ANSLAG Protokollet är justerat

Transkript

1 Plats och tid Inredia, Tibro, kl Deltagande Övriga deltagande Ajournering Utses att justera Beslutande Ulf Eriksson (C), ordf. Bjöm Bröne (FP) Kjell-Ame Green (S) Jonas Davidsson (S) Anders Lundgren (C) Björn Spetz (FP) Gunnel Johansson (S) Kenth Wengholm (M) Orvar Eriksson (C), inte 37 Göran Bergman (S) Janeric Dahlin (FP), 37 Sonja Lejmark, fårhundschef Eva Berglund, bitr. fårhundschef Eleonor Daag, sekreterare Kjerstin Frank, miljöinspektör, 37 KL , Kenth Wengholm Ersättare Lars Theng (S), från kl Ronny Siderud (S) Lina Dahm (S) Jan Ove Johansson, miljöinspektör, 38, 39 Lena Gustavsson, miljöinspektör, del av 41 Alexander Spak, V A-rådgivare, del av 41 Underskrifter sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Kenth Wengholm (M) Organ Förvaringsplats för protokollet ANSLAG Protokollet är justerat Miljönämnden östra skaraborg Anslaget tas ner Anslaget sätts upp Miljösamverkan östra Skaraborg, Hertig Johans torg 2, Skövde Underskrift

2 Innehållsförteckning Intemkontrollrapport januari-april Nämndriktlinje för krisledning... 4 Miljönämnden östra Skaraborgs sammanträdesdagar Handlingsplan ror miljönämndens arbete med åtgärder i områden med rödfyr... 6 Remiss om Vättemvårdsforbundets vattenvårdsplan for Vättem... 7 Remiss om utställning av detaljplan for Ekedals fårsko la, Ekedal l, Skövde koinn1un... l O Remiss från kommunstyrelsen i Falköping om motion från Miljöpartiets kommunfullmäktigegrupp om urinscparering... Il Infonnation Redovisning av delegationsbeslut

3 MN 34 Dnr Internkontrollrapport januari-april 2015 Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att fastställa internkontrollrapporten för januari-april Redogörelse för ärendet Enligt intemkontrollplanen for 2015 ska kontoret rappmtera resultat av intemkontrollen får januari till och med april till nämnden. Beslutsunderlag Miljösamverkans forslag till beslut daterat Intemkontro Il - Tertialrapport j anuari-aprll 2015 Bilaga Internkontroll Tertialrapportjanuari-april

4 MN 35 Dnr Nämndriktlinje för krisledning Beslut Miljönämnden östra Skaraborg antar en nämndriktlinje for krisledning. Redogörelse för ärendet Miljönämnden har upprättat ett forslag till nämndtiktlinje for krisledning. Syftet med riktlinjen är att den ska stödja och underlätta praktisk handling i ett tidigt skede av en kris. Den beskriver Miljösamverkans roll, ansvar och organisation vid krishantering. Nämndriktlinjen har tagits fram i samarbete med medlemskommunerna. Beslutsunderlag Miljösamverkans forslag till beslul daterat Nämndriktlinje for krisledning Bilaga Nämndriktlinje för krisledning Beslutet skickas till Medlemskommunerna Direktionen tar Miljösamverkan östra Skaraborg 4

5 MN 36 Dnr Miljönämnden östra Skaraborgs sammanträdesdagar 2015 Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att fastställa foljande sammanträdesdagar for 2015: Onsdagen den 28 oktober, Skövde, kl Onsdagen den 2 december, Skövde, kl Detta beslut ersätter miljönämndens beslut från den 4 februari 2015, l. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat Beslutet skickas till Miljönämnden Medlemskommunerna 5

6 MN 37 Dnr Handlingsplan för miljönämndens arbete med åtgärder i områden med rödfyr Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att godkänna handlingsplanen för miljönämndens arbete med åtgärder i områden med rödfyr. Jäv På grund av jäv deltar inte Orvar Eriksson (C) i beslutet. Redogörelse för ärendet Miljönämnden beslutade den 27 maj 2014, 29, att ge kontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan for arbetet med rödfyr. Beslutsunderlag Miljösamverkans forslag till beslut daterat Pm med handlingsplan för miljönämndens arbete med åtgärder i områden med rödfyr Bilaga Pm med handlingsplan för miljönämndens arbete med åtgärder i områden med rödfyr 6

