Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 18 maj 2016 kl 13:00-17:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. 3. Diskussions- och informationsärenden: a) Kompetensförsörjning (bilaga). Föredragande: Carina Petersson. b) Verksamhetsuppföljning tertial 1. Föredragande: Malin Neander. c) Öppna jämförelser Föredragande: Emad Soukiyh. d) Organisationsförändring med anledning av eventuell ny skola kv. Telemarken. Föredragande: Mats Linde. e) Lägesrapport utbildningspolitiskt program 2016 och information om utbildningspolitiskt program 2017 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. f) Livslångt lärande och Att lära sig om livet. Föredragande: Clas Wolke. g) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde.

2 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 4. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 5. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 6. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).

3 Handläggare Datum Emad Soukiyh Strategi för kompetensförsörjning inom Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar Bakgrund Utifrån förväntad ökning av barn- och elevantal på förskolan och i skolan, pensionsavgångar samt införandet av lärarlegitimation ser vi ökat rekryteringsbehov av behöriga och kompetenta lärare de kommande åren. För att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen krävs att en kartläggning av nuvarande medarbetares kompetenser genomförs. Utifrån denna kartläggning samt behoven i organisationen erbjuds medarbetare nödvändig kompetensutveckling för att svara mot skärpta krav i skollag och förordningar. Vidare för att möta ett framtida ökat rekryteringsbehov på bästa sätt är det viktigt för barn- och ungdomsförvaltningen att vara fortsatt attraktiv arbetsgivare. Tydliga och riktade insatser för att attrahera nya medarbetare med efterfrågad kompetens utformas. Kartläggning En databas upprättas med samlad information kring behörighet på enhetsnivå och förvaltningsnivå. Underlaget används för att tydliggöra skillnaden mellan befintlig kompetens och nuvarande/framtida behov. Rektor/förskolechef kartlägger och rapporterar årligen hur behoven ser ut på respektive enhet, för att nå maximal behörighet. En övergripande plan för maximal behörighet i Kalmar kommun utarbetas av projektgruppen för behörighet och personalgruppen. Insatser Riktad kompetensutveckling för medarbetare inom bristämnen via förvaltningschefens strategiska medel. Tydliga karriärvägar inom barn- och ungdomsförvaltningen för att bibehålla kompetenta medarbetare samt locka nya. Utvecklingstjänster som en del av barn- och ungdomsförvaltningens karriärvägar inrättas för att bibehålla kompetenta medarbetare och locka nya. Barn- och ungdomsförvaltningen ska utarbeta en plan för att bli synligare på webben och utveckla sin marknadsföring av lediga tjänster. Fullt utbyggd mentorsorganisation för introduktionslärare. Genom utvecklingstjänsterna får vi hög kvalitet på våra mentorer, vilket främjar nyrekryteringen. Utveckla samarbetet med Linnéuniversitet kring VFU. En väg för att säkra nyrekryteringen. Bli synligare som arbetsgivare för potentiella framtida medarbetare, däribland lärarstudenter. En väg för att säkra nyrekryteringen. Utarbeta rutiner för att främja den interna rörligheten och underlätta för medarbetare som vill byta arbetsplats för att bibehålla kompetenta medarbetare. Barn- och ungdomsförvaltningen Box 951, Kalmar Tel emad.soukiyh@kalmar.se

4 Handläggare Datum Emad Soukiyh Utbildningspolitiskt program 2017 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fastställa utbildningspolitiskt program Bakgrund Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun upprättar Barnoch ungdomsnämnden utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Nämnden bryter ned visionen i ett årligt program där satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen specificeras. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden skall kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i programmet. Nämndens strategiska medel i budget för år 2017 uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen, det innebär 4.7 mkr. Som en del av besparingarna mellan på totalt 3 % av budgetomslutningen väljer nämnden att avstå satsningar på 250 tkr vilket utgör 5,3 % av strategiska medel. Kalmar kommuns utbildningspolitiska vision inleds med: Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever!! För budgetåret 2017 vill nämnden göra följande satsningar: tkr 1 Utvecklingstjänster Gemensam rättning av nationella prov Lovskola en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Fokustid Förstärkning av läslyftet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) Livslångt lärande och Att lära sig om livet 300 Summa 4450 Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx emad.soukiyh@kalmar.se

5 2 (4) Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Utifrån arbetet med den utbildningspolitiska visionen, implementeringen av Skola 2011 samt genom aktuell forskning har förvaltningen sett ett behov av att ta tillvara lärare som besitter stor kompetens samt vidareutveckla och sprida denna kompetens för att utveckla förskolorna och skolorna i Kalmar kommun till att bli bland de bästa i Sverige. Under 2012 utarbetades ett förslag på tjänst, utvecklingslärare, för lärare som ska stärka arbetet i skolorna, förskolorna och fritidshemmen. Utvecklingslärarna ska arbeta både med ämnesdidaktik och allmändidaktik för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse. Nämnden fortsätter satsningen på utvecklingstjänster. För 2017 avsätts 1500 tkr för denna insats. Gemensam rättning av nationella prov Barn- och ungdomsförvaltningen vill förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten i rättningen av de nationella proven. Detta sker numera genom att rättningen görs gemensamt. Insatsen avser samtliga nationella prov i 3:an, 6:an och 9:an och i samtliga ämnen. För 2017 vill nämnden avsätta 250 tkr för detta ändamål. Lovskola en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Kalmar kommun ska ha lovskola som erbjuder en chans för elever att komma ifatt i studierna och öka måluppfyllelsen. Lovskolan ska erbjudas elever i årskurserna 4-9 och anordnas på flera skolor i kommunen för att nå så många elever som möjligt. Barn- och ungdomsnämnden vill fortsätta satsningen och avsätter därför 300 tkr till lovskolan Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Syftet bakom detta sätt att arbeta är att skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen vilket i sin tur leder till högre måluppfyllelse. I Kalmar kommun finns sedan ett antal år ett väl inarbetat koncept som dels är mycket välbesökt och dels har goda resultat. Konceptet Ateljén är ett samarbete mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Kalmar konstmuseum. Samarbetet sker då klasser/elever som besöker Ateljén går ut på muséet och hittar inspiration i utställningen, återvänder till Ateljén för att sedan skapa, allt under ledning av BoU:s pedagoger. Då detta koncept är framgångsrikt ser vi nu en möjlighet att i projektform bredda samarbetet runt estetiska lärprocesser med Länsmuséet och Byteatern på ett liknande sätt. Allt för att ytterligare stärka elevernas möjlighet, att genom olika sätt att lära nå ännu bättre kunskapsresultat. Barn- och ungdomsnämnden vill säkerställa finansiering av projektet i tre år och satsar därför 700 tkr årligen under 2015, 2016 och Fokustid Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning

6 3 (4) och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta genom att anpassa, utveckla och förbättra undervisningen så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra fortsatt satsning på fokustid och därmed avsätter 1000 tkr till insatsen Förstärkning av läslyftet Läslyftet är en statlig kompetensutvecklingssatsning som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar och därför riktas läslyftet till samtliga lärare och inte enbart lärare i svenska och svenska som andraspråk. Upplägget i läslyftet är likt matematiklyftet. Erfarenheter från våra skolledare och lärare är positiva kring modell och metodik. Våra positiva erfarenheter tycks delas av de flesta kommuner vilket har resulterat i större intresse för läslyftet än vad staten via skolverket har avsatt medel för. Detta har inneburit att Kalmar kommun beviljades statsbidrag som täcker tio handledningsgrupper, varje grupp består av cirka tio lärare. Önskemål från skolorna i Kalmar är 18 handledningsgrupper. Barn- och ungdomsnämnden vill ge samtliga skolor som har önskat deltagande i läslyftet möjlighet till det och satsar därför 300 tkr Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) NTA är en utprovad modell för skolutveckling inom främst biologi, fysik, kemi och teknik som erbjuder lådor med olika experiment, fortbildning av pedagoger samt ett nätverk för lärare. Grunderna i NTA är ett elevaktivt arbetssätt där barn/elever ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt med frågebaserad och undersökande metodik. Kalmar kommun har goda erfarenheter från arbete med NTA i grundskolans tidigare år. Genom tidiga insatser inom naturvetenskap och teknik redan i förskolan samt i grundsärskolan, är avsikten att öka måluppfyllelsen inom de naturvetenskapliga ämnena samt teknik i Kalmar kommun. Barn- och ungdomsnämnen satsar därför 100 tkr för att utveckla NTA i förskolan. Livslångt lärande och Att lära sig om livet Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Vidare är en viktig uppgift för skolan att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Om skolan kan erbjuda en undervisning som, i ännu större utsträckning än i dag, är inriktad mot att: Eleven arbetar med autentiska och komplexa problem som överskrider ämnesgränserna.

7 4 (4) Samarbete mellan skolan och närsamhället är frekvent förekommande. Arbete i projektform genomförs och där resultatet kan nyttiggöras även utanför skolan. Arbete med uppgifter som är långa och sammanhängande utförs. Sådana uppgifter, beting, syftar till att lära eleverna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete och göra dem mer medvetna om sitt eget tänkande och lärande. så ökar sannolikheten för skolans bidrag till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap samt för att valet av program till gymnasieskolan underlättas. Med entreprenörskap avses att elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem stimuleras, och vidare, att de ges möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Värdefulla egenskaper, oavsett var en människa hamnar senare i livet. Ett väl utvecklat samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare kan i hög grad bidra till att undervisningen förändras i önskad riktning. Ett ämnesövergripande arbetssätt öppnar upp möjligheter för lärares sambedömning av de förmågor som är återkommande i kunskapskraven i kursplanerna. Barn- och ungdomsnämnden avsätter 300 tkr som stimulans för att ett ämnesövergripande arbetssätt - från åk 1 till åk 9 - blir verklighet, och som involverar ett utökat samarbete med närsamhället samt Ung Företagsamhet. Ett samarbete som ska leda till att skolarbete med autentiska problem, i projektform, genomförs och där resultatet kan nyttiggöras även utanför skolan. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef

8 Barn- och ungdomsnämnden Anmälnings- och kännedomsärenden 1. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll , 57 - Redovisning av utredning om förutsättningar för placering av särskola i kv. Telemarken, Brofästet (dnr 2016/0060). 2. Södermöre kommundelsnämnds protokoll Skrivelse till samhällsbyggnadskontoret angående placering av simhall (dnr 2016/0335). 4. Frågor från förälder med anledning av planerad flytt av Lindöskolans mellanstadium till skola på Brofästet samt ordförandens svar (dnr 2016/0346). 5. Skrivelse med synpunkter på förslag om ny skola vid Brofästet samt 1:e vice ordförandens svar (dnr 2016/0348). 6. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll , 83 - Yttrande över ansökan från Södra skolan i Kalmar AB om godkännande för utökning med förskoleklass, grundskola årskurs 1-5 och fritidshem vid den befintliga fristående grundskolan Södra skolan (dnr 2016/0174). 7. Skrivelse om mobilanvändning i klassrummet. 8. Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor. 9. Centrala samverkansgruppens protokoll Anmälan av delegationsbeslut 1 Förvaltningschefens beslut april: C 1 Anställning, D 3 Yttrande i anledning av remisser (dnr 2016/0382). 2 Administrativ chef, beslut april: A 8 Tillsyn av enskild verksamhet - Förskolan Kotten (dnr 2016/0067), Förskolan Stinsen (dnr 2016/0068), Waldorfförskolan Ekan (dnr 2016/0066). 3 Rektor Dörbyskolan, beslut februari-mars: C 3 Anställning, A 3 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran, D 12 Uthyrning av lokaler. 4 Förskolechef Förskolan Svärdsliljan, beslut mars-april: C 3 Anställning, A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2016/0338). 5 Rektor Vasaskolan, beslut februari-april: C 3 Anställning. 6 Tf rektor Rocknebyskolan, beslut april: D 12 Uthyrning av lokaler på enheten. 7 Rektor Djurängsskolan, beslut januari-mars: C 3 Anställning, D 12 Uthyrning av lokaler på enheten. 8 Förskolechef Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut april: A 3 Beslut om nedsättning av barnomsorgsavgift (dnr 2016/0366, 2014/0745, 2013/0626). 9 Förskolechef Förskolan Trollet, beslut april: A 5 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran gällande barnomsorgsavgift för person som har ekonomiskt bistånd (dnr 2014/0810, 2014/0811), A 9 Interkommunal ersättning (dnr 2013/0466), A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2015/1182, 2015/1183). 10. B 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (se anmälnings- och kännedomsärendet Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor ).

9 UTDRAG 1 (2) Kommunfullmäktige 57 Redovisning av utredning om förutsättningar för placering av särskola i kv. Telemarken, Brofästet Dnr KS 2015/1103 Handlingar Utredning den 17 februari Utdrag ur barn- och ungdomsnämndens protokoll den 17 februari 2016, 9. Kommunstyrelsens protokoll den 1 mars 2016, 43. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att tillsammans med servicenämnden och KIFAB utreda förutsättningarna för placering av särskola på Brofästet, kv. Telemarken. Barn- och ungdomsnämndens utredning har skett i en arbetsgrupp bestående av särskolans skolledning, ansvarig tjänsteman på barn- och ungdomsförvaltningen för lokalfrågor samt arkitekt från Atrio respektive Gröna rummet. SWOT-analys är genomförd med personal, elever och vårdnadshavare på särskolan. Utredningen har undersökt förutsättningarna för placering av särskola utifrån lokalernas lämplighet, tillgänglighet, utemiljö och trafiksituation. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att det finns förutsättningar för placering av särskola på Brofästet. Barm- och ungdomsnämnden har överlämnat utredningen till kommunfullmäktige. Beslut Kommunfullmäktige lägger barn- och ungdomsnämndens utredning kring förutsättningar för placering av särskola i kv. Telemarken, Brofästet, till handlingarna. Protokollsanteckning Ledamöterna från L, M och KD redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Anslaget på kommunens anslagstavla den 5 april 2016.

10 2 (2) Kommunfullmäktige UTDRAG Kommunfullmäktiges orealistiska tidplan märks på flera sätt i detta ärende. Beslutet att färdigställa utredning innan januari månads utgång togs av kommunfullmäktige den 25 januari, och vann inte laga kraft förrän den 5 februari. Utredningen är daterad 26 januari, men hänvisar i dåtidsform till SWOT-analyser som blev färdiga först 8 dagar senare, den 3 februari. En del kallar kanske detta effektivt, men vi ser det som ett symtom på en kommun där allt har bestämts i förväg och den demokratiska beredningen inte betyder något. Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Mona Jeansson Måns Linge

11 Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 23 mars 2016 kl. 17:00 Plats Tvärskogs bygdegård Omfattning Beslutande Elisabeth Gustavsson (S), ordförande Christopher Dywik (KD), vice ordförande Elisabeth Heimark (S) Roland Petersson (S) Jan-Erik Arvidsson (S) Annika Lindwall (S) Carina Sjögren (C) Jan Martinsson (V) Fredrik Lindström (M) Carl-Henrik Sölvinger (L) Lars Rosén (SD) Ersättare Johan Kesselmark (S) Karin Nilsson (C) Övriga Mats Linde Sara Andersson Micaela Lundgren Christina Erlandsson Ann Gustafsson Maj-Lis Lindberg Per Fryxell Paula Jacobsson Yvonne Håkansson Jessica Ekström Caroline Lustig Marina Liljelli-Persson Anslaget på kommunens anslagstavla den 4 april 2016.

