Utvecklingsrådet för personer med psykisk ohälsa

Transkript

1 Utvecklingsrådet för personer med psykisk ohälsa Datum: Tid: Plats: Blå rummet Solhem Borås Omfattning: punkt Närvarande: Pernilla Jansson ordf Vuxenpsykiatriska kliniken SÄS Christian Sandgren Svenljunga kommun Anna Jogeland Närvårdkansliet Britt Thorell Ulricehamns kommun, folkhälsosamordnare Anders Thorstensson HSNK Bertil Martinsson Närhälsan Susanne Sprigg Borås Stad Vakant Privat primärvård Gul markering frånvarande Gäster: Gäster: Robert Karlsson (sjuk), Veronika Krondahl, personliga ombud Borås Stad Nina Brandström Närvårdskansliet Minnesanteckningar 35. Mötets öppnande Pernilla öppnar mötet och välkomnar Susanne 36. Föregående minnesanteckningar Läggs till handlingarna. 37. Information från närvårdskansliet Information om SIP den 30 september i Borås 38. Information från personliga ombud Veronica informera om hur man arbetar som personligt ombud (se bifogad pp). De har varit ute och presenterat sig i de olika nämnderna i kommunen svårare är att nå hälso- och sjukvårdsnämnderna. Har bjudit in sig men inte fått komma. Det sker brister mellan de olika vårdgivarna men svårt att påvisa då det inte finns något avvikelsesystem för detta. För att få fram sina synpunkter behöver de ha andra ingångar, presentera sina resultat på ledningsgrupperna kan vara ett alternativ. De kommuner som idag har personliga ombud är: Borås, Tranemo, Mark, Bollebygd och Alingsås. Vad gör personliga ombud? Arbetar enbart på uppdrag av klienten Ska lyfta upp systemfel som de ser ute i verksamheterna Inte utföra saker som en annan verksamhet är ålagd att utföra Ingen långvarig insats NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG

2 MINNESANTECKNINGAR UTVECKLINGSRÅD PSYKISK OHÄLSA 2(3) 39. Verksamhetsplan Kort genomgång av denna. Extern placering lyft till regional grupp Fullfölja arbetet Personer med samtidig allvarlig psykisk sjukdom och missbruk enligt utvecklingsrådets förslag på hur kommunerna och regionen i samverkan ska arbeta för målgruppen. För att kunna göra detta ska ledningsgrupperna ha gjort en handlingsplan hur det vill arbeta. Finns en rapport om detta. Närvårdskansliet ta med sig detta ut till ledningsgrupperna. Utifrån de Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2011) analysera och föreslå förbättringsåtgärder när det gäller insatser där socialtjänst och hälso- och sjukvård har ett gemensamt ansvar. Arbete startades kring detta, var dock svårt att få svar från de olika verksamheterna. Primärvården har haft utbildning 2 gånger. Utifrån de Nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom (2010) analysera och föreslå förbättringsåtgärder. Utbildningar i KBT har genomförts och genomförs. Utifrån rapporter från personliga ombud analysera systemfel på aggregerad nivå under 2014 och föreslå förbättringsåtgärder. Se punkt 38 Ta verksamhetsplanen som första punkt nästa möte. Bifogar handlingsplan och länk till sida där man hittar mallen 40. Förslag uppföljning DRAG PS Nina visar förslag på hur man skulle kunna arbeta vidare (se bifogade bilagor). Rådet beslutar att arbetsgrupper startas upp till hösten för att jobba med dessa förslag. Susanne och Christian tar med sig namn på personer som kan medverka i arbetsgrupperna till nästa möte 27 augusti. Därefter återkopplas det till Nina som sammankallar. 41. Länssamverkansgrupp psykiatri och missbruk Inget att rapportera 42. Information från verksamheterna Inget speciellt från kommunerna. Christian: man måste tydliggöra närvårdssamverkan. Bertil: Stänger Fritsla vårdcentral, Dalum blir filial, de stängs ned i augusti vilket gör att det blir svårt med sommar personal då de söker andra arbeten. Går inte bedriva en verksamhet. Britt: Har fått information kring en dag för psykisk ohälsa som skulle vara den 5 maj. Svårt att anordna något då informationen var väldigt sen. 43. Ekonomi Förra dragningen av ekonomin stämde inte, det finns pengar kvar och beslut i AU och styrgrupp är att genomföra de utbildningar som är planerade. Stämma av till hösten vad det finns för medel kvar därefter planera för resterande utbildningar. Vi betalar för ekonomisk redovisning men får den inte kontinuerligt och stämmer aldrig. Ska vi betala 2800 i månaden för detta? Nytt utskick redovisas i mailet står det: Ingående saldo från de olika delarna. Utgifter har enbart fakturerats för Grunden och Milton. Kostnaden för vår ekonom redovisas som personalkostnad och har gått ned då vår nya vikarierande ekonom har lägre lön. Utgående totalt saldo. Se bifogade bilagor NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG

3 MINNESANTECKNINGAR UTVECKLINGSRÅD PSYKISK OHÄLSA 3(3) 44. Utbildning En planerad webbutbildning för äldre med psykisk ohälsa planeras till hösten. Den heter Våga fråga, våga se. Planen är att verksamheterna ska genomgå denna utbildning och när den är färdig äska pengar. Det finns kr att använda till detta. 45. Psykisk ohälsa äldre Se ovan 46. Övrigt Insatser för de som har specialist psykiatri och ska till kommunen faller emellanåt mellan stolarna. Hur ska man få en koppling mellan specialist psykiatrin och kommunen. SIP är det alternativet man ska använda för att få till den bra samverkan. Bifogar länk med uppdragshandling för närvårdsamverkan för de nya representanterna i rådet. Här finns dock inget beskrivit om vad man som deltagare ansvarar för i rådet. En viktig punkt till nästa möte, hur får vi ut informationen och vem skickar till vem. Möten under hösten 27 augusti oktober december NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG

4 Sid 1 (4) Förslag på åtgärder för att öka kvalitet och följsamhet till regionala riktlinjer för samordnad vård- och omsorgsplanering inom slutenvårdspsykatri Med utgångspunkt från rapporten Mål och kvalitetsvariabler för egengranskning av elektronisk informationsöverföring vid samordnad vård- och omsorgsplanering i psykiatrisk vård framtagen lämnas här förslag på fortsatta åtgärder för att förbättra informationsöverföringen vid samordnad vård- och omsorgsplanering mellan slutenvårdspsykiatri, kommuner och primärvård. Syftet är att öka kvalitet och följsamhet till rutin och regionala riktlinjer för samordnad vård- och omsorgsplanering i Västra Götaland. Förslaget innefattar: utveckling av IT-stödet till att också omfatta öppenvårdsprocesser, anpassa kvalitetsindikatorer för den psykiatriska slutenvården, klarlägga orsaken till den låga andelen upprättade vårdplaner, öka följsamhet till den regionala rutinen för Meddelande till vård och omsorg. Avgränsning Informationsutbytet vid samordnad vård- och omsorgsplanering baseras på Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård och Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Informationsutbytet beskrivs konkret i Regional tillämpning för samordnad vård- och omsorgsplanering. Informationsöverföring sker via IT-stödet KLARA SVPL. Samordnad vård- och omsorgsplanering innefattar inte öppenvårdsprocesser. Det saknas också stöd i IT-stödet för informationsöverföring och vårdplanering i dessa processer. Utveckling av IT-stödet för samordnad vård- och omsorgsplanering Den psykiatriska slutenvårdspatientens vård efter utskrivning från slutenvård ombesörjs i huvudsak och i de flesta fall av de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna. För öppenvårdsprocessen är samordnad individuell plan (SIP) av stort värde. IT-stödet för samordnad vårdoch omsorgsplanering - KLARA SVPL stöder inte SIP. Den regionala operativa gruppen för samordnad vård- och omsorgsplanering SAMSA har mandat att inom fastställd budget föreslå förbättringar av IT-stödet. Utveckling av IT-stödet att också stödja en öppenvårdsprocess, både som en fortsättning av slutenvårdsprocessen och som fristående, ligger utanför budget. Önskemålet lyfts därmed lämpligast via Södra Älvsborgs representant i den regionala styrgruppen - Styrgrupp SVPL. Utförande Utvecklingsråd psykisk ohälsa föreslås ta kontakt med Jerker Isaksson, Södra Älvsborgs representant i den regionala styrgruppen för samordnad vård- och omsorgsplanering, för framförande av önskemål att IT-stödet också ska kunna hantera öppenvårdsprocesser. Förslag på åtgärder för att öka kvalitet och följsamhet till regionala riktlinjer för samordnad vård- och omsorgsplanering inom slutenvårdspsykatri Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

5 Sid 2 (4) Fastställande av kvalitetsindikatorer samordnad vård- och omsorgsplanering för slutenvårdspsykatri Utförande Förslag är att en interim arbetsgrupp om fem personer sätts samman. Deltagarna bör företräda slutenvårdspsykatri, kommun och primärvård. Arbetet syftar till att fastställa kvalitetsindikatorer för elektronisk informationsöverföring vid samordnad vård- och omsorgsplanering inom slutenvårdspsykiatrin. Resultatet är sedan underlag för egengranskning och förbättringsåtgärder. För slutenvårdspsykiatrin föreslås Lena Englén ansvarig för samordnad vård- och omsorgsplanering inom slutenvårdspsykiatrin. För kommuner föreslås kommunrepresentant med kunskap om den psykiatriska patienten och samordnad vård- och omsorgsplanering samt med möjlighet att representera fler kommuner. För primärvård föreslås Ingela Thorell, förvaltare av samordnad vård- och omsorgsplanering och förvaltare för KLARA SVPL i offentlig primärvård i Södra Älvsborg. Dessutom föreslås Thomas Enochsson, vårdplaneringssjuksköterska från vårdplaneringsenheten på SÄS med inriktning mot slutenvårdspsykiatrin. Nina Brandström delregional samordnare SVPL Södra Älvsborg ansvarig för den delregionala arbetsgruppen för samordnad vård- och omsorgsplanering, som sammankallande Gruppen föreslås tre fysiska träffar om vardera tre timmar. Första träffen: klargörande av slutenvårdspsykiatrins behov av informationsöverföring via det elektroniska IT-stödet vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Resultatet ligger till grund för utarbetandet av kvalitetsindikatorer. Andra träffen: utformning av kvalitetsindikatorer för psykiatrisk slutenvård. Tredje träffen: sammanställning och avslut. Resultatet lämnas till Utvecklingsråd psykisk ohälsa för bedömning och eventuellt fortsatta åtgärder. Visst eget arbete krävs mellan träffarna. Mål Fastställande av kvalitetsindikatorer för 1) kvalitet i meddelanden och 2) följsamhet till rutin vid samordnad vård- och omsorgsplanering för slutenvårdspsykiatrin. Förslag på åtgärder för att öka kvalitet och följsamhet till regionala riktlinjer för samordnad vård- och omsorgsplanering inom slutenvårdspsykatri Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

