DOMARNÄMNDEN. Årsredovisning Fastställd

Transkript

1 DOMARNÄMNDEN Årsredovisning 2011 Fastställd

2 Årsredovisning 2 (27) Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt Mål och återrapporteringskrav Anställningar av domare och hyresråd Förslag i anställningsärenden Allmänt Vissa särskilda uppgifter Jämförelse Arbetet för att tillgodose rekryteringsbehovet Domstolsverkets projekt om rekrytering av ordinarie domare Informationsarbete i anslutning till projektet Annat informationsarbete Annonsering Kommentarer Förslag i anställningsärenden (avsnitt 3.1) Arbetet för att tillgodose rekryteringsbehovet (avsnitt 3.2) Särskild kommentar till revisionsrapport från Riksrevisionen Särskilt om de tidigare kallelsetjänsterna Inkomna ärenden Kommentarer Intresseanmälningar Allmänt Kommentar Domarnämndens övriga uppgifter Bisysslor Kommentar Tillstånd enligt 12 kap. 3 rättegångsbalken Kommentar Ärenden om dispaschör och biträdande dispaschör Övervakningsnämnderna Särskilda ledamöter i mark- och miljödomstolarna Övrigt Kompetensförsörjning Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar Noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Bilaga: Handläggningen av ärenden om anställning av domare och hyresråd R2A Box 2330, Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 5 Telefon: Fax: domarnamnden@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag

3 1 Verksamhetsöversikt Årsredovisning 3 (27) Domarnämnden är en statlig myndighet som har till främsta uppgift att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Den bildades den 1 januari 2011 när lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare trädde i kraft. Dess föregångare med samma namn bildades den 1 juli 2008, då den i sin tur ersatte Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Före ombildningen hade nämnden Domstolsverket som värdmyndighet. Utöver huvuduppgiften har Domarnämnden andra i lag givna uppgifter och regeringen får även meddela föreskrifter om andra uppgifter för nämnden. Föreskrifter av den senare typen finns det åtskilliga. I nedanstående tabell anges de uppgifter som Domarnämnden har enligt lagen om utnämning av ordinarie domare, andra lagar, Domarnämndens instruktion och andra författningar. Tabell 1 Uppgifter för Domarnämnden Uppgift Lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare Lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av hyresråd Bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare Besluta i fråga om tillstånd som avses i 12 kap. 3 rättegångsbalken när det gäller lagfarna domare i och rättsbildade befattningshavare vid domstol Handha och pröva frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d lagen (1994:260) om offentlig anställning när det gäller lagmän i tingsrätt och förvaltningsrätt Handha och pröva frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 c lagen om offentlig anställning när det gäller hyresråd som är chef för en hyresnämnd Lämna förslag till regeringen i ärenden om anställning av vikarie för ordinarie domare eller hyresråd för minst ett år Författning 3 lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare 3 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder 3 lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare 1 förordningen (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden 1 förordningen (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden 1 förordningen (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden och 38 förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion 39 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion 37 förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion 36 förordningen (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion 37 förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion 26 förordningen (1980:1030) med

4 Årsredovisning 4 (27) Uppgift Pröva överklaganden av domstols beslut att anställa vikarie för ordinarie domare eller hyresnämnds beslut att anställa vikarie för hyresråd Förordna ordförande och vice ordförande i övervakningsnämnderna Förordna särskilda ledamöter i markoch miljödomstolarna Lämna förslag till regeringen på dispaschör och biträdande dispaschör Lämna förslag till regeringen på personer lämpliga att tjänstgöra som offentliga ombud i ärenden om hemlig teleavlyssning och hemlig kameraövervakning Lämna förslag till regeringen på lämpliga personer att tjänstgöra som integritetsskyddsombud vid Försvarsunderrättelsedomstolen Författning hyresnämndsinstruktion 59 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion 57 förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion 49 förordningen (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion 55 förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion 24 förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion 3 förordningen (2007:1174) med instruktion för övervakningsnämnderna 1 förordningen (1999:704) om förordnande av särskilda ledamöter i mark- och miljödomstol 14 förordningen med (1975:932) med dispaschörsinstruktion 27 kap. 27 rättegångsbalken 6 lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol Som kommer att framgå i det följande har inte alla uppgifter varit aktuella under året. Nämnden består av nio ledamöter som inom sig utser en ordförande och en vice ordförande. Fem ledamöter ska vara, eller ha varit, ordinarie domare, två ska vara jurister verksamma utanför domstolsväsendet, varav en ska vara advokat, och två ledamöter representerar allmänheten. För varje ledamot finns det en personlig ersättare. Ledamöterna och ersättarna utses av regeringen, utom allmänhetens representanter som utses av riksdagen. En företrädare för Domstolsverket har rätt att närvara och yttra sig vid nämndens sammanträden. Nämndens ledamöter och ersättare, som är förordnade 1 januari december 2014, är följande personer.

