Finans- och ledningsutskottet

Transkript

1 Kallelse till Finans- och ledningsutskottet Kl. 08:30 Frösörummet, Rådhuset

2 KALLELSE Datum Sida 2(3) Finans- och ledningsutskottet Ledamöter Ersättare Bosse Svensson, C, ordförande Pär Jönsson, M Magnus Rönnerfjäll, C Niklas Daoson, S Vakant Pär Löfstrand, L Stig Andersson, KD Lise Hjemgaard Svensson, M Maria Nerpin, S Lotta Blomberg, V

3 KALLELSE Sida 3(3) Datum Ärende Föredragande Tid 1. Finansrapporter 2019 Dnr Ante Strängby Årsredovisning Peak Region AB Dnr Årsredovisning Coompanion Kooperativ Utveckling i Jämtlands län Dnr Årsredovisning Naboer AB Dnr Årsredovisning Klimatkommunerna Dnr Uppdrag - plan för användning av integrationsmedel på balansräkningen Unto Järvirova Överläggnings - och informationsärenden - finans - och ledningsutskottet Dnr Status - beskrivning av ägande och process för organisationen för lokaler och anläggningar - Återrapport av internutredning Östersunds Arena - Information om arkitekttävlingen för Nytt Kommunhus - Tillfälligt byte av extern lokal Anders Wennerberg Anders Wennerberg Anders Wennerberg Helen Eurenius Bosse Svensson Ordförande Sofie Pedersen Kommunsekreterare

4 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Sida 1(2) Datum Diarienummer KS Förslag till beslut - Finansrapport mars 2019 Sammanfattning av ärendet Finansrapport för mars 2019 har tagits fram. Skuldportföljens kapitalbindning per mars avviker mot finansiella riktlinjernas undre gräns på 2 år. Per mars är kapitalbindningen 1,77 år. Avvikelsen beror på större obligationsförfall i juni och under hösten. Förvaltningens förslag till beslut Skuldförvaltningens avvikelse vad gäller kapitalbindning godkänns. Finansrapporten godkänns. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Finansrapport mars 2019 Kundrapport för Östersunds kommun Bakgrund I gällande finanspolicy anges att rapportering är en viktig del i finanshanteringen. Det anges bland annat att ett väl fungerande rapportsystem ska finnas. För att tillgodose det behov och de krav som anges enligt finanspolicyn tas det därför månatligen fram en finansrapport. Finansrapporten innehåller de obligatoriska moment som anges i finanspolicyn. Därutöver sker en beskrivning av väsentlig omvärldsinformation utifrån både makro och microperspektiv som påverkar eller kan påverka den finansiella situationen i kommunkoncernen. En viktig uppgift för finansrapporten är även att ange avvikelser från fastlagd policy. Skuldportföljens kapitalbindning per mars avviker mot finansiella riktlinjernas undre gräns på 2 år. Per mars är kapitalbindningen 1,77 år. Avvikelsen beror på större obligationsförfall i juni och under hösten.. Beslutet skickas till Finansenheten

5 Datum Sida 2(2) Underskrifter Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör

6 Mars 2019 Finansrapport 1

7 Finansrapport Mars 2019 MARKNADSKOMMENTARER 1 Reporäntan oförändrad på 0,25 procent 1 Mjuka centralbanker inleds med glatt börshumör 1 KAPITALFÖRVALTNING 2 Koncernkonto och likviditet 2 Kortfristiga placeringar 2 Pensionsmedelsförvaltning 2 Hållbara placeringar 3 SKULDFÖRVALTNING 3 Internbank 3 Finansiella risker 4 Kommunens lån 4 BILAGOR 5 Bilaga 1a: Internbank - Översikt 5 Bilaga 1b: Internbank - Inlåning 6 Bilaga 1c: Internbank - Utlåning 7 Bilaga 2: Pensionsmedelsförvaltning 8 Bilaga 3: Delegationsbeslut 9

8 Marknadskommentarer Reporäntan oförändrad på 0,25 procent Riksbanken presenterade 13 februari sitt beslut om att lämna reporäntan oförändrad på -0,25 procent. Konjunkturutvecklingen i Sverige och omvärlden har gått in i en fas med lägre tillväxt. Även om tillväxten dämpas är konjunkturen fortsatt stark. Förutsättningarna för att inflationen ska vara kvar nära 2 procent kommande år har inte förändrats i någon större utsträckning. Liksom i december indikerar prognosen att räntan höjs igen under andra halvåret 2019, under förutsättning att konjunktur- och inflationsutsikterna står sig. 1 Prognos för reporäntan Procent, kvartalsmedelvärden 2018 kv kv kv kv kv1 Reporänta 0,50 0,27 ( 0,27) 0,24 ( 0,24) 0,10 (0,10) 0,60 (0,60) Inflation Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt KPIF 2,0 2,1 (2,1) 2,0 (1,9) 1,8 (1,8) 2,0 (2,0) Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i december 2018 inom parentes. Källa: SCB och Riksbanken Mjuka centralbanker Världshandeln har fallit i en oroande takt de senaste månaderna men positiva signaler från Kina skapar hopp om att svackan i global industri kan vara på väg att bottna ur. Det har tillsammans med mjuka centralbanker och optimistiska tongångar kring läget i USA-Kinas handelsförhandlingar gett fortsatt stöd åt riskaptiten. 2 I Europa är det fortsatta orosmoln i form av svagare makroekonomiska siffror både för Tyskland och Frankrike. 3 På Brexitfronten har Storbritannien antagit en lag som ska tvinga Theresa May att söka en senareläggning av brexit för att förhindra att landet lämnar EU utan avtal. Samtalen fortsätter men utan konkreta framsteg. Storbritannien förväntas begära ännu en förlängning, dock oklart hur lång. 4 En mjuk ECB överraskade under gårdagen med två tidigarelagda stimulansbeslut samtidigt som de reviderade ner utsikterna för den ekonomiska tillväxten kraftigt. 5 Fed följde ECB i spåren med ett oväntat mjukt besked i mars. Enligt Fed har den amerikanska ekonomin mattats av under första kvartalet och pausar därav sina räntehöjningar hela Riksbanken lämnade både räntan och räntebanan oförändrad i februari. Beskedet innehöll inga överraskningar och budskapet är liksom tidigare att räntan höjs under andra halvåret Januariinflationen blev dock en kalldusch för Riksbankens planer på fortsatta räntehöjningar. SEB tror nu att nästa räntehöjning skjuts fram till våren inleds med glatt börshumör De globala aktiemarknaderna mätt med MSCI World steg med ytterligare 2 procent i mars, bland annat tack vare mjukt besked från Fed samt ökad tilltro till ett kommande avtal i handelskriget. Den svenska börsen slutade oförändrad men har sammantaget gått upp med Index Mars år 5 år OMXSPI (Sverige) -0,1 % 11,7 % 23,9 % 34,4 % MSCI World 1,9 % 13,3 % 31,4 % 36,2 % MSCI Europe 2,0 % 11,8 % 19,0 % 13,7 % MSCI USA 2,2 % 14,7 % 38,7 % 51,4 % 1 Riksbanken Pressmeddelande SEB Ögat Nordea - Kommunkollen # Nordea Morgonrapport / SEB - Swap Desk Report SEB - Swap Desk Report SEB Ögat SEB Ögat SEB Ögat

9 hela 12 procent i år. 9 Överlag har aktiemarknaden ett fantastiskt första kvartal bakom sig, vilket är en osäkerhetsfaktor när rapportsäsongen nu drar igång. 10 Kapitalförvaltning Koncernkonto och likviditet Sedan mars 2016 hålls saldot på koncernkontot negativt med anledning av negativa räntor och frågan kring inlåningsavgift blir därmed inaktuell. Detta extrema scenario börjar sannolikt nå sitt slut då vi i februari för första gången på fyra år har en inlåningsränta på koncernkontot. Detta innebär även en ränta på nyttjande av kredit. Kommunkoncernen får nu betala ränta på nyttjande över -500 mnkr. Därav har en succesiv hemtagning av placerad överskottslikviditet genomförts. Det är ingen avgift på krediten och kreditränta är f n 0 % ner till -500 mnkr. Kommunen nyttjar per sista mars en kredit på - 49,8 mnkr. Saldot på koncernkontot uppgår till 28,7 mnkr. Finanspolicy Likviditet/kapitalförfall < 12 mån, koncern > 100 % 108 % 150 % 139 % 139 % 202 % Kortfristiga placeringar I mars återförde kommunen 100 mnkr från Ålandsbanken. Kommunens kortfristiga placeringar uppgår per sista mars till 120,9 mnkr. Placeringar, överskottslikviditet Bolag Placering Förfall Villkor Kapitalbindning Rating S&P Värde, kr Länsförsäkringar Konto - 0,00% 0,00 A Ålandsbanken Fasträntekonto ,25% 0,05 BBB ,21% 0, Pensionsmedelsförvaltning är väldigt svår att förutse. Tillväxten på världsmarknaderna kvarstår under det närmsta året men är kraftigt avtagande. Räntorna är stigande men fortsatt på väldigt låga nivåer. Detta innebär fortsatt dämpade förväntningar på avkastning under Portföljen kommer vara väldigt beroende av utvecklingen på aktiemarknaden, vilket i sin tur 9 Storebrand Marknadsrapport April SEB Ögat

10 Från och med 1 januari 2019 ändras redovisningsprincip där tillgångarna i portföljen ska bokföras utifrån marknadsvärde (tidigare anskaffningsvärde). Detta kommer innebära betydligt större förändringar i bokfört värde på kort sikt. Sammanfattning portfölj Anskaffningsvärde värde värde Bokfört Marknads- Andel Min Nor % % marknadsvärde Aktier Sverige ,3% Aktier Utland ,6% Alternativa placeringar ,1% Räntor Sverige ,6% Upplupna räntor ,1% Likvida medel, notariat ,3% Total portfölj ,0% Max % Hållbara placeringar Alla aktiefonder i finansförvaltningen har en tydlig hållbarhetsprofil och följer FN:s principer för ansvarsfulla placeringar, PRI. December 2018 beslutade kommunfullmäktige om en ny finanspolicy för Östersunds kommunkoncern med förtydligat avsnitt om miljö och etik. Policyn fastställer att investeringar skall ske på ett etiskt, socialt och miljömässigt försvarbart sätt samt att Detalj, Aktieportfölj Aktier Sverige Anskaffningsv. Bokfört värde Marknadsv. Andel SEB Hållbarhetsfond Sverige Index ,3% Aktier Utland SEB Sustainability Global Index ,7% Total portfölj ,0% kapitalförvaltningen aktivt ska arbeta för att investera fossil- och uranfritt. SEB, som är rådgivande förvaltare, har en tydlig och väl utarbetad hållbarhetspolicy. Samtliga förvaltningsteam arbetar aktivt för att integrera hållbarhet i sina investeringsbeslut. Skuldförvaltning Internbank I december 2018 amorterade kommunen 30 mnkr på certifikat till följd av en ej fulltecknad emissions. Denna summa återupplånades i samband med certifikatets förfall. Rambeloppet höjdes från mnkr till mnkr i syfte att kunna bedriva en mer flexibel skuldförvaltning t ex genom att på kort sikt kunna matcha förfall och emissioner. Östersundshem nyupplånade 100 mnkr på certifikat. Planen är att dessa ska övergå i en långfristig upplåning i juni. Via certifikatprogrammet erhåller kommunen fortsatt negativa räntor vid emissionerna. Villkoren under mars var mellan -0,182 % och -0,225 % på certifikat. Certifikatprogrammet nyttjas till mnkr av ram mnkr. Av denna upplåning vidareutlånas 905 mnkr till de kommunala bolagen och 165 mnkr avser kommunens egen upplåning. Den genomsnittliga räntan för inlåning via certifikat per sista mars -0,201 % (februari -0,373 %). Obligationsprogrammet (MTN) nyttjas till mnkr av ram mnkr mnkr vidareutlånas till de kommunala bolagen och 100 mnkr avser kommunens egen upplåning. Genomsnittliga räntan för obligationsprogrammet var per sista mars 0,039 % (februari 0,263 %). 3

11 Internbank Koncernenhet MTN Certifikat Totalt Östersunds kommun Jämtkraft Östersundshem Östersunds Rådhus Östersunds Sport och Eventarena Internbanken Utlåning Internbanken Upplåning Internbanken Ram Extern skuld inom koncernen är 120,1 mnkr. Samtlig extern skuld ligger i Östersundshem med sista förfall Finansiella risker Skuldportföljens genomsnittliga kapitalbindning är 1,77 år och den genomsnittliga räntebindningen är 2,93 år. Av portföljen har 45,76% en kapitalbindning på 1 år eller kortare. Finansiella risker Finanspolicy Kapitalbindning Min 2,0 år 1,77 År Räntebindning 1,00-6,0 år 2,93 År Del av Kapitalbindning är < 1 År Max 50 procent 45,76 % Kapitalbindningen är just nu något kortare än 2 år på grund av större förfall i juni. Vid refinansiering i juni kommer den genomsnittliga kapitalbindningen justeras till nivå inom finanspolicy. Kommunens lån Kommunens långfristiga skulder, exklusive MTN- och certifikatlån som upplånats för vidareutlåning till bolagen, uppgår till 295 mnkr. För innevarande kalenderår (2019) förväntas räntekostnader inklusive refinansieringsantaganden bli kr varav kr kommer från planerad men ej ännu genomförd refinansiering. Grafen nedan visar den förväntade utvecklingen av räntekostnaderna 10 år framåt i tiden. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Finansenheten Ante Strängby Finanschef Erik Sundberg Finansekonom 4

12 Bilagor Bilaga 1a: Internbank - Översikt FINANSRAPPORT Mars ÖSTERSUNDS KOMMUN; Bilaga (mnkr) Likviditet, koncernkonto, SEK Koncernkontoenhet Saldo Saldo Internlimit (Kredit 700) Östersunds kommun -51,6-49, (+) 0,00 % Östersunds Rådhus AB 57,3 56,5 275 (-) 0,00 % Östersundshem AB -89,6-71,2 400 Jämtkraft AB -257,0 60,4 300 Östersunds Sport- och eventarena AB -5,1-2,6 20 Jämtlands Gymnasieförbund 27,0 18,7 20 Jämtlands Räddningtjänstförbund 4,8 12,4 10 Brf Torvalla Centrum 4,1 4, ,1 28, Östersunds kommun - Placering rörelse- & fasträntekonto 121 mnkr (0,00-0,25%) Skuldportföljer Koncernenhet Låneskuld Genomsnittlig räntebindning inkl sw ap (år) Genomsnittlig kapitalbindningstid (år) Förfall inom 1år Förfall senare än 1år Vägd genomsnittlig ränta Östersunds kommun 295 1,1 1, ,16% Östersundshem AB 620 2,0 2, ,90% Jämtkraft AB ,9 1, ,10% Östersunds Sport- och eventarena AB 55 0,1 0, ,45% Östersunds Rådhus AB 700 0,1 2, ,77% ,9 1, ,70% Internbank Koncernenhet MTN Certifikat Totalt Östersunds kommun Jämtkraft Östersundshem Östersunds Rådhus Östersunds Sport och Eventarena Internbanken Utlåning Internbanken Upplåning Internbanken Ram Villkor koncernkonto, ränta act/360 Borgensåtagande, Östersunds kommun Koncernenhet Utnyttjat belopp Utnyttjat belopp Jämtkraft AB - - Östersundshem AB 120,0 120,0 Östersunds Rådhus AB - - Övriga borgensåtaganden 203,5 201,7 323,5 321,7