6 Sid 3 (4) Fastställande av andel upprättade vårdplaner för den psykiatriska patienten Andelen upprättade vårdplaner är lägre för den psykiatriska vården (36-45 %) jämfört med somatiska vården (ca 80 %). En närmare granskning av alla ärenden för en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, under perioden 1 januari -31 december 2014, visar att av de totalt 166 registrerade ärendena resulterade 57 ärenden i en påbörjad vårdplan. Primärvården är part i 30 av dessa. Sjukhuset har justerat 24 av de 57 vårdplanerna (42 %), kommunen 27 av de 57 vårdplanerna (47 %) och primärvården har justerat 11 av 30 vårdplanerna (37 %). Utförande Förslag är att en interim arbetsgrupp om tre personer sätts samman. Arbetet syftar till att utifrån statistik om vårdprocessen klarlägga och fastställa målvärde för upprättade vårdplaner. För slutenvårdspsykiatrin föreslås Lena Englén ansvarig för samordnad vård- och omsorgsplanering inom slutenvårdspsykiatrin. För primärvård föreslås Ingela Thorell, förvaltare av samordnad vård- och omsorgsplanering inom offentlig primärvård i Södra Älvsborg. Nina Brandström delregional samordnare SVPL Södra Älvsborg som sammankallande. Gruppen föreslås träffas vid tre tillfällen om vardera 1-2 timmar. Första gången fysiskt, därefter via Lync (video). Mål Fastställande av målvärde för upprättade vårdplaner vid samordnad vård- och omsorgsplanering inom slutenvårdspsykatri. Förslag på åtgärder för att öka kvalitet och följsamhet till regionala riktlinjer för samordnad vård- och omsorgsplanering inom slutenvårdspsykatri Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

7 Sid 4 (4) Ökad följsamhet vad gäller Meddelande till vård och omsorg efter besök på psykiatrins akutmottagning Samordnad vård- och omsorgsplaneringsprocessen innefattar förutom slutenvårdsprocessen också informationsöverföring vid besök på sjukhusens akutmottagningar. För patienter som inte skrivs in i slutenvård utan går hem efter besök på akutmottagning finns Informationsöverföring beskriven på sidan 6 i Regional tillämpning för samordnad vårdoch omsorgsplanering. Utförande Meddelande till vård och omsorg används när en patient kommit till sjukhusets öppenvårdsmottagning/akutmottagning eller primärvården men inte bedömts vara i behov av slutenvård. Om patienten inte har insatser inom kommunal vård och omsorg men bedöms ha behov av sådan, ska kommun och primärvård efter patientens samtycke meddelas, för att kunna påbörja planering i hemmet. Denna planering av nya insatser görs inte akut. Pågår vård- och omsorgsinsatser måste kommun och primärvård meddelas att patienten sänds hem. Sjukhuset tar telefonkontakt med kommunen innan patienten skickas hem. Förslag är att psykiatrins akutmottagning utformar en arbetsrutin som leder till ökad följsamheten till regionala riktlinjer vad gäller Meddelande till vård och omsorg. Ansvarig för detta föreslås vara Marjo Gustafsson, vårdenhetschef för Vuxenpsykiatrisk akutmottagning. Vid behov kontaktas Nina Brandström delregional samordnare SVPL Södra Älvsborg för stöd i utformning av gransknings- och mätinstrument. Förslagsvis kan också SÄS egen utvecklingsenhet kontaktas vid behov. Kvalitetsindikator föreslås vara: Meddelande till vård- och omsorg skickat till kommun och primärvård på patienter som har hälso- och sjukvårdsinsats och som gör ett besök akut besök på psykiatrins akutvårdsmottagning med Vårdbegäran och som sedan skickas hem. Bedömningskriterier: Ja, Meddelande till vård och omsorg är skickat eller Nej, Meddelande till vård och omsorg är inte skickat. Antal Meddelanden till Vård och omsorg relateras till Vårdbegäran. Mål Meddelande till vård- och omsorg ska alltid skickas som svar på Vårdbegäran. Förslag på åtgärder för att öka kvalitet och följsamhet till regionala riktlinjer för samordnad vård- och omsorgsplanering inom slutenvårdspsykatri Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

8 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region. Målområden är närhet, kontinuitet, trygghet, tillgänglighet samt patient- och medborgarfokus. Närvårdssamverkan är en funktion som inbegriper samverkan mellan regionens hälso- och sjukvård i Södra Älvsborg och kommunal vård, omsorg, socialtjänst och skola som kommunerna i Södra Älvsborg ansvarar för. Samverkan ska stödjas av det lokala folkhälsoarbetet utifrån uppdraget att verka befolkningsinriktat och syftar till att motverka framtida vård och omsorgsbehov. Grupper som särskilt ska uppmärksammas: Barn och unga vuxna med utsatt situation Personer med psykisk ohälsa Äldre multisjuka och multisviktande Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede Övergripande mål o o o Den enskilde känner sig trygg med insatserna Rätt vård på rätt nivå Samordnad och sammanhållen vård för individen Övergripande mål *Denna version av verksamhetplanen innehåller underlag för dokumentation av handlingsplan/aktivitetsplan för respektive målgrupp

9 Barn och unga vuxna med utsatt situation Målbild Politisk målsättning: - Tidig upptäckt av barn i riskzonen - Förebyggande insatser ska ske brett utifrån individ, grupp och samhällsnivå - Barn, unga vuxna och föräldrar ska känna sig trygga när organisationerna samarbetar - Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd - Barn placerade utanför hemmet ska säkras vård och omsorg samt skolgång - Lättillgängligt stöd för barn och unga vuxna Verksamhetsplan för målgruppen Barn och unga vuxna med utsatt situation Förbättringsområde Mål Måltal Bättre samordnad vård och omsorg för barn och unga vuxna i utsatt situation Öka antalet upprättade Samordnade individuella planer (SIP) Fungerande Västbusarbete per definition i samtliga närvårdsområden Ökat antal Barn och Unga vuxna som får vård på rätt nivå Antalet upprättade SIP 100 % Antal remissavvikelser i relaterat till regional medicinsk riktlinje

