Avstämningsrapport. LIS- Lyckad integration i Skåne

Transkript

1 Avstämningsrapport LIS- Lyckad integration i Skåne 1

2 Innehåll LIS- Lyckad integration i Skåne...3 Nuläge och förändringar i omvärlden Redovisning av resultat från kartläggning och analys inklusive planering för varje deltagande arbetsplats och de individuella kompetensutvecklingsplanerna...5 Kartläggning metod och genomförande Detaljerad tids- och aktivitetsplan där aktiviteterna är tydligt kopplade till förväntade resultat och effekter Resultat och mål Aktivitetsplan LIS Redogörelse för mottaget statligt stöd eller stöd av mindre betydelse per företag och fördelning av projektets kostnader per företag, se även statsstöd i aktuell utlysning. Gäller för verksamheter som inte är offentliga En kommunikationsplan med beskrivning av hur projektet ska arbeta strategiskt med att påverka aktörer och ordinarie verksamhet Kommunikationsplan Plan för arbetet med principer för lika möjligheter, jämställdhetsmål och arbetet med tillgänglighet med beskrivning av aktiviteter i förhållande till övergripande mål, projektmål och delmål. Fördjupning av jämställdhetsanalys och mål samt aktiviteter och beskrivning av uppföljning avseende jämställdhetsintegrering inför genomförandet Plan för jämställdhetsintegrering och horisontella principer Konkretisering av andra insatser som t ex transnationellt samarbete, och beskrivning av dessa aktiviteter i förhållande till förväntade resultat och effekter av projektet En uppdaterad budget och medfinansiering Kontakt

3 LIS- Lyckad integration i Skåne Ansökan för LIS - lyckad integration i Skåne skrevs sommaren 2016 och blev beviljad medel av ESFrådet vid årsskiftet Under 2015 och 2016 var många människor på flykt och inom EU var Sverige ett av de länder som tog emot flest personer däri en stor en stor andel ensamkommande barn och unga. I princip dubblerades antalet asylsökande från året 2014 till Detta har inneburit ökade krav på kommunerna att ta emot och integrera de personer som anvisas till kommunerna, en stor utmaning som kräver samverkan, förändrade strukturer och nya förhållning- och synsätt i hur man arbetar och bemöter de nyanlända. Utifrån denna bakgrund har projektet LIS som mål att kompetensutveckla personal som kommer i kontakt med ensamkommande unga och barn och att bygga varaktiga plattformar för erfarenhetsutbyte i syfte att på stärka integrationen ensamkommande barn och unga. Nuläge och förändringar i omvärlden Sedan ansökan skrevs har situationen kring ensamkommande barn och unga förändrats. Följande omvärldsfaktorer har påverkat inflödet och förutsättningarna i kommunerna. Den 9 februari 2017 beslutade regeringen att förlänga gränskontrollerna i bland annat Skåne. Gränskontrollerna har inneburit en minskad inströmning av ensamkommande barn och unga. Den 1 maj 2017 skedde en lagförändring som innebär att åldersbedömningar ska göras tidigare i asylprocessen. Fler ensamkommande barn och unga skrivs upp i ålder, det vill säga att individen bedöms vara över 18 år. Detta innebär färre individer i målgruppen ensamkommande barn och unga. 20 juli 2016 infördes tillfälliga uppehållstillstånd, vilket innebär att de allra flesta skyddsbehövande beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd i stället för permanenta tillstånd. Tre grupper är undantagna, varav ensamkommande barn som sökte asyl senast den 24 november 2015 (det datum då regeringen presenterade förslaget till den tillfälliga lagen) är en av dem. Antal permanenta uppehållstillstånd kommer att påverka antal ensamkommande barn och unga som ska integreras i det svenska samhället. Den 1 juli 2017 infördes ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga. Detta nya ersättningssystem innebär mindre ersättning per individ till kommunen vilket gör att kommunerna måste anpassa sin verksamhet till de nya ekonomiska förutsättningarna. Kommunernas placeringar och antal nya anvisningar i juni 2017 ser ut enligt följande: Burlöv Lomma Staffanstorp Totalt antal ungdomar Antal flickor Antal med uppehållstillstånd Anvisningar

4 Kommunernas nya förutsättningar och förändringar i projektet Sedan gränskontrollerna infördes har det kommit avsevärt färre ensamkommande barn och unga till Sverige och till deltagande kommuner. Under första delen av 2017 har enbart ett fåtal anvisats till Lomma, Burlöv och Staffanstorps kommun. En del ungdomar har även skrivits upp i ålder och är därmed inte kommunens ansvar länge. De ensamkommande som bor i kommunerna har i genomsnitt befunnit sig i Sverige i ett par år och arbetet för integrationen bör därför fokuseras kring denna målgrupp och inte de som precis har anlänt. Även om förutsättningarna idag ser annorlunda ut jämfört med 2015 och 2016, bor det fortfarande ett stort antal ensamkommande barn och unga i kommunerna och behovet av kompetensutveckling och samverkan har inte minskat, och inte heller förändrats markant från det som står beskrivet i ansökan. När projektteamet har varit ute i de verksamheter som LIS riktar sig till, har möjligheten till kompetensutveckling mottagits positivt och efterfrågan av strukturerade nätverksformer för samverkan är stor inom och mellan kommunerna. Det är även viktigt att se projektet och dess insatser i ett större perspektiv och se hur LIS kan bidra till stärkt integration för nyanlända generellt. I juli 2017 sänktes de statliga ersättningarna till kommunerna vilket har lett till att kommunerna har behövt anpassa sina verksamheter efter de nya ekonomiska ramarna. Både i Lomma och Burlövs kommun har stödboendeverksamhet startas upp som komplement till HVB-boende. I samband med denna verksamhetsförändring har Lommas personalstyrka inom boendeverksamheten minskat från 64 medarbetare till 18 medarbetare. Detta innebär färre medarbetare som deltar i projektet och färre individer som arbetar direkt med ensamkommande i Lommas kommun. Det är av stor vikt för projektet att följa verksamheternas utveckling och anpassa insatser efter kommunernas behov. Staffanstorp, som framför allt arbetar med familjehemsplaceringar, har under den senaste tiden arbetat för att omförhandla avtalen för att kunna möta de nya ekonomiska förutsättningarna. Staffanstorp har utvecklat sin verksamhet genom att anställa familjehemssocionomer för att rekrytera nya familjehem, antal deltagare i Staffanstorps kommun har dock inte förändrats sedan projektet beviljades. Då deltagarantalet har förändrats i Lomma kommun har projektteamet under analys- och planeringsfasen vänt sig till andra relevanta målgrupper inom Lomma kommun. Andra målgrupper som har identifierats och som ligger inom ramen för projektet är medarbetare inom Socialförvaltningen som arbetar med vuxna då många ensamkommande inom kort kommer att bli 18 år och då anses som vuxna, personal inom barnomsorg som tar emot praktikanter som är ensamkommande och Kontaktcenter som möter ensamkommande kring olika frågor om kommunen. Deltagarantalet har därmed förändrats från 340 deltagare till 357 deltagare och från timmar till timmar. Se bilaga 1 för deltagarredovisning. 4