13 Bilaga 1b: Internbank - Inlåning Grupper (rader) Utgående Skuld Startdatum Slutdatum (Ickejuste rat) Räntebi ndning period slut Kapitalb indning vid periods lut Effektiv Räntesats (Inkl. Avgifter) Aktuell Räntetyp Räntesats / Typ Periodslut Total ,00 SEK 0,79 År 1,79 År 0,1766% 30/360 US 0,5103% Produkt Certifikat ,00 SEK 0,22 År 0,22 År -0,2654% 30/360 US -0,2009% Certifikat 336, SHB ,00 SEK ,13 År 0,13 År -0,1665% 30/360 US -0,1611% Fast Certifikat 337, Swedbank ,00 SEK ,13 År 0,13 År -0,1654% 30/360 US -0,1601% Fast Certifikat 338, SEB ,00 SEK ,13 År 0,13 År -0,1551% 30/360 US -0,1501% Fast Certifikat 339, SHB ,00 SEK ,18 År 0,18 År -0,2192% 30/360 US -0,2121% Fast Certifikat 340, Nordea ,00 SEK ,36 År 0,36 År -0,2327% 30/360 US -0,2252% Fast Certifikat 341, Nordea ,00 SEK ,36 År 0,36 År -0,1882% 30/360 US -0,1821% Fast Certifikat 342, Swedbank ,00 SEK ,20 År 0,20 År -0,2295% 30/360 US -0,2221% Fast Produkt Medium Term Notes ,00 SEK 0,17 År 2,24 År 0,2627% 30/360 US 0,6808% MTN 204, Swedbank ,00 SEK ,24 År 0,99 År 0,3343% 30/360 US 0,4560% Rörlig MTN 205, SEB ,00 SEK ,20 År 0,20 År 0,1992% 30/360 US 0,2740% Rörlig MTN 208, Nordea ,00 SEK ,23 År 1,23 År 0,3124% 30/360 US 0,4060% Rörlig MTN 209, SHB ,00 SEK ,23 År 0,48 År 0,1818% 30/360 US 0,2890% Rörlig MTN 210, Nordea ,00 SEK ,1 År 1,62 År 0,4671% 30/360 US 0,4520% Rörlig MTN 211, SHB ,00 SEK ,13 År 0,63 År 0,3792% 30/360 US 0,3670% Rörlig MTN 212, SHB/Swedbank ,00 SEK ,15 År 2,65 År 0,3357% 30/360 US 0,9280% Rörlig MTN 213, Nordea ,00 SEK ,06 År 3,55 År 0,1891% 30/360 US 0,9180% Rörlig MTN 214, SEB ,00 SEK ,16 År 3,66 År 0,1891% 30/360 US 0,9300% Rörlig MTN 215, Swedbank ,00 SEK ,18 År 4,43 År 0,0590% 30/360 US 0,9310% Rörlig Produkt Swap Ben Sw ap 200:1 (Betalad) Sw ap 200:1 (Erhållen) Sw ap 200:2 (Betalad) Sw ap 200:2 (Erhållen) Swap 300 (Betalad) ,00 SEK ,7 År 3,66 År 0,3617% 30/360 US 0,3500% Fast Swap 300 (Erhållen) ,00 SEK ,16 År 3,66 År -0,0723% 30/360 US -0,0700% Rörlig

14 Bilaga 1c: Internbank - Utlåning Grupper (rader) Startdatum Slutdatum Aktuell Räntesats Utestående Skuld Rän tebi Kapi talbi Utestående Nominellt, Der Total 1,6990% ,00 SEK 2,93 År 1,77 År ,00 SEK Namn på bolag/kommun / Enhetsnamn Jämtkraft AB 2,1025% ,00 SEK 3,88 År 1,69 År ,00 SEK Produkt Lån 0,6839% ,00 SEK 0,19 År 1,69 År 0,00 Certifikat ,3980% ,00 SEK 0,18 År 0,18 År Certifikat 340/341: ,4160% ,00 SEK 0,37 År 0,37 År Certifikat 342: ,3880% ,00 SEK 0,21 År 0,21 År MTN ,9260% ,00 SEK 0,24 År 0,99 År MTN ,7440% ,00 SEK 0,20 År 0,20 År MTN 208: ,8470% ,00 SEK 0,23 År 1,23 År MTN ,9220% ,00 SEK 0,12 År 1,62 År MTN 211: ,8370% ,00 SEK 0,14 År 0,64 År MTN 212: ,7980% ,00 SEK 0,15 År 2,65 År MTN 214: ,6600% ,00 SEK 0,16 År 3,67 År MTN ,5610% ,00 SEK 0,18 År 4,43 År Produkt Sw ap ,00 SEK Sw ap ,4850% ,00 SEK Sw ap / ,4800% ,00 SEK Sw ap ,1350% ,00 SEK Swap ,2850% 0,00 SEK Sw ap / ,1460% ,00 SEK Sw ap ,1050% ,00 SEK Sw ap ,1300% ,00 SEK Sw ap ,2500% ,00 SEK Sw ap ,5850% ,00 SEK Sw ap DNB ,1000% ,00 SEK Swap DNB ,2000% 0,00 SEK Sw ap_dnb ,1900% ,00 SEK Namn på bolag/kommun / Enhetsnamn Östersund Sport- och Eventarena AB 0,4520% ,00 SEK 0,13 År 0,13 År 0,00 Produkt Lån 0,4520% ,00 SEK 0,13 År 0,13 År 0,00 Certifikat : ,4520% ,00 SEK 0,13 År 0,13 År Namn på bolag/kommun / Enhetsnamn Östersunds Kommun 1,1642% ,00 SEK 1,11 År 1,37 År ,00 SEK Produkt Lån 0,3164% ,00 SEK 0,18 År 1,37 År 0,00 Certifikat : ,2520% ,00 SEK 0,13 År 0,13 År Certifikat 340/341: ,2160% ,00 SEK 0,37 År 0,37 År MTN 214: ,4600% ,00 SEK 0,16 År 3,67 År Produkt Sw ap ,00 SEK Sw ap ,00 SEK Namn på bolag/kommun / Enhetsnamn Östersunds Rådhus AB 0,7708% ,00 SEK 0,14 År 2,10 År 0,00 Produkt Lån 0,7708% ,00 SEK 0,14 År 2,10 År 0,00 MTN 209: ,7590% ,00 SEK 0,23 År 0,48 År MTN 211: ,8370% ,00 SEK 0,14 År 0,64 År MTN 212: ,7980% ,00 SEK 0,15 År 2,65 År MTN ,6580% ,00 SEK 0,06 År 3,55 År Namn på bolag/kommun / Enhetsnamn Östersundshem AB 0,8998% ,00 SEK 1,96 År 2,12 År 0,00 Produkt Lån 0,8998% ,00 SEK 1,96 År 2,12 År 0, SHB ,9200% ,00 SEK 0,58 År 0,58 År Certifikat 342: ,3880% ,00 SEK 0,21 År 0,21 År MTN 208: ,8470% ,00 SEK 0,23 År 1,23 År MTN 214: ,0800% ,00 SEK 3,67 År 3,67 År

15 Bilaga 2: Pensionsmedelsförvaltning Sammanfattning portfölj Bokfört värde Anskaffningsvärde Marknadsvärde Andel marknadsv ärde Aktier Sverige ,3% Aktier Utland ,6% Alternativa placeringar ,1% Räntor Sverige ,6% Upplupna räntor ,1% Likvida medel, notariat ,3% Total portfölj ,0% M in % Nor % M ax % Detalj, Aktieportfölj Anskaffningsv. Bokfört värde Marknadsv. Andel Aktier Sverige SEB Hållbarhetsfond Sverige Index ,3% Aktier Utland SEB Sustainability Global Index ,7% Total portfölj ,0% Detalj, Räntor Sverige Instrument Förfall Villkor Bokfört värde Marknadsvärde Atrium Ljungberg FRN Stibor 3M 1,15% Castellum FRN Stibor 3M 1,13% DNB Bank FRN Stibor 3M 0,92% DNB Bank FRN Call Stibor 3M 1,70% Ellevio FRN Stibor 3M 0,76% Ellevio FRN Stibor 3M 0,98% Fabage AB FRN Stibor 3M 1,13% Landshypotek FRN Stibor 3M 2,70% Länsf örsäkringar Bank FRN Stibor 3M 1,00% Länsf örsäkringar Bank FRN Stibor 3M 0,67% Länsf örsäkringar Bank FRN Stibor 3M 1,20% Nordea Hy potek % fast ränta 2,25% Rikshem FRN Stibor 3M 1,00% SBAB Bank FRN Stibor 3M 0,83% SBAB Bank FRN Stibor 3M 0,75% SBAB FRN Stibor 3M 0,95% SBAB FRN Stibor 3M 1,30% Scania FRN Stibor 3M 1,00% Sparbanken Syd FRN Stibor 3M 1,05% Stadshypotek % fast ränta 2,50% Storebrand Liv f orsikin FRN Stibor 3M 3,25% Telenor FRN Stibor 3M 0,76% TeliaSonera FRN Stibor 3M 1,00% TeliaSonera FRN Stibor 3M 2,05% Vattenf all FRN Call Stibor 3M 2,35% Willhem FRN Stibor 3M 1,10% Willhem FRN Stibor 3M 1,00% Volvo Treasury FRN Stibor 3M 0,96% Volvofinans Bank FRN Stibor 3M 0,90% Nedskrivning förvärvade övervärden räntebärande papper Summa Räntor Sverige

16 Bilaga 3: Delegationsbeslut Delegationsbeslut Delegat Finanschef / Ersättare Finansekonom KS B9. Verkställighet av lånebeslut i svensk valuta Dagar 360 Dagar 365 Nominelltbelopp Ränta % Notering Lån typ Lån nr Emissionsbank Likviddag Förfallodag Certifikat 336 SHB kr -0,161 * Certifikat 337 Swedbank kr -0,16 * Certifikat 338 SEB kr -0,15 * Certifikat 339 SHB kr -0,212 Certifikat 340 Nordea kr -0,225 * / 30mnkr nyupplåning Certifikat 341 Nordea kr -0,182 från tidigare amortering Certifikat 342 Swedbank kr -0, mnkr i december *Förfall som ersätts med nyupplåning utan förändring av nominellt belopp KS B6. Besluta om lånevillkor vid omsättning av befintliga lån till kommunala bolag som Dagar Dagar Lån typ Lån nr Motpart Likviddag Förfallodag Nominelltbelopp Ränta % Notering Certifikat :2 Ösd Sport&Event kr 0,452 * Certifikat 339 Jämtkraft kr 0,398 * Certifikat 340/314:1 Jämtkraft kr 0,416 * Certifikat 342:1 Jämtkraft kr 0,388 * Certifikat 342:2 Östersundshem kr 0,388 * *Räntevillkor är kommunens upplåningskostnad + 0,61% som avser marginal till kommunen samt kostnader för kreditlöften **Räntevillkor är kommunens upplåningskostnad + 0,47% som avser marginal till kommunen samt administrativa kostnader KS B10. Medelsplacering på olika placeringsalternativ Placering Bank/Bolag Likviddag Förfallodag Rating Nominelltbelopp Ränta % Notering Fasträntekonto Ålandsbanken BBB kr 0,25 * Fasträntekonto Ålandsbanken BBB kr 0,25 * Fasträntekonto Ålandsbanken BBB kr 0,25 Återfört till likvid Fasträntekonto Ålandsbanken BBB kr 0,25 * *Förfall som ersätts med förlängning KS B13.1. Åtgärder angående avtal om ränteswapp Placering Bank/Bolag Likviddag Förfallodag Typ Nominelltbelopp Ränta % Notering Ränteswap SEB Fast kr 0,489 Östersundshem Ränteswap SEB Fast kr 0,465 Östersundshem

17 Kundrapport för Östersunds kommun

18 Kundrapport Östersunds kommun SEB Large Corporates & Financial Institutions, K-G3, S Stockholm Växel: , Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8, STOCKHOLM Innehåll Portföljavkastning Sammanfattning portfölj Aktieportföljen Ränteportföljen Periodens förändringar Direktavkastning Portföljansvarig Christer Jönsson christer.jonsson@seb.se Ansvarig rapport Kedest Bayou clientreporting@seb.se 2 / 11

19 Kundrapport Östersunds kommun Portföljavkastning Avkastning (%) Mars 2019 ( ) Helåret 2019 Sedan Standard avvikelse (24 Mån) Totalportfölj 0,48 5,03 38,24 4,45 Jämförelseindex * 0,16-0,52 18,66 1,46 Avkastning mot jämförelseindex 0,32 5,55 19,58 Aktier Sverige 0,90 12,51 98,45 12,25 Six Return Index 1,08 13,16 120,54 12,36 Avkastning mot jämförelseindex -0,18-0,66-22,09 Aktier Utland 1,52 17,00 13,55 MSCI World Index 1,54 17,05 13,74 Avkastning mot jämförelseindex -0,02-0,05 Räntor Sverige 0,23 0,62 16,03 0,53 65% OMRX T-Bill, 35% OMRX T-bond 0,44 0,54 10,29 0,81 Avkastning mot jämförelseindex -0,21 0,09 5,75 Alternativa Investeringar 0,01 0,47 1,72 OMRX T-Bill -0,03-0,14 0,04 Avkastning mot jämförelseindex 0,04 0,61 * Jämförelseindex 100% KPI + 2% Indexavkastning 3 / 11

20 Kundrapport Östersunds kommun Sammanfattning portfölj Värde Andel (%) Aktier Sverige ,3 Aktier Utland ,6 Räntor Sverige ,6 Upplupen kupongränta ,1 Alternativa Investeringar ,1 Kassa ,3 Total portfölj ,0 4 / 11

21 Kundrapport Östersunds kommun Aktieportföljen Aktier Sverige Kurs Innehav Antal Anskaffningskurs Anskaffningsvärde Marknadsvärde Orealiserad vinst/förlust Andel av marknadsvärde (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (%) Värdepappersfonder SEB Hållbarhetsfond Sverige Index 896, , , , ,0 Summa Aktier Sverige ,0 Kassa Likvida medel 0 0,0 Upplupen kontoränta 0 0,0 Interimsfordran/skuld 0 0,0 0 0,0 Summa portfölj Aktier Sverige / 11