10 Närvårdsområde: Handlingsplan/Aktivitetsplan för målgruppen Barn och unga vuxna med utsatt situation PRIO 0-3 VAD (mål) HUR (aktivitet) VEM RAPPORT (till ledningsgruppen) Öka antalet upprättade Samordnade individuella planer (SIP) Fungerande Västbusarbete per definition i samtliga närvårdsområden Ökat antal Barn och Unga vuxna som får vård på rätt nivå

11 Personer med psykisk ohälsa Målbild Politisk målsättning: - Alla vägar leder till rätt vård och rätt nivå - Personer med psykisk sjukdom/ psykisk funktionsnedsättning ska känna sig trygga i sin situation, veta att vård och omsorg samarbetar - Reellt inflytande i vård och omsorg för den enskilde Verksamhetsplan för målgruppen Personer med psykisk ohälsa Förbättringsområde Mål Måltal Bättre samordnad vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa Ökad informationskvalitet SVPL Ökad följsamhet till rutinen för SVPL: upprättade vårdplaner i relation till antal kallelser Öka antalet upprättade Samordnade individuella planer (SIP) Enligt definition 80 % Antalet upprättade SIP

12 Närvårdsområde: Handlingsplan/Aktivitetsplan för målgruppen Personer med psykisk ohälsa PRIO 0-3 VAD (mål) HUR (aktivitet) VEM RAPPORT (till ledningsgruppen) Ökad informationskvalitet SVPL Ökad följsamhet till rutinen för SVPL: upprättade vårdplaner i relation till antal kallelser Öka antalet upprättade Samordnade individuella planer (SIP)

13 Äldre multisjuka och multisviktande (mest sjuka äldre) Personer med behov av vård i livets slut Målbild - Politisk målinriktning - Alla vägar leder till rätt vård och rätt nivå - Multisjuka och multisviktande ska känna sig trygga i sin situation, veta att vård och omsorg samarbetar - Inga trösklar mellan vårdgivarna - Reellt inflytande i vård och omsorg för den enskilde - Vården för personer i livets slutskede ska utmärkas av att den är lättillgänglig, kontinuerlig och sammanhängande för individ och närstående Verksamhetsplan för målgrupperna Äldre multisjuka och multisviktande och Personer med behov av palliativ vård Förbättringsområde Mål Måltal Bättre sammanhållen vård och omsorg för mest sjuka äldre Ökad kvalitet i palliativ vård Ökad informationskvalitet SVPL Ökad följsamhet till rutinen för SVPL: upprättade vårdplaner i relation till antal kallelser Öka antalet upprättade Samordnade individuella planer (SIP) Minskad undvikbar slutenvård Minskad återinläggning inom 30 dagar Förbättra läkemedelsanvändningen för äldre: andel olämpliga läkemedel andel antipsykotiska läkemedel andel antiinflammatoriska läkemedel Öka andelen genomförda brytpunktssamtal (informerande samtal) Enligt definition 80 % Avvakta nytt IT-stöd för vårdplanering Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn 10 procentenheter i respektive närvårdområde

14 Närvårdsområde: Handlingsplan/Aktivitetsplan för målgrupperna Äldre multisjuka och multisviktande och Personer med behov av palliativ vård PRIO 0-3 VAD (mål) HUR (aktivitet) VEM RAPPORT (till ledningsgruppen) Ökad informationskvalitet SVPL Ökad följsamhet till rutinen för SVPL: upprättade vårdplaner i relation till antal kallelser Öka antalet upprättade Samordnade individuella planer (SIP) Minskad undvikbar slutenvård Minskad återinläggning inom 30 dagar Förbättra läkemedelsanvändningen för äldre: andel olämpliga läkemedel andel antipsykotiska läkemedel andel antiinflammatoriska läkemedel PRIO 0-3 VAD (mål) HUR (aktivitet) VEM RAPPORT (till ledningsgruppen) Öka andelen genomförda brytpunktssamtal (informerande samtal)

15 Personer med funktionsnedsättning Målbild - Politisk målinriktning - Ökad tillgänglighet och delaktighet - Tydlig anpassad information till personer med funktionsnedsättningar och anhöriga Verksamhetsplan för målgruppen Personer med funktionsnedsättning Förbättringsområde Mål Måltal Bättre samordnad vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Ökad informationskvalitet SVPL Ökad följsamhet till rutinen för SVPL: - upprättade vårdplaner i relation till antal kallelser Personer med LSS-insats ska ha en samordningsplan Enligt definition 80 % Jan- Febr enkät för baslinje, from Mars följa utvecklingen

16 Närvårdsområde: Handlingsplan/Aktivitetsplan för målgruppen Personer med funktionsnedsättning PRIO 0-3 VAD (mål) HUR (aktivitet) VEM RAPPORT (till ledningsgruppen) Ökad informationskvalitet SVPL Ökad följsamhet till rutinen för SVPL: - upprättade vårdplaner i relation till antal kallelser Personer med LSS-insats ska ha en samordningsplan

17 Projekt 2231 Ekonomisk redovisning av CM - Case management 2015 Ingående saldo ,00 Intäkter Totalt Summa 0,00 Kostnader Personalkostnader Aktiviteter (inkl. seminarier, konf., utb., resor, logi) Administration (inkl. lokaler) Externa konsulter Utvärdering Övrigt Utbildning Totalt Summa 0,00 Ingående saldo ,00 Summa intäkter 0,00 Summa kostnader 0,00 Utgående saldo ,00