7 MN 38 Dnr Remiss om Vätternvårdsförbundets vattenvårdsplan för Vättern Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att lämna följande yttrande: Allmänt Vätternvårdsförbundet har tagit fram ett mycket bra material för uppföljning och revidering av vattenvårdspi an en för Vättern. Vattenvårdsplanen kommer att utgöra en bra kunskapskälla och ett bra underlagsmaterial för miljöarbetet i stort och för vår tillsyn. Miljönämnden har inga synpunkter på de underlag och bedömningar av delmål, generationsmål och indikationer som presenteras i vattenvårdsplanen. Miljönämnden kommer under 2016 att genomfora tillsyn i alla småbåtshamnar i våra mcdlcmskommuner. Tillsynen ska ske med syfte att minimera utsläpp av miljöfarliga ämnen till luft, mark och vatten från hamnarna samt att minimera riskema vid hanteringen av kemiska produkter och avfall. Vattenvårdsplanen utgör här ett viktigt underlagsmaterial, bland annat när delmål 8 för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Vi kommer vidare att prioritera tillsynen på avloppsledningsnäten och de mindre reningsverken. Vi kommer att prioritera ökad tillsyn och åtgärder med fokus på bräddningspunkter, nödavlopp, ledningsbrott och -stopp, tillskottsvatten och recipienter för bräddvatten. Ä ven här kmmner vattenvårdsplanen att vara ett viktigt underlagsmaterial. Nämnden anser också att undersökningen av läkemedelsrester från 2006 bör följas upp (s. 48 i remisshandlingen Uppföljning av vattenvårdsplan samt revidering för 2020). Fokus bör läggas på nya kemikalier som till exempel honnonstörande ämnen och mikroplaster. Nämnden vill även belysa följande: Kråks skjutfält saknar tillstånd enligt miljöbalken. Försvarsmakten har föroreningar i Vättern från Kråks skjutfält. Detta är inte hållbart för kommande generationer. Halterna av kväve har minskat över tid, men detta är inte tillräckligt. Det finns en obalans i kvoten mellan kväve och fosfor (s. 67). Länsstyrelserna och kommunerna omkring Vättern bör ha en samsyn runt strandskyddet (s. 120). Populationen av storskarv bör kommenteras under miljökvalitetsmålet Ett tikt växt- och djurliv, delmål4 Vätterns fågelfauna (s. 132). 7

8 MILJÖNÄMN DEN MN ~ 38 forts. Små avlopp Andelen godkända små avlopp är något underskattad för Hjo och Karlsborg. På gmnd av att dataunderlaget inte är komplett i nuläget finns inte någon exakt siffra, men av cirka små avlopp som vi har uppgifter om i Hjo och Karlsborg är cirka 800 godkända. En grov uppskattning är att en dryg tredjedel av avloppsanläggningarna uppfyller kraven i de båda kommunerna. Miljönämnden har som mål att över tid ska minst 5 procent av de små avloppen i samtliga fem medlemskommuner åtgärdas per år. Det innebär att samtliga små avloppsanläggningar byts ut under en tjugoårsperiod. Under 2016 kommer vi att inventera avloppsanläggningarna i Breviksområdet i Karlsborgs kommun. Faktafel om tillsynsmyndighet På sidan 54 anges länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för Nammo Vanäsverken i Karlsborgs kommun. Miljönämnden tog över tillsynsansvaret för anläggningen i januari Förslag till beslut på sammanträdet Anders Lundgren (C) föreslår att nämndens yttrande ska kompletteras med en synpunkt om att en undersökning av läkemedelsrester från 2006 bör följas upp och ett antal punkter som nämnden vill belysa. Beslutsgång Övriga ledamöter har inget att invända mot Anders Lundgrens förslag. Redogörelse för ärendet Vätternvårdsförbundet har tagit fram ett förslag till uppföljning och revidering för 2020 av vattenvårdsplanen för Vättern. Underlag för indikationer redovisas och bedöms i förhållande till uppsatta delmål Även en bedömning av prognos för slutåret 2020 görs med hjälp av trenden för måluppfyllelscn. Syftet med remissen är att ge en bild av både miljötillstånd och nyttjande av Vättern, och vattenvårdsplanen är avsedd att utgöra underlag för en gemensam lägesbild av Vätterns tillstånd. Vätternvårdsförbundet önskar bland annat svar på följande frågor: l. Är bedömningar av delmål, generationsmål och indikationer rätt? 2. Är underlag/indikationer för respektive miljömål lämpligt/rätt? Saknas data? Finns det andra kompletterande underlag som bättre beskriver det som avses? Kom gärna med kompletteringar! 3. Kommer dokumentet vara till hjälp i ert miljöarbete för Vättern? Vätternvårdsförbundet önskar svar senast den 16 september