22 Kundrapport Östersunds kommun Aktieportföljen Aktier Utland Kurs Innehav Antal Anskaffningskurs Anskaffningsvärde Marknadsvärde Orealiserad vinst/förlust Andel av marknadsvärde (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (%) Värdepappersfonder SEB Sustainability Global Ind Fund C USD , ,02 927, , ,0 Summa Aktier Utland ,0 Kassa Likvida medel 0 0,0 Upplupen kontoränta 0 0,0 Interimsfordran/skuld 0 0,0 0 0,0 Summa portfölj Aktier Utland / 11

23 Kundrapport Östersunds kommun Ränteportföljen Innehav Räntor Sverige Nominellt belopp Kurs Anskaffningskurs Anskaffningsvärde Marknadsvärde Upplupen kupongränta Totalt marknadsvärde Orealiserad vinst/förlust Andel av marknadsvärde (SEK) (%) (%) (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (%) Ej stat Atrium Ljungberg FRN ,00 100, ,0 Castellum FRN ,00 98, ,1 DNB Bank FRN Call ,90 100, ,1 DNB Bank FRN Call ,18 100, ,1 Ellevio FRN ,00 100, ,1 Ellevio FRN ,02 102, ,3 Fabege FRN ,00 98, ,3 Landshypotek FRN ,96 102, ,1 Länsförsäkringar Bank FRN ,49 100, ,3 Länsförsäkringar Bank FRN ,87 100, ,1 Länsförsäkringar Bank FRN ,00 98, ,7 Nordea Hypotek % ,08 100, ,1 Rikshem FRN ,09 101, ,4 SBAB Bank FRN ,11 100, ,1 SBAB FRN ,84 100, ,2 SBAB FRN ,00 101, ,2 SBAB FRN ,57 100, ,3 Scania FRN ,51 100, ,1 Sparbanken Syd FRN ,00 100, ,3 Stadshypotek % ,21 101, ,2 Storebrand Livforsikin FRN ,00 102, ,1 Telenor FRN ,99 100, ,1 TeliaSonera FRN ,55 100, ,3 TeliaSonera FRN ,85 101, ,2 Vattenfall FRN Call ,00 100, ,2 Willhem FRN ,00 101, ,1 Willhem FRN ,66 101, ,3 Volvo Treasury FRN ,02 100, ,1 7 / 11

24 Kundrapport Östersunds kommun Ränteportföljen Innehav Nominellt belopp Kurs Anskaffningskurs Anskaffningsvärde Marknadsvärde Upplupen kupongränta Totalt marknadsvärde Orealiserad vinst/förlust Andel av marknadsvärde (SEK) (%) (%) (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (%) Volvofinans Bank FRN ,00 101, , ,5 Summa Räntor Sverige ,5 Kassa Likvida medel ,5 Upplupen kontoränta 0 0 0,0 Interimsfordran/skuld 0 0 0, ,5 Summa portfölj Räntor Sverige ,0 8 / 11

25 Kundrapport Östersunds kommun Ränteportföljen Alternativa Investeringar Kurs Innehav Antal Anskaffningskurs Anskaffningsvärde Marknadsvärde Orealiserad vinst/förlust Andel av marknadsvärde (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (SEK) (%) Värdepappersfonder Brummer & Partners Nektar fund , , , ,7 Excalibur Fund 1 662, , , ,5 Nordkinn Fixed Income Macro Fund , ,39 116, , ,0 Summa Alternativa Investeringar ,0 Kassa Likvida medel 0 0,0 Upplupen kontoränta 0 0,0 Interimsfordran/skuld 0 0,0 0 0,0 Summa portfölj Alternativa Investeringar ,0 9 / 11

26 Kundrapport Östersunds kommun Periodens förändringar Aktier Sverige Affärsdag Händelse Värdepapper Antal Köpt Sålt Anskaffningsvärde Reavinst/- förlust Sålt SEB Hållbarhetsfond Sverige Index 62, Summa Aktier Utland Affärsdag Händelse Värdepapper Antal Köpt Sålt Anskaffningsvärde Köpt SEB Sustainability Global Ind Fund C USD , Köpt SEB Sustainability Global Ind Fund C USD , Reavinst/- förlust Sålt SEB Etisk Global Indexfond C , Sålt SEB Etisk Global Indexfond C , Sålt SEB Sustainability Global Ind Fund C USD , Summa Räntor Sverige Affärsdag Händelse Värdepapper Antal Köpt inkl uppl ränta Köpt Länsförsäkringar Bank FRN Köpt Telenor FRN Summa Upplupen rta Såld inkl uppl vid köp ränta Upplupen rta vid sälj Anskaffningsvärde Rea v/f inkl uppl ränta 10 / 11

27 Kundrapport Östersunds kommun Direktavkastning Affärsdag Likviddag Händelse Värdepapper Belopp Kommentar Kupongförfall TeliaSonera FRN KF TLSNSS Kupongförfall Scania FRN KF SCANIA Kupongförfall Rikshem FRN KF RIKSHM Kupongförfall Storebrand Livforsikin FRN KF STBNO Kupongförfall Länsförsäkringar Bank FRN KF LANSBK Kupongförfall Volvo Treasury FRN KF VLVY Kupongförfall DNB Bank FRN Call KF DNBNO Kupongförfall SBAB FRN KF SBAB Kupongförfall TeliaSonera FRN KF TLSNSS Kupongförfall SBAB Bank FRN KF SBAB Kupongförfall Volvofinans Bank FRN KF VOLVAB Kupongförfall Landshypotek FRN KF LANHYP Kupongförfall Castellum FRN KF CASTSS Kupongförfall DNB Bank FRN Call KF DNBNO Kupongförfall Ellevio FRN KF ELLEVI Kupongförfall Ellevio FRN KF ELLEVI 2402X Kupongförfall Fabege FRN KF FABGSS 2308X Kupongförfall Länsförsäkringar Bank FRN KF LANSBK 2803 Korr enl mail Kupongförfall Willhem FRN KF WILHEM 2309X Kupongförfall Willhem FRN KF WILHEM Kupongförfall SBAB FRN KF SBAB FRN Kupongförfall Atrium Ljungberg FRN KF LJGRB Kupongförfall SBAB FRN KF SBAB FRN Kupongförfall Vattenfall FRN Call KF VATFAL Kupongförfall Sparbanken Syd FRN KF SPARSY 2206 Summa / 11

28 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Datum Sida 1(4) Diarienummer KS Peak Region AB - Årsredovisning 2018 Sammanfattning av ärendet Peak Region AB har upprättat årsredovisning som överlämnats till kommunen. Bolaget redovisar ett positivt resultat efter finansiella poster på kronor. För 2017 uppgick resultatet till kronor. Det egna kapitalet uppgår till kronor per Revisionsberättelsen har inte lämnats in till kommunen. Bolaget har uppfyllt kraven i ägardirektiven. Förvaltningens förslag till beslut 1.Kommunens ombud bemyndigas att på årsstämman för Peak Region AB den 2 maj 2019, rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Årsredovisningen för 2018 godkännes. 3.Ombudets bemyndigande vid bolagsstämman förutsätter att samtliga medlemmar i styrelsen undertecknat årsredovisningen och att revisorn undertecknat revisionsberättelsen. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaskrivelse Årsredovisning för 2018, Verksamhetsberättelse Ägardirektiv Bakgrund Peak Region AB har under 2018 fått ny ägarstruktur där Mittuniversitetets Holdingbolag köpt majoriteten av aktierna. Aktiefördelningen är som följer-

29 Datum Sida 2(4) Mittuniversitetet Holding AB 55 % Samling Näringsliv 30 % Region Jämtland Härjedalen 7,5 % Åre kommun 2,5 % Krokoms kommun 2,5 % Östersunds kommun 2,5 % Verksamheterna inom Peak region AB har under året främst varit Incubatorn och Peak Innovation. Inkubatorverksamheten har under 2018 bestått av Premium Inkubatorn med 10 platser för start up-bolag med särskilt intressanta affärsidéer. Företagarna får genom sin plats i Inkubatorn, rådgivning och support till finansiering. Premium Inkubatorn finansieras av Region Jämtland Härjedalen. Innovation Champions, ett treårigt projekt som avslutas 2019, är kopplat till Inkubatorn. Syftet är att vaska fram innovationsbenägna och potentiellt framgångsrika entreprenörer genom att säkerställa tillgängligheten av innovationsstödjande resurser samt att bygga kunskap om innovation och innovationssystemet i hela regionen. Projektet Start Up Exchange är ett InterReg-projekt som startades 2018 för samarbete med inkubatormiljön i Tröndelag. Projektet syftar till gränsöverskridande operativ verksamhet med fokus på utbyte som leder till nya kunder och kompetensutbyte. Peak Innovation driver en långsiktig satsning på kunskaper inom ämnet Snö. Det har under året resulterat i en projektansökan till Vinnova tillsammans med Mittuniversitetet och Luleå Tekniska Universitet kring ett nytt område kallat Coldtech som fokuserar på kompetensen om snö, is och kyla. Om ansökan godkänns ger det en tio år lång finansiering för att bygga upp ett kunskapscenter kring coldtech. Peak Innovations huvudfinansiering från Vinnova, de så kallade Vinnväxtmedlen, upphör i och med 2019 års utgång. Därför har man under det senaste året arbetat med att hitta långsiktiga och strategiska inriktningar och koncept. Det finns ett ägardirektiv som godkänts av samtliga ägare. Det säger i korthet att bolaget skall främja en hållbar tillväxt genom utveckling av en kreativ och innovativ miljö för utveckling av samhälle, människor och företag. Det gör man genom att utifrån en samskapande värdegrund stödja befintliga och nya företag, forskningsmiljöer på Mittuniversitetet samt offentlig verksamhet där utvecklingsinsatser krävs.

30 Datum Sida 3(4) Peak Region AB har upprättat årsredovisning för 2018 som överlämnats till kommunen. Revisionsberättelsen är ännu inte överlämnad. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag. Resultat 2018 Bolaget redovisar ett positivt resultat efter finansiella poster på kronor. För 2017 uppgick resultatet till kronor. Styrelsen föreslår att det balanserade resultatet på kronor överförs i ny räkning. Ställda säkerheter Företagsinteckningarna uppgår 2018 till 3 miljoner kronor och utgörs av beviljat belopp på checkräkningskredit. Finansiell ställning Bolaget har kronor i likvida medel per den sista december Omsättningstillgångarna består av kortfristiga fordringar på kronor. Bolagets betalningsförmåga är låg även på längre sikt då soliditeten endast är 12,45 % och den har aldrig överstigit 17 % de senaste fyra åren. Det finns inga långfristiga skulder. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ombudet, under förutsättning att styrelsen och revisorn skrivit under årsredovisningen och revisionsberättelse, bemyndigas att på stämman för Peak Region AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018 och att årsredovisningen godkännes. Beslutet skickas till Kommunens ombud till stämman Underskrifter Anders Wennerberg Kommundirektör Carina Otterfalk Näringslivsutvecklare

31 Datum Sida 4(4)

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 PEAK INNOVATION VERKSAMHETSBERÄTTELSE

44 . Peak Innovation stödjer tekniska innovationer och smarta hållbara lösningar för att främja ett liv i rörelse för fler. Härigenom stärker Peak Innovation de regionala och nationella forskningsmiljöerna inom turism, sport och outdoor och skapar en internationell konkurrenskraft för svenska företag. Vision: Jämtlandsregionen är en ledande miljö för forskning, innovation och affärsutveckling inom turism, sport och outdoor. Att vinna och växa Vi närmar oss 2020, året då Peak Innovation går från att vara ett Vinnväxt-initiativ till en fristående innovationshub för turism, sport och friluftsliv. Under de två senaste åren har vi varit i en så kallad överväxlingsfas, och när vi i slutet av 2017 planerade verksamhetens kommande två år utkristalliserade sig några kanske lite tydligare inriktningar som ni kan läsa om i denna rapport. Det är en del i att vara skarpare i vårt erbjudande och bygga verksamheten framåt efter de aktuella utmaningar och behov som vi ser. Mycket tyder på att vi kan vidareutveckla den position som vi under åren har förskansat oss. Men det medför också utmaningar i hur vi bygger en stark och långsiktig organisation, där det krävs att vi är ännu skarpare i våra erbjudanden. Och då jag säger vi så menar jag vi i regionen, Mittuniversitetet, offentlig sektor, närings-och föreningsliv som fortsatt vill jobba mot visionen att Jämtlandsregionen är en internationellt ledande miljö för forskning, innovation och affärsutveckling inom turism, sport och friluftsliv. Jag är väldigt hoppfull om att detta kommer att lyckas. Se bara på de två VM som regionen genomför under 2019 och möjligheten till att ta tillvara på och utveckla de goda exemplen som till exempelvis hållbarhetsarbetet som kommer att göras på dessa event. Vi ser att Peak Innovation i framtiden kommer handla om tre områden: Smarta och Hållbara Sport och Outdoormaterial, Coldtech och Smarta Arenor. Det vi gör i dagsläget i verksamheten tyder på att det är de områdena och inriktningarna som kommer att dominera vårt erbjudande och göra oss till en intressant samarbetspartner i nationella och internationella sammanhang även i framtiden. Jag har en känsla av att vi kommer att fortsätta vinna och att växa, trots att vi inte befinner oss i ett sådant program Mikael Jonsson Processledare Pek Innovation 2

45 INNEHÅLL PEAK INNOVATION INNOVATION OCH REGIONAL TILLVÄXT MITTUNIVERSITETETS FORSKNINGSMILJÖER NYCKELTAL 2018 PROJEKT OCH AKTIVITETER OMRÅDE 1: NY TEKNIK, NYA MATERIAL OCH SMARTA LÖSNINGAR FÖR SPORT OCH FRILUFTSLIV IoT FÖR FOLKHÄLSA GENOM SPORT OCH FRILUFTSLIV POPFREE SUSTAINABLE RETAIL CLEAN RUN MINSHED SOG SUSTAINABILITY NETWORK IMPLEMENTERING AV FLOW MOTION TEKNOLOGI I LÄNGDSKIDÅKNING GRAFEN APPLIKATIONSCENTRUM MITT CENTER FÖR HÄLSOINNOVATION - HOME OF INTERNET OF SPORTS OMRÅDE 2: SNÖ SOM RESURS - INNOVATIONER FÖR ÖKAD SNÖTILLGÅNG SNÖRIK - SNÖFORSKNING OCH INNOVASJON OVER RIKSGRENSEN COLDTECH OMRÅDE 3: INFORMATIONSTEKNIK, DIGITALISERING OCH SMARTA LÖSNINGAR FÖR HÅLLBARA BESÖK OCH EVENEMANG SMART DIGITAL DESTINATIONS - ANSÖKAN INOM HORIZON 2020 RESEARCH AND INNOVATION FRAMEWORK PROGRAMME WORLD CHAMPIONSHIP EVENTS AND SOCIAL SUSTAINABILITY UPPLEVELSEDESIGN FÖR NATURTURISM TILLGÄNGLIG OCH INKLUDERANDE NATURTURISM: GODA EXEMPEL PÅ UNIVERSELLT UTFORMADE PRODUKTER INNOVATIONSSTÖDSSYSTEMET INNOVATION CHAMPIONS ihubs SWEDEN INNOVATIONSSTÖD FÖR TURISM, SPORT OCH FRILUFTSLIV ORGANISATION