5 Årsredovisning 5 (27) Tabell 2 Ledamöter och ersättare i Domarnämnden Ordinarie Kammarrättspresidenten Thomas Rolén, ordförande Justitierådet Marianne Lundius, vice ordförande Hovrättspresidenten Fredrik Wersäll Lagmannen Martin Holmgren Lagmannen Margareta Åberg Advokaten Anne Ramberg Byråchefen Guntra Åhlund Ersättare Lagmannen Eva Wendel Rosberg Justitierådet Susanne Billum Hovrättspresidenten Lennart Svensäter Lagmannen Conny Jörneklint Lagmannen Mari Andersson Advokaten Maria Billing Professorn Per Cramér Riksdagsledamoten Susanne Eberstein F.d. riksdagsledamoten Sören Lekberg Riksdagsledamoten Maria Abrahamsson F.d. riksdagsledamoten Göran Lennmarker Domstolsverket har vid sammanträdena representerats av generaldirektören Barbro Thorblad eller av personalchefen Karin Nacke. Domarnämnden har under året haft 17 sammanträden, varav fyra per capsulam. Sammanträden pågår normalt en hel dag. Därtill har nämnden haft ett internat mars 2011 för att diskutera nämndens arbetsformer. Vid Domarnämnden finns det ett kansli. Chefen för kansliet ska enligt 5 lagen om utnämning av ordinarie domare vara, eller ha varit, ordinarie domare eller ha liknande yrkeserfarenhet och kompetens. Utöver kanslichefen finns där två föredragande och två administratörer. Kanslichefen ansvarar för den dagliga verksamheten i Domarnämnden samt leder och fördelar arbetet vid kansliet. 2 Mål och återrapporteringskrav I regleringsbrevet för 2011 har uppställts som mål för Domarnämnden att den ska verka för att allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar, specialdomstolar och hyresnämnder kan rekrytera domare respektive hyresråd som tillhör de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna. Regleringsbrevet anger vidare att Domarnämnden ska redovisa och kommentera verksamheten enligt följande: I förhållande till ovan angivet mål (se avsnitt 3) I förhållande till de uppgifter som framgår av lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare och förordningen (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden, dvs:

6 Årsredovisning 6 (27) o Att lämna förslag till regeringen i ärenden om anställning av ordinarie domare (se avsnitt 3), o att bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare (se avsnitt 3), o handha och pröva frågor om bisysslor när det gäller lagmän i tingsrätt och förvaltningsrätt samt hyresråd som är chef för hyresnämnd (se avsnitt 6.1) och o att besluta i fråga om tillstånd som avses i 12 kap. 3 rättegångsbalken när det gäller lagfarna domare i och rättsbildade befattningshavare vid domstol (se avsnitt 6.2) Antalet inkomna generella intresseanmälningar fördelat på kön och handläggningen av dessa (se avsnitt 5) Hur många ärenden som avsett de anställningar som tidigare tillsattes efter s.k. kallelseförfarande och handläggningen av dessa (se avsnitt 4) På vilket sätt nämnden har bedrivit ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Av redovisningen ska framgå bl.a. vilka åtgärder som har vidtagits för att bredda rekryteringen av domare (se avsnitt 3) Utöver de ovan angivna delarna redovisas i årsredovisningen även de övriga uppgifter som följer av författning som varit aktuella för Domarnämnden under Till följd av att Domarnämndens hantering av ärenden om anställningar av domare och hyresråd är så dominerande i verksamheten har Domarnämnden bedömt att en särredovisning på t.ex. olika ärendetyper med fördelning av indirekta kostnader inte innebär någon ökad tydlighet i årsredovisningen. 3 Anställningar av domare och hyresråd 3.1 Förslag i anställningsärenden Allmänt Domarnämnden har under året behandlat 120 ärenden om domaranställningar. Av dessa var 38 ärenden inkomna föregående år. Vid årsskiftet var 40 anställningsärenden under handläggning. Till Domarnämnden har under året kommit in 122 anställningsärenden. För en beskrivning av handläggningen av dessa ärenden, se bilaga. I nedanstående tabell redovisas per typ av anställning antalet ansökningar, antal ansökningar per ärende, hur många som förts upp på förslag och hur många som utnämnts eller anställts. 1 1 Anställningarna avser de tidsbegränsade anställningarna.

7 Årsredovisning 7 (27) Tabell 3 Statistik i anställningsärenden Antal ären den 2 Antal ansökningar 3 kvinnor män Antal ansökningar per ärende Antal på förslag kvinnor män Antal utnämn kvinnor da / anställda män Justitieråd tillika avdelningsordförande (HD) Justitieråd i ev. succession (HD) Justitieråd HFD Hovrättspresident Kammarrättspresident Hovrättslagman Kammarrättslagman Hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning Kammarrättsråd tilllika vice ordförande på avdelning Hovrättsråd Kammarrättsråd Lagman TR Lagman FVR , , , , , , , , , , , , , Ett ärende kan avse flera anställningar. 3 Uppgiften avser antalet ansökningar i resp. ärende - en sökande kan förekomma i flera ärenden. Uppgiften inkluderar ansökningar som har återkallats hos nämnden. 4 ett avskrivet hos regeringen.

8 Årsredovisning 8 (27) Antal ären den 2 Antal ansökningar 3 kvinnor män Antal ansökningar per ärende Antal på förslag kvinnor män Antal utnämn kvinnor da / anställda män Chefsrådman TR Chefsrådman FVR Rådman TR Rådman FVR Tekniska råd , , , , , , Hyresråd , Hyresråd och chef för hyresnämnd (tidsbegränsad anställning) Ordförande i Marknadsdomstolen Patenträttsråd tillika vice ordförande Patenträttsråd Rådman, tidsbegränsad anställning, TR Rådman, tidsbegränsad anställning, FVR , , , , , SUMMA , fyra avskrivna hos regeringen. 6 ett avskrivet hos regeringen.