12 Södermöre kommundelsnämnd (21) Sekreterare Linus Hellman Justeras Elisabeth Gustavsson ordförande Jan-Erik Arvidsson

13 Södermöre kommundelsnämnd (21) Beslutsärende 19 Godkännande av föredragningslistan Till Södermöre komundelsnämnd utsänd kallelse godkänns som föredragningslista, med tillägg för informationsärendet Organisation Hagby och Halltorp förskola/skola. Informationsärenden 20 Utbildning i samverkansavtalet Personalutvecklare Ann Gustafsson, tillsammans med Maj Lis Lindberg (Vision), Per Fryxell (Lärarförbundet), Paula Jacobsson (Kommunal) och Yvonne Håkansson (Lärarförbundet), genomför en utbildning i samverkansavtalet. Gruppen inleder med att förklara att utbildningen är en konsekvens av en tvist vid en annan förvaltning. Utbildningen handlar om att belysa hur ärenden ska beredas i samverkan, innan politiska beslut. Samverkansavtalets intentioner handlar om delaktighet, inflytande, tidig information, problemlösning, beredning av frågor samt om förtroende och respekt. Södermöre kommundelsnämnd tackar för informationen. 21 Tema: Södermöre för alla Från Södermöre För Alla informerar Jessica Ekström, Caroline Lustig och Marina Liljelli-Persson. De berättar att allaktivitetshuset går att boka när som helst, med lite framförhållning. Målgruppen har vidgats, med ambitionen att skapa fler generationsöverskridande och integrationsfrämjande möten. I Södermöre För Allas verksamhet ges möjlighet att utveckla en positiv livsstil och ett gott livsmönster. Verksamheten är frivillig, men inte kravlös. Respekt för allas lika värde ska genomsyra verksamheten. Verksamhetens mål handlar bland annat om nöjdhet, inflytande och jämställdhet. Verksamhet bedrivs, utöver i huvudorten Ljungbyholm, även i Påryd, Hagby, Halltorp och Tvärskog. Under 2015 hade verksamheten i Ljungbyholm 124 öppetkvällar, fördelade på 828,5 öppettimmar, med totalt besök. I genomsnitt 29 besökande ungdomar per kväll. Ytterområdena hade 24 öppetkvällar, 80 öppettimmar och totalt 196 besöka (åtta per kväll). Södermöre kommundelsnämnd tackar för informationen.

14 Södermöre kommundelsnämnd (21) Beslutsärenden 22 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2015 Dnr SKDN 2016/0030 Handlingar SAM 2015 Södermöre kommundelsnämnd Bakgrund En årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Överläggning Personalutvecklare Ann Gustafsson redogör för den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i Södermöre. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att lägga rapporten till handlingarna.

15 Södermöre kommundelsnämnd (21) 23 Årlig uppföljning av omsorgspolitisk färdriktning 2015 Dnr SKDN 2016/0031 Handlingar Omsorgspolitiskt färdriktning i Södermöre kommundel Bakgrund En årlig uppföljning av den omsorgspolitiska färdriktning för , som Södermöre kommundelsnämnd beslutade om i januari Uppföljning Södermöre har till uppdrag att tillhandahålla en god vård- och omsorg utifrån gällande lagstiftning, Kalmar kommuns styrande fullmäktigemål och färdriktning för äldreomsorgen i Södermöre kommundel. Enligt intentionen i det Omsorgspolitiska programmet ska kommundelsnämnden få en årlig uppföljning. Nöjdhet, sammantaget Skdn Kalmar Riket SÄBO 83% 84% 87% 79% 82% Hemtjänst 84% 100% 95% 90% 89% Inflytande Skdn Kalmar Riket SÄBO 84% 61% 73% 55% 60% Hemtjänst 56% 62% 62% 58% 61% Personalen tar hänsyn till framförda åsikter om hur hjälpen ska utföras (andel ja) Skdn Kalmar Riket SÄBO 88% 82% 74% 74% 79% Hemtjänst 88% 91% 89% 86% 87% Vet var man vänder sig för att framföra synpunkter (andel ja) Skdn Kalmar Riket SÄBO 49% 31% 39% 37% 45% Hemtjänst 58% 63% 60% 61% 62%

16 Södermöre kommundelsnämnd (21) Andelen som upplever trygghet Skdn Kalmar Riket SÄBO 97% 91% 89% 87% 89% Andelen som är nöjda med aktiviteter Skdn Kalmar Riket SÄBO 70% 56% 53% 44% 63% Andelen som är nöjda med frekvensen av att få komma ut Skdn Kalmar Riket SÄBO 82% 67% 53% 49% 58% Andelen som anser att personalen bemöter dem på ett bra sätt Skdn Kalmar Riket SÄBO 94% 92% 95% 95% 94% Hemtjänst 96% 100% 98% 97% 97% Aktiviteter: en trolig förklaring till den låga siffran är att våra träffpunktsledare startade i maj-15. Siffrorna i denna undersökning baseras på en mätning gjord cirka sex månader tidigare. Könsuppdelad statistik, september-december: Påryd: 631 kvinnliga besökare, 402 manliga. Hagby: 645 kvinnliga besökare, 331 manliga. Ljungbyholm (invigd mitten nov): ca 100 besökare, fördelning 60/40 med övervikt kvinnor. Gällande kostnad per brukare så arbetas det med en sammanställning, i samarbete med Ensolution. Sammanställningen beräknas vara klar i april Överläggning Enhetschef Micaela Lundgren redogör för den årliga uppföljningen av den omsorgspolitiska färdriktningen. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Protokollsanteckning Ledamöterna för Alliansen i Södermöre (KD), (M) och (L) lämnar följande protokollsanteckning:

17 Södermöre kommundelsnämnd (21) Alliansen i Södermöre glädjer sig över att nöjdheten som helhet tycks öka inom Södermöres äldreomsorg, liksom att Södermöres siffror generellt ser bättre ut än Kalmar kommuns som helhet. Men det finns områden där utvecklingen inte är lika upplyftande. När det gäller de boende på kommundelens särskilda boenden, så ser vi en oroväckande nedåtgående trend gällande de som är nöjda med sitt inflytande, andelen som är nöjda med aktiviteter och andelen som är nöjda med frekvensen av att få komma ut. Men särskilt anmärkningsvärt är den låga nivån av brukare som vet vem de ska vända sig till för att framföra sin synpunkter. Till vissa av de här områdena finns det säkerligen förklaringar och enkelt genomförda åtgärder för att vända trenden. Men det är svårt att med trovärdighet hävda att majoritetens generella besparingar, enligt osthyvelprincipen, inte är bidragande. Att de inte har lett till en ökad sårbarhet inom omsorgen vid t.ex. sjukdom, och i utsträckningen, en såväl försämrad omsorg av våra äldre som en sämre arbetsmiljö för våra anställda.

18 Södermöre kommundelsnämnd (21) 24 Ekonomiskt utfall för äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården i Södermöre Dnr SKDN 2016/0026 Bakgrund Södermöre kommundelsnämnd beslutade den 17 februari att ge omsorgsförvaltningen i Kalmar fullt mandat och ansvar för verksamhetsområdena äldreomsorg och den kommunala hälso- och sjukvården inom kommundelsnämndens geografika ansvarsområde till och med 1 mars Det beslutades också att det ekonomiska utfallet ska redovisas vid varje nämndsmöte under den period som omsorgsförvaltningen i Kalmar ansvarar för nämnda verksamheter. Utfall januari-februari 2016 Personalkostnaderna i omsorgsverksamheten för januari och februari hamnade totalt på 17,9 % av årsbudgeten (riktpunkt 16,1 %). Inför budget 2016 drogs tilldelningen ner i storleksordningen 0,1 tjänst per boendeplats. Endast en av tre enheter har lyckats hålla sig inom dessa nya ramar. Hemtjänsttimmarna minskade totalt sett något i februari, men ligger fortfarande på en hög nivå. Hanteringen av hemtjänsten ses nu över i hela Södermöre i syfte att använda resurserna på ett mer effektivt sätt. Hemtjänsttimmar Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December TOTALT Centralt Eftersom antalet beviljade hemtjänsttimmar ligger över budget räcker ej den centrala posten för hemtjänstverksamheten för perioden januari-februari. Förbrukningen på övriga kostnadskonton ligger på en lägre nivå än budget. Detta, tillsammans med att intäkterna från omsorgsavgifter har ökat, gör att de centrala omsorgskontona håller budget totalt.

19 Södermöre kommundelsnämnd (21) Team Ljungbyholm Enhetschefstjänsten för Ljungbyhemmet var i januari och februari fortfarande vakant och därmed visar administrationens lönekostnader ett positivt resultat. Efter en stark uppgång av hemtjänsttimmar under 2015 har nu timmarna gått ner något för enheten. Personalkostnaderna har trots detta inte sjunkit, vilket innebär att hemtjänstverksamheten inte går ihop ekonomiskt. Eftersom det ofta är lättare att få ihop verksamheten med stora ärenden istället för många små, kan ett tapp av stora ärenden förklara del av underskottet. Personalkostnaderna för SÄBO låg på en hög nivå i januari, men har sjunkit i februari efter ny schemaplanering, dock ej till budgeterad nivå. Totalt redovisar enheten -223 tkr gentemot budget för januari och februari. 17,4 % av budgeterade personalkostnader är förbrukade (riktpunkt 16,1 %). Team Hagby Övertidskostnader för schemaplanerare gör att administrationens lönekostnader hamnar över budget. Kostnaderna för hemtjänstverksamheten ökade mot slutet av 2015 och ligger fortfarande på en hög nivå, över budget. Tilldelningen av timmar tar inte med restid, vilket kan förklara del av underskottet. En annan anledning är att verksamheten har varit svårplanerad med luckor i ärendena på exempelvis eftermiddagarna. Särskilt boende, som under lång tid har gått med stort minus, ligger nu på budgetnivå både januari och februari efter en stor neddragning av schemalagda timmar. Totalt redovisar enheten -127 tkr gentemot budget för januari och februari. 17,0 % av budgeterade personalkostnader är förbrukade (riktpunkt 16,1 %). Team Påryd Övertidskostnader för schemaplanerare gör att administrationens kostnader hamnar något över budget. En ökning av antalet beviljade timmar gör att Påryd nu är Södermöres största hemstjänstenhet. Enheten redovisar ett stabilt plusresultat för denna verksamhet. Verksamheten inom SÄBO redovisade ett stort negativt resultat 2015 och har fortfarande personalkostnader långt över budget. Arbetet med att få ner timlönerna har fortsatt. De ligger på en hög nivå, men nu på lägsta nivån sen Nattverksamheten har fått utökade kostnader sen årsskiftet på grund av ett ärende som under 2015 låg på nattpatrullen. Totalt redovisar enheten -447 tkr gentemot budget för januari och februari. 18,8 % av budgeterade personalkostnader är förbrukade (riktpunkt 16,1 %). HSL HSL-organisationen har utökats med en tjänst sedan årsskiftet, finansierad av statsbidrag för utökad bemanning och budgeten ligger därmed på 8,0 sjukskötersketjänster. Att tillsätta dessa tjänster har dock varit svårt och bemanningen har i flera fall istället lösts via övertid.

20 Södermöre kommundelsnämnd (21) Lönekostnaderna för januari låg i balans med budget, men i februari ökade kostnaderna för verksamheten stort. Viss del kan förklaras med att två tidigare timanställda nu har blivit månadsanställda; timlönerna släpar en månad och därmed redovisas dubbla löner i övergångsmånaden. Totalt redovisar enheten -74 tkr gentemot budget för januari och februari. Överläggning Ekonom Sara Andersson redogör för det ekonomiska utfallet för äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården i Södermöre, och beskriver bland annat att en ny enhetschef i Team Ljungbyholm förhopningsvis kommer att bidra till större kontroll och kontinuitet. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att lägga rapporten till handlingarna.

21 Södermöre kommundelsnämnd (21) 25 Teckna personbiträdesavtal för användande av Googles molntjänst Apps for Education (GAFE) Dnr SKDN 2016/0013 Handlingar Uppgifter till förteckning enligt 39 personuppgiftslagen Bakgrund Google Apps for Education (GAFE) kommer att användas i skola och förskola inom Södermöre kommundelsförvaltning och Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun. Tillgång till verktygsprogram för olika behov i skolarbetet, exempelvis: o Google e-post för kommunikation och information. o Google Drive för att spara, dela och samarbeta kring dokument och filer samt tillgång till olika kontors- och verktygsprogram. o Google Classroom som pedagogisk samarbetsyta mellan lärare och elev, och mellan elever. o Google Kalender för planering, struktur och information. Lagring av dokument och filer med möjlighet till samarbete och delning mellan elever, pedagoger och övrig personal. Delning och samarbete kring pedagogiskt material och arbetsmaterial. Informationsspridning av allmän karaktär mellan elever, pedagoger och övrig personal. Elever och personal kommer att få tillgång till ett personligt e-postkonto via GAFE. Personal har även ett e-postkonto i kommunens ordinarie e- postsystem, vilket är det officiella e-postkontot och ska användas för extern kommunikation. GAFE kommer att försörjas med konton från det skoladministrativa systemet ProCapita. För dokumentation av Individuella utvecklingsplaner (IUP) används lärplattformen edwise. Personuppgifter avseende elever och personal kommer att hanteras av Google. I systemets grundutförande kommer det att finnas uppgifter om namn, e- postadress, skoltillhörighet, årskurs och klass. Enligt 13 PuL finns ett generellt förbud att registrera känsliga uppgifter av typen; ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa, eller sexualliv. Inga känsliga uppgifter ska lagras i Google Apps, vilket ska informeras muntligt och skriftligt.

22 Södermöre kommundelsnämnd (21) Risk- och sårbarhetsanalys enligt SKL:s rekommendationer är genomförd och finns dokumenterad. Införandet kommer att följas av betydande utbildningsinsatser. Södermöre kommundelsnämnd är enligt personuppgiftslagen personuppgiftsansvarig. Den personuppgiftsansvarige har i denna roll ansvar för att personuppgiftslagen följs och att de registrerade har ett gott skydd för sin personliga integritet. Nämnden har alltså utifrån sin roll som personuppgiftsansvarig att besluta om nämnda personuppgiftsbehandling. Överläggning Utvecklingsledare Linus Hellman redogör för bakgrunden för ärendet. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att tillstyrka införandet av personuppgiftsbehandling baserat på användning av Google Apps, och att behandlingen förtecknas enligt bilaga Uppgifter till förteckning enligt 39 personuppgiftslagen.

23 Södermöre kommundelsnämnd (21) 26 Remiss - Drogpolitiskt program Dnr SKDN 2016/0029 Handlingar Drogpolitiskt program Bakgrund inkom till Södermöre kommundelsnämnd en remiss från socialnämnden, i vilken nämnden gavs möjlighet att yttra sig. Möjligheten att lämna remissvar är ovanligt kort, senast ska Södermöre kommundelsnämnd ha hunnit behandla ärendet. Synpunkter Sakfel sid 9: DAGIS står angivet i spindelnätet det borde istället stå FÖRSKOLA. Sid 10: För att t.ex. Södermöre kommundelsnämnd ska kunna arbeta med stipulerade delmål krävs ett samarbete över nämndsgränserna. Alkoholkonsumtion, som exempel, sker i princip uteslutande utanför skoltid, och de insatser som sker under skoltid kan enbart omfatta informationsinsatser. Det är ytterst vanskligt att dra några slutsatser om måluppfyllelse utifrån dessa informationsinsatser enskilt. Naturligtvis arbetar andra nämnder med frågan utifrån sin horisont, och hur ska någon nämnd kunna veta om eventuellt uppnådda mål baseras på sina eller andras insatser? Uppdraget borde istället vara att representanterna (från varje nämnd) i Kalmar mot drogers samordnande grupp tillsammans arbetar fram gemensamma riktlinjer om vilka insatser respektive nämnd ska fokusera på utifrån respektive delmål. Sedan borde analys av måluppfyllelse ske inom ramen för Kalmar mot drogers samordnade grupp, vilket i sin tur bör föredras som information för respektive nämnd. Sammanfattning synpunkter 1. Södermöre kommundelsnämnd föreslår en förändring av begreppet dagis till förskola. 2. Södermöre kommundelsnämnd föreslår att arbetet för att uppnå delmålen överförs från nämndsnivå till ett gemensamt arbete inom ramen för Kalmar mot drogers samordnande grupp. 3. Södermöre kommundelsnämnd anser att insatserna som beslutas ska finansieras inom ramen för Kalmar mot drogers samordnande grupp. 4. Södermöre kommundelsnämnd önskar ett förtydligande angående om i vilken utsträckning delmålen som ska uppnås anges i procent eller procentenheter.

