob har dock ingen kondom hemma och Jennifer har inte heller varit tillräckligt förberedd på detta. De båda pratar om det hela och kommer överens om att det antagligen är riskfritt. De har sex tillsammans och blir senare ett par. Gjorde Jennifer rätt? Dilemma 4 Jens och hans flickvän Lisa är tillsammans och är båda oskulder men har bestämt att de skall ha sex med varandra för första gången. Under ett fumligt och nervöst förspel kommer de på att ingen tänkt på skydd. Lisa säger att det inte kan vara någon fara för könssjukdomar då de inte haft någon sexuell relation med någon annan tidigare och att det är enda sättet att smittas av sådana. Jens känner sig osäker och är tveksam. Lisa trugar dock på och slutligen går Jens, trots att han inte vill, med på att ha oskyddad sex med Lisa. Efteråt känner sig Jens nedstämd och orolig för att Lisa skall ha blivit med barn eller att han fått någon sexuellt överförbar sjukdom och vill att de skall gå till ungdomsmottagningen och testa sig. Lisa vägrar då hon bestämt hävdar att dagen efter piller fungerar till 100 procent och könssjukdomar kan man inte bära på om man aldrig har haft sex innan, Gjorde Jens rätt som gick med på att ha sex? 9

10 Dilemma 5 Carl är 20 år och har levt ett hektiskt uteliv under de senaste åren. Sedan en tid tillbaka har han och hans flickvän pratat om att flytta ihop. Den senaste tiden har Carl känt sig hängig och ur form och en dag ringer en tjej som han hade oskyddad sex med en för ca ett år sedan, innan han blev tillsammans med sin nuvarande flickvän. Tjejen berättar att hon fått reda på att hon är hiv-positiv och uppmanar Carl att gå och testa sig. Carl får panik och förtränger det hela och fortsätter sitt liv som vanligt. Han lever med oron men intalar sig att de hade bara sex en gång och det borde vara lugnt. Dessutom anser han sig inte ha någon skyldighet att gå och testa sig. Gör Carl rätt? Dilemma 6 Shazia har fått reda på att hennes kompis Maria har drabbats av hiv. Då de spelar i samma innebandylag har de umgåtts mycket, men när Maria berättar om sin hiv får Shazia panik. Hon vågar inte längre krama Maria som de alltid gjort när de ses. Hon blir till och med orolig för att ha kroppskontakt med henne efter att någon gjort mål i innebandyn. Allt som tiden går tar Shazia mer och mer avstånd från Maria. Hon slutar till och med i innebandylaget då hon är orolig att de skall springa ihop och kanske på så sätt blanda blod eller på något annat sätt utbyta kroppsvätskor. Gör Shazia rätt? 10

11 Dilemma 7 Mohammad har råkat ut för en olycka och är i behov av blod. Hans vän Jesper, som är homosexuell, har samma ovanliga blodtyp som Mohammad och donerar blod till honom. Några månader efter olyckan är Mohammad på fötterna igen bara för att få ytterligare ett slag i magen, han har smittats med hiv. Visserligen lever Mohammad ett mycket aktivt uteliv med många tillfälliga relationer men han är fast övertygad om att det måste vara Jespers blod som smittat honom. Mohammad struntar att informera sina tidigare, tillfälliga, sexuella partners om sin sjukdom utan ställer istället Jesper till svars. Jesper som bedyrar sin oskuld känner sig både kränkt och ledsen och vägrar att gå och testa sig bara för att Mohammad tycker det. Gör Mohammad rätt som kräver att Jesper skall gå och testa sig och struntar i tidigare sexuella kontakter? Dilemma 8 Jenny funderar en hel del kring ämnet sex och skydd och har svårt att veta vad hon skall använda för typ av skydd. Hon har varit ihop med sin pojkvän Johan i snart tre månader och han har pratat mycket om att han tycker att de skall ha sex. Jenny vill också ha sex, inte minst för att bli av med oskulden, men om de skulle bestämma sig för att göra det så tycker hon att skydd är mycket viktigt. Johan är tre år äldre än Jenny, alltså 18 år, och har varit tillsammans med flera andra tjejer. Han påstår att kondom dödar känslan och att hon borde börja äta P-piller då det är absolut säkert och mindre krångligt i jämförelse med kondom. Jenny är osäker och vacklar fram och tillbaka men efter ytterligare en månads förhållande med milda påtryckningar från Johan bestämmer hon sig för att börja med P-piller. Gör Jenny rätt? 11

12 Bilaga 2 - åsiktskort Vid grupper om fyra deltagare använd dessa åsiktskort Åsiktskort (OBS! Visa inte för någon Håll hemligt!) DIN ÅSIKT: Jag tycker att han/hon har gjort helt rätt eftersom Vad en person än gör i exemplen så försvarar du alltid personen med att den har gjort helt rätt. Det är dock viktigt att du alltid har bra argument för din åsikt. Åsiktskort (OBS! Visa inte för någon Håll hemligt!) DIN ÅSIKT: Jag tycker att han/hon har gjort ganska rätt eftersom Du tar alltid ställning för personen i exemplen. Han eller hon har dock inte gjort helt rätt eftersom det alltid finns ett men. Du måste har bra argument för vad du tycker samt ett eller två men. Åsiktskort (OBS! Visa inte för någon Håll hemligt!) DIN ÅSIKT: Jag tycker att han/hon har gjort ganska fel eftersom Du tar alltid ställning för personen i exemplen. Han eller hon har dock inte gjort helt fel eftersom det alltid finns ett men. Du måste har bra argument för vad du tycker samt ett eller två men. Åsiktskort (OBS! Visa inte för någon Håll hemligt!) DIN ÅSIKT: Jag tycker att han/hon har helt fel eftersom Vad en person än gör i exemplen så kritiserar du alltid personen med att den har gjort helt fel. Det är dock viktigt att du alltid har bra argument för din åsikt. 12

13 Vid grupper om fyra deltagare använd dessa åsiktskort Åsiktskort (OBS! Visa inte för någon Håll hemligt!) DIN ÅSIKT: Jag tycker att han/hon har gjort helt rätt eftersom Vad en person än gör i exemplen så försvarar du alltid personen med att den har gjort helt rätt. Det är dock viktigt att du alltid har bra argument för din åsikt. Åsiktskort (OBS! Visa inte för någon Håll hemligt!) DIN ÅSIKT: Jag tycker att han/hon har gjort helt fel eftersom Vad en person än gör i exemplen så kritiserar du alltid personen med att den har gjort helt fel. Det är dock viktigt att du alltid har bra argument för din åsikt. Åsiktskort (OBS! Visa inte för någon Håll hemligt!) DIN ÅSIKT: Jag tycker att han/hon har gjort lite rätt och samtidigt lite fel eftersom Vad en person än gör i exemplen så tycker du att hon eller han gjort både lite rätt och lite fel samtidigt. Det är dock viktigt att du har argument för båda. 13

14 Bilaga 3 - värdering och behandling av argument Fall nr: Skriv ner vad varje person tycker och vilka argument dessa har. Person A tycker: Person B tycker: Argument: Argument: Person C tycker: Person D tycker: Argument: Argument: 14