9 3.1.2 Vissa särskilda uppgifter Årsredovisning 9 (27) Som framgår av tabell 3 lämnade nämnden 2011 förslag i 14 ärenden som avsåg tidigare kallelsetjänster. Därtill lämnades förslag i ytterligare 26 ärenden som avsåg andra befordrade domaranställningar. I de flesta ärenden som avser befordrade anställningar kompletteras beredningsunderlaget genom ett test- och intervjuförfarande för ett urval av de sökande som genomförs av extern konsult. Konsulten presenterar sina bedömningar skriftligt och även muntligt vid nämndens sammanträden. Under 2011 genomfördes 106 sådana presentationer. I ärenden som avser anställning som myndighetschef bereds sökande som omfattas av nämndens urval tillfälle att muntligt presentera sig för nämnden. Under 2011 genomfördes 39 sådana presentationer Jämförelse Domarnämndens verksamhet i sin nuvarande form inleddes I nedanstående tabell redovisas vissa uppgifter för 2011 och som en jämförelse uppgifter rörande den tidigare Domarnämnden. 7 Tabell 4 Jämförelse Antal inkomna ärenden Antal lämnade förslag (ärenden) Antal ansökningar Genomsnitt ansökningar/ärende Utnämningar och anställningar till följd av lämnade förslag Antal lämnade förslag om befordrade anställningar (ärenden) 6,0 5,4 6, Arbetet för att tillgodose rekryteringsbehovet Domstolsverkets projekt om rekrytering av ordinarie domare Domstolsverket beslutade i maj 2010 att inleda ett projekt om rekrytering av ordinarie domare. I direktiven angavs att projektet skulle söka identifiera de viktigaste orsakerna till varför jurister både med och utan särskild domarutbildning som skulle kunna vara aktuella för anställning som ordinarie domare, avhåller sig från eller tvekar inför att söka sådana anställningar samt komma med förslag till vad som kan göras för att öka benägenheten att söka domaranställningar runt om i landet. Projektet skulle vidare behandla en del andra, sammanhängande frå- 7 Uppgifterna för 2009 och 2010 är hämtade från den tidigare Domarnämndens verksamhetsberättelse för 2009 och 2010.

10 Årsredovisning 10 (27) gor. Domarnämndens kanslichef utsågs att ingå i projektets referensgrupp och deltog i arbetet med att ta fram projektets slutrapport (Rekrytering av ordinarie domare, Domstolsverkets rapportserie 2011:1) som lades fram i oktober Informationsarbete i anslutning till projektet I anslutning till arbetet med rapporten deltog kanslichefen under våren 2011 tillsammans med projektets ledare och sekreterare (kammarrättspresidenten Thomas Rolén och hovrättsassessorn Lars Olsson) i ett antal chefsdomarmöten (nämligen inom Svea hovrätts, Göta hovrätts, Hovrätten över Skåne och Blekinge och Hovrätten för Västra Sveriges resp. domsområden samt för landets förvaltningsdomstolar) för att informera om Domarnämnden och dess arbete. Kanslichefen deltog i motsvarande chefsdomarmöte för Hovrätten för Nedre Norrlands domsområde under hösten Annat informationsarbete Utöver vad som nämns i föregående avsnitt har kanslichefen i olika sammanhang hållit föredrag om domaryrket och Domarnämnden i olika sammanhang, t.ex. för rättssakkunniga inom regeringskansliet. Kontakter har också tagits för att under 2012 i samband med årsmöten inom Sveriges advokatsamfund informera om domarrekrytering och nämndens arbete. Kanslichefen har också i samråd med bl.a. nämndens ordförande aktivt informerat enskilda personer om lediga anställningar Annonsering Lediga domaranställningar annonseras på Domarnämndens webbplats. Annonsering på annat håll dagspress, specialpress, nätet har på grund av de ekonomiska ramarna endast kunnat ske i begränsad omfattning. I vissa fall har enskilda domstolar haft budgetutrymme att själva bekosta annonsering. 3.3 Kommentarer Förslag i anställningsärenden (avsnitt 3.1) Antalet inkomna anställningsärenden ökade 2011 med drygt 31 % jämfört med föregående år. En stor del av men inte hela ökningen är att hänföra till de nya kategorier domartjänster som Domarnämnden övertagit beredningsansvaret för från regeringen (de tidigare kallelsetjänsterna). Efter att under inledningen av året ha haft en eftersläpning i ärendehanteringen handläggs ärendena nu så gott som uteslutande inom de tidsramar som anges i bilagan. Den vanligaste orsaken till avvikelse från den beräknade tiden är att ansökningstiden förlängs p.g.a. att det i ett ärende finns få eller ingen sökande. Av de ärenden i vilka Domarnämnden under 2011 lämnat förslag till regeringen utgör de befordrade anställningarna en tredjedel (40 av 120). Som framgått ovan är handläggningen av dessa ärenden mer omfattande till följd av att nämnden genomför egna intervjuer och att ibland också tester av extern konsult ingår i beredningen. Antalet ärenden om befordrade anställningar som Domarnämnden handlade 2011 var nästan fyra gånger fler än det antal som behandlades 2009 och 2010 (se tabell 4). Under 2012 fyller 50 ordinarie domare 65 år, 29 stycken 66 år och 29 stycken 67 år. En del ersättningsrekryteringar pågår redan medan andra inte ska ersättas vid

11 Årsredovisning 11 (27) pensionering. Många som utnämns särskilt till befordrade anställningar är redan ordinarie domare och utnämningen föranleder i sin tur ett nytt anställningsärende. En uppskattning i samråd med Domstolsverket om antalet ärenden 2012 är att det kommer att handla om 100 ärenden +/- 10 %. Som framgår av tabell 4 har antalet sökande per anställning de senaste tre åren inte varierat nämnvärt. Det finns dock stora variationer mellan domstolsslagen och antalet sökande i vissa ärenden är besvärande få. Typiskt sett kan sägas att söktrycket är högre på de allmänna förvaltningsdomstolarna än på de allmänna domstolarna och lägre i underrätt än i överrätt (en utförligare redovisning med statistiskt underlag finns i den rapport som nämns i avsnitt 3.2). Regeringen har vid utnämningar under året inte frångått Domarnämndens rangordning i något fall Arbetet för att tillgodose rekryteringsbehovet (avsnitt 3.2) Domarnämndens arbete i dessa delar är ännu i sin linda. En viktig komponent det första året har varit att delta i Domstolsverkets projekt med att kartlägga orsakerna till att inte fler kvalificerade jurister söker anställning som ordinarie domare. I rapporten finns flera förslag på åtgärder som huvudsakligen ligger inom Domstolsverkets verksamhetsområde, men det finns även vissa förslag som direkt berör Domarnämnden. Domarnämnden kommer att arbeta vidare med dessa förslag och även delta i Domstolsverkets fortsatta arbete med övriga åtgärder. De informationsinsatser i form av föredrag och annan information som förekommit har varit uppskattade och arbetet med det kommer att fortsätta. Det har hittills huvudsakligen varit riktat inåt och då också gett värdefulla möjligheter att direkt med berörda domstolschefer diskutera olika aspekter av Domarnämndens arbete men kommer som framgår ovan under nästa år att bli mer utåtriktat. Domarnämndens budget har inte gett utrymme för att annat än undantagsvis annonsera aktuella anställningar externt på annat sätt än på Domarnämndens webbplats. Detta rimmar naturligtvis illa med Domarnämndens uppdrag, men resurserna förslår inte. Situationen 2012 kommer dessvärre inte att vara bättre, snarare tvärtom. Det ansträngda budgetläget kommer också ha negativa effekter på möjligheterna att på annat sätt sprida information om Domarnämnden och domaryrket Särskild kommentar till revisionsrapport från Riksrevisionen 8 Under året har Riksrevisionen som ett led i den årliga revisionen granskat bl.a. beredningen av anställningsärendena. I sin revisionsrapport uttalade Riksrevisionen bl.a. att flertalet av nämndens ledamöter engagerar sig i nätverk vars mål är att öka antalet kvinnliga chefer och delägare. Riksrevisionen anförde vidare i sina rekommendationer att det bör --- prövas om de omständigheter som framkommit vid granskningen är förenliga med gällande regelverk samt om de kan vara förtroendeskadliga. I sammanhanget kan nämnas att Riksrevisionen i en tidigare revisionsrapport till Domstolsverket beträffande den tidigare Domar- 8 Revisionsrapport , dnr

