Motion om att öka säkerheten för cyklister i Sotenäs kommun

Transkript

1 Kallelse Kallelse Kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 28 februari 2019 kl. 17:30 Plats Ordförande Folkets Hus, Kungshamn Helene Stranne Kommunfullmäktiges sammanträde är öppet för allmänheten. Välkommen! OBS! Sammanträdet webbsänds på kommunens hemsida samt sänds även av Radio Sotenäs på 95,3 Mhz Ärende Dnr Föredragande Val av justerare samt tid och plats för justering Upprop 1. Godkännande av dagordning 2. Allmänhetens frågestund 3. Planeringsförutsättningar Mål- och resursplan , budget Justering av budgetram för kommunbidrag Ansökan om borgen för RAMBO AB 6. Taxa kommunala gästhamnar 2019 och tillsvidare 7. Avgiftstaxa gällande tillämpning av alkohollagen 8. Detaljplan för Hovenäs 1:61, Hovenäset 9. Detaljplan för del av Säm 2:1 m.fl. Bovallstrand 10. Motion om att öka säkerheten för cyklister i Sotenäs kommun 11. Motion om strategi för mer cykelvänlighet Motion om program för stensättning inom Sotenäs kommun Medborgarförslag om cykelväg genom kommunen- Ja tack Medborgarförslag gällande hundrastgård i Hunnebostrand Medborgarförslag om att förenkla/avskaffa bygglov för installation av solcellsanläggningar 16. Valärenden Dnr 2019/ Dnr 2019/ Dnr 2018/ KA 2018/ Dnr 2018/ Dnr 2019/0000 Dnr 2016/ Dnr 2017/ Dnr 2018/ Dnr 2017/ Dnr 2018/ Dnr 2018/ Dnr 2017/ Ulrika Gellerstedt Ulrika Gellerstedt Ulrika Gellerstedt Sida: 1(2)

2 Kallelse Ärende Dnr Föredragande 17. Inkomna interpellationer och frågor 18. Inkomna motioner och medborgarförslag 19. Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 20. Meddelanden Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 40 Dnr 2019/ Planeringsförutsättningar Mål- och resursplan , budget 2020 Sammanfattning Planeringsförutsättningarna är uppstarten på kommande budgetprocess. I förutsättningarna görs antagande om befolkning, finansiella mål, pris- och löneuppräkning samt tidsplan. Framöver är läget ansträngt för kommunen med något vikande befolkning och lägre skatte- och bidragsintäkter. Med dessa planeringsförutsättningar som grund fortsätter årets budgetarbete. Slutligt antagande om befolkning och finansiella mål tas i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni. Beslutsunderlag Planeringsförutsättningar för Mål- och resursplan , budget 2020 Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Birgitta Albertsson (S) föreslår att målsättningen för antal hyresrätter ska ändras till 50 procent under mandatperioden och att det förtydligas att åk 2 gäller gymnasiet. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Birgitta Albertsson (S) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att göra redaktionella revideringar enligt ovan. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner planeringsförutsättningar för Mål- och resursplan , budget Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 20(30)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 17 Dnr 2019/ Planeringsförutsättningar Mål- och resursplan , budget 2020 Sammanfattning Planeringsförutsättningarna är uppstarten på kommande budgetprocess. I förutsättningarna görs antagande om befolkning, finansiella mål, pris- och löneuppräkning samt tidsplan. Framöver är läget ansträngt för kommunen med något vikande befolkning och lägre skatte- och bidragsintäkter. Med dessa planeringsförutsättningar som grund fortsätter årets budgetarbete. Slutligt antagande om befolkning och finansiella mål tas i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni. Beslutsunderlag Planeringsförutsättningar för Mål- och resursplan , budget 2020 Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige godkänner planeringsförutsättningar för Mål- och resursplan , budget Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(27)

5 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX xx/xx Sida 1(1) Planeringsförutsättningar Mål- och resursplan , Budget 2020 Sammanfattning Planeringsförutsättningarna är uppstarten på kommande budgetprocess. I förutsättningarna görs antagande om befolkning, finansiella mål, pris- och löneuppräkning samt tidsplan. Framöver är läget ansträngt för kommunen med något vikande befolkning och lägre skatte- och bidragsintäkter. Med dessa planeringsförutsättningar som grund fortsätter årets budgetarbete. Slutligt antagande om befolkning och finansiella mål tas i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner planeringsförutsättningar för Mål- och resursplan , budget 2020 Bilaga/Bilagor Planeringsförutsättningar för Mål- och resursplan , budget 2020 Skickas till Ekonomiavdelningen Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