5 1. Redovisning av resultat från kartläggning och analys inklusive planering för varje deltagande arbetsplats och de individuella kompetensutvecklingsplanerna Kartläggning metod och genomförande Under projektets första månader har projektteamet besökt alla deltagande arbetsplatser för att göra en kartläggning av de kompetensutvecklingsbehov som finns ute i verksamheterna samt att lyssna in vilka utmaningar verksamheterna står inför för att arbeta för en stärkt integration för ensamkommande unga. Kartläggningen har legat till grund för analys och planering av kommande aktiviteter i projektet. Metod För att skapa en tillgänglighet kring allas delaktighet i kartläggningen har följande olika metoder använts i genomförandet: Individuell enkät Enskilda intervjuer, direkta och per telefon Diskussion i mindre grupper Diskussion i hela arbetsgrupper Förfrågningar per mail Enkät Alla projektets deltagare har individuellt fyllt i en enkät, se bilaga 2. Enkäten är uppdelad i två delar, en del som handlar om vilka utmaningar den enskilde individen står inför i sitt arbete och den andra delen handlar om hur samverkan inom kommunen fungerar. Svaren sedan har fungerat som underlag för att kunna se vilka kompetensutvecklingsbehov varje individ har samt att se hur kommunens samverka ser ut idag. Enkätens första del fokuserar på individens utmaningar och utgår från frågan Vad ser du som mest utmanande i ditt arbete med ensamkommande unga och barn för att uppnå en lyckad integration?, där 1 innebär Inte alls utmanande och 5 Mycket utmanande. Följande påståenden finns med i enkäten. 1 Att hantera missförstånd som uppstår på grund av språkförbistringar. 2 Att förstå och ha kunskap om kultur, seder och bruk från det land som den unge kommer ifrån. 3 Att förmedla svensk värdegrund, svenska normer och beteenden. 4 Att prata om sexualitet och allas rättigheter till att vara den man är. 5 Att prata om främlingsfientlighet i Sverige. 6 Att hantera konflikter och utåtagerande beteende på ett professionellt sätt. 7 Att bemöta någon med posttraumatiskt stressyndrom. 8 Att sätta gränser och att alltid ha ett professionellt bemötande. 9 Att förmedla obekväma beslut. 10 Att motivera till självständighet och aktivt ansvarstagande. 11 Att motivera till långsiktiga mål. 5

6 12 Att uppmuntra till sociala kontakter med andra i det svenska samhället. 13 Att ha tillräcklig kunskap om asylprocessen och dess regler och lagar. 14 Att ha tillräcklig kunskap om integrationsprocessen i kommunen. Resultat och analys av enkät I syfte att urskilja vilka utmaningar som arbetsgruppen, men även den enskilde individen, står inför i dagsläget har varje verksamhets svar sammanställts. Verksamhetens svar har även jämförts mot det totala antal svar som projektet fått in. I sammanställningen av resultaten har svaren delats upp utifrån kvinnor, män och annat i syfte att se eventuella skillnader mellan könens svar. Se diagram nedan. Diagram 1 5 Mycket utmanande Översikt enkätresultat , ,4 3,4 3,3 3,3 3,3 3, ,1 3,1 3,1 3,2 3,3 3 3,2 3,2 3,1 3, ,9 3,8 2,7 2,8 2,5 3,1 3,1 3 2,9 3 2,9 3 3,2 3,1 3, ,7 3,7 3,6 3,5 3,6 3,4 Samtliga deltagare Kvinnor Män 2 Annat 1 Inte alls utmanande Reflektioner diagram 1 Generellt kan vi konstatera att många av påståendena hamnar mellan 2 och 4, det vill säga att man tycker att det är något utmanade. Ett påstående som särskiljer sig är Att bemöta någon med posttraumatiskt stressyndrom. Utifrån diskussionerna i hela arbetsgruppen känner många medarbetare osäkerhet inför att möta sådan situation och är oroliga för att agera felaktigt. I förhållande till de andra påståendena som är ganska diffusa är denna fråga relativt konkret. Detta skulle kunna vara en anledning till att många har skatta den högt det är konkret kunskap som man anser att man behöver. Få av frågorna kring bemötande har fått hög skattning, däremot har diskussionerna i arbetsgruppen till stor del tenderat till att handla om hur man bemöter individer i olika situationer. En anledning till att svaren i enkäten och i gruppdiskussionerna har skiljts sig åt kan vara att man har tolkat frågorna annorlunda i enkäten i förhållande till diskussionsfrågorna, en annan kan vara att man upplever att man bör vara komptetent inom dessa områden då det är ens profession och att man har svarat därefter i enkäten. I diskussionerna har fler perspektiv kommit upp vilket gör att fler har sett påståendena som mer utmanade. Kvinnor är den grupp som upplever att det är svårare Att sätta gränser och att alltid ha ett professionellt bemötande än vad män gör. Generellt sett har kvinnor 6