12 Årsredovisning 12 (27) nämnden gjort liknande iakttagelser beträffande ledamöters deltagande i nätverket Hilda. 9 Hilda är ett nätverk av kvinnliga jurister med programförklaringen att Hilda ska vara ett nätverk för att stödja kvinnor i deras professionella utveckling inom advokatkåren och rättsväsendet och målet att skapa förutsättningar för kvinnor att utvecklas i respektive yrke och därmed öka antalet kvinnliga chefer och delägare. 10 Domarnämnden lämnade i anledning av revisionsrapporten information till Riksrevisionen den 21 december Domarnämnden gör bedömningen att enskilda ledamöters deltagande i detta nätverk eller andra nätverk av liknande slag inte strider mot lag och inte heller i övrigt på något relevant sätt är förtroendeskadligt för Domarnämndens verksamhet. 4 Särskilt om de tidigare kallelsetjänsterna 4.1 Inkomna ärenden Domarnämnden fick under 2011 in 21 stycken ärenden avseende sammanlagt 23 anställningar som avsåg tidigare kallelsetjänster. Av dessa slutbehandlades 14 ärenden av nämnden under 2011 och i samtliga dessa fattade regeringen i sin tur beslut om utnämning under det året. Av nedanstående tabell framgår vilka anställningar detta avsett. Därtill redovisas för varje ärende motsvarande relevanta uppgifter som i tabell 4. Tabell 5 Under 2011 behandlade tidigare kallelsetjänster Antal ansökningar kvinnor män Antal på förslag kvinnor män Antal utnämn kvinnor da män Justitieråd tillika avdelningsordförande i Högsta domstolen Justitieråd i eventuell succession i Högsta domstolen Justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen Hovrättspresident i Hovrätten för Västra Sverige Hovrättspresident i Hovrätten för Nedre Norrland Revisionsrapport , dnr Information hämtad från Dnr KAN

13 Årsredovisning 13 (27) Antal ansökningar kvinnor män Antal på förslag kvinnor män Antal utnämn kvinnor da män Kammarrättspresident i Kammarrätten i Göteborg Hovrättslagman i Svea hovrätt Hovrättslagman i Hovrätten för Västra Sverige Hovrättslagman i Hovrätten för Nedre Norrland Kammarrättslagman i Kammarrätten i Stockholm Kammarrättslagman i Kammarrätten i Göteborg Kammarrättslagman i Kammarrätten i Sundsvall Lagman i Förvaltningsrätten i Malmö Ordförande i Marknadsdomstolen I de återstående sju ärendena pågick handläggningen vid årets utgång. Det rör sig om justitieråd i Högsta domstolen (två anställningar), hovrättspresident i Hovrätten för Övre Norrland, hovrättslagman i Svea hovrätt, hovrättslagman i Hovrätten för Västra Sverige, kammarrättslagman i Kammarrätten i Göteborg (två anställningar), ordförande och chef för Arbetsdomstolen samt patenträttsråd tillika ordförande i Patentbesvärsrätten. 4.2 Kommentarer Handläggningen av dessa ärenden har inte avvikit påtagligt från handläggningen av övriga domaranställningar. Den inledande dialogen med resp. domstol om kravprofil, annonsutformning och annonsering har dock varit mer ingående än för övriga ärenden, liksom informationsarbetet i förhållande till enskilda. 5 Intresseanmälningar 5.1 Allmänt Domarnämnden fick under 2011 in fem intresseanmälningar för domaranställningar, varav fyra från män och en från en kvinna.