9 MN 38 forts. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat Remiss från Vättemvårdsförbundet Beslutet skickas till Vättemvårdsförbundet, 9

10 MN 39 Dnr Remiss om utställning av detaljplan för Ekedals förskola, Ekedal 1, Skövde kommun Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att lämna följande synpunkt: Om föroreningar påträffas inom planområdet ska detta omedelbart anmälas till miljönämndcn. Redogörelse för ärendet En remiss om en detaljplan har kommit in från Sektor Samhällsbyggnad i Skövde kommun. Syftet med planen är att möjliggöra byggandet av en forskola norr om Ekedals äldreboende på Östermalm i Skövde. Planområdet är beläget cirka 500 meter öster om Resecentrum. De synpunkter som tidigare framforts har behandlats av Sektor Samhällsbyggnad i en samrådsredogörelse upprättad O. Sektor Samhällsbyggnad önskar svar senast den 21 september Skälen för miljönämndens beslut Det finns inga potentiellt fororenade områden i EBH-stödet, länsstyrelsens databas över potentiellt eller konstaterade fororenade områden, inom planområdet Det har heller inte inom ramen för framtagandet av detaljplanen kommit fram några uppgifter om att området skulle innehålla föroreningar, trots att det kan finnas fyllnadsmassor av okänt ursprung. Om föroreningar ändå påträffas inom planområdet ska detta omedelbart anmälas till miljönämnden enligt l O kap. 11 miljöbalken. Beslutsunderlag Miljösamverkans forslag till beslut daterat Remiss från Skövde kommun, Sektor Samhällsbyggnad Beslutet skickas till Skövde kommun, Sektor Samhällsbyggnad, PLAN

11 MN 40 Dnr Remiss från kommunstyrelsen i Falköping om motion från Miljöpartiets kommunfullmäktigegrupp om urinseparering Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att lämna följande yttrande: Miljönämnden förordade i ett beslut , 45, att kretsloppsanpassning av enskilda avlopp i första hand utförs med källsortcrande system. Beslutet togs med stöd av Miljösamverkans rappmi Kretsloppsanpassning av enskilda avloppsanläggningar, Nämnden bedömer att källsorterande system med fårdel kan användas även får nya bostadsområden som Tåstorp och Prästgårdsgärde. Det bör också vara mest kostnadseffektivt att infora källsorterande avloppssystem i samband med nybyggnation. Redogörelse för ärendet Kommunstyrelsen i Falköpings kommun har remitterat en motion från Miljöpatiiets kommunfullmäktigegrupp om urinseparering till bland andra miljönämnden för yttrande. Av motionen framgår fåljande: "Vid konventionell odling tillfors kväve, fosfor och kalium via så kallat konstgödsel. Kväve och kalium har vi gott om, men fosforn bryts i gruvor kommer att ta slut innan oljan. Om vi cirkulerar den fosfor vi människor kissar ut löser vi en väldigt viktig del av det ekologiska kretsloppet. Alla vet redan att detta är nödvändigt, men den praktiska tekniken får att göra detta är inte ännu löst på en storskalig nivå. Vi tror att Falköping kan vara med och spela en nyckelroll i utvecklingen av lösningar. Vi har nu två färdiga detaljplaner för ny bebyggelse. Därmed ett gyllene läge att tänka nytt i samband med att dessa börjar byggas. Ett nytt avloppssystem är extremt dyrt att infåra i befintlig bebyggelse med i samband med nybyggnation är inte kostnaden något egentligt bekymmer. 11

12 MN 40 totis. Viföreslårfitllmäktige besluta: att vi anstränger oss får att bli en fårsökskommun får att cirkulera fosfor och kväve från humanurea att vi undersöker möjligheterna att knyta till oss resurser från Sveriges Lantbruksuniversitet för att utveckla försöksverksamhet att vi utreder möjligheterna att införa källsorterande avloppssystem i samband med bebyggelse vid på Tåstorp och Prästgårdsgärde att vi söker nära samarbete kring detta med dels sådana företag som sysslar med hantering av slam och utveckling av produkter för att sprida gödning, dels sådana företag som kan ta hand om själva näringen och energin i de källsmierade produktema." Skälen för miljönämndens beslut För att skapa ett mer hållbart samhälle måste man använda befintliga resurser och tillgångar på ett sådant sätt att de inte riskeras i framtiden. Ett steg på vägen är att effektivisera både användande och återanvändande av en produkt får att skapa ett kretslopp. Exempelvis kan en avloppslösning ge möjligheten att få tillbaka näringsämnen som fosfor och kväve från avloppet och använda dem som gödsel i ett fungerande kretslopp. Det finns många sätt att kretsloppsanpassa avlopp. A v de system som är vanliga och som nått framgång är så kallade källsorterande system vanligast. I ett sarierande avloppssystem avskiljer man någon fraktion i avloppsvattnet. Vanligen leds toalettvattnet till en sluten tank. För att öka koncentrationen av näringsämnen och minska transporter ska man i detta system använda vakuum eller extremt snålspolande toaletter. Dessa system är stabila och hållbara och bidrar till ett gott miljö- och hälsoskydd eftersom även de flesta smittoämnena finns i flödet fi ån toaletten. T de fall toalettfasen sorteras ut behöver denna fraktion hygieniseras dvs. renas från smittoämnen. Hygienisering kan göras bland annat genom våtkompostering där man via temperatur- samt ph-höjning avdödar bakterier. Den här tekniken kan även kombineras med tillsats av urea vilket är ett ph-höjande ämne. Att använda sig av den kombinerade metoden gör att avdödningen går något f01iare, samt att man inte är lika beroende av mängden torrsubstans i det material som ska komposteras. Även endast urea kan användas i kombination med lagring i exempelvis gödselbrunnar. 12

13 MN 40 forts. Ett annat exempel på ett sorterande system är de där urinen separeras från det övriga avloppsvattnet. Ä ven dessa system är stabila och bra ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt I den frånskilda urinen finns även majoriteten av näringsämnena. Osäkerheten kring urinens renhet gör att även denna måste hygieniseras innan den återfårs till marken. Återfåring kan ske på egen mark eller genom insamling får användning på större arealer. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat Remiss från Falköpings kommun, kommunstyrelsen 1 02, 2015 Miljönämndens beslut om kretsloppsanpassning av enskilda avlopp, MN 45,2013 Miljösamverkan östra Skaraborgs rapport Kretsloppsanpassning av enskilda avloppsanläggningar, Bilagor Miljönämndens beslut om kretsloppsanpassning av enskilda avlopp, MN 45,2013 Miljösamverkan östra Skaraborgs rapport Kretsloppsanpassning av enskilda avloppsanläggningar, Beslutet skickas till Falköpings kommun, kommunstyrelsen 13

14 MN 41 Information Miljöinspektör Lena Gustavsson och VA-rådgivare Alexander Spak berättar om hur Miljösamverkan arbetar med tillsyn av små avlopp och med V A-rådgivning. Förbundschefen Sonja Lejmark berättar om Miljösamverkans samarbete med Miljöförvaltningen i Borås om intemrevision av miljötillsyn och livsmedelskontroll. Biträdande förbundschefeva Berglund infunnerar om brandskumskemikalier (PF AS) i grund- och ytvatten vid flygplatsen i Karlsborg. Förbundschefen Sonja Lejmark presenterar resultatet av Insiktsenkäten för Skövde kommun Enkäten görs av Sveriges Kommuner och Landsting och har besvarats av ett urval av fdretagare som hade kontakt med kommunen under Enkäten är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning inom fem myndighetsområden: brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd. (Dnr ) Förbundschefen Sonja Lejmark infonnerar om att resultatet av nämndens livsmedelskontroller finns tillgängliga på Miljösamverkans webbplats. Förbundschefen Sonja Lejmark påminner om att Miljösamverkans förtroendevalda är välkomna att praktisera hos Miljösamverkan under oktober

15 MN 42 Redovisning av delegationsbeslut Se bifogade fö11eckningar över delegationsbeslut för kommunema Falköping, Hjo, Karlshorg, Skövde och Tibro t.o.m