18 Ekonomisk redovisning samtliga medel Psykiatrirådet Ingående saldo ,77 Intäkter Totalt Summa 0,00 Kostnader Personalkostnader Aktiviteter (inkl. seminarier, konf., utb., resor, logi) Administration (inkl. lokaler) Externa konsulter Utvärdering Övrigt Utbildning Totalt ,00 4x 2833 adm ekonom (ny med lägr ,50 Grunden och Milton Summa ,50 Ingående saldo ,77 Summa intäkter 0,00 Summa kostnader ,50 Utgående saldo ,27

19 re lön)

20 Mål och kvalitetsvariabler för egengranskning av elektronisk informationsöverföring vid samordnad vård- och omsorgsplanering i psykiatrisk vård Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Problemformulering... 2 Resultat... 3 Antal registrerade ärenden i IT-stödet... 3 Kvalitet och följsamhet... 3 Kallelser vuxenpsykiatrin... 4 Slutsats... 6 Förslag på åtgärder... 6 Referenser... 7 Bilaga Bilaga Sammanfattning Denna rapport beskriver psykiatrins förutsättningar att kunna utnyttja samma mål och kvalitetsvariabler som används i den somatiska vården för att visa på grad av följsamhet till regiongemensam rutin och kvalitet i elektroniska meddelanden för samordnad vård- och omsorgsplanering. Psykiatrins arbetssätt och utgångspunkt skiljer sig från den somatiska vården genom att patientarbetet i högre grad präglas av långsiktighet och att förändringar i den psykiatriska patientens hälsotillstånd vanligtvis inte är så stora eller omfattande. Vårdbehovet är många gånger oförändrat vilket minskar behovet av en samordnad vård- och omsorgsplanering vid slutenvård. Det IT-stöd som används för informationsöverföring vid samordnad vård- och omsorgsplanering KLARA SVPL - är utformat för slutenvårdprocessen där berörda parter är kommun, sjukhus och primärvård. Den vårdform som i huvudsak tillgodoser den psykiatriska patientens vård- och omsorgsbehov är Öppenvårdspsykatri och för denna process saknar IT-stödet möjlighet att kommunicera effektivt. För de patienter där en samordnad vård- och omsorgsplanering är nödvändig är det viktigt att informationsöverföringen fungerar optimalt. Kunskapen om slutenvårdsprocessen och ITstödet är bristfälligt vilket påverkar kvalitet och följsamhet negativt. Egengranskning är en effektiv metod för att klarlägga om förbättringsåtgärder behövs i processen. De mål och kvalitetsvariabler som används vid egengranskning av den somatiska vårdprocessen kan användas i den psykiatriska vården, efter en mindre anpassning av kvalitetsvariabler Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

21 Inledning Samordnad vård- och omsorgsplanering är en vårdprocess där företrädare för hälsovård, sjukvård och omsorg inom kommun, sjukhus och primärvård tillsammans med patienten och dennes närstående planerar för fortsatt vård efter utskrivning från sjukhus. Samordnad vårdoch omsorgsplanering syftar till säkra vårdövergångar mellan vårdgivarna. Informationsutbytet sker via elektroniska meddelanden enligt en logisk ordning. Det finns ett inbyggt beroende i processen som innebär att om det brister i kvalitet hos en huvudman finns ingen möjlighet för nästa huvudman att utföra sina åtaganden optimalt. Alla steg i informationsöverföringen behöver hanteras korrekt för att för att en god vård ska kunna ges patienten. Samordnad vård- och omsorgsplanering baseras på Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård och Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Hur processen konkret hanteras i Västra Götaland beskrivs i Regiongemensam rutin och Regional tillämpning för samordnad vård- och omsorgsplanering. Bakgrund I verksamhetsplanen för Utvecklingsrådet för psykisk ohälsa I Södra Älvsborg för 2014 finns målbeskrivning om ökad informationskvalitet och ökad följsamhet till rutin för samordnad vård- och omsorgsplanering. Mot bakgrund av detta initierade Utvecklingsråd psykisk ohälsa två möten våren 2014 mellan representanter för den psykiatriska vården från Borås stad, Närhälsan och SÄS. Representanterna tog del av den målbeskrivning och den granskningsmetod som Delregionala arbetsgruppen (DRAG) använder för att granska den elektroniska informationsöverföringen i den somatiska vården. Mötena upplevdes meningsfulla och Utvecklingsråd psykisk ohälsa ansåg att arbetet skulle fortsätta. Närvårdskansliet fick ansvar att sammankalla till fortsatta möten, nu med en utökad representation. Arbetsgruppen DRAG-Ps, bildades oktober Gruppen hade initialt svårt att få fart på arbetet då uppdraget omfattades av en viss otydlighet. DRAG-Ps har haft fyra möten, tre möten under hösten 2014 och ett möte i januari Mötesdeltagarna har varierat och deltagare har bytts ut eftersom det varit oklart vem som varit mest lämpad att delta i arbetet, se Bilaga 1. Mötena har syftat till att ta fram underlag för egengranskning av elektronisk informationsöverföring vid samordnad vård- och omsorgsplanering i den psykiatriska vården. Underlaget kan användas för bedömning av kvalitet och följsamhet. Resultatet kan sen användas som underlag för förbättringsåtgärder. Problemformulering Kan de mål och mätmetoder som används för bedömning av kvalitet och följsamhet vid elektronisk informationsöverföring vid samordnad vård- och omsorgsplanering i den somatiska vården också användas i den vuxenpsykiatriska vården? Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

22 Resultat För att kunna svara på ovanstående frågeställning behövde ett klarläggande göras hur vårdprocessen hanteras i den psykiatriska vården. Uppgifter hämtade från IT-stödet KLARA SVPL och en enklare egengranskning av innehållet i de elektroniska meddelandena resulterade i nedanstående: Antal registrerade ärenden i IT-stödet Det totala antalet registrerade ärenden i IT-stödet KLARA SVPL 2014 var st. Av dessa har slutenvårdspsykiatrin registrerat 492 ärenden, d.v.s. 4 % (Figur 1) Kvalitet och följsamhet Kunskap om den samordnad vård- och omsorgsplaneringsprocessen är otillräcklig. Detta påverkar informationsöverföringens kvalitet och följsamhet negativt. Kunskap om IT-stödet är otillräckligt vilket leder till att information förmedlas på annat sätt som innebär att informationen inte når alla berörda. Primärvården får allt för sällan information om slutenvårdstillfället eller läkemedelsbehandling. Om Kallelse och underlag till vårdplanering inte har skickats finns ingen möjlighet för primärvården att veta något om förändring vad gäller ansvarsfördelning. Om det under vårdtillfället framkommer att insatser inte behöver ändras anser primärvården att de inte behöver delta i vårdplaneringsmötet. Däremot är det angeläget att primärvården erhåller epikris, aktuell medicinlista och övriga journalhandlingar efter varje slutenvårdepisod för att korrekt kunna bedöma patienten vid patientens nästa besök på vårdcentralen. Kontaktuppgifter i IT-stödet är bristfälliga, vilket kan innebära svårigheter att nå berörda vårdgivare. Figur 1 Totalt antal elektroniska meddelanden 2014, somatik och psykiatri Vårdbegäran skickas för sällan, vilket kan resultera i att beslut tas på bristfälliga grunder. Den fortsatta informationsöverföringen kommer då också att bli bristfällig. Innehåll i Vårdbegäran ska i förekommande fall innehålla information om patienten är försämrad i sin psykiska sjukdom, har suicidtankar, självskadebeteende, är agiterad och våldsam, samt andra förhållanden av vikt avseende patienten före ankomst till sjukhus och/eller primärvårdsenhet. Innehållet i Kallelse och underlag till vårdplanering 1 är otillräckligt. Det kan leda till svårighet att ta korrekta beslut om fortsatta åtgärder. Det kan också innebära att mottagaren av Kallelsen får svårt att avgöra vem/vilka yrkeskategorier som ska medverka vid vårdplaneringsmötet. 1 Kallelse och underlag till vårdplanering kommer i rapporten fortsättningsvis att förkortas Kallelse Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

23 Kallelser vuxenpsykiatrin Kallelsen är en förutsättning för att en elektronisk Samordnad plan vid utskrivning 2 ska kunna göras. Södra Älvsborg skickar generellt sett färre Kallelser jämfört med övriga delregioner i Västra Götaland. Detta anses bero på att sjukhusen uppfattar att patientens behov av vård- och omsorgsinsatser efter utskrivningen är oförändrade och att en Kallelse och en vårdplanering därför inte är nödvändig. Det saknas en rutin 3 för informationsöverföring för dessa patienter vilket innebär att informationsöverföringen kommer att variera i kvalitet registrerade Vuxenpsykiatriska kliniken 492 ärenden i KLARA SVPL. Ställt i relation till antal psykiatriska slutenvårdstillfällen, som 2014 var 1810, innebär det att 27 % blev registrerades i IT-stödet för samordnad vård- och omsorgsplanering. 26 % av slutenvårdstillfällena utgjordes av patienter med Inskrivningsmeddelande, d.v.s. patienter som redan hade, eller förväntades behöva, fortsatt stöd och vård efter utskrivning från slutenvård (479 Inskrivningsmeddelanden/1810 vårdtillfällen). För 54 % av dessa skickades Kallelse (261 Kallelser/479 Inskrivningsmeddelanden). En Vårdplan påbörjades i 80 % av fallen där Kallelse skickats (210 Påbörjade vårdplaner/261 Kallelser). Andel upprättade vårdplaner i relation till Kallelser var 36 % (95 Upprättade vårdplaner/261 Kallelser). Andel upprättade vårdplaner i relation till påbörjade vårdplaner var 45 % (Upprättade vårdplaner 95/Påbörjade vårdplaner 210). En Vårdplan blir upprättad efter att de medverkande parterna godkänt (justerat) Vårdplanen (Figur 2). Övriga patienter med Inskrivningsmeddelande bedömdes inte behöva vårdplanering, vårdplanerades via nätverksträff, på annat sätt eller inte alls. För att få en uppfattning om ett rimligt målvärde för hur många Kallelser som bör skickas från slutenvårdspsykiatrin, och för att få en helhetsbild av patienten, egengranskade DRAG-Ps tio ärenden där det fanns ett Inskrivningsmeddelande men där Kallelse saknades. Representanterna för de olika huvudmännen granskade samma tio ärenden. Frågeställningen var: borde Kallelse ha skickats i dessa ärenden? Figur 2 Antal elektroniska meddelanden i relation till psykiatriska slutenvårdstillfällen 2014 Resultat av den första individuella granskningen av de olika huvudmännen uppvisade en påtaglig skillnad i uppfattning. Den efterföljande gruppdiskussionen i DRAG-Ps slutade i att gruppdeltagarna var överens om att Kallelse inte behöver skickats i något av ärendena Slutsatsen blir därför att det antal Kallelser i relation till Inskrivningsmeddelanden som nu skickas från Vuxenpsykiatriska slutenvården är tillfyllest. 2 Samordnad plan vid utskrivning kommer fortsättningsvis i rapporten att förkortas Vårdplan. 3 Det planeras att i hela Västra Götaland införa den rutin som används i Göteborg för patienter med ett oförändrat behov av insatser efter utskrivning. IT-stödet har stöd för detta arbetssätt Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