14 Årsredovisning 14 (27) Av 18 Domarnämndens arbetsordning framgår att generella intresseanmälningar enligt 7 andra stycket lagen om utnämning av ordinarie domare ska gås igenom i anslutning till att ansökningstiden går ut i aktuella ärenden. Personer som har lämnat in en anmälan och som vill komma i fråga för prövning i ett ärende ska beredas tillfälle att ge in referenser och andra handlingar i ärendet. En anmälan får skrivas av från vidare handläggning två år efter det att den getts in. Den som gett in anmälan ska beredas tillfälle att yttra sig innan detta sker. Beträffande två av de ingivna anmälningarna har anmälarna efter underrättelse från nämnden gett in ansökningar beträffande särskilda anställningar. Tre av anmälningarna kvarstod vid årets utgång. 5.2 Kommentar Systemet med intresseanmälningar har ännu inte funnits mer än ett år och det är måhända tidigt att redan döma ut det. En av tankarna bakom systemet med intresseanmälningar var att motverka de problem det antogs medföra att handläggningen av de tidigare kallelsetjänsterna numera sker offentligt, med de effekter detta får för viljan att anmäla sitt intresse för sådana tjänster. I realiteten har dock intresseanmälningarna i huvudsak kommit att användas som en prenumerationstjänst för den som är intresserad av en viss domaranställning. I rapporten Rekrytering av ordinarie domare föreslås att intresseanmälningar borde omfattas av sekretess. Domarnämnden gör bedömningen att detta förslag kan vara ett sätt att få systemet med intresseanmälningar att fungera bättre. 6 Domarnämndens övriga uppgifter 6.1 Bisysslor Bestämmelser om förtroendeskadliga bisysslor finns i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) och i anställningsförordningen (1994:373). Grundbestämmelsen (7 LOA) stadgar att en arbetstagare i offentlig anställning inte får ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. En arbetsgivare är skyldig att (7 a ) på lämpligt sätt informera arbetstagarna om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7. I 7 b föreskrivs att en arbetstagare på arbetsgivarens begäran ska lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren ska kunna bedöma arbetstagarens bisysslor. Uppgiftsskyldigheten omfattar alla slags bisysslor, således inte bara sådana som arbetstagaren själv anser skulle kunna strida mot 7. För ordinarie domare föreskrivs (7 d ) därtill att de på eget initiativ ska anmäla till arbetsgivaren alla typer av bisysslor som de har. En arbetsgivare ska besluta att en arbetstagare som har eller avser att åta sig en bisyssla som inte är förenlig med 7 ska upphöra med eller inte åta sig bisysslan, se 7 c. Ett sådant beslut ska vara skriftligt och motiverat (ibid.).

15 Årsredovisning 15 (27) Bland Domarnämndens uppgifter ingår att handha och pröva frågor om bisyssla när det gäller lagmän och hyresråd som är chef för hyresnämnd. 12 Information om bisysslor lämnas på Doris Sveriges Domstolars gemensamma intranät i en promemoria som bl.a. behandlar den praxis som bildats på området. Under våren 2011 införde Domarnämnden en rutin för att uppmärksamma nyutnämnda lagmän i tingsrätt och förvaltningsrätt eller hyresråd som är chefer för hyresnämnd på skyldigheten att anmäla bisysslor och på promemorian. Inkomna anmälningar diarieförs under ett gemensamt diarienummer för varje kalenderår. Domarnämnden har delegerat till nämndens ordförande att ensam pröva en anmälan om bisyssla i de fall det framstår som klart att anmälan inte bör föranleda något beslut enligt 7 c LOA. För det fall ordföranden skulle bedöma att det inte framstår som klart att anmälan inte bör föranleda något beslut enligt 7 c LOA får anmälan hänskjutas till nämnden för prövning. Under året har 21 personer som omfattas av nämndens ansvar anmält till Domarnämnden att de har bisysslor (motsvarande tal för 2009 och 2010 var 23 resp. 7). Anmälningarna har i samtliga fall varit sådana att nämndens ordförande med stöd av det nämnda beslutet om delegation gjort bedömningen att det stått klart att de inte bör föranleda något beslut enligt 7 c LOA. Anmälningarna kan grovt delas in i följande grupper: Tabell 6 Typer av anmälda bisysslor Typ av bisyssla Antal anmälningar Offentligt uppdrag i nämnd/motsvarande 18 Författare/lärare 7 Styrelse i bolag/bostadsrättsförening/stiftelse 19 Offentliga utredningar 3 Ideellt uppdrag 4 Skiljemannauppdrag Kommentar Uppgiften att pröva dessa ärenden är av begränsat omfång. Det finns inte anledning att anta att omfattningen skulle öka markant eller att uppgiften i övrigt annat än marginellt påverkar Domarnämndens verksamhet. Riksrevisionen påtalade i en revisionsrapport förra året att ett antal personer i den berörda personkategorin inte anmält bisysslor till Domarnämnden. 13 Nämndens kansli skrev till de berörda personerna som antingen anmälde aktuell bisyssla eller angav skäl varför den inte anmälts (t.ex. att det aktuella uppdraget upphört sedan länge). I dialogen med Riksrevisionen har Domarnämnden framhållit att regleringen i LOA utgår från att det är arbetstagaren som är skyldig att anmäla bisysslor och att arbetsgivaren inte har en skyldighet att genom uppsökande verksamhet hitta oanmälda bisysslor. 12 Se tabell Revisionsrapport , dnr