7 skattat påståendena högre än männen. Män däremot upplever det mer utmanande att motivera till långsiktiga mål. Både kvinnor, män och annat tycker det är utmanande att ha tillräcklig kunskap om asylprocessen och dess regler och lagar att ha tillräcklig kunskap om integrationsprocessen i kommunen, vilket även har återkommit i diskussionerna i arbetsgrupperna. Då LIS arbetar med en bred målgrupp inom vilka deltagarna arbetar olika nära ensamkommande barn och unga har projektteamet även tittat på enkätsvaren utifrån uppdrag där svaren jämförts mellan de som arbetar primärt med ungdomarna jämfört med sekundärt. Diagram 2 5 Resultat utifrån uppdrag 4 4,1 3 2,8 3,5 3,3 3,3 3,2 3, ,9 3,1 2,8 3,2 3,7 2,7 2,7 3,1 2,9 2,9 2,9 3,2 3,1 3,1 3 3, ,7 Primärt uppdrag Sekundärt uppdrag Reflektioner diagram 2 Generellt kan vi konstatera att de som arbetar med ensamkommande som sekundärt uppdrag har av naturliga skäl skattat högre på samtliga påståenden. Om man tittar till de påståenden som har fått högst och lägst är de i enlighet med diagram 1, det vill säga att de som jobbar mer sporadiskt med målgruppen upplever generellt samma utmaningar som de som har det som sitt primära uppdrag. Två påståenden skiljer grupperna åt. De som inte arbetar med ensamkommande som sitt primära uppdrag skattar påståendet Att prata om sexualitet och allas rättigheter till att vara den man är mer utmanande än de som dagligen möter målgruppen. Däremot skattar gruppen som möter ensamkommande i sitt dagliga arbete påståendet Att uppmuntra till sociala kontakter med andra i samhället högre än de som arbetar sporadiskt med ensamkommande. Att det är svårare att prata om sexualitet för de som inte dagligen kommer i kontakt med målgruppen beror förmodligen på den kontext de verkar i och vad som är naturligt att prata om i just det sammanhanget. Utmaningen i att uppmuntra till sociala kontakter med andra i samhället för de som arbetar direkt med ensamkommande har kommit upp i flera diskussioner i arbetsgrupperna. En önskan om mer samverkan har varit tydlig för att man ska se det som mindre utmanade. Fokusgrupper, kartläggningssamtal och intervjuer Projektteamet har under planerings- och analysfasen genomfört 38 fokusgrupper med olika 7

8 yrkesgrupper för att informera om projektet samt för att lyssna in vilka kompetensutvecklingsbehov det finns på både verksamhets- och individnivå. De personliga mötena har varit viktiga för förankringen av projektet hos deltagare samt för att ge dessa möjligheten att ställa eventuella frågor kring projektet LIS och dess genomförande. 21 intervjuer med enhetschefer, ledare, andra nyckelpersoner och ett urval ur olika yrkesgrupper har genomförts för att få en uppfattning kring kommunens organisering, politiska vilja och respektive arbetsplats utvecklinsbehov och kompetensförsörjning, se bilaga 3 för frågor som ställts. För att ta reda på vilka kompetensutvecklingsbehov som finns hos deltagande enhetschefer har en undersökning med ett antal frågor skickats ut per mail och utifrån svaren och underlag från intervjuer med enhetchefer har en analys av chefernas kompetensutvecklingsbehov kunnat göras, se bilaga 4 för frågor som ställts. Sammanställningen har visat att framför allt ledarskapsutbildning är prioriterat inom målgruppen. Då Lomma har genomgått en verksamhetsförändring under kartläggningsfasen har projektteamet intervjuat integrationshandledare i mindre grupper eller enskilt. Enhetschefen för boendena har gett projektteamet en helhetsbild kring verksamheten och dess utvecklingsbehov. Projektteamet har under analys- och planeringsfasen bjudit in till en fokusgrupp för gode män för att presentera projektet och lyssna in hur de upplever att samverkan med kommun och andra aktörer fungerar. Tre gode män kom och ytterligare två intervjuer har gjorts per telefon. En fokusgrupp med ensamkommande unga har även genomfört i Burlövs kommun. 8 ungdomar deltog och delade med sig av sin syn på hur de blir bemötta i kommunen och vad som fungerar och vad som behöver utvecklas. Föreningslivet är organiserat på ett annat sätt än de kommunala strukturerna och projektteamet har därför inte haft möjlighet att träffa representanter från föreningslivet lika strukturerat som från kommunerna under analys- och planeringsfasen. Möte med föreningslivet är inbokat i början av hösten både i Lomma och i Burlövs kommun. Resultat och analys av fokusgrupper, kartläggningssamtal och intervjuer Verksamhetsnivå och individnivå Utifrån enkätsvar, minnesanteckningar från diskussioner med fokusgrupper, djupintervjuer med personer från olika yrkesgrupper och intervjuer med verksamhetsledare och enhetschefer har en analys gjorts kring vilka utmaningar som verksamheterna står inför. Projektteamet har även tittat på ojämlikheter mellan kvinnor och män i resultatet, för närmre analys se punkt 5, Plan för jämställdhetsintegrering och horisontella principer, i rapporten. Nedan följer en sammanställning av fokusgrupper, kartläggningssamtal och intervjuer. Olika utmaningar men ändå samma De verksamheter som vi mött är vitt skilda gällande uppdrag, organisering, kultur och ledning. En del möter ensamkommande eller arbetar med integration som sitt primära uppdrag medan andra möter målgruppen mer sporadiskt. Förförståelse och kunskap om målgruppen varierar därmed av naturliga skäl. Utifrån de fokusgrupper som projektteamet genomfört i verksamheterna står arbetsplatserna för mycket varierande utmaningar. Frågan inom vissa verksamheter är om man ska arbeta med målgruppen medan det inom andra verksamheter handlar om hur man ska arbeta med målgruppen. 8

9 Olika utmaningar kan till exempel vara: - Otydlighet från ledningen kring hur man ska arbeta med målgruppen - Otydlig struktur i arbetet - Ansvarsfördelning inom arbetsgruppen, är det någons ansvar eller är det allas ansvar? - Egna och andras fördomar inom arbetsgruppen - Vilja att arbeta med målgruppen - Tid i det egna arbetet och tillsammans med arbetsgruppen - Brist på samverkan med andra för att kunna uppnå resultat - Kunskap kring bemötande och hur man ska arbeta för stärkt integration - Oro kring fortsatt anställning då målgruppen minskar Tydlig ledning, en tydlig struktur, resurser och kunskap är med andra ord de största utmaningarna för flertalet av verksamheterna. Något annat som enar alla verksamheter är vad som behöver prioriteras i arbetet för stärkt integration. Sysselsättning, bostad och civilsamhället roll anses vara avgörande faktorer för att man ska lyckas med integrationen. Sysselsättning kan vara i form av studier eller arbete. Skolans roll, kommunen som arbetsgivare och privata företag är därmed viktiga parter i detta arbete. I civilsamhället finns det en stor vilja och det görs mycket, dock görs en hel del i egen regi. Många verksamheter upplever en ovana i att samverka med verksamheter som ligger långt ifrån ens egen och låter därmed ibland bli att ta det fösta steget. En större plan - vilka är målen? Integration innefattar många olika områden och kan betyda olika saker för olika individer. Många deltagare pratar om den egenupplevda känslan kring att vara del av samhället, andra deltagare pratar om att bli självförsörjande. Att inte vara överens om vilka som är målen försvårar vägen dit. För att nå stärkt integration finns det en stor enighet i att det behövs en gemensam övergripande plan. Frågor som kommit upp är: - Vilken riktning vill kommunen ta? - Vad är integration? När är man integrerad? - Vems ansvar är det? - Vem samordnar det? - Vilka är målen? - Hur vet vi om vi lyckas? Man efterfrågar samordning och riktning inom kommunen. Många nämner en föränderlig omvärld som man måste förhålla sig till och den flexibilitet och beredskap som behövs om stor förändringar sker på kort tid. Gränsdragning i uppdrag och okunskap om varandras uppdrag Under kartläggningen har det blivit tydligt att det saknas kunskap om varandras kompetensområden inom kommunen. I diskussioner kring verksamheters kompetensutveckling kring stärkt integration för ensamkommande har arbetsgrupper i flera fall önskat utbildning inom områden som inte ligger inom sitt eget uppdrag. Efter ytterligare diskussion har man kommit fram till att det snarare önskar samverkan och kunskap om varandras uppdrag och kompetenser än om ytterligare kompetenspåfyllning. Att maximera kommunernas resurser är ett av LIS:s projektmål och 9

10 samordning och kunskap om varandras uppdrag och kompetenser blir därmed viktiga komponenter i arbetet mot stärkt integration. Funktion före person Under kartläggningen påtalar även många medarbetare och chefer vikten av att skapa strukturer för samverkan. Samarbeten och nätverk ska inte vara bundna till en person då människor är i ständig rörelse. Ett nätverk bör istället vara kopplat till en funktion där strukturen kan bestå även om en medarbetare slutar. Organisatoriskt är det av stor vikt att det finns ett ägarskap av frågorna inom kommunen. Idag ligger en stor del av verksamheterna som direkt arbetar med integrationsfrågor inom Socialförvaltningen. För att skapa en delaktighet och skapa förutsättningar för ett gemensamt ansvarstagande inom kommunerna behöver frågorna ägas av alla förvaltningar. Det är därför av stor betydelse vilken funktion som ansvarar för denna typ av frågor och var den är placerad organisatoriskt inom kommunen. Under kartläggningen efterfrågas det även en funktion som har en helhetsbild. Ett enat förhållnings- och synsätt Både de som möter ensamkommande i sitt dagliga arbete och de som mer sällan kommer i kontakt med målgruppen upplever det utmanande att bedöma mående, ställa krav och motivera till långsiktighet. Det finns en önskan om mer kunskap om bakgrund, värderingar, kultur och seder och bruk för att förstå vad ensamkommande kommer ifrån och vad de har vari med om. Man pratar om kulturkrockar och hur man ska hantera dessa. Det finns en osäkerhet kring hur man ska bemöta målgruppen och en rädsla för att göra fel, det vill säga att ens agerande bidrar till att individen mår sämre. Utgångspunkten i detta resonemang är att den unge mår dåligt och behöver hjälp. Ett sådant förhållningssätt kan i all välmening bli mer kontraproduktivt och exkluderande än motsatsen. Många som kommer till Sverige har arbetet flera år i sitt hemland och är vana att ta ansvar. Att bli bemött utifrån denna utgångpunkt i Sverige kan vara avgörande för hur integrationen fortlöper. De ensamkommande är tonåringar som behöver tydliga krav och gränser vittnar de som jobbar nära målgruppen om. De unga som har allvarliga psykiska men, vilket förhållandevis är ganska få, bör få professionell hjälp så fort som möjligt. Samverkan mellan skola, boende, psykiatrin och andra parter är i dessa fall är av stor vikt för att arbetet för integrationen inte ska stanna upp. Osäkerhet i sig kan leda till otydlighet eller att man väljer att skjuta ifrån sig ansvaret då man anser att det inte direkt ligger inom sitt uppdrag. Att arbeta för ett gemensamt förhållnings- och synsätt som bygger på att se den unge som resursstark som har stor kapacitet till att ta eget ansvar för sitt liv kan gynna integrationen för ensamkommande på sikt. Kunskap och metoder för stärkt integration Utifrån analysen av kartläggningen på individ- och verksamhetsnivå har projektteamet identifierat olika områden för kompetensutveckling. Det finns behov av kunskap inom vissa områden för att kunna arbeta vidare här och nu men det är även viktigt att fundera över vilka komptenser som behövs i framtiden för att lyckas med arbetet med en stärkt integration för ensamkommande. LIS har ett starkt fokus på ett bemötandeperspektiv vilket gör att kompetensutbildningen i stor grad syftar till att utveckla ett bemötande som gynnar mötet med kommunkommuninvånare på sikt, det vill säga alla som kommer i kontakt med kommunen och då inte enbart ensamkommande. Detta gör att kompetensutvecklingsinsatserna får en långsiktig hållbarhet mer än om kartläggningen enbart hade fokuserat på medarbetarnas egna önskemål om de mest akuta behoven kring kompetensutveckling. För varje individ har det tagits fram en individuell kompetensutvecklingsplan. Planen är anpassad på 10

11 så sätt att deltagaren själv har fått tycka till om sitt kompetensutvecklingsbehov i en enkät. Dessa önskemål har sedan vävts ihop med hela arbetslaget och verksamhetens utvecklingsbehov. Se bilaga 5 för de individuella kompetensutvecklingsplanerna. Följande utbildningsområden för kompetensutveckling har tagits fram och kommer att genomföras inom ramen för LIS. Bemötande och värdegrund Integration och lagar Integration och lärande Ledarskap och handledning Inkluderande och normkritiska organisationer Migration, anpassning, kulturmöten Svåra samtal; flykt och psykisk ohälsa, extremism, sexualitet, heder Lågaffektivt bemötande Motivation/Coachning Asylprocessen, lagar, regler, avslag och utvisning Kommunala strukturer och beslutsprocesser Förvaltningsrätt med handledning Integration i skolan och i klassrummet Inkluderande ledarskap Handledning för praktikhandledare inom bristyrken Rekryteringskunskap för överförmyndarenheten Reflektioner genomförande Nästintill alla projektdeltagare har fyllt i enkäten och svarsfrekvensen är därmed god. En positiv effekt av kartläggningen är att det har satt igång diskussioner i arbetsgrupperna kring integration i kommunen. Många frågetecken har kommit upp som man vill diskutera vidare. Vi kan konstatera att projektet har varit olika mycket förankrat inom de olika verksamheterna i de olika kommunerna vilket har gett olika mottagande av projektet och den enskildes medverkan. Många har uttryckt att det är viktiga frågor och det finns ett stort engagemang, därav önskar man att man hade fått ut enkäten i förväg så att man hade haft möjlighet att fundera igenom sina svar. Enkäten skulle kunna användas som ett noll-läge vid utvärdering, då samma enkät skulle kunna lämnas ut till projektets deltagare igen. Kartläggning av nätverk Under analys- och planeringsfasen har projektteamet kartlagt behoven och önskemålen kring samverkan inom deltagande verksamheter. Alla verksamheter har fått frågan vilka nätverk för integration och ensamkommande barn och ungdomar som de är en del av idag, och vilka de tidigare varit i, men som inte längre är aktiva. Nätverk för avdelningschefer och enhetschefer finns i strukturerad form så som till exempel; 11

12 5Yes - Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Kävlinge och Svedala. Var sjätte vecka. MITT EKB - Höör, Vellinge, Lund, Lomma, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv. Var tredje månad, rullande ansvar för sammakallande. RUC Reginalt utvecklingscentrum Malmö Högskola, nätverk för integrationssamordnare i skolan. Nätverk för medarbetare och strukturerade nätverk över förvaltningsgränser har varit svårare att identifiera. Dessa är ofta mer flytande och har ingen tydlig struktur och kontinuitet. En anledning till varför man inte träffas eller samverkar idag är enligt många hög arbetsbelastning och tidsbrist. Andra nämner att det finns en ovana i att samarbeta med andra aktörer som man vanligtvis inte träffar. Utveckling av nätverk Till att börja med kan vi konstatera att det finns ett uppdämt behov av att träffa andra och att samverka. Under kartläggningen har det framkommit många önskemål om nätverk och möten i olika konstellationer. En del önskemål har handlat om att mötas två verksamheter emellan för att skapa förståelse för varandras uppdrag andra har handlat om större och mer omfattande sammankomster. Det har även funnits önskemål om nätverk där både medarbetare och chefer deltar. Initialt i genomförandefasen kommer projektet att fokusera på att sammanföra ett antal verksamheter som har uppgett ett stort behov av ett träffa varandra, det vill säga att fokusera på behovet kring här och nu. Fortsättningsvis är det av stor vikt att det skapas nätverk som kan leva vidare och som känns som meningsfulla för de som deltar. För att detta ska lyckas behöver projektet ha en strategi, i form av en metod, som visar vägen mot målet. Projektmetod och implementering När en organisation lägger resurser på kompetensutveckling för sina medarbetare förväntas det ofta generera vissa resultat och effekter inom organisationen. Att lära sig något nytt är oftast utvecklande för individen på något sätt, huruvida kunskapen kommer organisationen till gagn är ibland ganska oklart och otydligt. Ett organisatoriskt lärande eller en lärande organisation pratas det ofta om i dessa sammanhang och är ett önskvärt resultat. Ett kollektivt lärande För att förena det individuella lärandet vid kompetensutveckling med det organisatoriska lärandet behöver nya tankemönster, förhållnings- och handlingssätt uppstå hos individerna i organisationen. Om vi ser varje verksamhet och arbetsgrupp som ett team skulle ett kollektivt lärande vara önskvärt för att få ut så mycket som möjligt av den kompetensutveckling som projektet erbjuder. I ett team lär individen genom att interagrea med sin kontext och bidrar med sin egen kompetens. Tillsammans utvecklar teamet tankemönster som bildar handlingsstrategier, det vill säga strategier för hur man hanterar olika situationer. Med dessa gemensamma handlingsstrategier kan en enskild individ agera utifrån en bas som är större än den ursprungliga individuella kompetensen (Granberg 2009). Lyckas man uppnå detta i en arbetsgrupp har organisationen lyckats införliva ny kunskap i organisationen. Förutsättningar för ett kollektivt lärande är att: - teamet har en gemensam förståelse förför uppgifterna - teamet ser sig själv som delar i ett team - det finns utrymme för diskussioner, dialog och kollektiv reflektion 12

13 Det sistnämnda lägger ett stort ansvar på den enskilde chefen att skapa strukturer och utrymme för att ta tillvara på det lärande som kan ske i arbetsgruppen. LIS kommer att arbeta med strategisk påverkan genom information till cheferna för att detta ska ske, men initiativet och handlingen måste komma från organisationen. Nätverk som plattform för erfarenhetsutbyte LIS bygger på en idé om att individens lärande ska tas tillvara på genom erfarenhetsutbyte i nätverk och långsiktiga plattformar som ska skapas under projekttiden. Nätverk är till naturen ickehierarkiska, bygger på frivillighet, samarbete, relationer och flexibilitet, det vill säga motsatsen till stabilitet, rutiner och struktur. Det är en av orsakerna till varför det är så svårt att få avsiktigt drivna nätverk att fungera. I deltagande kommuner finns det redan ett antal nätverk för integrationsfrågor på avdelnings- och enhetschefsnivå, dessa har uppstått utifrån ett intresse av att mötas och diskutera angelägna frågor på chefsnivå. Dessa nätverk lever sina egna liv och kommer att finnas kvar så länge individerna har utbyte av varandra. Om LIS som projekt skulle skapa och forma förutbestämda nätverk under projekttiden är sannolikheten stor att dessa skulle dö ut efter projektets slut. Däremot kan projektet lyfta fram önskemål om möten som dyker upp verksamheter emellan och hjälpa till att skapa förutsättningar för nätverk som kommer att leva sina egna liv på lång eller kort sikt. Uppgiftsrelaterad plattform Det projektet LIS kan bidra med under projekttiden är att skapa uppgiftsrelaterade plattformar. Uppgiftsrelaterade plattformar bygger på ett kollektivt lärande på individualistiskt vis, det vill säga att individuella problembaserade lärprocesser flätas samman till ett kollektivt lärande i nätverk (Döös, Wilhelmson & Backlund 2001). Dessa nätverk uppstår då den enskildes kunnande inte räcker till för att lösa en komplex uppgift och söker sig till andra för att hitta gemensamma lösningar. Exempel på en sådan komplex uppgift kan vara stärkt integration för ensamkommande. Att samla individer som alla brottas med olika utmaningar inom samma område och har liknande mål kan ge mervärde och synergieffekter inom organisationerna. Exempel på uppgiftsrelaterade plattformar är en gemensam kartläggning av integrationsprocessen i kommunen och ett gemensamt skapande av en metodhandbok för ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt inom kommunen. Dessa uppgiftsrelaterade plattformar kan i sin tur generera nätverk och samverkansformer som kan arbeta vidare för stärkt integration för ensamkommande barn och unga i kommunerna efter projektets slut. Implementering För att påbörjade processer och nätverk ska kunna drivas vidare och leva vidare inom organisationen efter projektets slut är det av stor vikt att det finns ett ägarskap av dessa frågor. En metodstödjare kommer att utses i varje kommun för att stödja detta arbete. Som tidigare nämnt i analysen bör dessa frågor vara obundna en person och förlagt till en funktion. Var i organisationen som funktionen är förlagd kommer spela stor för hur det gemensamma ansvaret för integrationsfrågor uppfattas och tas ansvar för inom organisationen och i kommunen i framtiden. Strategisk arbetsgrupp Genom den externa klusterutvärderingen finns det en referensgrupp med regionala aktörer som arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt etablering av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn som kommer att ta del av projektets resultat. Istället för en referensgrupp kommer projektet att ha en strategisk arbetsgrupp. Den strategiska arbetsgruppen ska bidra med in- 13

14 put till projektteamet kring projektets innehåll och implementering och säkerställa att projektets resultat förs in och lever vidare i organisationerna. Representanter i den strategiska arbetsgruppen kommer att vara chef/samordnare för boenden, förste socialsekreterare, ansvarig för KAA (kommunala aktivitetsansvaret), rektor/representant från elevhälsoteamet och verksamhetsledare för fritidsverksamheterna. En uppstartsträff för den strategiska arbetsgruppen är planerad till i mitten av september. 2. Detaljerad tids- och aktivitetsplan där aktiviteterna är tydligt kopplade till förväntade resultat och effekter Resultat och mål För att på ett tydligt sätt kunna arbeta för att uppnå projekt- och effektmål samt att hålla riktningen i projektet har LIS utifrån analys- och planeringsfasen koncentrerats till fyra fokusområden; 1. Kompetensutveckling 2. Metodhandbok för inkludering och normkritik 3. Resurssmart integrationsprocess i samverkan 4. Integrationsnätverk utifrån synliggjorda behov Fokusområdena bygger på kartläggningen och dess analys av målgrupp och utvecklingsmöjligheter i kommunerna. Varje fokusområde har aktiviteter med utarbetade indikatorer och mätmetoder kopplade till området för att kunna följa utveckling och resultat av projektet. Inför genomförandefasen har ledningen gjort några ändringar i LIS:s förändringsteori utifrån de fyra fokusområdena. Förändringsteori finns i en uppdaterad version presenterad i bilaga 6. Följande ändringar har gjorts: Projektmålet Minskad personalomsättning har flyttats till effektmål då projektteam och styrgrupp anser att projektet som enskild aktör inte kan påverka en sådan utveckling. Det är många faktorer som spelar in om individer väljer att byta arbetsplats. LIS kan däremot bidra till en attraktivare arbetsmiljö som på sikt gör att medarbetare vill stanna inom kommunen. Gällande projektmålet Bättre integration och bemötande av de ensamkommande barnen och ungdomarna (effekten blir att man stannar i kommunen och bidrar till mångfalden) ser projektteamet och styrgruppen även det som en effekt som kommer på sikt. Processer och diskussioner i arbetsgrupper sätts igång under projektets gång men resultatet kommer förmodligen att synas först efter projekttidens slut. Målet är flyttat till effektmål. LIS kommer, genom att leverera sina resultat och att samverka med BOSS, bidra till projektmålet Levande planer i kommunerna för integration och jämställdhet. LIS som enskilt projekt kan i detta fall inte heller påverka strukturer och politiska beslut i kommunen. Därför har detta projektmål flyttats till effektmål. 14

15 I ansökan står det att ett av effektmålen är att lika många män och kvinnor arbetar på HVBhemmen. I dagsläget arbetar ungefär lika många kvinnor som män på de HVB-boenden som finns kvar. Effektmålet är inte längre relevant och har därför tagits bort. Ett nytt långsiktigt mål kring Attitydförändring i samhället kring integrationsfrågan har lagts till då styrgruppen har enats om att LIS bemötandeperspektiv kommer att bidra till nya synoch arbetssätt gentemot kommuninvånare. Förändring kring deltagarantal, från 340 deltagare till 357 deltagare i kommunerna (Burlöv 72, Lomma 240, Staffanstorp 15, Folktandvården 30) har uppdatertas i förändringsteorin. Följande är LIS uppdaterade projektmål: - Djupare kunskap hos deltagande organisationer, de 357 medarbetare och chefer, kring integration, inkludering, jämställdhet, normkritik och mångfald. - En metodhandbok med handledning i hur de anställda på HVB-hem tillsammans med samarbetspartners jobbar med mångfald, jämställdhet, inkludering och normkritik. Introduktion om metoden i jämställdhet, inkludering och normkritik för nyanställda. - Implementering av långsiktigta integrationsnätverk. - En resurssmart kartlagd integrationsprocess som används och är känd inom kommunen. Följande är LIS:s uppdaterade kortsiktiga effektmål: - Inkluderings-perspektivet genomsyrar verksamheterna. - Bättre integration och bemötande av de ensamkommande. - Att kommunerna ses som attraktiva arbetsgivare. - Resurssmartare organisation och mer ändamålsenlig organisation för integration. 15

16 Aktivitetsplan LIS Fokusområde 1 - Kompetensutveckling Att tillföra ny kunskap till alla som kommer i kontakt med ensamkommande i syfte att utveckla ett gott bemötande gentemot målgruppen är ett av projektets huvudsyften. Att arbeta normkritiskt och att lägga an ett jämställdhetsperspektiv vid alla utbildningsinsatser, genom att bland annat upphandla föreläsare och processledare med dessa kompetenser, gör att projektet främjar inkludering, jämställdhet och delaktighet hos alla individer. Utifrån kartläggningen kommer kompetensutvecklingsinsatserna att beröra områden så som bemötande och värdegrund, jämställdhet, integration och lagar och inkluderande ledarskap. Utifrån kompetensutveckling inom dessa områden byggs därmed en grund för att arbeta med ett förändrat förhållningssätt inom organisationerna och för en tydligare och mer resurssmart samverkan. Följande projekt- och effektmål ska uppnås inom fokusområde 1. Projektmål: - Djupare kunskap hos de deltagande organisationer, medarbetare och chefer, kring integration, inkludering, jämställdhet, normkritik och mångfald. Effektmål: - Lyckad integration av de ensamkommande. - Bättre integration och bemötande av de ensamkommande. - Ökad mångfald i kommunerna. - Inkluderingsperspektivet genomsyrar verksamheterna. - Jämställdhetsmålen för Skåne uppnås. - Attitydförändring i samhället kring integrationsfrågan. - Varaktigt minskad personalomsättning och attraktiv arbetsgivare. Indikator: - Samtliga 327 deltagare upplever att de har nytta av de nya kunskaperna och använder sig av dem. Mätmetod: - Enkät för samtliga 327 deltagare vid utbildningstillfället. Genomförandefasen pågår mellan den och , en period på 16 månader. Följande aktiviteter kommer att genomföras under denna tid, för detaljerad tidplan se bilaga 7. 16

17 Hösten 2017 Föreläsning kring asylprocessen Syfte Syftet med föreläsningstillfället är att ge personer som möter ensamkommande bättre kunskap om asylprocessen och asylsökandets olika delar vilka kan vara relevanta vid möten med ensamkommande barn och ungdomar. Mål Utbildningen har som mål att: 1) ge deltagarna kunskap om vad som sker mellan ansökan om asyl och beslut om uppehållstillstånd/avslag 2) ge insikt i några av de juridiska lagar och beslut som styr asylprövningen idag 3) ge deltagarna möjlighet att ställa frågor kring ämnet 4) ge kunskap om migrationsverkets arbete med mottagande och återvändande Föreläsare Två representanter från Migrationsverket kommer och berättar om sina respektive parallella spår asylprövning och mottagning. Tid 29 september kl , plats ej klar 30 oktober kl , plats ej klar Målgrupp och antal deltagare Överförmyndare, bibliotekspersonal, fritidsassistenter, socionomer, studie- och yrkesvägledare, medarbetare inom kultur och bad, boendepersonal och Medborgarservice/Kontaktcenter. Antal deltagare: ca 85. Föreläsning och workshop kring kommunala strukturer och beslutsprocesser Syfte Syftet med tillfället är att ge personal som jobbar inom boendeverksamheten för ensamkommande i Lomma och Burlövs kommun bättre insyn i, och kunskap om, de kommunala strukturerna och beslutsfattandet kring den verksamhet som de är aktiva inom och som ungdomarna befinner sig i. Mål Utbildningen har som mål att: 1) ge boendepersonal en bättre inblick i kommunstyre 2) skapa en förståelse för den större verksamhet som boendena och mottagandet är en del av 3) ge personal möjlighet att ställa frågor till kommunala representanter 17

18 4) får tid i arbetsgruppen att gemensamt diskutera vilken information och på vilket sätt denna ska förmedlas vidare till de ensamkommande. Föreläsare och workshopledare Lomma kommun: Kanslichef Eva Elfborg, Bo Nilsson, f.d. överförmyndare och Victoria Nyman, socionomspecialist för ensamkommande barn. Burlövs kommun: Kanslichef Carlotta Wemme Dalin, övriga ej klara. Workshopledare: Nina Lanje, projektledare LIS. Tid och plats Burlövs kommun: 14 november kl Lomma kommun: ej bestämt Målgrupp och antal deltagare Integrationshandledare, samordnare och biträdande enhetschef som arbetar på boenden för ensamkommande. Antal deltagare: ca 40. Föreläsning och workshop kring migration och kulturmöten Syfte Syftet med utbildningen är att ge personer som möter ensamkommande barn och unga grundläggande information och kunskap kring de länder som majoriteten av Sveriges senaste flyktingar kommer ifrån. Utbildningens deltagare ska även få bättre kompetens inom kulturmöten för att utveckla sitt bemötande gentemot kommunens invånare generellt och i synnerhet ensamkommande barn och unga. Mål Utbildningen har som mål att: 1) ge deltagarna information och kunskap om de länder som idag utgör större migrantgupper bland ensamkommande barn och unga 2) ge deltagarna kunskap och kännedom om vanliga orsaker till ensamkommandes barn och ungas flykt 3) ge deltagarna en teoretisk bakgrund kring kulturmöten och kunskap om interkulturell kompetens 4) öppna upp för en normkritisk reflektion kring ämnet hos deltagande individer Föreläsare och workshopledare Under upphandling. Tid och plats 4 timmar vid 4 tillfällen. Förslagsvis v. 48, 49 (två tillfällen) och 50. Plats ej klar. Målgrupp och antal deltagare Socialsekreterare, lärare, öppenvården, arbetsmarknadssekreterare, integrationssamordnare, fritidsassistenter/fältare, medarbetare inom vård och barnomsorg, föreningslivet, bibliotekspersonal, överförmyndare, Medborgarservice/Kontaktcenter, personal inom kost, Kulturskolan, Lärcentrum 18

19 och medarbetare inom kultur. Antal deltagare: ca 170. Föreläsning kring migration och anpassning Syfte Syftet med utbildningen är att ge skolpersonal som kommer i kontakt med ensamkommande bättre förståelse för ungdomarnas psykiska hälsa och ge dem verktyg att hantera olika kriser som den unge kan gå igenom. Mål Utbildningen har som mål att: 1) ge deltagarna kunskap och kännedom om vanliga orsaker till ensamkommandes barn och ungas flykt 2) fördjupa kunskaper kring psykisk hälsa hos ungdomar som har flytt 3) ge deltagarna strategier för att hantera olika typer av kriser som är vanligt förekommande i ungdomarnas liv i det nya hemlandet Föreläsare Dr Riyadh Al-Baldawi - docent och specialist i Psykiatri, högskolelektor, leg. Psykoterapeut. Tid och plats 22 november kl Plats ej klar. Målgrupp och antal deltagare Skolpersonal från Lomma och Burlövs kommun. Antal deltagare: ca 70 personer. Förvaltningsrätt med handledning Syfte Syftet är att ge socialsekreterare genomgång av den juridik som styr kommunens organisation och verksamhet med djupdykning i de lagar och förordningar som styr myndighetsutövningen för handläggarna. Utbildningen kommer att skräddarsys utifrån behov och önskemål och handledning kommer att erbjudas vid två tillfällen. Mål Att ge socialsekreterare en fördjupad kunskap i offentlig rätt, förvaltningsrätt och myndighetsutövning för att bemötandet vid handläggningen ska ske på ett korrekt sätt. Föreläsare Extern föreläsare och handledare. 19