24 Södermöre kommundelsnämnd (21) Södermöre kommundelsnämnd ställer sig skeptisk till valet av bilder eftersom ett flertal individer går att identifiera. Vidare är samtliga bilder på vuxna människor medan ett stort antal av delmålen handlar om barn och ungdomar. Slutligen anser Södermöre kommundelsnämnd att bilderna framställer eventuell alkoholkonsumtion i ett positivt sken istället för att kunna ses i drogpreventionssammanhang. Överläggning Utvecklingsledare Linus Hellman redogör för förslaget till svar på remissen, och förklarar bland annat att Södermöre kommundelsförvaltning och barnoch ungdomsförvaltningen har haft en tät dialog kring förslaget. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att överlämna synpunkterna på förslag till Drogpolitiskt program till socialnämnden.

25 Södermöre kommundelsnämnd (21) 27 Remiss - Fråga patienten - nya perspektiv i klagomål och tillsyn Dnr SKDN 2016/0032 Handlingar Fråga patienten - Nya perspektiv i klagomål och tillsyn - Slutbetänkande av Klagomålsutredningen Bakgrund Omsorgsnämnden har fått i uppdrag att lämna yttrande till kommunstyrelsen efter samråd med socialförvaltningen och Södermöre kommundelsnämnd. Klagomålsutredningens uppdrag var att ge förslag på hur hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården kan bli mer ändamålsenlig och i större utsträckning utgå från patienternas behov. Regeringen beslutade 12 juni 2014 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården och föreslå hur hanteringen kan bli enklare, mer ändamålsenlig och effektivare. Omsorgsnämnden lämnade i april ett yttrande (ON 2015/ 0037) avseende socialdepartementets delbetänkande av klagomålsutredningen (SOU 2015:14). I slutbetänkandet redogör utredningen inledningsvis för de författningsförslag som läggs fram avseende förslag till en ny lag om stöd vid klagomål mot hälsooch sjukvården som föreslås ersätta nuvarande lag om patientnämndsverksamhet (1998:1656) samt ändringar i patientsäkerhetslagen, patientlagen, lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen, smittskyddslagen, lagen om gemensam nämnd inom vårdområdet, ändringar i lagen om rättspsykiatrisk vård och lagen om psykiatrisk tvångsvård. Författningsförslagen i slutbetänkandet föreslås träda i kraft den 1 juli Sammanfattning Södermöre kommundelsnämnd instämmer i de vinster utredningen lyfter fram för patienten såsom att få snabbare svar, svaren från vårdgivaren till patienten blir tydligare och ger förklaringar till vad som hänt, det blir lättare för patienten att förstå vart man ska vända sig med klagomål, tillsynen blir mer patientorienterad, patienternas synpunkter, erfarenheter och klagomål används i utvecklingen av hälso- och sjukvården och IVO kan ge tydligare ställningstaganden huruvida en vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal har handlat felaktigt eller inte. Kommunen som vårdgivare ska vara den första instans patienten föreslås vända sig till. Det är vårdgivaren som kan förklara vad som hänt och som har en möjlighet att vidta åtgärder som gör att patienterna får sina behov tillgodosedda, exempelvis genom uppföljande hembesök eller nya kontaktvägar. Vårdgivaren kan också bättre än någon annan beskriva vad som görs för att en negativ händelse inte ska inträffa igen samt vid behov ge patienten en ursäkt. Eftersom patienten är i beroendeställning gentemot

26 Södermöre kommundelsnämnd (21) vårdgivaren, måste ett fungerande klagomålssystem även innehålla en instans vars uppgift är att stödja patienten och verka för att vårdgivaren verkligen ger svar inom rimlig tid och ger förklaringar till det som inträffat. Patientnämnden föreslås få denna funktion, vilket Södermöre kommundelsnämnd tycker är bra. I slutbetänkandet föreslås att vissa resurser omfördelas från IVO till patientnämnderna, vilket bör vara nödvändigt. Samverkan mellan den kommunala vården och patientnämnderna behöver utvecklas ytterligare i samband med att ansvarsgränserna förändras. Södermöre kommundelsnämnd instämmer också i slutbetänkandets förslag att ge patientnämnderna i uppgift att årligen analysera och sammanställa inkomna klagomål och synpunkter, då riskområden och hinder för en säker och patientcentrerad vård i alltför liten grad idag tas tillvara vid utvecklingen av vård och omsorg. IVO:s roll i klagomålssystemet förändras och förtydligas till en mer begränsad utredningsskyldighet i och med att en del av nuvarande ansvar flyttas över till vårdgivaren och patientnämnden. Det är endast klagomål av en viss allvarlighetsgrad som föreslås ligga kvar på IVO, samt med fokus på en mer patientcentrerad tillsyn som förutsätter att patienternas erfarenheter, kunskap och iakttagelser bör få större plats än idag. Den nya lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården samt de författningsändringar som anges föreslås träda i kraft 1 juli Överläggning Verksamhetschef Christina Erlandsson redogör för förslaget till svar på remissen, och beskriver bland annat att det här dokumentet har en viss koppling till patientmaktutredningen. Beslut Södermöre kommundelsnämnd föreslår att kommunfullmäktige godkänner yttrande avseende socialdepartementets slutbetänkande Fråga patienten Nya perspektiv i klagomål och tillsyn SOU 2015:102.

27 Södermöre kommundelsnämnd (21) Informationsärenden 28 Information om omfattningen av valfrihet i hemtjänsten (LOV) Utvecklingsledare Linus Hellman informerar om att det idag saknas brukare inom LOV i Södermöre, men att det tidigare har funnits ett par brukare inom verksamheten.

28 Södermöre kommundelsnämnd (21) 29 Riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass, grundskola och särskola Dnr SKDN 2016/0028 Handlingar Riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass, grundskola och särskola Skolskjutsmanual för handläggare Kalmar kommun Körschema skolskjutshandläggning Bakgrund Gällande skolskjutslinjer reviderades senast Sedan dessa har arbete pågått för att utveckla stödet till rektor i en mängd olika skolskjutsfrågor. En av de stora frågorna har varit på vilket sätt stödet till rektorer i bedömning av trafikförhållanden längs skolväg skulle kunna se ut. I Skolskjutsförordningen :340, står det att: nämnden bestämmer (i vårt fall rektor på delegation) efter att ha inhämtat synpunkter från den kommunala nämnd som ansvarar för trafikfrågor, polismyndighet, och väghållare för varje skolskjuts. Detta är ett komplext system där rektor har haft svårt att få fram saklig information för sitt beslutsfattande. I samarbete med samhällsbyggnadskontoret som ansvarar för trafikfrågor i Kalmar kommun har ett mallverktyg tagits fram utifrån trafikverkets kriterier vid bedömning av cykelstråk. Detta mallverktyg finns nu i dokumentet riktlinjer för skolskjuts. Ett förtydligande kring rektors ansvar att utreda har gjorts i dokumentet Kvalitetssäkring av skolskjuts. I förslag till nya skolskjutsriktlinjer finns en förtydligan kring funktionsnedsättning eller andra undantag, då dessa kan vara av tillfällig eller bestående art, samt att de ska styrkas med läkarintyg. Det förtydligas även när Kalmar kommuns olycksfallsförsäkring alternativt vårdnadshavares försäkring kan vara aktuell. Den tredje större förändringen gäller transport till korttidsboende. Transport till korttidsboende är inte att betrakta som skolskjuts enligt skollagen, då det inte handlar om transport mellan elevs folkbokföringsadress och skola. I samarbete med KLT erbjuder Kalmar kommun kostnadsfri transport för elever som har beslut enligt LSS som inte räknas som skolskjuts. Förutsättningar finns beskrivna i skolskjutsriktlinjerna och kommer att utvärderas under våren Överläggning Utvecklingsledare Linus Hellman beskriver bakgrunden till de nya riktlinjerna, och förutsättningarna för dessa. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