16 Årsredovisning 16 (27) 6.2 Tillstånd enligt 12 kap. 3 rättegångsbalken I 12 kap. 3 rättegångsbalken föreskrivs att bl.a. lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid domstol inte får vara ombud, om inte regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ger tillstånd till det. Som framgår av sammanställningen i tabell 1 är uppgiften att pröva dessa frågor överlämnad till Domarnämnden för de nu nämnda personkategorierna. Nämnden har under året behandlat tio framställningar från berörda personalkategorier om att få uppträda som ombud (motsvarande tal för 2009 och 2010 var 7 resp. 11). 14 Tillstånd har lämnats i samtliga fall Kommentar Uppgiften att pröva dessa ärenden är av begränsat omfång. Det finns inte anledning att anta att omfattningen skulle öka markant eller att uppgiften i övrigt annat än marginellt påverkar Domarnämndens verksamhet. 6.3 Ärenden om dispaschör och biträdande dispaschör Dispaschörens uppgifter definieras i sjölagen (1994:1009) och är bl.a. att avgöra tvister mellan redare, lastintressent och försäkringsgivare vid ett haveri. Avgörandet (dispaschen) kan överklagas inom det allmänna domstolsväsendet. I Sverige finns en dispaschör och en biträdande dispaschör. I förordningen (1975:932) med dispaschörsinstruktion anges bl.a. att dispaschören och den biträdande dispaschören förordnas av regeringen för högst sex år efter förslag av Domarnämnden. Samma krav på svenskt medborgarskap etc. som gäller för ordinarie domare gäller för dispaschören. Dispaschören får inte driva sjöfart eller sjöförsäkringsverksamhet och inte heller annars befatta sig med tjänst, uppdrag eller verksamhet som kan hindra hans befattning med dispaschörsgöromålen. Domarnämnden har under året lämnat förslag till regeringen på dels en ny dispaschör (på grund av den tidigare dispaschören blivit utnämnd till justitieråd i Högsta domstolen), dels ny biträdande dispaschör (på grund av pensionsavgång). Ärendena har handlagts på i stort sett samma sätt som de för ordinarie domare, med de tilläggen att kungörelse om att uppdragen är lediga enligt 16 förordningen med dispaschörsinstruktion ska ske i Post- och Inrikes Tidningar samt att enligt samma lagrum de sammanslutningar som främst berörs av dispaschörsverksamheten ska beredas tillfälle att yttra sig innan Domarnämnden avger sitt förslag. I resp. ärende prövades tre sökande, varav en förekom i bägge ärendena, och samtliga sökande fördes upp på förslag. Tre män sökte uppdraget som dispaschör och två kvinnor och en man uppdraget som biträdande dispaschör. En man utnämndes av regeringen till dispaschör och en kvinna till biträdande dispaschör. Förordnandena sträcker sig t.o.m. 21 december Uppgifterna för 2009 och 2010 är hämtade från den dåvarande Domarnämndens verksamhetsberättelser.

17 6.4 Övervakningsnämnderna Årsredovisning 17 (27) Ordförande och vice ordförande i övervakningsnämnderna utses av Domarnämnden. Den 31 december 2011 löpte förordnandena för samtliga ordförande och vice ordförande i övervakningsnämnderna ut. Samtliga som hade förordnande som ordförande eller vice ordförande i övervakningsnämnd tillfrågades huruvida de önskade fortsatt förordnande. Yttranden inhämtades från Kriminalvården beträffande dessa personer. Annonsering skedde för de uppdrag där personer med förordnande förklarade sig inte vilja ha fortsatt förordnande samt, i eventuell succession, i sådana fall där en vice ordförande uppgav sig ha för avsikt att söka uppdrag som ordförande. Efter inhämtande av referenser m.m. fattade Domarnämnden den 14 december 2011 beslut om nya förordnanden för tiden för samtliga övervakningsnämnder. Ett uppdrag som vice ordförande vakantsattes av det skälet att innehavaren av uppdraget eventuellt skulle byta anställning och bli åklagare. Sålunda förordnades 29 ordförande och 28 vice ordförande. Därtill har Domarnämnden under året handlagt två ärenden rörande uppdrag som vice ordförande som blivit lediga. 6.5 Särskilda ledamöter i mark- och miljödomstolarna I mark- och miljödomstolarna finns sedan 2 maj 2011 vid sidan av de lagfarna domarna och de tekniska råden även särskilda ledamöter (i de tidigare miljödomstolarna sakkunniga ledamöter). 15 Domarnämnden (och tidigare Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet) har sedan 1999 haft i uppgift att förordna dessa ledamöter. De fem mark- och miljödomstolarna är särskilda domstolar inom den allmänna domstolsorganisationen. De är lokaliserade till de orter där de tidigare miljödomstolarna fanns, dvs. de är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljödomstolarna handlägger de tidigare miljödomstolarnas mål, huvuddelen av de tidigare fastighetsdomstolarnas mål samt huvuddelen av målen enligt plan- och bygglagen (handlades tidigare av förvaltningsrätt och regeringen). I mark- och miljödomstolarna dömer, utöver lagfarna domare och tekniska råd, särskilda ledamöter. Särskilda ledamöter i mark- och miljödomstol är till skillnad från de lagfarna domarna och de tekniska råden inte anställda vid domstolen, utan tjänstgör efter kallelse. De förordnas av Domarnämnden. När särskilda ledamöter ingår i rätten är huvudregeln att två särskilda ledamöter tjänstgör. En av dem ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde. Den andra särskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor som faller inom nämnda förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden. Särskilda ledamöter förordnas att tjänstgöra företrädesvis vid en domstol men har möjlighet att tjänstgöra vid samtliga mark- och miljödomstolar. Inför att mark- och miljöreformen skulle träda ikraft förordnade Domarnämnden i april särskilda ledamöter inom området areell verksamhet samt Boverkets 15 2 kap. 1 lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, tidigare 20 kap. 4 miljöbalken.