24 I gruppens efterföljande diskussioner har framkommit att Den psykiatriska patienten får sitt huvudsakliga vård- och omsorgsbehov via psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Öppenvårdsmottagningarna ger den psykiatriska slutenvården uppdrag via egen vårdbegäran. Vårdbegäran via KLARA SVPL skickas sällan för patienter som akut besöker psykiatriska akutmottagningen (AKM) pga. att patientens akutbesök vanligtvis inte är känt av kommunens personal. Planering för den psykiatriska patienten sker ofta kontinuerligt under slutenvårdstillfället bland annat genom nätverksträffar, vilket till viss del gör den samordnade vård- och omsorgsplaneringen överflödig. IT-stödet ger inget stöd för detta arbetssätt. Den psykiatriska patienten som registreras i IT-stödet för samordnad vård- och omsorgsplanering är övervägande yngre jämfört med den somatiska patienten. Den psykiatriska patientens vanligtvis högre behov av autonomi i kombination med psykiatrisk diagnos gör att det kan vara svårare att motivera patienten till en vårdplanering. Det vanligaste är att ett ärende avslutas efter Inskrivningsmeddelande. Information om medicinska åtgärder sker muntligt och besked om att patienten kommer att skrivas ut sker via Administrativt meddelande. Meddelande till vård och omsorg används sällan, men är en bra informationskälla till kommun och primärvård efter besök på akutmottagning. Öppenvårdspsykatrin har endast läsbehörighet i IT-stödet för samordnad vård- och omsorgsplanering. Den psykiatriska patienten har stor nytta av en Samordnad individuell plan (SIP), men IT-stödet för samordnad vård- och omsorgsplanering - KLARA SVPL stöder inte utformandet av SIP. Psykiatrin innehåller många vårdprocesser och resurser för förbättringsarbete bör läggas på den/de vårdprocesser som gagnar den psykiatriska patienten mest Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

25 Slutsats Det är viktigt att känna till förutsättningarna för det arbete som DRAG-Ps utfört för att kunna dra för korrekta slutsatser av resultatet. Arbetsgruppen har inte haft representation från alla organisationer inom den psykiatriska vården i Södra Älvsborg. Gruppen har endast haft fyra möten och flera deltagare har under arbetets gång bytts ut då uppdraget varit oklart. Deltagarna har haft svårt att ta fram underlag till arbetet p.g.a. tidsbrist. Detta innebär att resultatet första hand visar arbetsgruppens perspektiv. Resultatet talar för att den psykiatriska slutenvårdsprocessen har samma problem med kvalitet och grad av följsamhet till regiongemensam rutin som den somatiska vården. Resultatet visar också att egengranskning enligt den modell som används för att bedöma kvalitet och följsamhet vid samordnad vård- och omsorgsplanering i den somatiska vården kan användas av den psykiatriska vården, efter anpassning av befintliga kvalitetsvariabler. Den psykiatriska patientens vård- och omsorgsbehov hanteras till största delen via öppenvårdspsykatrin. Den regionala rutinen och IT-stödet som beskriver och hanterar slutenvårdsprocessen saknar stöd för öppenvårdspsykatrin arbetssätt. Andelen upprättade vårdplaner är ca hälften av målvärdet för upprättade vårdplaner (vilket är 80 %) också i ärenden där en vårdplan påbörjats. Frågan är hur stor nytta psykiatrin har av nuvarande IT-stöd för informationsöverföring och om det är motiverat att avdela resurser för att optimera slutenvårdsprocessen. Förslag på åtgärder Förutsatt att det är motiverat kan en partsammansatt psykiatrisk arbetsgrupp få uppdraget att anpassa kvalitetsvariablerna (Bilaga 2) till psykiatrins behov, gärna tillsammans med den/de egna representanterna i DRAG eftersom det är hos medlemmarna i DRAG som det finns kunskap om egengranskning, mål, kvalitetsvariabler och mätmetod. Uppdraget bör formuleras av Utvecklingsråd psykisk ohälsa. Förutsatt att det är motiverat kan en partsammansatt psykiatrisk arbetsgrupp få uppdrag att klarlägga varför andelen upprättade vårdplaner är betydligt lägre (36 45 %) jämfört med somatiken (80 %). Införa rutin att Meddelande till Vård- och omsorg skickas när patienter med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser gjort ett besök på akutmottagning, i stället för, som nu, Administrativt meddelande. De psykiatriska öppenvårdsmottagningarna, som nu endast har läsbehörighet i ITstödet KLARA SVPL skulle vara betjänta av att kunna fortsätta planera i IT-stödet efter att slutenvårdsprocessen är avslutat. Önskemål om detta behöver framföras till regional Styrgrupp SVPL av ansvariga för psykiatrin, via Södra Älvsborgs representanter i Styrgrupp SVPL eller via Styrgrupp närvård Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

26 Referenser SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Samordnad vårdplanering - SVPL, Gemensam rutin i Västra Götaland Regional tillämpning. Samordnad vård- och omsorgsplanering. Gemensam rutin i Västra Götaland samt IT stödet KLARA SVPL Uppdragsbeskrivning Utvecklingsrådet personer med psykisk ohälsa Vårdprocessens elektroniska meddelanden Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