29 Södermöre kommundelsnämnd (21) 30 Vad tycker de äldre om omsorgen 2015 Enhetschef Micaela Lundgren informerar om Södermöres utfall i Socialstyrelsens undersökning, "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015". Svarsfrekvensen var %. Den fråga där de svarande i Södermöre svarat mest positivt (95 %) var den om bemötandet från personalen. Den fråga som hade lägst andel (28 %) positiva svar i Södermöre, var den om besvär av ensamhet. Sammantaget svarar 87 % av de svarande i Södermöre att de är nöjda med sitt äldreboende. Undersökningens utfall sticker ut positivt för Södermöre i frågan om ifall de svarande fick plats på det äldreboende de ville bo på. Där svarar 94 % av de svarande i Södermöre ja, vilket också är en påtagligt högre siffra än i såväl riket som i Kalmar län och i Kalmar kommun. Negativt sticker utomhusmiljön i Södermöre ut. Av de svarande anser 56 % i Södermöre att det är trivsamt utomhus runt boendet. Utöver att siffran är låg, så är den även sämre än siffrorna för riket, länet och kommunen. Möjligheterna att påverka vilka tider man får hjälp upplevs bättre i Södermöre (73 %) än i riket (60 %), länet (61 %) och kommunen (55 %). 31 Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten Förvaltningschef Mats Linde informerar om skriften Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten 2016, och förklarar bland annat att alla skolor inte har gjort undersökningen inom den tid den ska genomföras, och därför inte syns i skriften. 32 Kalla Fakta Förvaltningschef Mats Linde informerar om skriften Kalla fakta Skriften är en årsredovisning för skol- och förskoledelen i kommunen, uttryckt i diagramform, nedbruten på enhetsnivå.

30 Södermöre kommundelsnämnd (21) 33 Organisation Hagby och Halltorp förskola/skola Förvaltningschef Mats Linde informerar om att Halltorpsskolans rektor, Åse Porsefjord, har fått annat jobb. Som en följd av detta övervägs en förändrad enhetsindelning, vilket i så fall är ett nämndsbeslut. Tanken är att göra enhetsindelningen Halltorp Hagby skola, och Halltorp Hagby förskola. 34 Lägesrapport kommundelsutveckling 35 Sofie Nyström slutar som landsbygdsutvecklare. Skriften Upplev Södermöre är färdig för korrekturläsning. Samarbete mellan biblioteket i Påryd och ICA: Något var fel på ritningen från den förra fastighetsägaren, så ett nytt möte är inbokat. Medborgardialog 36 Det har hållits ett informationsmöte i Påryd efter stormen Gorm. Medverkade gjorde bland annat Eon, Telenor och Kraftringen. Ett 80-tal personer kom på mötet. Förvaltningskontoret informerar 37 Nästa pensionärsråd är inställt. Omsorgsförvaltningens förvaltningschef har försett ordförande Elisabeth Gustavsson med information rörande omsorgsverksamheten. Informationen distribueras till nämndens ledamöter. Rapporter från olika demokratiska mötesformer Inga rapporter från demokratiska mötesformer. 38 Kontaktmannaskap Inget kontaktmannaskap att rapportera. 39 Kommande aktiviteter Inga kommande aktiviteter att rapportera.

31 Södermöre kommundelsnämnd (21) 40 Delegationsbeslut Dnr SKDN 2016/0018 Bakgrund 1. Södermöreskolans rektors beslut om anställning av, visstid, två stycken lärare. 2. Förvaltningschef Mats Lindes beslut om rutinmässiga ombudgeteringar för städkostnader för Södermöreskolan, Ljungbyholmsskolan och Ljungbyholms förskola, samt ombudgetering av hyres- och städkostnader för Södermöreskolan och Ljungbyholmsskolan. Beslut Södermöre kommundelsnämnd har tagit del av redovisningen av delegationsbesluten. 41 Anmälnings- och kännedomsärenden Dnr SKDN 2016/0019 Bakgrund 1. Anmälan till huvudman om diskriminering eller kränkande behandling i grundskola, förskola, förskoleklass och fritidshem. 2. Anmälan till huvudman om diskriminering eller kränkande behandling i grundskola, förskola, förskoleklass och fritidshem - avslutat. 3. Klagomål på städning och dammning. 4. Minnesanteckningar från ledningsgrupp Skola, förskola, fritidshem, kultur & fritid. 5. Tillgång till platser demens. 6. Åsiktsplattform från aktionsgruppen Vindkraftens konsekvenser i Mortorp. 7. Anmälan till huvudman om diskriminering eller kränkande behandling i grundskola, förskola, förskoleklass och fritidshem. 8. Anmälan till huvudman om diskriminering eller kränkande behandling i grundskola, förskola, förskoleklass och fritidshem. 9. Anmälan till huvudman om diskriminering eller kränkande behandling i grundskola, förskola, förskoleklass och fritidshem. Beslut Informationen om anmälnings- och kännedomsärenden noteras i protokollet.

32 Handläggare Datum Torbjörn Hansson Samhällsbyggnadskontoret Niklas Rehn Placering av simhall - Tallhagen Under förutsättning att beslut tas om en ny skola på Brofästet ser Barn- och ungdomsförvaltningen Tallhagen som bästa alternativet för en ny simhall. Skolan föreslås starta höstterminen Stor högstadieskola med ca 500 elever (kommunens största) och mellanstadie med ca 140 elever. Särskola ca 60 elever. Simhallen kan vara ett bra komplement i skolans idrottsundervisning. Kan bidra till skolans profil för hela kommunen. Blir möjligt om simhallen ligger nära dvs. utan transportsträckor. Tidsaspekten är mycket viktig så att inte transporten till och från inkräktar på annan undervisning. Tillsammans med redan befintlig och planerad idrottsverksamhet (fotboll och racketsport) bildar simhallen ett idrottscenter. Stimulerar barn och unga till idrottsaktiviteter även utanför skoltid. Elever som aktivt simmar har nära till skolan för träningspass före och efter skoltid. Barn i särskola skulle ges tillgång till bassängträning. Detta kan vara mycket viktigt för elevens motoriska utveckling. Modernt byggda särskolor har ofta tillgång till bad. Infrastruktur kring idrottsområdet. Skola på Brofästet kommer att kräva nya tillfarter och parkeringar för idrottsverksamheten. En simhall skulle kunna lösa detta. En simhall skulle göra området mer levande även på icke skoltid. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx torbjorn.hansson@kalmar.se

33 Iréne Jonsson Ämne: AppServerName: VB: Flytt av mellanstadiet till brofästet S356 Från: Lasse Johansson Skickat: den 14 april :14 Till: Ämne: SV: Flytt av mellanstadiet till brofästet Hej, tack för ditt brev. Jag förstår att det kan kännas oroligt vid förändringar. Vi utgår alltid från barnens bästa även om grundorsaken till just dessa förändringar handlar om att vi växer som stad och behovet att nya lokaler är överhängande. Lindöskolan kommer att bli full inom kort så något måste göras. Vi har utgått från närhetsprincipen och att de minsta barnen inte ska behöva flytta alls. Att mellanstadiet flyttar inom området och några hundra meter känner vi är ok. Att ha ett mellanstadium i nära kontakt med ett högstadium är normalt och vi har många skolor där både låg och mellanstadium är integrerade med ett högstadium: Ljungbyholmsskolan Södermöreskolan, Kalmarsundsskolan, Funkaboskolan, Vasaskolan, Falkenbergsskolan, Lindsdalsskolan och Dörbyskolan Barkestorpsskolan. Detta fungerar mycket bra och ger en bra bild för rektorer och lärare att följa eleven hela vägen genom grundskolan med alla de fördelar som det ger. Lära känna eleven och tydliga överlämningar. Det ger även förutsättningar att förstärka lärarnas roll genom större utbyte inom och mellan ämnen, bättre tjänstfördelning så att lärarens specialkunskaper kommer fram och en starkare kompetensförsörjning. Allt detta kommer barnet till gagn. Vi ser även fördelen med att barnet har en mer samlad skolgång hela vägen genom grundskolan via Lindöskolan till Brofästet istället för att exempelvis flytta till en ny skola i mellanstadiet och sedan flytta igen till högstadiet eftersom vi inte får plats på Lindöskolan. Varför det kanske inte står så mycket om detta i rapporten kan vara att erfarenheten av att ha allt från F 9 skola på samma ställe inte ses som ett problem utan en fördel, alltså något positivt. Jag vill även säga att det inte ska ses som negativt att fatta beslut på bara ekonomiska skäl. Genom att inte lägga miljoner på hyra av lokaler kan vi istället lägga dem på resurser direkt till barnen. Lärare, utbildningsmaterial, kompetensutveckling allt för att ge barnen den bästa skolgången. I detta fallet är det i storleksordningen ca 40 lärartjänster och det är absolut i barnens intresse. Hoppas svaret har stillat din oro något. Mvh Lasse Från: Skickat: den 13 april :38 Till: Lasse Johansson Ämne: Flytt av mellanstadiet till brofästet Hej Lasse Mitt namn är, jag har en 5-årig son på Barnens gård och som därför är direkt berörd av Lindöskolans planerade flytt av mellanstadium till Brofästet. Jag, och många föräldrar med mig, hyser oro över att flytta 10-åringar till en högstadieskola. I lördagens Barometer läste jag att du endast ser fördelar med flytten (jag förutsätter att du företrädesvis ser det positiva ur barnens perspektiv och inte bara ekonomiskt). Jag skulle därför vara mycket tacksam om du kan stilla min och övriga berörda föräldrars oro, genom att redogöra för de positiva argumenten som finns för flytten av 10-åringar till en högstadieskola? Jag kan tillägga att jag läst rapporten ni lutar er mot, men hittar inga argument för vad barnen skulle tjäna på detta jämfört med att vara kvar på Lindöskolan t.o.m årkurs 6. Vänliga hälsningar Gustav Arbrandt 1