18 Årsredovisning 18 (27) och Lantmäteriets verksamhetsområden. De särskilda ledamöterna förordnades för perioden 2 maj december Vid samma tidpunkt förordnades de personer som hade förordnanden som sakkunniga ledamöter vid miljödomstolarna inom Naturvårdsverkets verksamhetsområde samt områdena kommunal och industriell verksamhet som särskilda ledamöter i mark- och miljödomstolarna för perioden 2 maj december Inför beslut om förordnanden inom området areell verksamhet samt Boverkets och Lantmäteriets verksamhetsområden kontaktades respektive domstol och uppmanades att komma in med uppgift om hur många särskilda ledamöter som behövdes inom varje verksamhetsområde. Därefter skickades dessa uppgifter till de myndigheter och organisationer som nominerar särskilda ledamöter inom respektive område. När nomineringarna hade kommit in skickades dessa till respektive domstol för eventuella synpunkter. Såvitt avser Naturvårdsverkets verksamhetsområde samt områdena kommunal och industriell verksamhet tillfrågades de personer som hade förordnanden som sakkunniga ledamöter om de ville fortsätta mandatperioden ut som särskilda ledamöter. Därefter beslutade nämnden om förordnanden. Nämnden beslutade även att två sakkunniga ledamöter skulle få förordnande som särskilda ledamöter att delta i den fortsatta handläggningen av vissa mål. Sammanlagt förordnades följande antal särskilda ledamöter inom respektive verksamhetsområde. Areell verksamhet 35 Boverkets verksamhetsområde 38 Lantmäteriets verksamhetsområde 33 Naturvårdsverkets verksamhetsområde 73 Kommunal verksamhet 47 Industriell verksamhet 43 Inför årsskiftet 2011/2012 förordnades i november särskilda ledamöter inom Naturvårdsverkets verksamhetsområde samt områdena kommunal och industriell verksamhet för perioden 1 januari december Vidare förordnades särskilda ledamöter inom den nybildade Havs- och vattenmyndighetens verksamhetsområde för samma period. Sammanlagt förordnades följande antal särskilda ledamöter inom respektive verksamhetsområde. Naturvårdsverkets verksamhetsområde 71 Havs- och vattenmyndighetens verksamhetsområde 34 Kommunal verksamhet 48 Industriell verksamhet 46 Inför beslut om förordnande kontaktades respektive domstol och uppmanades att komma in med uppgift om hur många särskilda ledamöter som behövdes inom varje verksamhetsområde. Vidare tillfrågades de som redan hade förordnanden som särskilda ledamöter om de var intresserade av ett nytt förordnande. Därefter skickades dessa uppgifter till de myndigheter och organisationer som nominerar särskilda ledamöter inom respektive område. När nomineringarna hade kommit in skickades dessa till respektive domstol för eventuella synpunkter. Därefter beslutade nämnden om förordnanden. Nämnden beslutade även att

19 Årsredovisning 19 (27) två särskilda ledamöter skulle få förordnande att delta i den fortsatta handläggningen av vissa mål. 7 Övrigt Riksdagen Domarnämndens ordförande och dess kanslichef besökte den 1 december 2011 justitieutskottet och informerade om Domarnämndens verksamhet. Remisser Domarnämnden har under året avgett remissvar på betänkandet En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42), promemorian Domarnomineringar till internationella domstolar (Ds 2011:26) samt Domstolsverkets rapport En fjärde migrationsdomstol. Internationellt Kanslichefen har deltagit i ett seminarium anordnat av nämndens norska motsvarighet Innstillingsrådet for dommere. I seminariet deltog även representanter från den danska motsvarigheten Dommerudnævnelserådet. Vissa kanslifrågor Kansliet har strävat efter att hålla en jämn och hög kvalitet i beslutförslagen och arbetat mycket med enhetlighet och stringens i motiveringarna. Domarnämndens kansli har under året flyttat till egna lokaler. Ett nytt diarieföringssystem har upphandlats i samverkan med Domstolsverket och anpassats för nämndens verksamhet. 8 Kompetensförsörjning Vid Domarnämndens kansli finns fem personer anställda, nämligen kanslichefen, två föredragande och två administratörer. Kanslichefen och administratörerna är anställda tills vidare medan föredragandena är anställda på viss tid. En av administratörerna och kanslichefen har anställts under året. Den andra administratören lämnar Domarnämnden med pension under hösten 2012 och ersättningsrekrytering kommer att inledas under våren De två föredragandena är anställda på viss tid och lämnar Domarnämnden under våren Ersättare för dem som liksom de nuvarande genomgår domarutbildning har anställts under hösten Även de nya föredragandena är anställda på viss tid och planen är att även i framtiden på viss tid anställa som föredragande personer som genomgår domarutbildning.

20 Årsredovisning 20 (27) 9 Finansiell redovisning 9.1 Resultaträkning (tkr) Not 2011 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Finansiella intäkter 2 8 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler -702 Övriga driftkostnader Finansiella kostnader 5-4 Avskrivningar och nedskrivningar -77 Summa Verksamhetsutfall 0 Årets kapitalförändring Balansräkning (tkr) Not Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa 447 Fordringar Fordringar hos andra myndigheter 7 34 Summa 34 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa 203 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa 199 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 205 Summa 205 SUMMA TILLGÅNGAR 1 088

21 Årsredovisning 21 (27) KAPITAL OCH SKULDER Avsättningar Övriga avsättningar 10 7 Summa 7 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder 80 Övriga skulder Summa 718 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa 363 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Anslag Årets till- Totalt Utgifter Utgående (tkr) delning disponi- överenl. regl. belt föringsbrev belopp belopp Not Uo 4 1:17 Ramanslag ap.1 Domarnämnden (ram) Summa Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

22 Årsredovisning 22 (27) Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Domarnämndens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter Upplysningar av väsentlig betydelse Domarnämnden inrättades Från och med den 1 januari 2011 ombildades nämnden och blev en egen statlig myndighet Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod och sker från den månad tillgången tas i bruk. För konst görs ingen avskrivning. Tillämpade avskrivningstider 3 år Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter 3 år Datorer och kringutrustning 5 år Maskiner och tekniska anläggningar 5 år Inredningsinventarier Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp.

23 Årsredovisning 23 (27) Ersättningar och andra förmåner Nämndledamöter / andra styrelseuppdrag Ersättning Thomas Rolén, ordförande 50 Innovationsrådet, Pensionsmyndigheten, Skolinspektionens insynsråd Marianne Lundius, v.ordförande 16 Fideikommissnämnden, Oljekrisnämnden, Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut Fredrik Wersäll 18 Martin Holmgren 18 Margareta Åberg 25 Finansinspektionens styrelse, Boutique Look AB (suppleant) Anne Ramberg 18 Stockholms universitet, Ekobrottsmyndighetens insynsråd, Rikspolisstyrelsens etiska råd, Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag Guntra Åhlund 20 Susanne Eberstein 0 Rikspolisstyrelsen, Karolinska institutet, Polisstyrelsen i Västernorrlands län, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Maria Abrahamsson 0 Eva Wendel Rosberg 3 Kriminalvårdens insynsråd Susanne Billum 15 Lennart Svensäter 6 Juridiska fakultetsstyrelsen, Lunds universitet Conny Jörneklint 8 Kalmarsundsregionens Arbetsgivarring AB, Kompetenskraft Kalmarsund AB Mari Andersson 6 Maria Billing 10 Domstolsverkets insynsråd Per Cramér 6 Inynsrådet för Svenska institutet för europapolitiska studier, Fakultetsnämnden för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