6 Planeringsförutsättningar Mål- och resursplan Budget

7 Innehåll Inriktningsbeslut förutsättningar... 4 Budgetprocess under Allmänt kommunernas ekonomi... 6 Disponering av resultatutjämningsreserv (RUR)... 7 Kommunprisindex... 8 Antagande Sotenäs... 9 Ekonomikalender Detaljerad tidsplan Mål- och resursplan budget

8 Sammanfattning Planeringsförutsättningarna är uppstarten på kommande budgetprocess. I förutsättningarna görs antagande om befolkning, finansiella mål, pris- och löneuppräkning samt tidsplan. Framöver är läget ansträngt för kommunen med något vikande befolkning och skatte- och bidragsintäkter. Med dessa planeringsförutsättningar som grund fortsätter årets budgetarbete. Slutligt antagande om befolkning och finansiella mål tas i samband med kommunfullmäktiges beslut i juni. Bakgrund Mål- och resursplanen är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för det kommande budgetåret samt plan de två kommande kalenderåren. En uppföljning av mål sker tre gånger per år och uppföljning av resurser sker i princip månatligen. Budget 2020 är det andra året i gällande mandatperiod. För kommande mandatperiod sjunker skatteintäkter och generella bidrag. Den antagna Mål- och resursplanen innebär lägre intäkter. För att nå de uppsatta finansiella målen för god ekonomisk hushållning krävs att verksamheternas kostnader sänks. Ny kommunal redovisningslag innebär också att mål för god ekonomisk hushållning för koncernen också ska anges och följas upp i kommunens årsredovisning. Uppdatering av dessa mål behöver genomföras under året. En komplicerande faktor inför kommande budgetprocess är ev beslut om att lägga över hela ansvarsförbindelsen för pensioner uppkomna innan 1998 i kommunens balansräkning. Beslut om införande år för detta förslag har flyttats fram och kommer tidigast att träda i kraft Något beslut om detta har inte kommit i skrivande stund. Beslut om planeringsförutsättningar ligger till grund för att få fram beräkningsunderlag och preliminära ramar. Därför ingår antagande om befolkning samt skattesats. Till det kommer att vara överens om de kortsiktiga finansiella målen. Dessa parametrar sätter gränsen/ger möjligheter till kommande beräkningar av skatteintäkter. Utöver det inriktning på investeringsnivåer samt budgeterat lön- och prisuppräkning. När dessa parametrar är satta beräknas skatteintäkter för kommande år. Prognoser för skatteintäkter bygger på beräknar gjorda av Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Skatteprognosen från februari används för att beräkna preliminära ramar till nämnderna. Därefter kommer prognos i april. Denna prognos ligger till grund för beslut om ramar i juni. Se ekonomikalender slutet i dokumentet, för information när skatteprognoser kommer. För att få fram preliminära ramar avgår medel för budgeterat resultat samt för övriga finansiella mål. Därefter görs avsättningar för löneökning, prisuppräkning, finansiella poster samt kapitalkostnader (bygger på kommande investeringsplan). Därefter kan preliminära ramar tas fram. 3

9 Inriktningsbeslut förutsättningar Kortsiktiga finansiella mål för god ekonomisk hushållning Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är de finansiella målen för mandatperioden följande: Årets resultat ska uppgå till lägst 6,5 mnkr (1,2 procent av skatte- och bidragsintäkter). o 2020 Resultat på 0,7 mnkr (0,1 procent av skatte- och bidragsintäkter). o 2021 Resultat på 8,2 mnkr (1,5 procent av skatte- och bidragsintäkter). Investeringsvolymen ska högst uppgå till summan av årets avskrivningar och årets resultat. Verksamhetens nettokostnader ska minska över tid Befolkningsantagande Som grund för kommande års beräkning av skatter och bidrag görs nedanstående befolkningsantagande invånare och ingen ökning de kommande åren. Löner och prisförändring För åren görs nedanstående uppräkningar Lön 3,0 3,0 Kpi 2,6 2,6 Utdebitering Föreslås oförändrad 21,99 kr Uppdrag till nämnderna: Fortsätta arbetet enligt beslut av KF nov 2018, dvs att anpassa verksamhetens kostnader. Tidsplan Godkänna tidsplanen för budgetarbetet. 4