46 PEAK INNOVATION Peak Innovation har sitt ursprung i tidigt 2000-tal där regionens aktörer inom akademi, näringsliv och offentlig sektor enades om att satsa på innovation och affärsutveckling inom turism, sport och friluftsliv. Dessa områden ansågs som styrkeområden av samtliga parter och bedömningen var att region Jämtland/Härjedalen skulle kunna nå stora nationella och internationella framgångar genom en satsning på dem. Detta genom att skapa tillväxt i nya och befintliga företag, etablera nya företag och verksamheter, skapa fler kommersiellt intressanta forskningsresultat, attrahera fler investeringar och förstärka regionens samt nationens varumärke och konkurrenskraft. Från 2008 har Vinnovas Vinnväxtprogram delfinansierat en satsnings på områdena som avslutas i och med 2019 års utgång. Peak Innovation har under åren som Vinnväxtinitiativ utvecklats till en stark innovationsmiljö som uppnått framgångar både vad gäller operativa resultat och effekter i innovationssystemet, någonting som bekräftats i de årliga uppföljningarna samt de tre internationella utvärderingarna som har genomförts av Vinnova under perioden 2008 till Enligt dem verkar Peak Innovation som den aktör i regionen som förbinder företag med universitet och dess styrka ligger enligt företagen i Peak Innovations nätverk och matchningsförmåga med att kunna omdirigera företag eller entreprenörer till rätt person att driva en idé eller en affär. Peak Innovation har efter åren som medlem i Vinnväxtfamiljen även tagit en plats i ihubs Sweden, den nationella samverkansplattformen som arbetar för att svenskt näringsliv ska vara konkurrenskraftigt genom innovation och tillväxt. Genom medlemskapet i ihubs Sweden finns direkta ingångar till innovationsmiljöer med olika inriktningar och spetsområden så som AI, Robotik, Smarta Textilier, Life Science etc. vilket också är en styrka för regionen. INNOVATION OCH REGIONAL TILLVÄXT Innovation är ett begrepp som syftar till att identifiera och lösa utmaningar för att sedan skapa värde av lösningen. När värde skapas sker i sin tur tillväxt. Peak Innovation har sedan starten jobbat med innovationsstöd och stöttat företag och organisationer just i processen att skapa värde från problem, vilket också var syftet med den stora satsningen som har gjorts med att bygga upp innovationsstödsaktören Peak Innovation genomförde Klyo AB en litteraturöversikt som motiverar vikten av att bibehålla en nationell och internationell position med spetsområden med avseende på regional utveckling och tillväxt. Några sammanfattande punkter: Ett internationellt starkt innovationssystem som har spetsområden har historiskt sett varit ett vinnande koncept för mindre regioner för att ta en andel av de stora bredare innovationssystemen. Företag som är spets och som har internationell potential, eller redan är internationella, har ofta ett stort driv och tillväxtambitioner. Att ytterligare boosta och stimulera till fler spetsföretag bidrar till regional tillväxt, t.ex. genom export och nya (kvalificerade) arbetstillfällen. Dessa spetsföretag kan agera lok i en region. Genom att ta hem större affärer behöver de ofta både arbetskraft, underleverantörer eller samarbetspartners. Tillsammans byggs det upp relationer och samarbeten som gör att regionens företag får kapacitet, kunskap och vana att ta hem större affärer tillsammans. Ett mervärde kan också vara att mer öppna och inkluderande innovationsprocesser växer fram ur dessa samarbeten. Dessutom bidrar ett systematiskt och långsiktigt stödarbete med spetsföretag till att regionens näringsliv får tillgång till ett betydligt större och mer kvalificerat nätverk, både nationellt och internationellt, som inte skulle vara möjligt annars. 4

47 MITTUNIVERSITETETS FORSKNINGSMILJÖER De forskningsmiljöer inom Mittuniversitetet som knyts till Peak Innovations spetsområden är Nationellt Vintersportcentrum, Sports Tech Research Centre och ETOUR. Med dessa tillförs innovationssystemet världsledande forskning och labbmiljöer. I tillägg kopplas en rad andra forsknings- och innovationsmiljöer till initiativets projekt. Nationellt vintersportcentrum Nationellt vintersportcentrum är världsledande inom skidforskning. Centret är olympiskt testcentrum för vinteridrott i Sverige och samverkar med ledande företag inom sport och outdoor-sektorn. Nationellt vintersportcentrum har två huvudsakliga forskningsinriktningar; idrott och prestation samt idrott och hälsa. Inom idrott och prestation är den fysiologiska forskningen främst inriktad mot aeroba energiprocesser samt vilka faktorer som begränsar den aeroba prestationsförmågan. Målet är att förklara fysiologiska mekanismer med frågeställningar som är relevanta och tillämpbara för idrotten. I den biomekaniska forskningen analyserar vi inre och yttre belastningar samt krafter i kroppar och material. Biomekaniska mätningar kan kvantifiera rörelsemönster och krafter i olika arbetsformer och optimeras individuellt. Ett speciellt intresseområde för Nationellt vintersportcentrum är studier där de båda kunskapsfälten fysiologi och biomekanik integreras för att nå en övergripande förståelse av faktorer som påverkar prestationen. Detta görs främst YSSLAB där forskning och utvecklingsarbete rörande folkhälsa möjliggörs. NVC samarbetar nationellt med andra universitetet och forskningscentra men även flera internationella forskningsprojekt pågår. Mer information: Sports Tech Research Centre Sports Tech Research Centre är ett tvärvetenskapligt forskningscenter med fokus på tillämpningar inom sportteknologi och produktutveckling. Forskningen bedrivs i samarbete med ett brett spektrum av olika branscher, från sjukhus och ledande outdoorföretag till internationella företag inom verkstadssektorn. Forskningen rör främst innovativ utveckling och verifiering av produkter, material, teknik och metoder för idrotts- och outdooraktiviteter, men även rehabiliteringsstöd och utrustning för personer med funktionsnedsättning. Ytterligare en del av centrets verksamhet omfattar additiv tillverkning (3D-print), med tillämpningar inom medicin respektive material- och processutveckling. Samtliga forskningsområden är tvärvetenskapliga och forskningen sker i stor utsträckning i samarbete med andra forskargrupper både inom Mittuniversitetet och vid andra universitet. Mer information: ETOUR Turismforskningsinstitutet ETOUR utvecklar och kommunicerar kunskap om turism och resande. ETOUR bedriver forskning och utbildning i nära dialog och samverkan med aktörer inom turistnäringen med fokus på fyra forskningsområden: "Naturbaserad turism", "Informationsteknologi och turism", "Turismens ekonomiska, politiska och rumsliga dynamik" och "Destinationer". Andra viktiga forskningsområden på ETOUR är bland annat turismupplevelser, regional utveckling, vindkraft och turism, trender inom turism och matturism. ETOURs forskning behandlar det multidisciplinära området turism och omfattar flera vetenskapliga discipliner såsom turismvetenskap, kulturgeografi och företagsekonomi. Hållbarhet och destinationsutveckling är en röd tråd i ETOURs forskning som mer specifikt inkluderar frågeställningar kopplat till kundbeteende, entreprenörskap och innovation, ekonomiska effekter och drivkrafter, styrning, värdskap, säsongsberoende, arbetsliv, natur- och kulturresurser, management, förvaltning, planering, regional utveckling, samt tjänsteutveckling och kvalitet. Mer information: MIUN som Riksidrottsuniversitet 2018 utnämndes Mittuniversitetet som Riksidrottsuniversitet, ett uppdrag från Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbund som innefattar att utveckla svensk idrott. Det innebär att universitetet ger elitidrottare möjlighet till anpassade studier, att bedriva forskning och utveckling samt elittränarutbildning. I uppdraget ingår också projekt inom Parasport. Mittuniversitetet har sedan länge hjälpt elitidrottare att kombinera studier med en idrottskarriär inom skidor. Rent praktiskt kan det handla om att anpassa studietakten, vara flexibla med tidpunkten för tentor och obligatoriska moment. Att vara Riksidrottsuniversitet ger större möjligheter att hitta samarbeten inom andra idrotter, både individuella och lagidrotter. 5

48 NYCKELTAL Medverkande företag 93 Samarbetspartners 21 Forsknings- och innovationsprojekt 29 Deltagande forskare 12 Vetenskapliga publikationer 6

49 PROJEKT OCH AKTIVITETER

50 OMRÅDE 1: NY TEKNIK, NYA MATERIAL OCH SMARTA LÖSNINGAR FÖR SPORT OCH FRILUFTSLIV Syftet för området är att sätta de akademiska miljöernas forsknings- och utvecklingsarbete i centrum för en samverkan med företag som vill utveckla och kommersialisera produkter för ett liv i rörelse. IoT FÖR FOLKHÄLSA GENOM SPORT OCH FRILUFTSLIV Projektet adresserar samhällsproblemet med att vi rör oss allt mindre vilket leder till olika former av vällevnadssjukdomar och ökade kostnader för samhället. Det är en stor utmaning för regioner och kommuner att finna åtgärder för de invånare som inte uppnår rekommenderad fysisk aktivitet. Att leda in befolkningen mot ett fysiskt aktivt liv i tidig ålder är av stor vikt för hälsan genomhela livet. Då studier visar på att barn och ungdomar rör sig allt mindre vill projektets offentliga aktörer tillsammans med övriga projektparners hitta lösningar för denna målgrupp genom nya innovativa lösningar. Med hjälp av IoT-tekniken och så kallad gamification vill projektet främja ökad fysisk aktivitet bland unga utifrån deras egna premisser och önskemål och genom dem göra de offentliga idrottsanläggningarna och friluftsområdena mer inkluderande och attraktiva för fler målgrupper. Projektet stöds ekonomiskt av det strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet (IoT-Sverige), en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Projektparners är Östersunds kommun, Åre kommun, IT-bolagen Sigma och Forefront, Uppsala Universitet, Peak Innovation, Ski Team Sweden och Jämtland Härjedalens Idrottsförbund. Partnernas samlade kompetens och regionens starka profilering inom Sport och friluftsliv innebär att projektet har stor potential att uppnå de förväntade resultaten med en etablering av IoThubb för folkhälsa genom sport och friluftsliv samt förverkligandet av ett antal prototyper i form av piloter. Piloterna är tillämpade på två olika typer av idrottsarenor samt på ett eller flera friluftsområden. Projektet pågår fram till juni Mer information: POPFREE Foto: Sverker Berggren POPFREE är ett treårigt innovationsprojekt med övergripande mål att skapa en omställning i industrisektorer som använder högfluorerade ämnen (PFAS), till gångbara icke-fluorerade alternativ. Utmaningarna spänner från dålig matchning av funktion, kriterier och testmetoder, industri- och konsumentmedvetenhet av existerande alternativ, till databrister kring miljö- och hälsopåverkan. POPFREE tar sikte på dessa utmaningar och att skapa en bättre grund för systemförändring genom innovation och kunskap. Projektet leds av RISE Research Institutes of Sweden och drivs i sex parallella industrispår, där Peak Innovation koordinerar textil-/lädercaset med 14 industri partners och skidvallacaset med tre industripartners. Bland de deltagande företagen återfinns exempelvis Swix, Red Creek, Svenska Naturskyddsföreningen, Vasaloppet, Mammut Sports Group och Klättermusen. Projektet finansieras av Vinnova. Mer information: 8

51 SUSTAINABLE RETAIL Sustainable Retail är ett program för kompetensutveckling inom hållbarhet för butiker i sportoch friluftshandel. Det låser upp dolda intäktsmöjligheter genom att föra in kunskap, förmåga att ställa rätt frågor och nya vägar att söka relevant information. Målet med programmet är att öka förmågan att sälja på hållbarhet och attrahera fler av de hållbarhetsinriktade kunderna. Utbildningsmålen efter avslutat grundprogram är att deltagarna ska ha en grundläggande förståelse för hållbar utveckling, hur man ser affärsmöjligheterna, undviker de vanligaste fällorna samt kunna hitta och filtrera relevant och korrekt information och påståenden inom området. Under 2018 har programmet vidareutvecklats och marknadsförts. Mer information: CLEAN RUN Övergripande syfte med Clean Run är att agera drivkraft för hållbarhet inom sport- och friluftsskor. I denna första omgång, fokuserar projektet på Trailrunningsegmentet samtidigt som det är en pilot för en generell utvecklingsmodell för öppen hållbar innovation, som kan användas i andra skosegment eller produktgrupper inom sport/friluftsbransch. Projektet siktar mot att utveckla den mest hållbara trailrunningskon just nu, med hänsyn tagen till prestandakrav i sportskor. Samtidigt är processen designad för att fånga upp långsiktiga hållbarhetsmål, möjliga lösningar och forskningsfrågor, för att driva teknologiutvecklingen ytterligare mot hållbarhet för framtida produkter. Idag är många hållbarhetsutmaningar för stora för enskilda varumärken eller tillverkare att lösa på egen hand, varför en samverkansapproach ger möjlighet att accelerera innovation och öka industrins medvetenhet. Fas ett av projektet innefattar en internationell enkät för användar-/konsumentinsikter som genomfördes sommaren 2018 och nådde 1791 respondenter. Den resulterande rapporten och analysen finns tillgänglig att köpa från ISPO. Mer information: MINSHED Ett treårigt forskningsprojekt som drivs av Swerea till stöd för textilindustrin i att utveckla kläder av syntetmaterial som inte släpper mikroplast. Målet är att skapa kunskap och riktlinjer som hjälper textilindustrin. Projektet undersöker även tvättutrustning som minskar utsläpp av mikroplaster. Peak Innovations roll i projektet är att koppla till andra initiativ och sprida projektresultat inom sport- och outdoorbranschen. Projektet finansieras av FORMAS och pågår Medverkande företag är Bergans, Boob Design, Dressman, Electrolux, Ellos Group, Filippa K, Fjällräven, Gina Tricot, Guppy Buddy, Haglöfs, H&M, Houdini, Ikea,Nilörn, Peak Performance, RNB, Scania, Sustema, TPC Textile, Varner och Y. Berger & Co. Andra medverkande organisationer är Chalmers Tekniska Universitet, Johanneberg Science Park, Göteborgs Universitet, Borås Universitet, STOP! Micro Waste, Peak Innovation och Västsvenska Kemioch Materialklustret. Mer information: 9