34 SynpunkterpåförslagomnyskolavidBrofästetiKalmar. DetföreliggerettförslagiKalmarkommunomattstartaennyskolailokalerpåBrofästetiKalmar. Dennaskolaskullebl.a.innefattaetthögstadiummedsjuparallellklasserochhaett upptagningsområdepå1milfrånnorrtillsöderenligtmediauppgifter.undertecknadharvid upprepadetillfällenförsöktfåtagihandlingarfrånkommunenmedinformationomförslaget inklusiveuppdragsbeskrivningenmenfåttinformationomattsådaninteännufinnsvilketkänns märkligtmotbakgrundavdemötensomförnärvarandehållsbl.a.påskolor. Ävenomekonomiskaaspekterkanmedföraattdettakantesigsomettbraförslagfinnsenlångrad nackdelarpåbådekortochlångsikt. 1.Kriminellanätverk. Inomdettänktaupptagningsområdetliggerettområde(Berga)somunderettantalårhaftproblem medkriminellanätverk 1.Dettaleddebl.a.tillenstorbrand2011dåBergaCentrumbrannnedtill grunden.sedandessharettantalinsatsergjortsförattmotverkadessakraftermensåsentsomden 23mars2016dömdestvåpersoner,somtidigaredömdesförinblandningibrandenavBerga Centrum,förattvarainvolveradeiennybrandpåtakettilldetnyuppbyggdaBergaCentrum 2. Branden2011leddetillettmycketstortlidandehosmångamenocksåtillenormakostnaderför individer,företagochsamhället. IRikskriminalpolisensrapport Ennationellöversiktavkriminellanätverkmedstorpåverkani lokalsamhället frånoktober2014pekasområdetberga Norrlidenutsomettav55områdeni Sverigemedlokalakriminellanätverkmednegativpåverkanpålokalsamhället. Kriminellanätverk,såsomdetta,harsomambitionattväxaochrekryteranyaungdomar 3.Närsåsker kanungdomarsomvaritmedsedantidigarestigaigraderna.attdåstartaennyjätteskolaför ungdomarienkänsligperiodavderasutvecklingkanhaförödandekonsekvenser,inteminstmot bakgrundavattbergaingåriupptagningsområdet.ungdomarsomförsökerfåenidentitet,synas,få uppmärksamhetkanlättdrasinidessakriminellanätverk.enstorskolaharhellerintedensociala kontrollavsinaeleversomfinnsimindreskolor.detgårinteattdärhakollpåvilkasombör/får vistaspåskolområdet,påderasbeteendenochchansenattupptäckat.ex. narkotikaförsäljning/narkotikabrukminskar. Grupppsykologiochsocialkontrollärtvåoerhörtviktigabegreppidetta.Inomramenförkriminella nätverkkanungdomarsnabbtfåenidentitet,ettvärdeochpåverkasavandraattgörasakerde absolutinteskullegöraannars.detvardettasomhändeianslutningtillstorbranden2011och kommermedstorsannolikhetattinträffaigenochingenkansägavilkakonsekvenserdetkommer hanästagång.justörrenätverketblirdestosvårareblirdetattsplittradet. Idagägnarsigkriminellanätverksällanavuteslutandeentypavbrottslighetutanoftastrördetsig oms.k.multikriminalitet,dvsfleratyperavbrottparallelltexempelvisnarkotikaförsäljning,stölder ochinbrott 4. 1 Rikskriminalpolisen(2014). 2 SverigesRadio(2016). 3 PolismyndigheteniVästraGötaland(2005). 4 Rikskriminalpolisen(2014).

35 Attennystorskolaskulleinnebärahögresamhällskostnaderiformavbl.a.ökadekostnaderför rättsväsendetärgivet,ävenomsjälvaimplementeringenkanblimindredyränattstartaettpareller fleramindreskolor. 2.Kränkandesärbehandling,mobbningetc. Imindreskolorärchansenbetydligtstörreattupptäckaeleversomintemårbra.Dettaharbl.a.att görameddensocialakontrollen,attelevernaharstörrechansattbliseddaavpersonalenochäven avandraelever,t.ex.klasskompisar.ienstorskolaökarriskenattdeeleversomintemårbra "försvinnerimängden"ochkonsekvensernaiformavpotentiellmobbning,olikaformerav självskadebeteendeochivärstafallsjälvmordäruppenbara.ävenomviljanfinnsärdetpraktisktinte möjligtattfångauppdessaproblempåsammasättsompåmindreskolor. Allaeleverharrättattbliseddaiskolan.Riskenärdockattdettaärsvårtattinfriaienstorskoladär anonymitetenäromfattande.iadolfssonsforskningsöversikt(2014)hänvisastillflerastudiersom visarattföräldrarärmernöjdaochengageradenärelevergårimindreskolor.hanhänvisarocksåtill forskningsresultatsomvisaratteleverskänslaavtillhörighetochdelaktighetärstörreimindre skolor.adolfssonskriverockså Föräldrarsomärengageradeisinabarnsskolgångarinnebärockså mångagångerocksåenpositivfaktorförbarnensskolprestationer 5. Enrektorkanomöjligenengagerasigideenskildaindividernapåensåstorskola. 3.Elevermedbehovavsärskiltstöd. Endeleleverharbehovavsärskiltstöd.Detkanhaattgöramedendiagnos,attelevenär svagbegåvadellerpådetandrahålletattelevenärsärskiltbegåvad.enligtskollagens3kap3 : Allabarnocheleverskagesdenledningochstimulanssomdebehöverisittlärandeochsin personligautvecklingförattdeutifrånsinaegnaförutsättningarskakunnautvecklassålångtsom möjligtenligtutbildningensmål.eleversomlättnårdekunskapskravsomminstskauppnåsskages ledningochstimulansförattkunnanålängreisinkunskapsutveckling. Deeleversomintepassarini"medelvägen"iskolanmåsteenligtskollagenfrån2010alltså ocksåfåundervisningpåenlämplignivå.förattsåskaskebehövsbl.a.engagemang,kunskaphos rektorntillsammansmedekonomiskaförutsättningar.detfinnsidag,påvissaskolorikommunen, storabristernärdetgällerdetta 6.Viäroroligaattdettakommerattblienförsvagandelänkiden tänktajätteskolan. 4.Studieresultat Undernågraårhardesvagasvenskaresultatenibl.a.Pisaundersökningardiskuteratsflitigt.Atttro attkalmareleversresultatkommerattökaomdegårienjätteskolaärnaivt 7.Enlitenskola,däralla lärareärbekantamedallaelever,ochtvärtomharbättreförutsättningarförattledatillbättre skolresultat.eleversomkännerattlärarnabryrsigomdemochserdemärenoerhörtviktigdelav detta 8. 5 Adolfsson,CH.(2014),sid13. 6 ÖstraSmåland.(2015) Begåvningsombelastning 7 Cotton(1996).Forskningsöversiktav49studiersomfrämstavserhögreårskurser,därcahälfteninteser någotsambandmellanskolstorlekochprestationochövrigafinnerettsambandattmindreskolorharbättre skolresultat. Adolfsson,CH.(2014).

36

37 Iréne Jonsson Ämne: AppServerName: VB: Förslag om skola vid Brofästet S Vidarebefordrat meddelande Från: Björn Brändewall Datum: 16 april :12 Ämne: Re: Förslag om skola vid Brofästet Till: Den 11 april :32 skrev Hej Björn, jag skriver till Dig med anledning av förslaget att inrätta en ny skola vid Brofästet i Kalmar. Jag ser ett antal negativa konsekvenser kring detta förslag, vilka jag försökt sammanfatta i bifogad skrift. Hej, Här kommer ett längre svar som utlovat. Jag hoppas att utredningen inför nämndens beslut även har besvarat en del av dina frågor. Jag är den förste att instämma att tidsplanen för den här utredningen, och beslutsvägarna, är helt uppåt väggarna. Att Linnéuniversitetet skulle flytta ut ur Brofästet, och att kommunen behövde klura ut vad man skulle göra med dessa lokaler, har varit känt sedan Ändå var det först i december 2015 som detta utredningsuppdrag började formuleras, och den första utredningen om särskola på Brofästet (som egentligen låser fast oss vid att även ha övrig skolverksamhet på Brofästet, eftersom särskolans elever behöver integreras med grundskoleelever) skulle vara klar innan januari månads utgång. Det beslutet togs av kommunfullmäktige den 25 januari, och vann inte laga kraft förrän den 5 februari. Den utredningen är daterad 26 januari, men hänvisar i dåtidsform till SWOT-analyser som blev färdiga först 8 dagar senare, den 3 februari. En del kallar kanske detta effektivt, men jag ser det som ett symtom på en kommun där allt har bestämts i förväg och den demokratiska beredningen inte betyder något. Detta går ut över möjligheten att förankra alternativen ordentligt hos personal, elever och vårdnadshavare. Förra veckan var jag på ett möte med vårdnadshavare till elever på Vasaskolan för att diskutera förslaget. Sådana samtal anser jag borde ha skett först, inte som en av de sista sakerna innan beslut. Även beslutsordningen är problematisk. Kommunfullmäktige började med att besluta att lokalerna vid Brofästet SKALL användas till skola "om de är tillämpliga". Därefter togs beslut om att utreda. Och utredningen visar förstås ATT det finns förutsättningar att flytta skolverksamhet dit. Men för att det ska bli BRA skolverksamhet är det många saker som måste tas hänsyn till. Jag ska försöka att bemöta/kommentera dina tankar punkt för punkt nedan. 1. Kriminella nätverk Berga kommer inte att vara upptagningsområde för den nya skolan. Berga kommer fortsatt att höra till Funkaboskolan. Jag ser tvärtom en förebyggande integrationsaspekt i skola, på Brofästet, eftersom elever från Norrliden kommer att blandas med elever från Vasa, dvs från områden med mycket olika social bakgrund. Det diskuteras att gå så långt som att blanda klasser, så att varje klass har elever från de olika områdena. Vilket tror du skulle vara bäst? Däremot har det du skriver fått mig att fundera över konsekvenserna för Funkaboskolan. Funkaboskolan har redan gått miste om eleverna från Läckeby, sedan Åbyskolans elever nyligen börjat gå på högstadiet i Lindsdal istället. Med detta förslag försvinner även eleverna från Lindöskolan, dvs Ängö, Kvarnholmen, Östra Malmen och Getingen. Kvar på Funkaboskolans högstadium blir elever från Funkabo, Berga, Djurängen och Krafslösa. Detta innebär sammantaget ett förändrat elevunderlag, geografiskt mer koncentrerat och med större tyngdpunkt 1

38 på social bakgrund med hög SALSA-faktor. Detta kommer jag att lyfta upp på nämndens sammanträde och uppmärksamma Kommunfullmäktige på. 2. Kränkande särbehandling, mobbning etc Jag tycker att talet om "jätteskola", "superskola" etc är lite överdrivet. Kalmarsundsskolan, som jag är fadderpolitiker för och själv gick högstadiet i - då var vi 6 parallellklasser - är större idag än vad Brofästet beräknas bli. Det är ändå en skola som i SWOT-analysen identifierar sig som en liten skola(!). Det ser jag inte som en slump, utan det är resultatet av ett medvetet arbete från rektorer och skoladministration. Kalmarsundsskolan har sedan flera år organiserat sig för att skapa en känsla av "den lilla skolan": Man har lagt upp schemat så att olika klasser har rast vid olika tider så att inte alla elever springer i korridorerna samtidigt. Färre möten för varje enskild elev. Man har frigjort resurser för en eller flera heltidstjänster för skolvärdinna som fokuserar på att eleverna blir sedda och har ett bra klimat utanför lektionstid. Skolan (högstadiet) är uppdelad i olika block med mindre uppehållsrum istället för ett enda stort. Lokalmässigt kommer Brofästets högstadium att kunna organiseras liknande, visar utredningen, och jag avser att understryka i nämnden att det är viktigt att man tar med sig såna här lärdomar, för det tror jag kan ha en avgörande skillnad för om det här blir en trivsam och socialt fungerande skola eller ej. Jag utläser av forskningsöversikten (Adolfsson) du hänvisar till, att det inte går att entydigt slå fast att skolstorleken har betydelse för elevers skolprestationer. Men att det samtidigt finns flera studier som pekar på att elever, särskilt högstadieelever med socialt utsatt bakgrund, presterar bättre på mindre skolor. Det tolkar jag som att en stor skola för med sig utmaningar, men om man kan överkomma dessa så kan det istället bli många fördelar. På en stor skola som på Brofästet kan det således vara helt avgörande hur rektorn organiserar skolan. Jag upplever att Kalmars skolor överlag är väl rustade för dessa utmaningar, vilket man kan se i trygghetsenkäterna som Brofästet-utredningen hänvisar till. 3. Elever med behov av särskilt stöd. Dock, även om det inte blir en jätteskola (utan bara en "stor skola") så blir det en skola med ett väldigt dominerande högstadium. Snäppet större än Kalmarskolans var när jag var elev. Mellanstadiet blir litet i jämförelse. För särskolans elever inte minst, borde det även finnas ett lågstadium på skolan. Det är dock tveksamt att man kommer att kunna åstadkomma detta. Jag har inte glömt ditt utmärkta medborgarförslag från i fjol, och nämnden behandlade det som du säkert minns och arbetar nu med handlingsplan för särskilt begåvade elever. Jag är övertygad om att på en större skola finns större möjligheter att samordna för att frigöra personella resurser för att möta elever med särskilda behov, på båda ändar av spektrumet. Inte minst eftersom det på en större skola kan finnas flera elever med liknande behov, som kan få stöd tillsammans. 4. Studieresultat och 5. Sveriges bästa skola. John Hatties forskning anger ca 800 elever som optimal skolstorlek för goda elevresultat i högstadieskolor. Det är ganska precis vad Brofästets skola beräknas ha över tid. (700 vid start, med utrymme att växa till 900 eller 1000 inkl mellanstadium och särskola). Det kan även nämnas att Kalmarsundsskolan, som jag tog som exempel på en stor skola med bra arbetssätt, var i flera år den enda skolan i Kalmar som presterade högre än sitt "förväntade meritvärde", som är ett mått som Skolverket tar fram utifrån elevernas bakgrundsfaktorer. Mycket av det jag berört under punkt 2 gäller även här på 4 och 5. Sammantaget så ser jag, trots bristerna i den demokratiska beredningen, goda förutsättningar att bedriva skola på Brofästet - om det görs rätt. Men även utmaningar, och dessa kommer jag och mina kollegor att bevaka noggrant. Allt är inte löst än. -- Björn Brändewall Vice ordförande (L) Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar Mobil

39