10 Budgetprocess under 2019 Januari, Budgetberedningen informeras om kommande tidsplan samt förutsättningar för kommande budgetprocess. Antagande av planeringsförutsättningar i KSAU 30 januari. Februari, 15 februari kommer ny skatteprognos från SKL. Denna ligger till grund för beräkning av preliminära ramar till nämnderna. Budgetdag för uppstart av kommande process genomgång av tidsplan samt budgetförutsättningar för nämnderna. Kort rapport från nämnderna till budgetberedningen om nämndens förutsättningar för året. Ekonomiavdelningen tar fram budgetanvisningar (med utgångspunkt från planeringsförutsättningar samt skatteprognos) samt beräknar preliminära ramar till nämnderna. Mars/april, Under denna period har nämnderna på sig att arbeta med sina budgetskrivelser med förslag till drift- och investeringsbudget, med konsekvensbeskrivningar utifrån förutsättningarna. OBS att nämndens budget ska vara förhandlad i samverkan. Dialog sker mellan nämnd och förvaltning samt dialog med lokala samverkansgrupper om riskbedömningar. Något arbete med mål är inte nödvändigt, då mål för precis antagits. Den 24 april sker dialog mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas/utskottens presidier om nämndens arbete med budget 2020 utifrån preliminära ramar. Dessa överläggningar samt preliminära resursberäkningar utgör underlag för kommunstyrelsens förslag till ramar. Maj, Kommunstyrelsen lägger förslag till Mål- och resursplan budget 2020, med budgetramar på nämndsnivå, flerårsplan, investeringsbudget och kortsiktiga finansiella mål samt utdebitering. Central samverkan om ramar sker. Juni, Kommunfullmäktige fastställer Mål- och resursplan budget 2020, med budgetramar på nämndsnivå, flerårsplan, investeringsbudget och kortsiktiga finansiella mål samt utdebitering. Juni oktober, Nämnderna har sedan att fortsätta arbetet med internbudget samt arbete med internkontroll. Oktober, Nämnder och utskott behandlar internbudget och styrande verksamhetsmål samt internkontrollplan. November, Kommunfullmäktige fastställer planeringsförutsättningar för arbete med budget Nämnder och utskott presenterar mål och internbudget för kommunstyrelse 5