52 SOG SUSTAINABILITY NETWORK Scandinavian Outdoor Group (SOG) är en av Peak Innovations nyckelpartners för arbetet med produktbärande företag inom friluftsbranschen. Peak Innovation började hösten 2015 att bygga upp ett hållbarhetsnätverk för SOG, där hållbarhetsansvariga och hållbarhetsintresserade kan få och utbyta kunskap. Nätverket har idag växt till ca 110 personer från drygt 60 företag, som tar del av nyhetsflöde via sociala medier och nyhetsbrev, deltar i fyra träffar per år med workshops/föreläsningar och erbjuds viss rådgivning/vägledning inom hållbarhetsfrågor. Inom uppdraget finns även en stödfunktion inom hållbarhet till Scandinavian Outdoor Award (SOA) samt en aktiv kontaktpunkt till andra hållbarhetsinitiativ och organisationer. Mer information: IMPLEMENTERING AV FLOW MOTION-TEKNOLOGI I LÄNGDSKIDÅKNING Flow Motion Technology AB (FMT) är ett bolag baserat i Östersund. FMT har utvecklat och patenterat en teknologi som förbättrar prestation för ishockey och in-line skridskor, vilket har lett till att flera produkter släppts under varumärket Marsblade. Teknologin är baserad på ett tvådelat chassi där en rundad övre del vaggar mot en platt bottendel. Detta möjliggör kontaktpunkten att skifta när fotvinkeln ändras. Teknologin är lite annorlunda och har lite olika funktioner i de olika produkterna, men principen är densamma. Under 2018 har forskare vid NVC testat att implementera denna teknologi i längdskidåkning. Mer information: Foto: GRAFEN APPLIKATIONSCENTRUM MITT Förstudieprojektet Grafen Applikationscentrum Mitt har haft till uppdrag att undersöka förutsättningarna för att skapa ett applikationscentrum för grafen i region Mitt. Grafen är ett nytt supermaterial av rent kol som är uppbyggt av endast ett atomlager. Det är därmed världens tunnaste material och får flera helt unika egenskaper. Upptäckten av grafen belönades med Nobelpriset i Fysik år Grafenforskning samordnas i Sverige inom SIO Grafen och bedrivs på flera olika forskningscentrum, men det finns ej något renodlat applikationscenter för industrin. Initiativet Grafen Applikationscentrum Mitt är en möjlighet för region Mitt att tillföras ny teknisk kompetens till företag och stärka klustereffekten kring Mittuniversitetet (MIUN). Förstudien har visat på flera intressanta finansieringslösningar för ett applikationcenter av materialet, samt att regionen initialt bör etableras som nationell testbädd för enklare grafenprodukter som inte har behov av grundforskning. 10

53 CENTER FÖR HÄLSOINNOVATION HOME OF INTERNET OF SPORTS Finansierat av Mittuniversitetet, NVC och EU Regionalfonden. Projektet spränger gränser inom behovsdriven FoU inom IoS och IoT i en modell från marknadsstrategi, via forskning till kommersialisering. Utmärkande för projektet är att det har en marknadsstrategisk ledning trots att forskningen dominerar operativt, samt att projektet har ett internationellt forskarteam i världsklass där två forskare från Nationellt Vintersportcentrum ingår. Forskningen är helt behovsdriven och utgår ifrån marknads- och/eller folkhälsobehov, där de regionala företagen är integrerade i utveckling av tjänster och produkter. Projektet arbetar också med de tre vinterlandslagen i längd, skidskytte och alpint där plattformar testas för elit och även skalas ner till motion. Projektet har sex case igång, varav tre kommersiella direkt med företag som har marknadspotential för produkten. Projektet har som indikator att under 3 år involvera 70 företag i den öppna innovationen där man också kan få stöd och råd, samt förstå hur man involverar sig i FoU för att stärka sin egen konkurrenskraft. Mer information: Foto: NVC 11

54 OMRÅDE 2: SNÖ SOM RESURS INNOVATIONER FÖR ÖKAD TILLGÅNG TILL SNÖ. Syftet för området är att stärka regionens och Sveriges position när det gäller att säkra snötillgång för sport och friluftsliv. SNÖRIK SNÖFORSKNING OCH INNOVASJON OVER RIKSGRENSEN 2018 påbörjades det treåriga Interregprojektet SNÖRIK (Snöforskning og innovasjon over riksgrensen). Syftet med projektet är ökad affärs- och samhällsnytta genom att driva kunskapsutvecklingen kring styrkeområdet snö framåt, samt genom att kraftsamla och utveckla det gränsregionala innovationssystemet för snö. Projektägare på svensk sida är Peak Region AB i Östersund, med Mittuniversitetet (Sport Tech Research Centre) som medsökande. Projektägare på norsk sida är NTNU-SIAT i Trondheim (Senter for idrettsanlegg og teknologi, vid Norges teknisknaturvitenskapelige universitet). Projektet har även deltagare från näringen i form av skidanläggningar och snöproduktionsföretag, samt organisationer som Svenska Skidförbundet och Svenska Skidskytteförbundet. Projektets aktiviteter handlar dels om att genomföra behovsstyrd snöforskning för ökad affärs- och samhällsnytta för projektets partners, samt att samordna, stärka och synliggöra regionernas resurser som innovationssystem för snö, vilket ska generera en grund för ett gemensamt snöinstitut där samarbetet mellan NTNU, LTU och MIUN kan formaliseras. Under 2018 har exempelvis seminarier och studiebesök genomförts med projektets samarbetspartners för att kunna sätta riktning på de tester som ska genomföras inom snöforskningen. Olika studentsamarbeten och mätningar och datainsamlingar på exempelvis snölagringsplatser har påbörjats under året, som ligger till grund för utveckling av modeller och kunskap som ska komma vintersportanläggningarna till godo. Projektet finansieras bl.a. av Interreg Sverige Norge, Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland och Svenska Skidförbundet. Mer information: 12

55 COLDTECH Under året har Coldtech drivits som förberedande projekt för att skapa partnerskap och förbereda för ett projekt med mål att skapa ett centre of excellence runt snö, is och kyla, som leder till innovationer och större genombrott i samhälle och näringsliv. Coldtech-partnerskapet kombinerar multidisciplinär kompetens med erfarenhet från praktisk verksamhet aktiviteter som påverkas av snö, is och kallt klimat. Parterna kommer från MIUN och Luleå Tekniska Universitet, industriföretag och organisationer inom offentlig sektor med gemensamt intresse för området. Forskningen är delad i fyra applikationsområden: Winter Transportation; WP2 Winter Sports & Tourism; WP3 Winter Society & Health; and WP4 Winter Energy. Resultat och generell kunskap kommer spridas via Snow Academy, där utbildning av högsta standard kommer ske i ämnen som relaterar til snö, is och kyla. 13

56 OMRÅDE 3: INFORMATIONSTEKNIK, DIGITALISERING OCH SMARTA LÖSNINGAR FÖR HÅLLBARA BESÖK OCH EVENEMANG Syftet med området är att genom utveckling av nya digitala produkter och tjänster skapa bättre, mer hållbara och attraktiva aktiviteter och arenor som ökar förutsättningarna för ett liv i rörelse för besökare och boende.. SMART DIGITAL DESTINATIONS ANSÖKAN INOM HORIZON 2020 RESEARCH AND INNOVATION FRAMEWORK PROGRAMME Geztio utvecklar en mobil transaktionsplattform och business intelligence-plattform som personifierar gästupplevelsen. Utvecklingen sker i samarbete med VM-organisationerna för alpint i Åre och skidskytte i Östersund, som hålls i februari och mars Med bas i världsledande turismforskning från ETOUR och med stöd från Peak Innovation, har Geztio utvecklat ett banbrytande business intelligence system för destinationer och evenemang genomfördes en ansökan tillsammans med VM-organisationerna till Horizon 2020 för att utveckla och genomföra en mobil transaktionsplattform ovanpå business intelligence plattformen. Innovationen av dessa två plattformar är dess förmåga att ge gästerna personlig information baserad på business intelligence-analys för turism samtidigt som de kan köpa hela evenemangsoch destinationsupplevelsen i mobiltelefonen. Ansökan beviljades inte, men samarbetet med VM-organisationerna resulterade i att Geztio blev officiell VM-app för de två evenemangen. Webbsida: WORLD CHAMPIONSHIP EVENTS AND SOCIAL SUSTAINABILITY Ett förberedande projekt har genomförts av Etour under 2018 för att förbereda en studie som utreder lokala aktörers roll för social hållbarhet under VM-evenemangen i regionen Syftet är dessutom att undersöka karaktären av lokala hållbarhetsstrategier, dynamiken i deras implementering samt metoder för utvärdering av evenemang. Foto: Skiregion.se 14

57 UPPLEVELSEDESIGN F15_Sweden_0169 FÖR NATURTURISM Under året slutfördes pilotprojektet Upplevelsedesign för naturturism, som syftade till att testa en metodik som det norska nätverket Innovative Opplevelser använder för produktutveckling och innovation. En grupp pilotföretag från Jämtland och Härjedalen utbildades i metodiken och genomförde egna tester i sina verksamheter och utvärderade sedan metoderna. Utvärderingen visade att metoderna fungerade framgångsrikt som verktyg för innovation och produktutveckling inom upplevelsenäringen för de deltagande företagen. Peak Region arbetar för att de framöver ska integreras i exempelvis inkubatorn, samt tillsammans med Jämtland Härjedalen Turism för att de ska komma implementeras i affärs- och produktutvecklingsprogrammet Kurbits. Projektet finansierades av Jordbruksverket (Landsbygdsprogrammet) och Länsstyrelsen Jämtlands Län. Mer information: Foto: Mark Going, Columbia Sportswear TILLGÄNGLIG OCH INKLUDERANDE NATURTURISM: GODA EXEMPEL PÅ UNIVERSELLT UTFORMADE PRODUKTER Ett förberedande projekt för att skapa partnerskap för en ansökan som har lämnats till BFUF (Besöksnäringens forsknings-och utvecklingfond) för att undersöka tillgänglighet av leder i olika delar av Sverige (inklusive fjällområden) för människor med olika funktionsnedsättningar. Projektet vänder sig till företag och offentliga organisationer som arbetar med att utveckla tjänster och produkter för människor med olika funktionsnedsättningar. Mer information: 15

58 INNOVATIONSSTÖDSSYSTEMET Övriga aktiviteter som genomförts för att utveckla och stärka innovationsstödssystemet. INNOVATION CHAMPIONS Projektets syfte och mål är att hitta de mest innovationsbenägna och därmed mest framgångsrika innovatörerna i Jämtland och tillsammans med dem utveckla deras verksamheter. Målet är också att säkerställa tillgänglighet av innovationsstödjande resurser i länet, skapa god tillgång på nätverk samt förbättra viljan och attityden till innovationsarbete. Detta arbete bedrivs i samverkan med kommunernas näringslivskontor, Inkubatorn och Almi. Huvudaktiviteterna består av att bygga en stark organisation kring innovationsarbetet, missionerande inflödesarbete vilket innebär att man synliggör hur ett framgångsrikt innovationsarbete kan stärka företagandet samt rådgivning för att hitta och synliggöra idéer med framgångsrik potential. Projektet ska leda till flera innovativa och hållbara företag i Jämtland som bidrar till smart tillväxt, ökat antal kvinnliga innovatörer och innovatörer med invandrarbakgrund samt att projektets verksamhet har blivit permanent i hela länet. Ett 100-tal företag har deltagit i projekets verksamheter. Projektet har exempelvis resulterat i nya processer vad gäller inflödet av nya företag till den regionala företagsinkubatorn, ny metod för näringslivskontoren att fokusera på innovation hos deras kunder/företag samt utveckling av den nya metoden X-innovation (cross-innovation) för att jobba branschöverskridande med innovation. Dessutom har projektet hittills genererat två nya outdoorprodukter. Projektet avslutas Webbsida: ihubs SWEDEN ihubs Sweden är en nationell samverkansplattform som vill lyfta regioners styrkeområden. Under har Peak Innovation, tillsammans med ett flertal andra Vinnväxt-initiativ, drivit ett projekt i syfte att vidareutveckla de karakteristiska styrkor som byggts upp genom dagens Vinnväxtinitiativ, och samtidigt stärka initiativens och programmets bidrag till och position i de större innovations- och tillväxtsystemen. Starka innovationsnoder ses som en del av det moderna samhällets infrastruktur för hållbar tillväxt. Noderna fungerar som katalysatorer för små- och medelstora företags innovationer, samt för regional och nationell industriell och institutionell förnyelse i en global värld. ihubs Sweden vill bidra till att dessa noder kan fortsätta växa för att Sveriges konkurrenskraft som nation ska höjas. ihubs Sweden stöder och driver innovationsprojekt som leder till resurseffektiva och hållbara processer och leverantörskedjor. Fokus ligger på regionala styrkeområden som skapar dynamiska innovationsmiljöer. I namnet så kan i:et stå för både innovation och impact. Innovation för att det helt enkelt är grunden till initiativets existens och impact för att initiativet har möjlighet att på verka i flera dimensioner, tematiskt, geografiskt och krossektoriellt. ihubs Sweden-projektet finansierades av innovationsmyndigheten Vinnova inom dess Vinnväxtprogram. Webbsida: 16

59 INNOVATIONSSTÖD FÖR TURISM, SPORT OCH FRILUFTSLIV Under hösten genomfördes ett arbete om "Innovationsstöd på Peak Region" för att undersöka och ta fram förslag på hur en funktion och arbetsmetoder för en s.k. FoI-finansieringsnod inom turism, sport och friluftsliv ska se ut. Arbetet gjordes i form av en förstudie, med aktörer i regionen som verkar kring en potentiell nod inom turism, sport och friluftsliv som målgrupp. I förstudiearbetet har intervjuer genomförts med olika aktörer i innovationssystemet för att få en så komplett bild som möjligt, där fokus främst legat på offentliga aktörer och företag, men även medborgare och föreningar och akademi för få ett komplett kvadrupel-helix-perspektiv. Workshops har även genomförts med berörda aktörer. Sammanfattningsvis har samtalen visat att olika målgrupper har olika behov men också att det finns luckor där ingen aktör stöttar. Ett generellt identifierat behov ligger i att aktörer som har ungefär liknande målgrupp behöver samarbeta mer. Flera av aktörerna vet idag inte vad den andra gör. Utifrån det som har undersökts i projektet, rekommenderas det att Peak Region etablerar ett innovationsstöd (ibland kallat FoI-finansieringsnod) inom utvalda spetsområden (inte branscher) och försöker få så stark spets som möjligt i den verksamheten. Spetsen ska uppnås genom bland annat samarbete med aktörer i mer etablerade innovationssystem. Ett sådant innovationsstöd kommer att skapa kompetens som även de regionala verksamheterna kan få direkt nytta av, där framförallt innovationsstöd till företag och de offentliga organisationerna bör prioriteras. Verksamheten illustreras som en triangel (se figur nedan) som uppdelas i en bas och en spets. Basen är det breda stöd som ges regionalt, vilket innefattar visst innovationsstöd till företag samt stöd till de offentliga aktörerna. Stödet till företagen ska vara i form av hålla i handen samt enskilda funktioner för innovationsprojekt. Spetsen är en avsmalning av verksamhet, i detta fall sport, turism och friluftsliv. Detta ses som för smalt att etablera endast regionalt, därför rekommenderas en undersökning och satsning nationellt och internationellt. En anledning till att Peak Region skulle passa som verksamhet för att jobba med innovationsstöd för den regionala bredden är bolagets ägarstruktur. Den är unik på så sätt att akademin, näringslivet och offentligheten äger det tillsammans. Det gör att den kan verka för en bred insats för samtliga ägarna, vilket behövs i en sådan komplex fråga som stöd i ett innovationssystem. Den nod som ska jobba med innovationsstöd föreslås bestå av två delar; en operativ del med funktioner och en nätverksdel som sammankallar och stöttar träffar och möten för aktörer inom innovationssystemet. Det framtagna förslaget för verksamheten för innovationsstöd kommer att utvecklas under