27 Bilaga 1 Föreslagna deltagare, kallade och närvaro Förnamn Efternamn Organisationstillhörighet Titel Marjo Gustavsson SÄS Akutmottagning Ssk psykiatri Moa Lundberg Alingsås kommun Vård- och äldreomsorg Ssk psykiatri Stefan Andreasson Borås stad Sociala omsorgsförvaltningen Ssk psykiatri Emma Noring SÄS Vuxenpsyk avd 4 Ssk psykiatri Anita Magnusson Tranemo kommun Myndighetsutövning Psykiatrihandläggare Ingela Thorell Närhälsan Ssk, förvaltare KLARA SVPL Nina Brandström Närvårdskansliet Samordnare Shayma Alsabbagh SÄS Vuxenpsyk avd 3 Ssk psykiatri 1 1 Elin Scholz Borås stad Socialpsykiatrin Psykiatrihandläggare 1 1 Emelie Eriksson SÄS Vuxenpsyk avd 2 Ssk psykiatri 1 1 Eva Von Gertten Olofsson SÄS Vuxenpsyk avd 1 Ssk psykiatri 1 1 Lena Englén SÄS Vuxenpsykiatrisk klinik Vårdenhetschef 1 Louise Johnsson Ulricehamns kommun Socialpsykiatri Socialsekreterare 1 Lennart Hasselteg Alingsås kommun Enheten f funktionshinder o familjerätt Socialsekreterare 1 Karin Hallgren Alingsås kommun Enheten f funktionshinder o familjerätt Enhetschef 1 Charlotte Bliesener Falkenström Närvårdskansliet Kanslichef 1 Thomas Enochsson SÄS Vårdplaneringsenheten Vårdplanerings-ssk 1 Lisbeth Koerffer Tranemo kommun Omsorg & Stöd Biståndshandläggare 1 Pernilla Jansson SÄS Vuxenpsykiatrisk klinik Verksamhetscontroller Nicklas Wing Borås stad Sociala omsorgsförvaltningen Ssk socialpsykiatri Ulrika Juntorp SÄS Enhet för vårdadministrativ service Enhetschef Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

28 Bilaga 2 Följsamhet till regiongemensam rutin Kvalitet i meddelanden Ur DRAG Verksamhetsplan 2015 Egengranskning elektroniska meddelanden Primärvård Kommun Sjukhus Kontaktuppgifter ska innehålla telefonnummer till person att kontakta, även jourtid, för kompletterande information, samt att uppgifterna ska finnas på rätt plats i systemet (värderas Ja/Nej). Mål 100 %. Kontaktuppgifter ska innehålla telefonnummer till person att kontakta, för kompletterande information, samt att uppgifterna ska finnas på rätt plats i systemet (värderas Ja/Nej). Mål 100 %. Vårdbegäran skickas till sjukhus på patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård som gör ett oplanerat, men av kommunen känt, besök på sjukhusets akutmottagning. (värderas Ja/Nej). Mål 100 %. Kontaktuppgifter ska innehålla telefonnummer till person att kontakta, även jourtid, för kompletterande information, samt att uppgifterna ska finnas på rätt plats i systemet (värderas Ja/Nej). Mål 100 %. Meddelande till vård- och omsorg är skickat till kommun och primärvård på patienter med Vårdbegäran som gör ett besök på akut- /öppenvårdsmottagning och som inte skrivs in i slutenvård utan skickas hem (värderas Ja/Nej). Mål 100 %. Kallelser och underlag till vårdplanering relaterat till Inskrivningsmeddelanden. Uppgifter hämtas av delregional samordnare från IT-stödets Rapporter. Mål 50 %. Information vid utskrivning är skickad till kommun och primärvård samma dag som patienten skrivs ut från slutenvård (värderas Ja/Nej). Mål 100 %. Antal upprättade vårdplaner relaterat till skickade Kallelser. Uppgift hämtas av delregional samordnare från IT-stödets Rapporter. Mål 80 %. En subjektiv värdering görs av En subjektiv värdering görs av innehållet i En subjektiv värdering görs av innehållet i det elektroniska innehållet i det elektroniska det elektroniska meddelandet med hjälp av meddelandet med hjälp av Verktyg för egengranskning. meddelandet med hjälp av Verktyg för egengranskning. Verktyg för egengranskning. Vårdplan (värderas 1-10). Mål 10. Vårdbegäran (värderas 1-10). Mål 10. Vårdplan. (värderas 1-10). Mål 10. Kallelse och underlag till vårdplanering (värderas 1-10). Mål 10. Vårdplan (värderas 1-10). Mål 10. Information vid utskrivning (värderas 1-2). Mål Nina Brandström, samordnare SVPL Södra Älvsborg, nina.brandstrom@vgregion.se,

29 Personliga Ombud i Borås

30 Personliga Ombudsverksamheten i Borås startades upp i mars 2002 Fem personliga ombud, tre kvinnor och två män, är anställda på heltid Verksamheten ligger på Södra torget, Flamenska gården

31 Syftet med Personliga Ombud Att den enskilde klienten bemöts med respekt, får insatser efter behov och att insatserna samordnas Att kartlägga och skapa underlag för att åtgärda de brister i de offentliga systemen som gör att klientens behov inte blir tillgodosedda

32 PO-arbetets tre delar Information /Råd och Stöd Systemfel BIS POtriangeln Klientarbete

33 Målgrupp Vi vänder oss till personer som: Är 18 år eller äldre Har långvariga och omfattande psykiska funktionsnedsättningar Har behov som kräver insatser från flera olika aktörer Är folkbokförda i Borås stad

34 Vad ingår i uppdraget? Vi arbetar för att klienten utifrån sina behov och önskemål får den hjälp som hon/han har rätt till Bistå klienten i kontakterna med myndigheter Stödja och motivera klienten att ta vara på de resurser som erbjuds Påtala brister i de offentliga systemen

35 Hur går arbetet till? Första kontakten Identifiera och formulera behov Inventera personliga, sociala och professionella resurser Komma överens om en plan Stödja den enskilde att genomföra planen Uppföljning av planen Avslut

36 Verksamheten ska ha en sådan formell ställning, vilket möjliggör det unika i ombuds rollen Det är frivilligt och kostnadsfritt att ha kontakt med ett personligt ombud

37 Önskemål som klienter hos personliga Ombud uttryckt inom olika livsområden Stöd i myndighetskontakter Ekonomi Bostad

38 Varmt välkomna att höra av Er till oss!