11 Allmänt kommunernas ekonomi Finansieringsgap kräver effektiviseringar Under kommande år förväntas verksamhetstrycket öka på kommunerna detta samtidigt som skatteunderlagsökningen förväntas bli svag. Gapet mellan behov och resurser spås öka vilket kommer att kräva kontinuerliga effektiviseringar av de kommunala verksamheterna för att resurserna ska räcka för att möta invånarnas behov. En förutsättning för kommunerna och att de generella bidragen är värdesäkrade. Dessa bidrag ger varje kommun, förutsättning att utifrån sina förutsättningar, utforma och prioritera sin verksamhet. Bidraget ökade markant under 2017 med de sk välfärdsmiljarderna. Inför kommande år föreslås ytterligare nya välfärdsmiljarder. Förutom generella bidrag kommer kraven på kommunerna att öka vilket innebär att genomföra åtgärder på såväl intäkts- som kostnadssidan. Men också att kommunerna måste börja använda smartare metoder och arbetssätt i verksamheten. Det kan ex handla om ny teknik. Västerås kommun har under 2016 haft pilotprojekt som varit framgångsrikt och där den ny tekniken bidraget till förändrade arbetsmetoder som givit personalen mer kvalificerad omvårdnad, behov av extra personal på natten har minskat mm. Riktade statsbidrag hämmar effektiviseringar Riktade bidrag är ett ordentligt tillskott och komplement till de generella bidragen. Men de skapar också problem hos kommunerna. Detta genom att bl a flyttar fokus från helhet till delar av verksamheten, gagnar kortsiktigt tänkande, kan störa pågående effektiviseringar och framförallt skapar mycket administration. Budgetförutsättningar för åren Källa: SKL Cirkulär 18:64 Vid riksdagens budgetomröstning den 12 december sade en majoritet ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget. Det innebär bland annat att bortfallet av kommunalskatt till följd av höjda grundavdrag för personer som fyllt 65 år blir lite större än enligt övergångsregeringens förslag. På budgetens utgiftssida avser beslutet endast ramarna för respektive utgiftsområde. Anslagsfördelningen inom de olika utgiftsområdena kommer att beslutas successivt fram till och med den 21 december. Alla delar av budgeten är därmed inte beslutade när dessa planeringsförutsättningar utarbetas. Jämfört med den prognos som presenterade i oktober (cirkulär18:37) är utvecklingen 2019 nedreviderad till följd av att statsbudgeten för 2019 innehåller en höjning av grundavdraget för personer som fyllt 65 år. Därutöver har revideringar gjorts för hela perioden fram till 2022, främst till följd av att vi nu gör en annorlunda bedömning av hur arbetade timmar och timlöner kommer att utvecklas. Nationellt Efter utfallet för kvartal tre i år syns en tydlig inbromsning i BNP-tillväxten. BNP sjönk till och med något från kvartalet innan. Bakom nedgången under kvartal tre finns en del tillfälliga faktorer. Och arbetsmarknaden visar ännu fortsatt styrka. SKL:s bedömning är att BNP åter kommer att stiga under fjärde kvartalet. Den svenska konjunkturen nu har passerat toppen, framåt syns konjunkturavmattning, vilket innebär att BNP en tid kommer att öka svagare än den trendmässiga tillväxten. Prognosen för global BNP-tillväxt skrivs också ned, vilket indikerar en svagare ökning av svensk export kommande år. På hemmaplan tycks byggboomen vara över och bostadsbyggandet beräknas minska under hela Detta är två huvudförklaringar till svag svensk BNP-tillväxt 2019 och Den starka utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden kommer därmed att brytas, med minskande sysselsättning och stigande arbetslöshet som följd. Avkylningen av arbetsmarknaden ligger dock en bit bort. En svag utveckling av antalet arbetade timmar medför en dämpning av den kommunala skatteunderlagstillväxten kommande år. 6

12 På längre sikt baseras den samhällsekonomiska analysen på en framskrivning som hängs upp på arbetsmarknaden och demografin. Detta kan beskrivas som att det varken råder hög- eller lågkonjunktur och vår analys utgår från arbetsmarknaden. Utveckling av skatteunderlag Prognosen pekar på fortsatt dämpning av skatteunderlagstillväxten även nästa år (diagram 1). Det beror på att den förestående konjunkturavmattningen leder till mindre gynnsam utveckling av arbetade timmar än den som varit under uppgången. Detta motverkas endast till en mindre del av att lönehöjningarna väntas bli större samt inkomsterna av pensioner och arbetsmarknadsersättningar tillta. Kalkylen för år bygger på förutsättningen att den svenska ekonomin utvecklas i konjunkturell balans, vilket innebär att skatteunderlagstillväxten dessa år blir i linje med ett historiskt genomsnitt. Både 2018 och 2019 hålls skatteunderlaget tillbaka av att grundavdragen för personer som fyllt 65 år höjs. Detta kompenseras kommunerna för genom höjningar av anslaget Kommunalekonomisk utjämning med belopp som motsvarar avdragshöjningarnas beräknade effekt på skatteintäkterna. Det betyder att skatteunderlagets underliggande ökningstakt är 0,7 procentenheter större än den faktiska båda dessa år. Disponering av resultatutjämningsreserv (RUR) Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med SKLs nuvarande prognos skulle det vara möjligt åren (tabell 3). 7

13 Kommunprisindex Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos, och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV med cirka 0,3 procentenheter. Allt högre avsättningar för förmånsbestämda pensioner innebär ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst 2018 och Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt förknippad med de antagande om priser, löner m.m. i kalkylen. Ekonomikalendern I slutet av dokumentet finns bland annat datum för när Sveriges kommuner och landsting kommer med nya prognoser. 8