24 Årsredovisning 24 (27) Sören Lekberg 0 Soroll AB Göran Lennmarker 0 Stockholms International Peace Institute, Exportkontrollrådet Anställdas sjukfrånvaro Redovisning av de anställdas sjukfrånvaro lämnas inte eftersom medeltalet av antalet anställda vid myndigheten under 2011 inte överstigit tio personer Noter (tkr) Resultaträkning 2011 Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag Summa Not 2 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 8 Summa 8 Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal Summa Not 4 Övriga driftkostnader Reparationer och underhåll 68 Resor, representation, information 247 Köp av varor 90 Köp av tjänster Summa Not 5 Finansiella kostnader Ränta på lån i Riksgäldskontoret 4 Summa 4

25 Årsredovisning 25 (27) Balansräkning Not 6 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Årets anskaffningar 524 Summa anskaffningsvärde 524 Årets avskrivningar -77 Summa ackumulerade avskrivningar -77 Utgående bokfört värde 447 Not 7 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt 34 Summa 34 Not 8 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader 181 Övriga förutbetalda kostnader 22 Summa 203 Not 9 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Fordringar avseende anslag i räntebärande flöde 199 Summa Avräkning med statsverket 199 Not 10 Övriga avsättningar Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder Årets förändring 7 Utgående balans 7 Not 11 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Under året nyupptagna lån 524 Årets amorteringar -77 Utgående balans 447 Beviljad låneram enligt regleringsbrev 700 Not 12 Skulder till andra myndigheter Not 13 Övriga skulder Arbetsgivaravgifter 62 Leverantörsskulder andra myndigheter 70 Summa 132 Personalens källskatt 59

26 Årsredovisning 26 (27) Summa 59 Not 14 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter 220 Övriga upplupna kostnader 142 Summa 363 Anslagsredovisning Not 15 Uo 4 1:17 ap.1 Domarnämnden (ramanslag) Enligt regleringsbrevet disponerar Domarnämnden en anslagskredit på 210 tkr. Under 2011 har Domarnämnden utnyttjat 199 tkr av krediten. Anslaget är räntebärande. 9.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2011* Låneram Riksgäldskontoret Beviljad 700 Utnyttjad -447 Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad 700 Maximalt utnyttjad -22 Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter 8 Räntekostnader 0 Avgiftsintäkter (Ej tillämplig) Anslagskredit Beviljad 210 Utnyttjad 199 Anslag Ramanslag Anslagssparande 0 Bemyndigande (Ej tillämplig) Personal Antalet årsarbetskrafter (st) 5 Medelantalet anställda (st) 5

27 Årsredovisning 27 (27) Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring (Ej tillämplig) * Myndigheten startade Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 15 februari 2012 Thomas Rolén Marianne Lundius Fredrik Wersäll Martin Holmgren Margareta Åberg Anne Ramberg Guntra Åhlund Susanne Eberstein Maria Abrahamsson

28 Bilaga till årsredovisning 1 (4) Handläggningen av ärenden om anställning av domare och hyresråd I 6-9 lagen om utnämning av ordinarie domare finns föreskrifter om Domarnämndens handläggning. Dessa föreskrifter kompletteras med bestämmelser i förordningen (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden och i Domarnämndens arbetsordning. Ett anställningsärende inleds genom att Domstolsverket beslutar att en anställning får ske eller såvitt avser Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten och Försvarsunderrättelsedomstolen att domstolen själv anmäler till Domarnämnden att en vakans finns. Nämnden utformar i samråd med berörd domstol en annons som tillsammans med den allmänna kravprofil för ordinarie domare som nämnden antagit utgör kravprofilen för anställningen. Det finns också en särskild chefsprofil för chefsanställningar som kan bli aktuell. Nämnden ska på ett lämpligt sätt upplysa om en ledig anställning som ordinarie domare. Annonsering sker alltid på Sveriges Domstolars webbplats och det förekommer också viss annonsering i dags- eller specialpress. En ansökan om anställning ska vara skriftlig och sker oftast på en för ändamålet avsedd blankett. Förfarandet inför Domarnämnden är i huvudsak skriftligt. Beredningen innefattar bl.a. inhämtande av skriftliga referenser som ibland kompletteras med muntliga. Domarnämnden tar normalt in referensyttranden från anställningar de senaste fem åren. Om sökanden har arbetat i domstol dessförinnan hämtas yttranden normalt in även från denna tid. Referenspersoner som redan har yttrat sig över sökanden får i regel yttra sig på nytt om yttrandet avser en anställning som vid tidpunkten för det tidigare yttrandet var pågående och anställningen därefter har pågått ytterligare ett år, om sökanden särskilt begär det, om den nya ansökan avser en annan typ av anställning eller om kansliet annars bedömer att det behövs. En sökande uppmanas att i sin ansökan ange referenser även från sin nuvarande anställning. Den som inte vill ange referenser från sin nuvarande anställning kan kontakta Domarnämndens kansli för information om hur detta kan hanteras. Detsamma gäller den som under de senaste åren har arbetat i egen regi, t.ex. som advokat, eller som inte har någon sig överställd chef. För sökande som i sin nuvarande anställning regelbundet uppträder i domstol kan en möjlighet vara att som referens åberopa någon eller några av de åklagare, advokater eller domare som den sökande uppträtt inför. En sökande som har genomgått domarutbildning eller som har adjungerat i domstol ska som referens alltid ange den eller de domstolschefer eller motsva- R2A Box 2330, Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 5 Telefon: Fax: domarnamnden@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag