FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006
|
|
- Per-Olof Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006
2 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006
3 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, Helsingfors Telefon nationellt nummer internationellt nummer Fax SWIFT SPFB FI HH E-post Finlands Banks webbplats Regionkontor Vanda Säkerhetsdalsvägen 1, Vanda, PB 160, Helsingfors telefon Kuopio Puutarhakatu 4, PB 123, Kuopio telefon Tammerfors Koskikatu 9 C, PB 325, Tammerfors telefon Uleåborg Kajaaninkatu 8, PB 103, Uleåborg telefon Åbo Slottsgatan 20, PB 373, Åbo telefon Siffrorna i årsberättelsen baserar sig på uppgifter som fanns tillgängliga i februari ISSN (tryckt) ISSN (webbpublikation) Edita Prima Ab Helsingfors 2007 Finlands Banks årsberättelse 2006
4 Innehåll Finlands Bank Företal Finlands Banks strategi Verksamhet Monetär och ekonomisk politik ECB:s penningpolitik ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland Forskning Finansmarknad och statistik Stabil och effektiv finansmarknad Myndighetssamarbete i Finland Internationellt myndighetssamarbete Statistik Operativ bankverksamhet Penningpolitiska operationer i euroområdet och Finland Betalningssystem Finlands Banks investeringsverksamhet Riskhantering Kontantförsörjning Sedelförfalskningar Nytt ramverk för kontantförsörjningen Övrig verksamhet Kommunikation Internationell verksamhet Finlands Banks årsberättelse
5 Ledning och organisation Organisation Bankfullmäktige Direktionen Organisationsutveckling Finlands Banks organisation Finansinspektionen Ledningssystemet Personal Arbetssätt Arbetsmarknadsverksamhet Arbetshälsa och kompetensutveckling Budget och verksamhetskostnader Bokslut Balansräkning Resultaträkning Bokslutsbilagor Noter till bokslutet Redovisningsprinciper Resultatavräkning Noter till balansräkningen Tillgångar Skulder Noter till resultaträkningen Revisionsberättelse Utlåtande om revision enligt artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet Bilagor Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet Viktigaste finansmarknadsåtgärder Finlands Banks viktigaste remissyttranden Finlands Banks publikationer Finlands Banks representation i ECB- och EU-organ Tabellbilagor Finlands Banks årsberättelse 2006
6 Rutor 1. Skillnaderna mellan det harmoniserade och det nationella konsumentprisindexet Figur. Konsumentprisökning i Finland mätt med olika mått Finlands Bank stöder projektet för ett gemensamt eurobetalningsområde Finlands Banks mål- och resultatstyrning Ombyggnaden av Finlands Banks huvudkontor Figurer 1. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet Eurosystemets refinansieringsränta och 12 mån. Euribor Eurons kurs mot dollarn och valutaindex Marknadsräntor i euroområdet Bolånestock i Finland Eurosystemets räntor och dagslåneräntan Finländska kreditinstituts andelar av Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och stående faciliteter Användningen av säkerheter i Finland sedan EMU-starten Inhemska och gränsöverskridande Targetbetalningar i EU15-området Bof-RTGS-transaktioner Finlands Banks finansiella tillgångar efter investeringsobjekt Finlands Banks kreditriskbärande investeringar efter kreditvärdighet VaR-värden för finansiella tillgångar Mark-/eurosedlar utgivna i Finland Årlig nettoutgivning av eurosedlar i Finland Årlig nettoutgivning av eurosedlar i euroområdet Falska eurosedlar i euroområdet och Finland Finlands Banks ledningssystem Tabeller 1. Valutafördelningen av Finlands Banks finansiella tillgångar a. Värdeförändringen i Finlands Banks finansiella tillgångar b. Ränteavkastning enligt valuta Viktigaste nyckeltal för personalledningen Finlands Banks budget Budget för Finlands Banks pensionsfond Finansinspektionens budget Finlands Banks årsberättelse 2006
7 Tabellbilagor Finlands Banks balansräkning månadsvis Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktioner Andra transaktioner genom anbudsförfaranden Eurosystemets viktigaste styrräntor Likviditetsställning för banksystemet i euroområdet och i Finland Kassakravsbas i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet och i Finland Kassakravsmedel i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet och i Finland Euroområdets penningmängdsmått M3 och Finlands bidrag till M Viktiga marknadsräntor Finlands nominella konkurrenskraftsindikator och eurons effektiva växelkurs beräknad av ECB Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet och Finland Offentliga sektorns budgetsaldo och skuld i procent av BNP Oåterkalleliga omräkningskurser mot euron Växelkursmekanismen ERM Viktiga eurokurser Andra eurokurser Sedlar och mynt i euro utgivna i Finland Sedelsorteringen i Finlands Bank Transaktionerna i Finlands Banks checkkontosystem Bankernas checkkontolimiter under dagen Betalningsclearing i Finland Finlands Banks årsberättelse 2006
8 Finlands Bank FFinlands Bank är den monetära myndigheten i Finland och medlem av Eurosystemet. Med sin verksamhet främjar banken prisstabilitet, effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och den finansiella integrationen i Europa. Allt detta skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Finlands Bank har fyra kärnfunktioner. Banken deltar i utformningen av penningpolitiken och är med och fattar de penningpolitiska besluten (penningpolitik), övervakar den finansiella stabiliteten (finanstillsyn), genomför penningpolitiska operationer, sörjer för betalningsväsendet och förvaltar finansiella tillgångar (operativ verksamhet) och ger i Finland ut eurosedlar och euromynt (kontantförsörjning). Direktionen för Finlands Bank består av ordföranden Erkki Liikanen, vice ordföranden Matti Louekoski och de två övriga medlemmarna Sinikka Salo och Pentti Hakkarainen. Chefdirektören är en fullvärdig medlem av ECB-rådet. Nio riksdagsvalda bankfullmäktigeledamöter övervakar verksamheten i banken. Banken har totalt ca 510 anställda utspridda på sex avdelningar vid huvudkontoret och fem regionkontor. I anslutning till Finlands Bank verkar Finansinspektionen som en fristående myndighet med ca 140 anställda. Finansinspektionen ger ut en egen verksamhetsberättelse. Valokuvaaja Foto: Douglas Sivén Sivén. Finlands Banks direktion: Från vänster Pentti Hakkarainen, Erkki Liikanen, Matti Louekoski och Sinikka Salo. Finlands Banks årsberättelse 2006
9 Företal Världsekonomin fortsatte att växa i rask takt 2006, även om vissa industriländer visade tecken på avmattning. I USA dämpades tillväxten av en allt lugnare bostadsmarknad och i Japan av svag privat konsumtion. I euroområdet däremot var tillväxten högre och bredare baserad än under åren innan. Den höga tillväxten i utvecklingsekonomierna och de oljeexporterande länderna stimulerade världshandeln. Kraftigt sjunkande oljepriser på världsmarknaden under andra halvåret minskade inflationstrycket världen över. Men även efter oljeprisfallet var energipriserna fortfarande historiskt sett mycket höga. Euroområdets penningpolitik var aktivare än under tidigare år. ECB-rådet höjde styrräntan fem gånger under året, från 2,25 % till 3,5 %. Syftet var att stabilisera allmänhetens och marknadens inflationsförväntningar i linje med prisstabilitet i ett läge där den totala efterfrågan och den ekonomiska tillväxten återhämtade sig snabbare än väntat. Trots höjningarna var styrräntan ännu vid årsskiftet tillväxtfrämjande. Tillväxten i Finland var 2006 ovanligt stark. Den totala produktionen ökade med hela 5,5 %. I likhet med andra prognosinstitut skrev Finlands Bank upp sina tillväxtprognoser i takt med de förbättrade konjunkturerna. Till följd av ökad total efterfrågan och framför allt dyr energi steg inflationen i Finland något mot slutet av året men blev i genomsnitt 2006 bara 1,6 % tack vare den måttfulla prisutvecklingen under första halvåret. I den inhemska debatten har Finlands Bank understrukit behovet av skärpt konkurrens och högre arbetsproduktivitet för att öka ekonomins tillväxtpotential. Detta är särskilt viktigt nu när Finland i och med befolkningens åldrande närmar sig ett läge där antalet personer som kommer in på arbetsmarknaden är färre än de som går i pension. Hela euroområdet står inför denna utmaning, men den konkretiseras snabbare i Finland än i andra länder på grund av efterkrigstidens ovanligt stora årskullar. Vi har också poängterat att den offentliga sektorns produktivitet måste höjas för att trycket på finansieringen av offentliga tjänster skall hållas under kontroll. Under 2006 fortsatte utlåningen att öka snabbt i Finland. Genomsnittligt är vår skuldsättning inte extrem, men dess ökningstakt och koncentrationen till en liten del av befolkningen har fått Finlands Bank att fästa uppmärksamhet vid hushållens skuldsättnings- och ränterisker. Finlands Bank har i enlighet med sin strategi varit en aktiv och konstruktiv medlem av Eurosystemet. Därför har vi arbetat för att skapa ett gemensamt eurobetalningsområde (SEPA). Målet är gemensamma spelregler för betalningsöverföringar och kortbetalningar i hela euroområdet. Välfungerande och effektiva betalningssystem är grundstenar i en marknadsekonomi. I det avseendet finns ännu stora brister i den europeiska inre marknaden. Ett annat viktigt projekt var Target2, ett alleuropeiskt system för förmedling av stora betalningar mellan centralbankerna. Under räkenskapsåret tog ECB initiativet till att också få systemet för avveckling av värdepappers- 8 Finlands Banks årsberättelse 2006
10 transaktioner införlivat med Target. Målet är en harmonisering av värdepappersmarknaderna i Europa och avsevärt lägre handelskostnader. Värdepappersmarknadens infrastruktur behöver ses över för att effektivisera den europeiska kapitalmarknaden så att den i större utsträckning kan bidra till ekonomisk tillväxt och bättre jämna ut ekonomiska störningar i de olika länderna. Undersökningarna visar att finländarna värdesätter euron mycket högt. Också förtroendet för centralbanken är högt, men den verksamhet som bedrivs här känner man inte till särskilt väl. I synnerhet Finlands Banks relation till Europeiska centralbanken är oklar. Därför utvecklar och vässar banken sin externa kommunikation som nationell monetär myndighet och medlem av Eurosystemet. Förvaltningen av bankens investeringstillgångar utvecklades i enlighet med strategin och en del av valutareserven byttes ut mot euro. Riskerna i investeringsverksamheten minskade och bankens finansiella ställning stabiliserades därigenom ytterligare. Under kommande år är målet att garantera staten en jämn vinstutdelning utan att äventyra bankens kapitaltäckning och ekonomi. Den utelöpande stocken av sedlar utgivna av Finlands Bank fortsatte att öka kraftigt. Fenomenet med en stadigt ökande sedelmängd har kunnat noteras i hela euroområdet. Till följd av ökad sedelstock och stigande räntor redovisade Finlands Bank sitt högsta räntenetto någonsin sedan euron infördes. Trots sporadiska kursförluster, som kunde täckas med upplösta avsättningar, ökade resultatet till 293 miljoner euro. Bankens interna funktioner och arbetssätt utvecklades baserat på informationsoch kommunikationsteknik. I september lades en gemensam arbetsyta upp för förberedelserna inför ECB-rådets möten. Det nya arbetssättet har spritt sig till många andra arbetsmoment och -processer. På så sätt höjs produktiviteten i banken. Renoveringen av huvudkontorsbyggnaden blev klar lagom till tvåhundraårsminnet av J.V. Snellmans födelse. Hela Helsingforspersonalen kunde därigenom inrymmas i huvudkontorsfastigheterna. Under hösten fick de sista utlokaliserade flytta tillbaka. Snellmans imponerande arbete för stabila monetära förhållanden i Finland hedrades under året med många föredrag och föreläsningar. Verksamhetsplaneringen genomfördes 2006 första gången i sin helhet i det nya ledningssystemet. Avdelningarna har därmed i planeringen allt bättre kunnat fokusera på bankens prioriterade områden och utvecklingen av dem. Samtidigt har planeringsprocessen tidsmässigt kunnat komprimeras. Strategiarbetet fortsätter under Det går framför allt ut på att bestämma fokusområdena för banken på längre sikt och beräkna resursbehoven för dem. Samtidigt specificerar vi närmare målen för vår verksamhet inom Eurosystemet. 7 mars 2007 Erkki Liikanen Finlands Banks årsberättelse
11
12 Finlands Banks strategi Finlands Banks uppgift Finlands Bank är den monetära myndigheten i Finland och medlem av Eurosystemet. Med sin verksamhet främjar banken prisstabilitet, effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och den europeiska finansiella integrationen. Detta skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Banken svarar för kontantförsörjningen i Finland och för landets valutareserv. Finlands Bank är en aktiv och konstruktiv medlem av Eurosystemet. Verksamheten vid banken är kvalitativ, öppen och kostnadseffektiv. Finlands Bank främjar effektivitet och öppenhet även inom hela Eurosystemet. Penningpolitik Tack vare sin sakkunskap är banken en eftertraktad och betrodd samarbetspartner såväl i beredningen av euroområdets penning- och finansmarknadspolitik som i den inhemska ekonomiska politiken. Denna sakkunskap bygger på centralbanksforskning på toppnivå, högklassig statistik, välfungerande internationella relationer och långsiktig kompetensutveckling. Finanstillsyn Finlands Banks stabilitetsanalys är tillförlitlig och aktuell och täcker hela det finansiella systemet. Den Effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem Kvalitetsprocesser och välfungerande samarbete Finlands Bank byggare av stabilitet Prisstabilitet Eftertraktad och betrodd samarbetspartner Sakkunnig personal och kompetent ledarskap är en integrerad del av bankens makroekonomiska analyser och beredskapsplanerna för finansiella kriser. Banken utövar stabilitetstillsynen i nära samarbete med inhemska och utländska myndigheter. Operativ verksamhet Finlands Bank sörjer för att kreditinstitut och andra marknadsaktörer i Finland har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard. Valuta- och investeringsriskerna dimensioneras efter de krav på krishanteringsberedskap och de internationella förpliktelser som en centralbank i euroområdet skall uppfylla. Bankens tillgångar ger en konkurrenskraftig avkastning i förhållande till den valda Europeisk finansiell integration Kostnadseffektivitet och stabil vinstfördelning risknivån. Riskhantering och kostnadseffektivitet ger utrymme för en stabil vinstfördelning i rimlig proportion till eget kapital. Kontantförsörjning Inom kontantförsörjningen fokuserar Finlands Bank på övervakning och utveckling av systemet och ser till att kontantförsörjningssystemet i Finland tillhandahåller näringslivet och konsumenterna lämpliga och kostnadseffektiva tjänster som en del av betalningssystemets infrastruktur. Finlands Banks årsberättelse
13 I: Servicekompetens och inflytande 1. Inom Eurosystemet bygger bankens inflytande på erkänt högklassig forskning och analys av relevans för centralbanksverksamheten. Bankens forskning och analys är inriktad på frågor som bidrar till det strategiska beslutsfattandet inom Eurosystemet och på utveckling av analysverktyg inom bankens starka områden. Prioriterade kompetens - om råden är framför allt penningpolitisk modellanalys, analys av utvecklingen av finans- och betalningssystemet och stabilitetspolitiken samt kunskap om transitionsekonomierna och den ekonomiska politik som förs i dessa länder. Forskningen anlägger ett långtidsperspektiv och fokuserar på prioriterade områden. Bankens övriga ekonomiska analys är löpande och bygger på de senaste forskningsrönen. Bilden av Finlands Bank som ett centrum för intresseväckande ekonomisk analys byggs systematiskt upp genom olika expertforum och publikationer. 2. I den inhemska ekonomiska politiken stärker banken sitt inflytande genom förmågan att kombinera makroekonomiska och finansiella perspektiv i sina ekonomiska prognoser och riskanalyser. Finlands Bank bidrar till den inhemska ekonomiska politiken med samlad makroekonomisk och finansiell expertis. Bankens makroekonomiska prognoser fokuserar på finansmarknaden och strukturförändringarna i den finska ekonomin. Den makroekonomiska riskanalysen utnyttjas effektivt i bankens finansiella analyser. 3. För de finansiella aktörerna i Finland tillhandahåller banken tjänster och sörjer för att de har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard. Metoderna för lägesanalys av finansinstitut och finansmarknad och krishanteringsberedskapen utvecklas mot bakgrunden av de krav som den finansiella integrationen ställer. Banken främjar vidare samarbetet mellan de finansiella aktörerna och bidrar till deras internationella inflytande i syfte att effektivisera den finansiella infrastrukturen, särskilt betalningssystemet. Finlands Banks krishanteringsberedskap bygger på aktuell lägesinformation om banksektorn i Finland och om kvaliteten på de belåningsbara tillgångarna i banksektorn samt på en välfungerande finansiell infrastruktur. Beredskapen höjs i samarbete mellan bankens avdelningar och Finansinspektionen. Även kontakterna med Försäkringsinspektionen stärks ytterligare. Banken bidrar aktivt till det internationella samarbetet i tillsynen av den finansiella stabiliteten och inom krishanteringen. Inom ramen för sitt ansvar för utvecklingen av finansmarknaden främjar banken vidare samverkan och samarbete mellan de finansiella aktörerna i Finland i syfte att utveckla effektiva och öppna tekniska lösningar, standarder och regelverk framför allt på det internationella planet. 4. För kontantförsörjningssystemet och dess kunder fastställer banken servicenivåmål och utvecklar ett system för funktionskontroll av kontantförsörjningen. Som myndighet med ansvar för kontantförsörjningssystemets funktionsförmåga och utveckling av dess servicekapacitet utvecklar banken ett servicekontrollsystem och främjar systemets effektivitet och servicekapacitet till förmån för slutanvändarna, dvs. konsumenterna och näringslivet. Finlands Bank behåller ansvaret för de operativa kontantförsörjningsuppgifter som tillkommer en centralbank enligt lag eller regelverk som gäller Eurosystemet. 12 Finlands Banks årsberättelse 2006
14 5. Allmänhetens förtroende för banken stärks och kunskap om dess verksamhet sprids genom effektiv och riktad information. Finlands Bank har en bred informationsverksamhet som effektivt når olika målgrupper. Banken förmedlar information om penningpolitik, finansmarknad och betalningsmedel och om Finlands Banks och Eurosystemets verksamhet inom dessa områden. Regelbundna undersökningar görs om bankens image och allmänhetens kunskaper om olika frågor inom bankens kompetensområde. II: Ekonomisk resursanvändning 6. Valutafördelningen av bankens finansiella tillgångar och bankens investeringspolicy ses över. Valutareserven anpassas efter kraven på krishanteringsberedskap och bankens internationella förpliktelser. Valutafördelningen av Finlands Banks tillgångar ses över, inklusive andelen tillgångar i euro. Valutareserven minskas dock procentuellt så att den motsvarar bankens internationella förpliktelser och krishanteringsbehoven enligt stresstester. Investeringspolicyn är inriktad på en konkurrenskraftig avkastning i förhållande till både den valda risknivån och kostnaderna för tillgångsförvaltningen. 7. Bankens balansräkningspolicy ses över. Finlands Banks vinstdisponeringspolicy ses över. Syftet är att uppnå en stabil vinstfördelning utan att äventyra bankens kapitaltäckning. 8. Kontrollerad personalminskning i linje med prioriteringar. Fokus på strategiska verksamheter i förening med effektivare arbetssätt och processer minskar personalbehovet. Det stora antalet pensioneringar under åren framöver beaktas vid personalanpassningen. 9. Reala verksamhetskostnader minskar från nuvarande nivå. Genom ökad kostnadseffektivitet och prioritering av verksamheter skall bankens reala verksamhetskostnader, med undantag för pensionskostnaderna och sedelproduktionskostnaderna, fås ned på medellång sikt. Målet är att Finlands Bank skall höra till de effektivaste centralbankerna inom EU. III: Välfungerande interna processer 10. Snabbheten och kvaliteten i de centrala processerna för bankverksamheten, ekonomarbetet och stödfunktionerna utvärderas och förbättras systematiskt. Indikatorer som mäter snabbheten och kvaliteten av de arbetsprocesser som Finlands Banks servicekompetens bygger på, såsom tillförlitlighet, felfrihet eller kundtillfredsställelse, tas fram som en del av mål- och resultatstyrningen. Centrala processer är till exempel marknadsoperationer och tillgångsförvaltning, prognosarbete, statistikproduktion och publikationsverksamhet. Finlands Banks årsberättelse
15 11. Samarbetet mellan de enheter som medverkar i den finansiella stabilitetsanalysen, både inom banken och mellan banken och Finansinspektionen, ökas för att förbättra informationsgången och undvika överlappande arbete. Flera enheter från olika avdelningar vid Finlands Bank och Finansinspektionen bidrar till den finansiella stabilitetsanalysen ur olika perspektiv. Värdekedjan för stabilitetsanalysen beskrivs och arbetsflödena omorganiseras för att höja analysens aktualitetsvärde, förbättra informationsgången och eliminera överlappningar. 12. Den informations- och kommunikationstekniska miljön behovsanpassas för en organisation som blir allt mer expertbetonad. Särskild tonvikt läggs på utvecklingen av system, tillämpningar, datakommunikationsmiljöer och mobila arbetslösningar som stöder ekonomerna och bankens övriga experter i deras arbete. Fokus för IT-utvecklingsarbetet förskjuts i denna riktning. Användarutbildning och processutveckling skall bidra till att de möjligheter som IT erbjuder för att höja produktiviteten i bankens verksamheter tas till vara. IV: Kompetensutveckling och arbetsförmåga 13. Personalens utbildningsnivå höjs genom rekryteringspolicyn och ökade mångsidiga utbildningsinsatser. Utbildningsnivån i banken höjs genom att man ökar andelen anställda med högskoleexamen och antalet forskarutbildade. Ytterligare resurser avsätts för olika former av utbildning som ger hög kompetens. Personalutbyte mellan centralbankerna inom Eurosystemet uppmuntras. 14. Forskningen inom kärnområdena för bankens inflytandemål ökas och kvaliteten på forskningen höjs. Andelen disputerade, kvalificerade forskare med ett långsiktigt forskningsengagemang ökas. Kontakterna mellan forskningsenheten och bankens viktigaste processer för den penningpolitiska beredningen stärks. Ett av forskningens syften är att ge experterna ett kompetenslyft så att forskningsbidragen håller sådan klass att de är publicerbara i internationella vetenskapliga publikationer. 15. Ledarskap och chefsarbete utvecklas. Ledarskap och chefsarbete skall vara inriktat på att förbättra personalens motivation och arbetshälsa. Såväl rekryteringen som chefsutbildningen fokuserar på förändringsledarskap. Målet är att genom väl utfört chefsarbete göra personalen medveten om bankens strategi och nya styrsystem. 14 Finlands Banks årsberättelse 2006
16 Verksamhet 2006
17
18 Monetär och ekonomisk politik ECB:s penningpolitik 2006 I euroområdet var 2006 ett år av ekonomisk återhämtning. Till det bidrog den fortsatt kraftiga globala tillväxten. Oljepriset steg hösten 2005 exceptionellt mycket och risken för inflation ökade bland annat därför. Konsumentprisinflationen i euroområdet låg huvudsakligen på 2,0 2,5 % under åren (figur 1). Den monetära tillväxten var fortfarande stark och det fanns gott om likviditet. Från och med utgången av 2005 stärktes euron i takt med att ekonomin i euroområdet återhämtade sig och räntorna steg. I enlighet med ECB:s strategi var ECB-rådets penningpolitik inriktad på att hålla inflationen under men ändå nära 2 % på medellång sikt. Genom räntehöjningar försökte ECB-rådet strama åt den expansiva penningpolitiken när den ekonomiska tillväxten tog fart och inflationen var något snabbare än prisstabiliteten förutsatte. ECB-rådet hade redan i december 2005 inlett en successiv höjning av den penningpolitiska styrräntan från den låga nivån 2 %. Under 2006 fortsatte räntehöjningarna med ¼ procentenhet i fem omgångar. Vid årets slut låg styrräntan (lägsta anbudsräntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner) på 3,5 %. Konjunkturutsikterna för euroområdet förbättrades ytterligare under vintern. I mars beräknades tillväxten ligga kvar nära den potentiella tillväxttakten och inflationen väntades överstiga målet under de närmaste åren. Under dessa omständigheter höjde ECB-rådet styrräntan till 2,5 % i början av mars (figur 2). Årlig procentuell förändring ,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Figur 1. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet Källa: Eurostat. Figur 2. Eurosystemets refinansieringsränta och 12 mån. Euribor % 1 1, Lägsta anbudsränta på huvudsakliga refinansieringstransaktioner mån. Euribor Källor: Europeiska centralbanken och Reuters. 2 Verksamhet 2006 Finlands Banks årsberättelse
19 USD/EUR Index, januari mars 1999 = 100 1, ,35 1,30 1,25 1,20 1,15 Figur 3. Eurons kurs mot dollarn och valutaindex 2 1 1, Eurons värde i US-dollar (vänster skala) 2. Snävt nominellt valutaindex för euron (höger skala) Källor: Reuters och Europeiska centralbanken Samtidigt konstaterades dock att räntenivån fortfarande var mycket låg i reala termer och att penningpolitiken var fortsatt ackommoderande. I det läget framhävdes behovet av att alltjämt noga följa hoten mot prisutvecklingen. Under våren stärktes euron framför allt mot dollarn (figur 3). I början av juni höjdes räntan med 0,25 procentenheter. ECB-rådet ansåg att det fortsättningsvis fanns uppåtrisker för inflation. I prognosen för juni ändrades tillväxtprognosen för 2006 inte i väsentlig grad men till följd av oljeprisstegringen beräknades tillväxten 2007 bli någon svagare än tidigare förutspåtts. I sitt uttalande efter sammanträdet i juli betonade ECB-rådet sin särskilda vaksamhet för att garantera att hoten mot prisstabiliteten inte realiseras. I början av augusti höjdes styrräntan till 96 3 % och den ändrades inte vid sammanträdet i slutet av månaden. ECB-experternas framtidsbedömningar som publicerades i slutet av augusti räknade med något förbättrade tillväxtutsikter i förening med accelererande inflation. De monetära institutens utlåning fortsatte att växa i en takt av drygt 10 %. ECBrådet framhävde i sitt uttalande behovet av särskild vaksamhet för att säkerställa prisstabiliteten. Räntan höjdes till 3,25 % i oktober. I sitt uttalande betonade rådet att räntenivån i euroområdet fortfarande var låg, penningmängds- och kreditökningen stark och likviditeten riklig enligt alla tillämpbara mått. Rådet konstaterade att penningpolitiken trots räntehöjningen fortsättningsvis var ackommoderande. Vid sammanträdet i november skärpte rådet ytterligare tonen i sitt uttalande genom att framhäva behovet av särskild vaksamhet. Vid sammanträdet i december 2006 höjdes styrräntan till 3,5 %. Räntenivån konstaterades vara fortsatt ackommoderande. I slutet av året bedömdes tillväxten alltjämt vara något högre än beräknat. Räntebesluten under året kunde i regel förutses på finansmarknaden utifrån ECB:s uttalanden. Vid slutet av 2006 var Euriborräntorna högre än styrräntan. Till exempel ettårsräntan låg kring 4 % (figur 4). Marknaden räknade således med att den något åtstramande penningpolitiken skulle fortsätta Trycket på valutakurserna för de länder som deltog i EMS växelkursmekanism ERM2 var fortsatt obetydligt och valutorna höll sig inom sina fluktuations- 18 Finlands Banks årsberättelse 2006 Verksamhet 2006
20 gränser utan märkbara problem. Till ERM2 hörde under hela 2006 valutorna i Danmark, Estland, Litauen, Slovenien, Cypern, Lettland, Malta och Slovakien. I juni 2006 ansåg EU-ländernas stats- och regeringschefer och finansministrar att Slovenien uppfyllde de ekonomiska kriterierna och kriterierna avseende gemenskapens regelverk för införandet av euron, och Slovenien anslöt sig som det 13 landet till euroområdet vid början av Som anslutningskurs godkändes centralkursen i ERM för tolar. I och med införandet av euron blev den slovenska centralbanken fullvärdig medlem av Eurosystemet. ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken ECB-rådet hänvisade under året upprepade gånger till euroländernas finanspolitik och behovet av strukturreformer. Då den ekonomiska tillväxten ökade 2006 förbättrades de offentliga finanserna i euroländerna överlag om än alltjämt rätt långsamt. ECB-rådet betonade att alla euroländer skall uppfylla förpliktelserna i stabilitets- och tillväxtpakten som reviderats året förut. Under högkonjunktur är det ytterst viktigt att effektivisera konsolideringen av de offentliga finanserna och undvika en konjunkturanpassad finanspolitik. Eventuella extra intäkter till följd av den oväntat höga tillväxten borde öronmärkas och användas till att snabbare minska underskott eller öka överskott. ECB-rådet framhävde i sina uttalanden vid flera tillfällen betydelsen av % 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Figur 4. Marknadsräntor i euroområdet 1, årig tysk obligationsränta mån. Euribor 3. 3 mån. Euribor Källa: Reuters. strukturreformer framför allt för att länderna flexibelt skall kunna anpassa sig till förändringarna i den globala ekonomin och lindra de ogynnsamma ekonomiska effekterna av den kommande demografiska förändringen. Under våren uttalade ECB-rådet sitt stöd för Europeiska kommissionens och Europeiska rådets initiativ att blåsa nytt liv i Lissabonstrategin. Utvecklingen av marknaden poängterades också. Det är viktigt att bidra till en välfungerande inre marknad och skapa en flexibel produkt- och arbetsmarknad. På det sättet går det att öka ekonomins anpassningsförmåga i euroområdet och förbättra dess förmåga att klara yttre störningar. Fri konkurrens på produktmarknaden uppmuntrar företag till investeringar och innovationer, vilket bidrar till att öka produktivitetstillväx Verksamhet 2006 Finlands Banks årsberättelse
Finlands Banks strategi
Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet
Läs merChefdirektörens hälsning
Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder
Läs merFinlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)
Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7
Läs merFINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005
FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer
Läs merFINLANDS BANK FINLANDS BANK
FINLANDS BANK Finlands Bank byggare av stabilitet Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik
Läs merFINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005
FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2005 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer
Läs merEkonomisk rapport Utgåva 2 / 2017
Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 9 mars 2017 fastställde ECB-rådet att det fortfarande behövs en kraftigt ackommoderande
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 34 / 2017 2018 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 13 december 2018 beslutade ECB-rådet att avsluta nettotillgångsköpen
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2015 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt n granskning av ny statistik, CB-experternas nya makroekonomiska framtidsbedömningar och
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 2 / 2018 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 juni 2018 drog ECB-rådet slutsatsen att utvecklingen mot en varaktig
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merMakrokommentar. April 2017
Makrokommentar April 2017 God stämning på finansmarknaderna De globala aktiemarknaderna utvecklades i huvudsak positivt under den gångna månaden. Goda makroekonomiska förutsättningar och fina kvartalsresultat
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 8 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 8 / 2015 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 3 december 2015 granskade CB-rådet på nytt graden
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 32 / 2017 2019 Ekonomisk och monetär utveckling Översikt Baserat på en ingående bedömning av utsikterna för ekonomi och inflation i euroområdet, även med beaktande av
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merMakrokommentar. Januari 2017
Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska
Läs merMakroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter
Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 14.10.2014 2014/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska centralbankens årsrapport för 2013 (C8-0000/2014 2014/0000(INI)) Utskottet
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merDen penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Läs merSvenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?
Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder? Stefan Ingves Riksbankschef Money Macro and Finance Research Group, London, 15 oktober 2019
Läs merMakrokommentar. November 2016
Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 2 / 2015 3,5E 7,5E
konomisk rapport 30 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 uropeiska centralbanken, 2015 Postadress Postfack 16 03 19 60066 Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer +49 69 1344 0 Webbplats http://www.ecb.europa.eu
Läs merminska den trendmässiga eller strukturella arbetslösheten är det nödvändigt med ytterligare omfattande arbetsmarknadsreformer.
LEDARE -rådet beslutade vid sitt sammanträde den 7 oktober 2004 att den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner skall vara oförändrad, 2,0 %. Räntorna på utlåningsfaciliteten
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merMakroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter
Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter
Läs merFinlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv
Olli Rehn Finlands Bank Finlands ekonomi i ett nordiskt och europeiskt perspektiv Svenska Klubben, Helsingfors 22.11.2017 Offentlig 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet Offentlig 2 USA Politisk polarisering
Läs merSwedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank
Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??
Läs merRiksbanken och dagens penningpolitik
Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson Riksbanken Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merSveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs merAvdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik
Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merF I N L A N D S B A N K S Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 07. Finlands Banks årsberättelse 2007
F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 07 Finlands Banks årsberättelse 2007 Finlands Banks årsberättelse 2007 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas
Läs merRiksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel
ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 8 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 8 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt På det penningpolitiska mötet den 8 december 2016, baserat på de regelbundna ekonomiska och
Läs merFINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE
FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2002 FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2002 1 2 FINLANDS BANK FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2002 3 FINLANDS BANK Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress
Läs merDirektiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014
Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning
Läs merYTTRE OCH INRE BALANS
DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER
MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av
Läs merPenningpolitik och Inflationsmål
Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merFINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008
FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors
Läs merInnehåll. Förord 2. Sammanfattning 3. ESRB Årsrapport Innehåll 1
Årsrapport 2015 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Innehåll 1 Förord Mario Draghi, Ordförande för Europeiska systemrisknämnden Under 2015 fortsatte Europeiska systemrisknämnden () sin noggranna bevakning
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merFINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008. Finlands Banks årsberättelse 2008
FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Banks årsberättelse 2008 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors
Läs merAffärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget
1 Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 18 mars 2015 2 AGENDA Det ekonomiska läget Lågräntemiljö Investeringar och finanspolitikens ansvar USA fortsatt
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merFINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2003
FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2003 Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer 09-1831 internationellt nummer +358
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merFinlands Banks årsberättelse 2013
F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 1 3 Finlands Banks årsberättelse 2013 Finlands Banks årsberättelse 2013 På pärmbilden: Finlands uppbyggnad av Ville Tietäväinen. Finlands Bank Grundad
Läs merMakrokommentar. December 2016
Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merMakrokommentar. Mars 2017
Makrokommentar Mars 2017 Uppgång i mars i Europa De ekonomiska nyckeltal som inkommit hittills under 2017 har i hög grad överraskat positivt och bidragit till den goda stämningen på finansmarknaderna.
Läs merEkonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11
Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1
Läs merLäget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv
Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent
Läs mer