60 ORGANISATION PEAK INNOVATION STYRGRUPP PROCESSLEDARE FÖLJEFORSKNING UTVÄRDERING PROCESSTÖD ADMINISTRATION KOORDINATORER PROJEKTLEDARE PEAK REGION AB REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN 7,5% MIUN HOLDING 55% SAMLING NÄRINGSLIV 30% ÖSTERSUNDS KOMMUN 2,5% ÅRE KOMMUN 2,5% KROKOMS KOMMUN 2,5% LEDNINGSFUNKTION PROJEKT/KANSLI MARKNAD/INFO EKONOMI INKUBATOR PEAK INNOVATION ÖVRIGA PROJEKT PEAK REGION AB STYRELSE fr.o.m Styrelseordförande: Mats Tinnsten, Mittuniversitetet/Miun Holding AB Styrelseledamot: Robert Pettersson, Miun Holding AB Styrelseledamot: Petr Vomacka, Samling Näringsliv ek för PEAK REGION AB STYRELSE fr.o.m Styrelseordförande: Robert Pettersson, Miun Holding AB Styrelseledamot: Per Johansson, Österunds Kommun Styrelseledamot: Anna-Carin Svedén, Krokoms Kommun 18

61 Peak Innovation Akademigatan 3 Campus Östersund 19

62 ÄGARDIREKTIV för Peak Region AB (org. nr ) Kunskapens väg Östersund Ägardirektivet gäller from 2 oktober 2018 och tillsvidare 1. Verksamhet enligt bolagsordningen Bolaget ska utifrån en samskapande värdegrund stödja och driva utveckling som möter framtida samhällsutmaningar inom främst FoU, Kompetensförsörjning, globalisering, hållbarhet, finansiering, innovation, inkubation och samverkan samt därmed förenlig verksamhet. 2. Affärsidé Bolaget skall främja en hållbar tillväxt genom utveckling av en kreativ och innovativ miljö för utveckling av samhälle, människor och företag. Bolaget gör det genom att utifrån en samskapande värdegrund stödja befintliga och nya företag, forskningsmiljöer på Mittuniversitetet samt offentlig verksamhet där utvecklingsinsatser krävs. Bolaget ska verka för en ökad försörjning av spetskompetens samt för utbyggd infrastruktur som är att hänföra till bolagets verksamhet. Bolaget skall ha fokus på att främja utvecklingen i Jämtland Härjedalen. Bolaget ska sälja tjänster och produkter som är relevanta för regionens gemensamma innovationssystem där särskilt fokus läggs på kunskaps- och forskningsbaserad verksamhet utifrån behovs- och omvärldsanalys. Peak Region har tre integrerade verksamhetsområden; i) Innovation, ii) Inkubation och iii) Samskapande miljöer och nätverk. 3. Verksamhetsområden 3.1 Innovation Verksamhetsområdet Innovation skall vara ett centralt område för bolaget. Under perioden 2018 till 2020 ska bolaget driva Vinnväxtinitiativet Peak Innovation som startade Initiativet har sin grund i områdena Turism, Sport och Friluftsliv men ska verka branschöverskridande. Peak Innovation ska drivas i syfte att skapa en långsiktig innovativ miljö i nära samarbete med ägare och övriga intressenter. Initiativet ska drivas resurseffektivt och ha en affärsinriktad samt samhällsutvecklande inriktning där kompetens och utrustning förpackas och erbjuds i en innovativ miljö. 1

63 Området ska verka för att öka Jämtlands innovationsstyrka genom att skapa ett starkt innovationsnätverk i hela regionen och med fortsatt decentralisering och samverkan mellan kommunerna 3.2 Inkubation Inkubatorns övergripande uppdrag är att säkerställa att det finns en kvalificerad rådgivningsprocess till ambitiösa tillväxtföretag (etablerade företag och startups) i Jämtlands län samt bygga en stark startup scen och en stark innovationskultur i Jämtlands län. Inkubatorn ska sprida kunskap om vad Innovation är och att Inkubatorn finns som en tillgång för hela regionen. Inkubatorn skall initiera och samverka med andra projekt för att på bästa sätt säkerställa det övergripande uppdraget. 3.3 Samskapande miljöer och nätverk Samskapande miljöer är en förutsättning för att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar på ett hållbart sätt. Verksamhetsområdet skall samla regionens aktörer och utveckla nya initiativ och idéer i en global, affärs- och samhällsutvecklande anda. Området ska arbeta med att arbeta upp ett så kallat Grants and Innovation Office (GIO), som på uppdrag ska fungera som ett stöd i frågor om forskningssamarbeten mellan universitetet och företag, organisationer och myndigheter. GIO ska även jobba med utvecklingsfinansiering mot akademi, näringsliv och företag i regionen. Verksamheten ska genomsyras av att Peak Region AB är en neutral fristående aktör som kan agera kraftfullt genom att vara en operativ nod för länets utveckling. Verksamheten ska attrahera spetskompetens och verka affärs- och samhällsutvecklande. 4. Verksamhetsmål 4.1 Övergripande mål Bolaget ska utifrån en samskapande värdegrund stödja och driva utveckling som möter framtida samhällsutmaningar. För respektive verksamhetsområde innebär detta: Innovation: Området ska utvecklas för att bli ett initiativ för aktörerna i innovationssystemet, med gemensamt ägda verktyg för systemets utveckling. Det regionala åtagandet kring innovationssystemet ska vara långsiktigt, och ska sträcka sig bortom vinnväxtinitiativet Peak Innovation. Området ska fortsätta arbeta med tidigare och nya spetsområden där regionen kan vara nationellt och internationellt framgångsrika. Inkubation: Inom området ges stöd till bolag i tidiga utvecklingsskeden (startup). Bolagen erbjuds affärsutveckling, rådgivning, nätverk och en kreativ arbetsmiljö med tillhörande kontorsservice. Samskapande miljöer: Inom området ska en funktion för finansiering kopplat till innovation utvecklas (Grants and innovation office). Funktionen ska tillhandahålla tjänster som finansiering av utvecklingsprojekt, förstudier, utredningar, rådgivning och stöd för innovations- och utvecklingsprojekt kopplat till en triple-helix struktur. En 2

64 campuslokaliserad Science Park med lokala noder ska fortsätta utvecklas i nära samarbete med universitetets forsknings-, utbildnings- och samverkansmiljöer. Miljön ska erbjuda attraktiva fysiska mötesplatser väl lämpade för möten, konferenser och kreativt samskapande. 4.2 Finansiering och ekonomiska mål Finansiering av bolaget kan ske enligt följande: Tjänsteleveranser till ägarorganisationerna Självständiga externa projektansökningar i enlighet med verksamhetsbeskrivningen för bolaget Ägarna skapar finansiella förutsättningar för projektansökningar (medfinansiering) Försäljning av tjänster på kommersiell basis Finansiering av basresurs via ägarna (ca 1.5 mkr) Sponsring Bidrag (mot resultat) Ekonomiska mål: Samtliga verksamhetsområden och bolagets som helhet skall årligen upprätta budgetar. Budgets skall alltid ha god kostnadstäckning. Överskott i verksamheten skall återinvesteras och inte utdelas till ägarna. Bolaget skall över tid kunna bygga upp en god soliditet för att därigenom bli ett ekonomiskt stabilt företag. 5. Informationskrav 5.1 Årsredovisning Utöver de krav som finns i aktiebolagslagen skall årsredovisning och bokslut delges ägarkommunerna och Region Jämtland Härjedalen så att de kan samordnas de informationskrav som följer respektive fullmäktige. 5.2 Övrig information Bolaget skall under löpande år vid minst två tillfällen informera ägarna om verksamheten och dess utveckling. Bolaget skall i principiellt viktiga frågor informera kommun och regionfullmäktige. 6. Övrigt Styrelsen skall verka för att god intern kontroll präglar organisationen och driften av verksamheten. Styrelsen skall tillse att verksamheten i alla lägen har en uppdaterad arbetsordning för styrelse och vd. Till styrelsens ledamöter och ordförande skall inga arvoden utgå 3

65 7. Aktieägaravtalet Aktieägaravtalet daterat den 2 oktober 2018 utgör en integrerad del av detta ägardirektiv. Ägardirektivet antaget vid ägarmöte den 20 november 2018 För ägarna i Peak Region AB, ; Krokoms kommun /Namnförtydligande Region Jämtland Härjedalen /Namnförtydligande Samling Näringsliv Jämtlands Län Ek. Förening /Namnförtydligande Åre kommun /Namnförtydligande Östersunds kommun /Namnförtydligande Miun Holding AB /Namnförtydligande 4

66 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Datum Sida 1(3) Diarienummer KS Årsredovisning 2018 Sammanfattning av ärendet Ekonomiska föreningen Coompanion Kooperativ utveckling i Jämtlands län har upprättat årsredovisning för år 2018 som överlämnats till kommunen. Föreningen redovisar ett resultat efter finansiella poster på kronor (föregående år kronor). Föreningens eget kapital per sista december 2018 uppgår till kronor ( kronor år 2017). Styrelsen föreslår att det balanserade resultatet på kronor överförs i ny räkning. Föreningsstämman äger rum den 2 maj Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för Coompanion rösta för att: - styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret fastställa resultaträkning och balansräkning - styrelsens förslag till resultatdisposition godkänns 2. Årsredovisningen för år 2018 godkänns 3. Kommunen har ingen invändning gällande styrelsens förslag till serviceavgift för år Finans- och ledningsutskottets beslut lämnas som information till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Årsredovisning 2018, Revisionsberättelse 2018, Verksamhetsberättelse 2018, 2019-XX-XX Kallelse till föreningsstämma 2018 inkl. underlag till serviceavgifter, XX-XX

67 Datum Sida 2(3) Bakgrund Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands län Ekonomisk Förening är en förening som ägs och drivs av kooperativa företag samt av länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen. Tillväxtverket är en nära samarbetspartner såväl som andra organisationer som arbetar för tillväxt och utveckling i Jämtlands län. År 2018 består föreningen av totalt 60 st medlemmar; 8 medlemskommuner, 1 regionförbund, 3 etablerade kooperationer samt 48 nyetablerade kooperationer (74 st år 2017). Coompanion Jämtlands läns grunduppdrag om nyföretagande och medlemstjänster bedrivs genom följande affärsområden på regional (och nationell) nivå: företagssamverkan, vård och omsorg, arbetsintegrerande socialt företagande, landsbygdsutveckling samt sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. Resultat Föreningens resultat efter finansiella poster uppgår till kronor att jämföras med kronor för år Styrelsen föreslår att det balanserade resultatet på kronor överförs i ny räkning. Det egna kapitalet per sista december 2018 uppgår till kronor (föregående år kronor). Kommunens serviceavgift till föreningen uppgår till kronor för år Förslag till serviceavgifter år 2020 Styrelsen har lämnat förslag till stämman att besluta om serviceavgifter för år De är i nivå med 2019 års serviceavgifter. Kommunledningsförvaltningen har inga invändningar gällande förslag till serviceavgifter för år Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunens ombud bemyndigas att på stämman rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018, att årsredovisningen godkänns, att fastställa resultaträkning och balansräkning, att styrelsens förslag till vinstdisposition godkänns och att kommunen inte har några invändningar gällande förslaget till serviceavgifter för år 2020.

68 Datum Sida 3(3) Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunens ombud Kerstin Arnemo (ordinarie) & Anders Edvinsson (ersättare) Ingela Lundström Weronica Rosenlöw Underskrifter Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör

69 Kallelse till föreningsstämma Coompanion Jämtlands län hälsar alla medlemmar och övriga intresserade välkomna till föreningsstämma 2018 Datum: torsdagen den 2 maj 2019 Klockslag: 18:30 Plats: Campus Hus H, Akademigatan 3 i Östersund Dagordning 1 Val av mötesordförande 2 Fastställande av röstlängd 3 Val av sekreterare samt två justeringspersoner tillika rösträknare 4 Fråga om kallelsen till stämman skett enligt stadgarna 5 Styrelsens årsredovisning 6 Revisorernas berättelse 7 Fastställande av resultat- och balansräkning 8 Disposition av årets resultat enligt den fastställda resultat- och balansräkningen 9 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 10 Av styrelsen till föreningsstämman hänskjutna frågor a) Beslut om serviceavgifter för medlemmar 11 Motioner till stämman (inga motioner inlämnade) 12 Bestämmande av arvoden till styrelsen, revisorerna och valberedning 13 Val av styrelse a) val av ordförande b) val av sex ordinarie ledamöter c) val av ersättare 14 Val av revisorer a) val av två revisorer b) val av två revisorsersättare 15 Val av valberedning a) val av tre ledamöter b) val av tre ersättare 16 Föreningsstämmans avslutning Kontakta oss för att ta del av stämmohandlingar Föreläsning av... Vi bjuder på fika! Meddela eventuella allergier i samband med anmälan till mötet

70 Styrelsens förslag till föreningsstämman 10 a) Styrelsens förslag till serviceavgift för 2020 Medlem Befolkning % av befolkning Förslag 2020 Avgift Berg , Bräcke , Härjedalen , Krokom , Ragunda , Strömsund , Åre , Östersund , Summa Region Jämtland Härjedalen Nykooperativa företag Övriga medlemmar

71 Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands län Verksamhetsberättelse 2018 Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län ek. för. har i och med 2018 års utgång, bedrivit verksamhet i 30 år. Föreningen har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

72 Styrelsen 2018 Styrelsens sammansättning har under verksamhetsperioden till varit följande: Ledamöter Björn Sandal, ordf, Östersund Thomas Andersson, Östersund Katarina Grut, vice ordf, Östersund Robert Björngard, Krokom Louise Öhnstedt, Krokom Tore Hansson, Strömsund Ylva Eriksson, Östersund Ersättare Veronika Eklund, Bräcke Stefan Nilsson, Ragunda Astrid Lönn Jern, Krokom Kristina Söderlund, Krokom Ida Krusevi, Östersund Birgitta Bitte Nilsson, Härjedalen Jennie Lantz, Krokom

73 Revisorer Revisorer valda för perioden fram till ordinarie föreningsstämma har varit Viveca Asproth, Karl-Göran Eriksson och Auktoriserad revisor är Carl- Johan Öhman, Grant Thornton. Valberedning Valberedning valda för perioden fram till ordinarie föreningsstämma har varit Kristina Ernehed sammankallande, Mia Högström och Anna-Karin Olsson. Medlemmar 2018 års fördelning enligt nedan: Representerar Antal Kommuner 8 Region Jämtland 1 Härjedalen Kooperativa företag 48 Övriga organisationer 3 Summa 60 Styrelsemöten Styrelsen har under 2018 haft sju protokollförda styrelsemöten. Anställda Under 2018 har följande personer varit tillsvidareanställda: Per-Olof Persson, verksamhetsledare/rådgivare med tjänstgöringsgrad på 0,8 Jessica Ottosson, rådgivare med tjänstgöringsgrad på 1,0 Anna Olofsson Frestadius rådgivare med tjänstgöringsgrad på 1,0 T O M Medlemskap Coompanion Jämtlands län innehar nedanstående medlemskap: Coompanion Kooperativ Utveckling Sverige Samling Näringsliv ek.för. Arbetsgivarföreningen KFO REVES (städer och regioner i Europa i samverkan med social ekonomi) SEMN, Social Ekonomi Mellersta Norrland, ideell förening och samverkansplattform Egenanställningsföretag Convoy ek.för. Föreningsarkivet i Jämtlands län STATISTIK Antal grupper i rådgivning: 43 Antal nystartade företag/ verksamheter som vi rådgivit: 11 Antal personer i rådgivning: 112 varav 67 kvinnor och 45 män Antal personer i information eller rådgivning med utomnordisk bakgrund: 45 Av de 109 rådgivna personerna är 22 personer om socialt företagande Antal personer som fått information: 205 varav 123 kvinnor och 82 män Antal personer i utbildning: 29 varav 21 kvinnor och 8 män

74 VERKSAMHETEN Ni har väl sett vår nya hemsida? jamtland.coompanion.se Coompanion Jämtlands läns grunduppdrag om nyföretagande och medlemstjänster bedrivs genom följande affärsområden på regional (och nationell) nivå: företagssamverkan, vård och omsorg, arbetsintegrerande socialt företagande, landsbygdsutveckling samt sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. Spridning Coompanion Jämtlands län är aktiv på sociala medier och finns på Twitter, Instagram och Facebook. Coompanion Jämtlands län skickar nyhetsbrev och inbjudningar via ett nätbaserat verktyg. Utöver ett antal inbjudningar till konferenser och möten har det under året skickats ut nio nyhetsbrev med information om tidigare, aktuella och kommande händelser. Under verksamhetsåret har Coompanion använt digitala tjänster genom främst Paloma och Facebook för att sprida inbjudningar, information och annonsering av lediga tjänster.

75 Årets Kooperativ är en utmärkelse som delas ut av Coompanion Jämtlands län och vinnaren nomineras även till årets kooperativ i Sverige. I samband med föreningsstämman år 2018 delade Coompanion Jämtlands län ut utmärkelsen Årets Kooperativ i Jämtlands län 2018 till Spilloteket med följande motivering: Hållbarhet, demokrati och delaktighet i fokus där alla ges utrymme att synas och växa är ledord för Spillotekets arbete. Allt för att tillsammans på ett kreativt och nyskapande vis skapa ett hållbart samhälle. Genom att använda befintligt material och återbruka är Spilloteket med och skapar nya, innovativa produkter genom lärande för barn, unga och vuxna Spilloteket säger själva Vi vill att barn och unga ska känna att de inte förbereder sig för livet utan att de lever och är delaktiga just nu och med dem orden visar arbetskooperativet att de är ledande i vägen för en ny värld och en hållbar planet.

76 PROJEKT Växande och hållbara arbetsintegrerande sociala företag I arbetsintegrerande sociala företag arbetar personer som får rehabilitering eller arbetspraktik, utbildning eller språkträning. De arbetsintegrerande sociala företagen driver affärsmässig produktion av varor och/eller tjänster, som vilket företag som helst. Vinsten återinvesteras dock i den egna, alternativt i en liknande, verksamhet. Genom att anpassa arbetsuppgifter och hur arbetet organiseras görs det möjligt för fler människor att ha ett arbete. I arbetsintegrerande sociala företag erbjuds möjligheten att arbeta 100% av sin förmåga, något som kan vara svårt på många andra arbetsplatser. Projektet är ett samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen som är projektägare och Coompanion, Östersunds kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län. Projektet finansieras via program från Tillväxtverket. AKTIVITETERNA FÖR ASF ÄR ATT: Skapa förutsättningar för arbetsintegrerande sociala företag (ASF) att bli hållbara genom att utveckla en stödstruktur innehållande handledarutbildning och rådgivning för nya och befintliga ASF. Kompetensutveckla sociala företag i att delta i upphandling. Utreda huruvida IOP kan vara en modell om att avtala samarbete mellan kommun och ASF. Genomföra etableringsanalyser inför ställningstagande om start av ASF. Entreprenörsutbildning för personer som är verksamma i ASF. Påverka policy och program som omfattar ASF. Sprida vidare kännedom om hur upphandla med sociala kriterier och avtala med reserverade kontrakt.

77 ASF Akademin ASF Akademin är ett socialfondsprojekt som erbjuder kompetensutveckling till arbetsintegrerande sociala företag runt om i landet för att arbetsträningen ska bli ännu bättre och kvalitetssäkrad. Projektet rustar även ledare i företagen för att kunna möta de unika förutsättningar som finns i just sociala företag. ASF Akademin arbetar nära myndigheter, som till exempel Arbetsförmedlingen, för att företagens tjänster ska motsvara vad myndigheterna kräver. Om företagen kvalitetssäkrar sina tjänster inom arbetsträning och har ett ledarskap som är anpassad efter företagets unika förutsättningar då kan varje individ utvecklas på ett tryggt sätt och bli bättre rustad för framtida jobbutmaningar. ASF Akademin innehåller tre delar: Ledarskapsutbildning, utbildning för att kvalitetssäkra arbetsträning samt validering. Eftersom projektet är nationellt kan de flesta sociala företag i Sverige vara med! Hittills är 150 företag anmälda och utbildningarna hålls på ett tiotal orter. I projektets referensgrupp ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, SKL, Tillväxtverket, Skoopi, Certasf och Coompanion. Coompanion Sverige är projektägare. Projektet pågår från 2018 till 2020 och har stöd från Svenska ESF-rådet. Servicelyftet Projekt servicelyftet arbetar med främja att kommersiell service på landsbygd kan etableras eller utvecklas via tillämpning av ny teknik eller nya samverkansformer. Projektet är ett samarbete mellan sex län i Sverige där Coompanion Kalmar är projektägare och Coompanion Jämtlands län är projektpart. Under 2018 har projektet gjort insatser i främst Bräcke och Krokoms kommun med marknadsundersökning och affärsutveckling i hur ökad tillgänglighet till kommersiell service kan uppnås via tillämpning av ny teknik. Projektet finansieras med medel från Tillväxtverket och Europeiska Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

78 MOA (ERUF) Det är svårt för företag inom den sociala ekonomin/ civilsamhället att finansiera nystart, tillväxt och utveckling genom lån eller krediter. Just kooperativa företag har svårare att finansiera affärsutveckling inom företaget på grund av att det traditionella finansieringssystemet inte är anpassat utifrån dessas verksamhetsinriktningar och förutsättningar. Inom projekt MOA som Coompanion är projektägare till mellan HÖILANDET åren skall verksamheten tillhandahålla: Informationsträffar om mikrofinansiering vilka handlar om hur JER STEINK INDRE FOSEN mikrofonder är uppbyggda och dess möjligheter förrissa kooperativ, TRONDHEIM sociala företag, samhälls-entreprenörer och entreprenörer på ÖSTERSUND OPPDAL-RENNEBU landsbygden m fl. Träffarna syftar även till att undersöka på vilket sätt privata och offentliga aktörer i länet kan bidra till fondens utveckling. A ffärsutveckling innebär kreativa och inkluderande workshops för företag/föreningar inom social ekonomi. Detta med fokus på produkt-/tjänsteutveckling, produktpresentation, sälj och merchandise, involvering och attityder, årstidspromotion, implementeringsstrategi och föreningslära. Projektet finansieras av medel från Tillväxtverket och Region Jämtland Härjedalen. Mikrofonden Z Mikrofonden hjälper till med finansiering genom att erbjuda garantier och finansiering till föreningar, kooperativ, samfund, sociala företag, stiftelser, byalag, utvecklingsgrupper och entreprenörer på landsbygden i Jämtlands län. Mikrofonden Z ska förmedla kapital och kompetens genom kreditgarantier till verksamheter inom den sociala ekonomin i Jämtlands län. Mikrofonden Z startades 2013 av Coompanion Jämtlands län, Hela Sverige ska leva Jämtlands län och SEMN. Mikrofonden Z är medlemmar i Mikrofonden Sverige vilken är ett samarbete mellan Hela Sverige ska leva, Coompanion, Ekobanken och JAK-banken. Genom medlemskapet i Mikrofonden Sverige kan verksamheten bedrivas då den är registrerad hos Finansinspektionen och fungerar som nav för regionala mikrofonder. Coompanion Jämtlands län bereder ansökningarna samt administrerar Mikrofonden Z. Garantier, en, finansiering, borg ÖRNSKÖLDSVIK finansiellt stöd och rådg ivning är några av våra SUNDSVALL erbjudanden.

79 ikk kter og rådgivermetod och rådgivningsmetodik / Eksempler, samfunnseffe RESENS Exempel, samhällseffekter HÖILANDET STEINKJER INDRE FOSEN RISSA TRONDHEIM OPPDAL-RENNEBU ÖRNSKÖLDSVIK ÖSTERSUND SUNDSVALL H EXEMPEL, SAMHÄLLSEFFEKTER OC EKSEMPLER, RÅDGIVNINGSMETODIK ERMETODIKK SAMFUNNSEFFEKTER OG RÅDGIV RESENS (InterReg) Regional utveckling och samhällsentreprenörskap i Norge-Sverige. Projektet har fokus på forskning och utveckling av samhällsentreprenörskap och social innovation samt socialt företagande som drivkrafter för regional utveckling. Mittuniversitetet är projektägare i ett samarbete med, Nord Universitet, Coompanion i Jämtlands och Västernorrlands län, Kompetansesenter for brukarerfaring og tjensteutvikling, Nasjonalparken Näringshage, Åkroken Business Incubator, Leiv Eiriksson Nyskaping AS, Flyndra AS, Östersunds kommun, Örnsköldsviks kommun, Fosen Regionråd, Rissa Kommune, Høylandet kommune, Nord-Trøndelag fylkeskommune. Projektets syfte är att skapa gränsöverskridande förståelse och lärprocesser för hur regional förnyelse kan gynnas genom samhällsentreprenörskap och social innovation samt att bidra till gränsöverskridande samarbete kring kunskaps- och modellutveckling i Nordens Gröna Bälte.

80 SLUTORD Verksamhetsåret 2018 blev ett händelserikt år. Vi har blivit medlemmar i företagens samarbetsplattform Samling näringsliv Jämtland Härjedalen ek.för. och delar nu även kontorslokal med dem på Campus i Östersund. Vi har även påbörjat samtal om samarbete verksamhetsmässigt kring att söka mentorer bland företagare till sociala företag och att skapa en innovations- och kommunuikationsplattform kring företagande och socialt entreprenörskap. Vi finns även lokaliserade i Ås på Torsta, där Jämtlands Grönanäringar finns. Här finns också ett viktigt nätverk för våra idéer om företagande. Styrelsen som valdes vi föreningsstämman är delvis ny och föryngrad och med en ny ordförande. Vi har arbetat tematisk på våra möten, dvs tagit upp och fördjupat tankarna kring social och kooperativt företagande. Styrelsen kunde även delta i en studieresa/utbildningsresa till Edinburgh inom Mittuniversitetets projekt RESENS, Regionalt Samhällsentreprenörskap i Norge Sverige, där vi kunde studera den mångfald av företagande inom begreppet Social Enterprise som vuxit fram och bidragit till ett breddat företagande som arbetar med att skapa social och samhällelig nytta. Arbetet med Coompanion går framåt. Känslan och intresset för gemensamt företagande ser ut att öka, vi ökar kontaktytor och nätverken växer. Styrelsen tackar personalen för ett bra arbete och ser att 2019 blir året då verksamheten vidare kommer att utvecklas. Styrelsen genom Björn Sandal, ordförande Björn Sandal, ordförande.

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Datum Sida 1(3) Diarienummer KS Årsredovisning Naboer AB Sammanfattning av ärendet Naboer AB har upprättat årsredovisning för år 2018 som överlämnats till kommunen. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på kronor. Året innan uppgick motsvarande resultat till kronor. Eget kapital uppgår till 2,4 miljoner kronor per (föregående år 2,4 miljoner kronor). Styrelsen föreslår att det balanserade resultatet på 2,0 miljoner kronor överförs i ny räkning. Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunens ombud på årsstämman i Naboer AB bemyndigas att på årsstämman rösta för att: - Styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Fastställa resultaträkning och balansräkning - Styrelsens förslag till resultatdisposition godkänns 2. Årsredovisningen för år 2018 godkänns. 3. Kommunen har ingen invändning gällande styrelsens förslag Avtal mellan Naboer AB och dess aktieägare, inkl. bilaga Årlig fördelning av kostnader mellan aktieägare i Naboer AB för bolagets tjänster. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Årsredovisning 2018 Naboer AB, Revisionsberättelse 2018, Utkast Avtal mellan Naboer AB och dess aktieägare, inkl. bilaga Årlig fördelning av kostnader mellan aktieägare i Naboer AB för bolagets tjänster, 2019-XX-XX

93 Datum Sida 2(3) Bakgrund Naboer AB ägs av kommuner och fylkeskommuner i Jämtland och Tröndelagsfylken. Företaget arbetar med gränsöverskridande projekt inom kultur, turism och idrott. Naboer AB är ett utvecklingsbolag som bildades Bolaget ska bedriva gränsöverskridande verksamhet där det övergripande målet är att stimulera utvecklingen över landsgränsen samt skapa gemensamma mervärden åt aktieägarna inom deras geografiska områden, främst genom teman som kultur, turism, idrott men även annan näring. Detta sker främst genom att bolaget ska vara ett gränslöst nätverksföretag med goda relationer gentemot organisationer, myndigheter, näringsliv samt enskilda personer. Resultat Naboer AB har upprättat årsredovisning som överlämnats till kommunen. Företaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 603 kronor. Året innan uppgick motsvarande resultat till kronor. Rörelsens intäkter uppgår till 1,6 miljoner kronor och är i paritet med föregående år (1,5 miljoner kronor). Även rörelsekostnader är i samma nivå år 2018 jämfört med år 2017 och uppgår till 1,6 miljoner kronor (1,5 miljoner kronor). Eget kapital uppgår till 2,4 miljoner kronor per (samma som föregående år). Styrelsen föreslår att det balanserade resultatet på 2,0 miljoner kronor överförs i ny räkning. Företaget har i sin förvaltningsberättelse skrivit att den 14 maj 2018 hade bolaget årsstämma och i samband med det valdes en ny styrelse i Naboer AB. Bolaget har startat en process för uppdatering av verksamhetsinriktning, kopplat till ägarnas önskemål och strategier samt de nya avtal som ska träda i kraft från år Möte kring detta sker i januari I det senaste aktieägaravtalet för åren , dnr , har det beslutats för Östersunds del att kommunen bidrar till verksamheten med kronor. För åren indexuppräknas den rörliga delen som uppgår till kronor.

94 Datum Sida 3(3) Förslag till Avtal mellan Naboer AB och dess aktieägare, Bolaget föreslår att stämman beslutar om godkännande av utkast till Avtal mellan Naboer AB och dess aktieägare, inklusive bilaga Årlig fördelning av kostnader mellan aktieägare i Naboer AB för bolagets tjänster. Kostnader är i paritet med tidigare år. Nytt tillägg i utkastet är avsnittet Justering av avtalen under löptidens utgång och är hänförligt till ovan process om bolagets framtida verksamhetsinriktning, det vill säga hur ska verksamheten utformas och dimensioneras och således kan ändringar i avtalet ske, efter antagande på bolagsstämma/generalforsamlinga. Kommunledningsförvaltningen har inga invändningar gällande förslaget. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunens ombud bemyndigas att på stämman rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018, att årsredovisningen godkänns, att resultaträkning och balansräkning fastställs, att styrelsens förslag till vinstdisposition godkänns och att det inte föreligger några invändningar gällande förslaget Avtal mellan Naboer AB och dess aktieägare, Beslutet skickas till Kommunens ombud Pär Löfstrand (ordinarie) & Florian Stamm (ersättare) Ingela Lundström Weronica Rosenlöw Underskrifter Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108 Org.nr Bilaga 1. Avtal mellan Naboer AB och dess aktieägare, Avtalet. Aktieägarna i Naboer AB har enligt protokoll och bilaga från årsstämma i Naboer AB 2019, beslutat för en period om fyra år hur kostnadsfördelningen ska utformas mellan ägarna för köp av tjänster från Naboer AB. För perioden tom avtalar parterna om nedan angivna årliga kostnad för Naboer AB's tjänster. Ersättningen till Naboer AB faktureras aktieägarkommunerna i januari under åren 2020, 2021, 2022 och Fördelningen av kostnaderna för Naboers AB's tjänster enligt bifogad matris och det är oförändrade nivåer från perioderna och Målsättningen är att alla avtal ska vara tecknade innan novembers utgång Ny aktieägare. Om ny aktieägare ska ansluta sig till bolaget inom gällande avtalsperiod, upprättas ett avtal med den aktieägaren som harmonierar med övriga avtal i tid och ersättning. Detta gäller även vid eventuell sammaslagning bland de offentliga ägarna, då gällande avtal omformuleras för att harmoniera med den nya ägarbilden. Justering av avtalen under löptidens gång. Eftersom Naboer AB på uppdrag av sina ägare, i början av avtalets löptid börjat utreda hur verksamheten ska utformas och dimensioneras i framtiden, kan eventuella justeringar av detta avtal ske även under avtalstiden. Detta förutsätter dock att bolagsstämman/generalforsamlinga, i demokratisk ordning, beslutat om detta Utträde som aktieägare. Om aktieägare önskar begära utträde från sitt engagemang i Naboer AB, skall den aktieägaren framföra sitt önskemål samt sina skäl till övriga aktieägare senast vid tidpunkt för bolagsstämman året innan utträdet tänkt ske. Utträde kan endast ske i brytpunkten mellan ovan nämnda perioder för aktieägaravtal. Detta förutsätter också att aktieägaren har en köpare för sina aktier och att de övriga godkänner den nya ägaren. Regler för hembud etc (tex förköpsrätt) finns angivet i bolagsordningen.

109 Org.nr Överenskommelse Denna överenskommelse upprättas i två identiska exemplar där parterna behåller var sitt avtal. Ägarkommun X avser att som aktieägare betala X-antal SEK till Naboer AB för år Därefter indexuppräknas den rörliga delen av beloppet med svensk konsumentprisindex för åren 2017, 2018 och Baskostnaden förblir konstant dessa år. Bilagd matris visar fördelning mellan baskostnad och rörlig del. Parterna har tagit del av avtalets innebörd och godkänner det. Ort/Datum: För Ägarkommun Namnförtydligande Ort/Datum: Östersund För Naboer AB VD Lennart Adsten

110 Org.nr Årlig fördelning av kostnader mellan aktieägare i Naboer AB för bolagets tjänster. (Valuta SEK) Period Rörlig del indexuppräknas med svenskt konsumentprisindex Ägare Invånare antal Baskostnad Rörlig del Total SEK SEK SEK Holtålen kommune Tydal kommune Meråker kommune Inderøy kommune Åre kommun Verdal kommune Krokom kommun Levanger kommune Stjørdal kommune Trondheim kommune Östersund kommun Summa Trøndelag fylkeskommune Region Jämtland Härjedalen Summa Årlig baskostnad SEK/kommun och SEK för Tröndelag fylkeskommune samt SEK Region Jämtland Härjedalen. Rörlig del för kommunerna, anpassad till befolkning. Befolkningsstatistiken från senhöst 2017 samt dec Den är hämtad från SCB och SSB.. Rörlig del kommer indexuppräknas med svenskt konsumentprisindex under åren Denna matris kopplas till aktieägaravtalen för perioden , som under hösten 2019 avses tecknas mellan Naboer AB och bolagets aktieägare.

111 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Datum Sida 1(2) Diarienummer KS Förslag till beslut - Årsredovisning 2018 Sammanfattning av ärendet Föreningen Klimatkommunerna har upprättat årsredovisning för år 2018 som överlämnats till kommunen. Föreningen redovisar ett resultat efter skatt på kronor. Motsvarande resultat för 2017 var kronor. Föreningens eget kapital per sista december 2018 uppgår till kronor ( kronor år 2017). Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunens ombud på föreningsstämman i Klimatkommunerna bemyndigas att på stämman rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018, att resultaträkning och balansräkning fastställs och att balanserat resultat inklusive årets vinst överförs i ny räkning. 2. Årsredovisningen för år 2018 godkänns. 3. Kommunstyrelsens beslut lämnas som information till kommunfullmäktige Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Årsredovisning 2018, Föreningsrevisorernas revisionsberättelse 2018, Verksamhetsberättelse 2018, 2019-XX-XX Bakgrund I slutet av 2008 bildades Föreningen Klimatkommunerna med en politisk styrelse och medlemmar som finansierar verksamheten genom medlemsavgifter. Klimatkommunerna består år 2018 av 37 medlemmar (samma som föregående år). Föreningens ändamål är att som frivillig samarbetsorganisation för kommuner/landsting/regioner försöka minska utsläppen av växthusgaser. Föreningen skall stödja kommuner/landsting/regioner som vill arbeta med klimatfrågor samt vara en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet. Föreningen skall vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte.

112 Datum Sida 2(2) Föreningen skall även arbeta för internationella samarbeten samt ha kontakter med liknande nätverk i andra länder. Enligt föreningens årsredovisning för år 2018 uppgår rörelsekostnaderna till kronor (föregående år kronor) vilka täcks av medlems- och övriga erhållna bidrag. Resultatet efter finansiella poster uppgår till kronor, att jämföras med kronor för år Styrelsen har inte föreslagit någon disposition av resultatet. Eget kapital och tillika balanserat resultatet per sista december 2018 uppgår till kronor ( kronor år 2017). Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunens ombud bemyndigas att på stämman för Klimatkommunerna rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018, att årsredovisningen godkänns, att resultaträkning och balansräkning fastställs och att det balanserade resultatet inklusive årets vinst överförs i ny räkning. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunens ombud Florian Stamm Ingela Lundström Weronica Rosenlöw Underskrifter Andres Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Ekonomidirektör

113 Klimatkommunerna Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2018 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom parantes avser föregående år.

114 Klimatkommunerna Sida 2 av Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. Klimatkommunernas övergripande syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och spridning av goda exempel. Klimatkommunerna är en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet genom att lyfta fram vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som har betydelse för arbetets resultat. Under 2018 har föreningen haft 37 medlemmar, varav 36 kommuner och en region. Medlemmar Medlemmar i föreningen under 2018 var Borås, Botkyrka, Boxholm, Eskilstuna, Falköping, Finspång, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Lidköping, Linköping, Lomma, Lund, Lycksele, Malmö, Mölndal, Nynäshamn, Olofström, Region Skåne, Sandviken, Skellefteå, Sollentuna, Stockholms stad, Säffle, Södertälje, Upplands Väsby, Uppsala, Vellinge, Värmdö, Västerås, Växjö, Åmål, Örebro och Östersund. Styrelsens arbete Styrelsen har under 2018 bestått av: Karin Thomasson (MP) Östersund (ordförande) Thomas Olson (L) Åmål (1:a vice ordförande) Ann-Christin L Frickner (C) Upplands Väsby (2:e vice ordförande) Camilla Lindoff (S) Hässleholm Lennart Bondesson (KD) Örebro Carina Svensson (S) Malmö Bo Frank (M) Växjö Rikard Warlenius (V) Stockholm Stad Maria Gardfjell (MP) Uppsala Arne Jonsson (C) Eskilstuna (ersättare) Anders Lundström (KD) Helsingborg. (ersättare) Rejn Karlgren (MP) Sandviken (ersättare) Styrelsen har haft fem möten under 2018, varav fyra efter årsmötet i april. Två av mötena var i Stockholm och övriga var webbmöten. Under året har ledamöter i styrelsen bland annat deltagit i möten med regeringspolitiker, Fossilfritt Sverige, Energy Cities och 2030-sekretariatet samt på seminarier i Almedalen. Kansliet Föreningens kansli är placerat i Lund. På kansliet arbetar Filippa Borgström och Maria Ivansson. Under delar av 2018 har Adam Wadsten vikarierat för Filippa Borgström. Kansliet samordnar föreningens aktiviteter och leder de projekt som föreningen driver. Medlemsavgifterna finansierar 80 % av en tjänst, resten av kansliets arbete finansieras av olika externa projektmedel. Lunds kommun är värd för föreningen, och arbetsgivare åt kanslipersonalen.

115 Klimatkommunerna Sida 3 av Händelser under året 2018 har föreningen Klimatkommunerna funnits i 10 år vilket uppmärksammats på olika sätt under året. Klimatkommunerna anordnade i mars, inom ramen för Borgmästaravtalet och med stöd av SKL, en seminariedag med fokus på påverkansarbete mot EU. Efter en introduktion kring beslutsprocesser, strukturen och aktuella frågor inom EU presenterade Covenant of Mayors sitt arbete och de fördelar medlemskapet medför. Finspång signerade även det nya Borgmästaravtalet under seminariet. Inom projektet Nettan träffades miljöstrateger, upphandlare och andra intresserade för att diskutera hur kommuner kan använda upphandling som ett verktyg för att minska konsumtionens klimatpåverkan. Upphandlingsmyndigheten var inbjudna och berättade bland annat om vilka inköp som har störst klimatpåverkan och vilket stöd Upphandlingsmyndigheten kan ge. Den april 2018 samlades Klimatkommunerna för nätverksträff och årsmöte i Växjö konserthus. Temat för nätverksträffen var byggnation och vi fick inspiration av Skanskas klimatarbete, gjorde djupdykningar i Växjös träbyggande och utbytte erfarenheter i en workshop. Påverkansarbete Under året har vi bl.a. svarat på remisserna Svar på utredningen Att främja gröna obligationer (SOU2017:115) Synpunkter till Transportstyrelsens uppdrag om delredovisning som beskriver konsekvenserna av olika alternativa miljöbilsdefinitioner Yttrande på förslag till ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Uppvaktningar och övriga aktiviteter Panelsamtal med riksdagspartier, Färdplan för fossilfri konkurrenskraft Bygg- och anläggningssektorn och Värmesektorn Inbjuden talare om resepolicys på IVLs konferens Hållbara Transporter Klimatkommunerna är en partner i 2030-sekretariatet, som driver på för att Sverige når en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år Representanter från Klimatkommunernas kansli och medlemmar har deltagit i möten med sekretariatets grupper under året. Seminarium om lokalt klimatarbete i framkant på Aktuell Hållbarhets Arena på Almedalen Internationella kontakter Klimatkommunerna är medlem i Energy Cities, en stor förening för lokalt energi- och klimatarbete, med ca 1000 europeiska kommuner som medlemmar. Representanter från styrelsen och kansliet deltog på Energy Cities årsmöte i Rennes. Samarbeten med andra organisationer i Sverige Klimatkommunerna har en tradition av att söka samarbeten med andra organisationer i Sverige har vi bland annat samverkat med SKL, Fossilfritt Sverige och 2030-sekretariatet kring olika aktiviteter och projekt..

116 Klimatkommunerna Sida 4 av Resultaträkning Rörelsens intäkter Medlemsavgifter Övriga rörelseintäkter Erhållna bidrag/övriga ersättningar Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Övriga rörelsekostnader 0 0 Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 0 0 Räntekostnader och liknande kostnader 0 0 Resultat efter finansiella poster Årets resultat

117 Klimatkommunerna Sida 5 av Balansräkning Not Tillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserat kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

118 Klimatkommunerna Sida 6 av Tilläggsupplysningar Redovisning- och värderingsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpats överensstämmer med årsredovisningslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd och vägledningar. Redovisningsprinciperna är där annat inte anges, oförändrat med föregående år. Not 1 Eget kapital Ingående balans Årets resultat Utgående balans Not 2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kansliarvoden Upplupen lokalkostnad Upplupna kostnader för bokslut och revision Förutbetalt projektbidrag Utgående balans

119 Klimatkommunerna Sida 7 av Underskrifter Thomas Olson (19 mar 2019) Ann-Christin L Frickner (15 mar 2019) Karin Thomasson Thomas Olson Ann-Christin L Frickner Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Lennart Bondeson (22 mar 2019) Camilla Lindoff (22 mar 2019) Carina Svensson (25 mar 2019) Camilla Lindoff Lennart Bondeson Carina Svensson Rikard Warlenius (26 mar 2019) Bo Frank (18 mar 2019) Bo Frank Rikard Warlenius Maria Gardfjell Vår revisionsberättelse har lämnats Roland Lindqvist (16 mar 2019) Roland Lindqvist Föreningsrevisor Dagmar Gomsen Föreningsrevisor

120 Klimatkommunernas årsredovisning Slutgiltig revideringsrapport Skapad: Av: Status: Transaktions-ID: Maria Ivansson Signerat CBJCHBCAABAAzvl1KMRW_O3e5SDf3pr7a0DHgjlWD6PH Klimatkommunernas årsredovisning historik Dokumentet skapades av Maria Ivansson :28:52 GMT IP-adress: Dokumentet skickades med e-post till Maria Gardfjell för signering :29:54 GMT Dokumentet skickades med e-post till Rikard Warlenius för signering :29:54 GMT Dokumentet visades av Maria Gardfjell :57:12 GMT IP-adress: Dokumentet har e-signerats av Maria Gardfjell Signaturdatum: :03:19 GMT Tidskälla: server IP-adress: Dokumentet visades av Rikard Warlenius :52:08 GMT IP-adress: Dokumentet har e-signerats av Rikard Warlenius Signaturdatum: :53:41 GMT Tidskälla: server IP-adress: Signerat dokument har skickats med e-post till Rikard Warlenius Maria Gardfjell och Maria Ivansson :53:41 GMT

121 Verksamhetsberättelse 2018