20 Tid och plats V. 47. Ej klart. Målgrupp och antal deltagare Socialsekreterare i Burlöv, Lomma och Staffanstorps kommun. Ca 16 personer. Våren 2018 Svåra samtal Vad och varför? Utbildning, diskussion och reflektion kring ett professionellt bemötande i situationer där svåra och känsliga samtal äger rum. För vem? Blandad målgrupp, till exempel boendepersonal, öppenvården, myndighet vuxna, fritidsverksamhet, skolpersonal m fl. När och hur? I januari Föreläsning som kombineras med valbar workshop inom områdena; flykt och psykisk ohälsa (PTSD, avslag m.m.) rasism och extremism sexualitet och rätten till att vara den man är heder Utbildning i Låg-affektivit-bemötande Vad och varför? Utbildning för boendepersonal i syfte att bemöta svåra situationer i arbetet på ett professionellt sätt. För vem? Ca 45 integrationshandledare, samordnare och biträdande enhetschef. När och hur? Förslagsvis i slutet av februari Två-dagarsutbildning, kommunöverskridande grupper. Utbildning i inkluderande ledarskap (ska vi ta bort?) Vad och varför? Ledarskapsutbildning kring bland annat normkritik, att säkerställa jämlika processer och beslutsvägar och hur en chef drar nytta av mångfald. För vem? Ca 13 chefer inom socialförvaltningen, kommunöverskridande. När och hur? Förslagsvis i mars Fyra-dagarsutbildning, kommunöverskridande grupper. Inkluderande och normkritiska organisationer Vad och varför? Utbildning för att främja och utveckla ett inkluderande och normkritikst förhållningsoch arbetssätt inom organisationerna. Olika inriktningar kommer att tas fram utifrån olika målgrupper. Bland annat kommer maskulinitetsnormen och vuxenhetsnormen att granskas. För vem? Flertalet av deltagarna i projektet. När och hur? April till och med oktober Föreläsningar och i workshopform. Integration i klassrummet Vad och varför? Hur man bedriver inkluderande undervisning i en inkluderande skola. För vem? Skolpersonal. När och hur? Förslafsvis i slutet av mars. Föreläsningsform. 20

21 Rekryteringsprocessen Vad och varför? Utbildning i rekrytering från HR-avdelningen inom kommunen. För vem? Överförmyndarenheten. När och hur? Föreläsning och diskussionsform Hösten 2018 Fortsättning kring inkluderande och normkritiska organisationer Motivation och coachning Praktikhandledning för personal inom vård och barnomsorg Implementering av metodhandbok Fokusområde 2 - Metodhandbok för inkludering och normkritik Utifrån ett bemötande- och värdegrundsperspektiv verkar icke-diskriminering, jämställdhet och tillgänglighet som ledstjärnor för projektet och har en framträdande roll i alla aktiviteter. Projektet har som mål att ta fram en metodhandbok för personalen på HVB-hem och stödboende för att aktivt arbeta med frågorna och implementera ett nytt arbets- och förhållningssätt inom deltagande kommuner. Jämställdhet kommer att vara ett framträdande område i metodhandboken då bland annat maskulinitetsnormen kommer att granskas i samband med arbetet. Flertalet av de ensamkommande är pojkar och bor i en miljö med andra pojkar. Det är viktigt att lyfta och granska hur detta kan komma att påverka bemötande och den miljö som pojkarna lever i. Det är av stor vikt att metodhandboken tas i fram i samverkan med andra samarbetspartners för att förhindra att det sker parallella processer och arbetas fram olika arbetsmetoder inom olika förvaltningar. Om förhållningsättet får fäste inom flera förvaltningar i kommunen är chansen större att det lever vidare efter projektets slut. Följande projekt- och effektmål ska uppnås inom fokusområde 2. Projektmål: - En metodhandbok med handledning i hur de anställda på HVB-hem tillsammans med samarbetspartners jobbar med jämställdhet, mångfald, inkludering och normkritik. Introduktion av metodhandboken för nyanställda. Effektmål: - Inkluderingsperspektivet genomsyrar verksamheterna. - Bättre integration och bemötande av de ensamkommande. - Jämställdhetsmålen för Skåne uppnås. - Varaktigt minskad personalomsättning och attraktiv arbetsgivare. Indikator: 21

22 - En metodhandbok kring jämställdhet, mångfald, inkludering och normkritik har arbetats fram och används i det dagliga arbetet på HVB-hem tillsammans med samarbetspartners. Mätmetod: - Uppdaterad metodhandbok upprättad senast vid projektavslut. Aktivitet vår och höst workshop för metodutveckling Under våren 2018 kommer ett arbete kring att utveckla en metodhandbok för inkludering, mångfald och normkritik att påbörjas. Framtagande av metodhandboken ska ske med personal på HVB-hem och i samarbete med viktiga samarbetspartnerspartners. Metodhandboken kommer att vidareutvecklas och implementeras under hösten Syfte och mål Syftet med metoden är att de som möter ensamkommande ska tränas i att tänka normkritiskt. Genom att ha ett tydligt mål, en metodhandbok som ska implementeras, krävs det att man gemensamt tar sig framåt i processen och enas om ett arbetssätt som alla står bakom. Lärandet sker i arbetet och införlivas hos varje individ. Målet är att gemensamt skapa samsyn och ett arbetssätt inom kommunen som främjar inkludering, mångfald och normkritik. Upplägg Inspirationsföreläsning och workshop i olika delar. Process- och handledd utveckling och framtagande av en normkritisk och inkluderande metodhandbok. Planeras och drivs av en upphandlad process- och handledare. Omfattning Ca tre tillfällen under våren 2018, halvdag. Varje kommun arbetar med sin egen metodhandbok men utbyter erfarenheter vid sammankomsterna. Deltagare Deltagare som möter ensamkommande barn och unga i stor utsträckning. Boendepersonal, samordnare, socialsekreterare, skolpersonal, fritidsassistenter och arbetsmarknadssekreterare. Ca 50 personer. Fokusområde 3 - Resurssmart integrationsprocess i samverkan För att möjliggöra ett arbete med en resurssmartare integrationsprocess för ensamkommande krävs det ett synliggörande av hur integrationsprocessen ser ut i respektive kommun idag. Därefter finns det möjligheter att utveckla processen utifrån kommunens behov och önskemål. Projektmål: - En resurssmart integrationsprocess som används och är känd inom kommunen. Effektmål: 22