14 Antagande Sotenäs Befolkning Befolkningssiffrorna för har inte publicerats än. Däremot visar befolkningen per på en sänkning jämfört med årsskiftet Se tabell nedan. I tidigare förutsättningar har skatteintäkter budgeterats utifrån invånare. En försiktighet bör göras vid antagande av befolkning. 01-nov Sotenäs Män Kvinnor Summa Tabell: Befolkning per 1 november. Källa SCB Befolkning per 31 december Sotenäs Män Kvinnor Summa Förändring jämfört med 1 november Förändring jämfört med föregående helår Tabell: Befolkning per 31 december. Befolkningstal per saknas. Källa Kolada och SCB De senaste två åren har befolkningen minskat mellan den 1 november och den 31 december. Utfallet per 1 november 2018 är dessutom lägre än för helåret Rekommendationen är därför att sänka befolkningsantagandet inför kommande budgetprocess till invånare. Utdebitering Skattesatsen föreslås vara oförändrad 21,99 kr. Kortsiktiga finansiella mål Föreslås vara oförändrade jämfört med antagen plan. Uppräkning lön och prisindex Lön 3,0 % för 2020 respektive 2021 Prisuppräkning 2,6 % för 2020 respektive 2021 Tidsplan Upprättad tidsplan för kommande budgetprocess. 9

15 Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning 1. Årets resultat Resultatet i förhållande till skatteintäkter och kommunal utjämning ska under kommande mandatperioden uppgå till 1,2 procent. Resultat i förhållande till skatteintäkter och kommunal utjämning ,4 % 0,1 % 1,5 % 3,0 % (-7,5 mnkr) (0,7 mnkr) (8,2 mnkr) (17,0 mnkr) Balanskravsresultatet med hjälp av RUR kommer att vara 0. Synnerliga skäl åberopas. I budget sätts därför resultatmålet till 1,4 % för år 1 i planperioden och att balanskravet klaras genom nyttjande av RUR. År 2 räknar man med en viss återhämtning. Kommunen har tidigare avsatt medel till RUR och för att klara balanskravsresultatet planerar man att utnyttja RUR under år 1 så att budgeterat balanskravsresultat blir 0 2. Självfinansieringsnivå för nya investeringar Årets investeringar ska högst uppgå till summan av årets avskrivningar och årets resultat Investeringar ska finansieras genom årets resultat plus årets avskrivningar ,9 mnkr 30,1 mnkr 37,6 mnkr 46,4 mnkr 3. Krav på förvaltningar Verksamhetens nettokostnader ska minska över tid Nettokostnad grundskola F-9, kr/inv, ska sjunka och närma sig referenskostnaden (Källa Kolada; N15001, N15028, N15018) Utgångsvärdet är 2017 års nettokostnad; 9749 kr/inv. Innebär en minskning av ram med 4 mnkr Innebär en minskning av ram med 5,5 mnkr Innebär en minskning av ram med 5,9 mnkr Innebär en minskning av ram med 3,4 mnkr Nettokostnad äldreomsorg ska närma sig referenskostnaden för (Källa Kolada; N20900, N20016, N20014) Utgångsvärdet är 2017 års nettokostnad; kr/inv. Innebär en minskning av ram med 1 mnkr Innebär en minskning av ram med 2,6 mnkr Innebär en minskning av ram med 3,2 mnkr Innebär en minskning av ram med 3,8 mnkr 10

16 Ekonomikalender 2019 Datum Aktivitet februari Eventuellt extra RIPS-kommittésammanträde. Övervakningsmöte angående diskonteringsräntan i pensionsskulden. 15-feb SKL publicerar internräntan för feb SKL publicerar ny skatteunderlagsprognos och MakroNytt 1/2019. prel 5 mars SCB presenterar kommunernas och landstingens resultat för prel 15 april Regeringen presenterar Vårpropositionen. prel 16 april SKL publicerar cirkulär och EkonomiNytt om Vårpropositionen, inkl. preliminära uppgifter om PO-pålägg för år apr SKL publicerar ny prognos för kostnadsutjämningen och LSS. 03-maj SKL publicerar ny skatteunderlagsprognos. 14-maj SKL publicerar Ekonomirapporten, maj maj SKL arrangerar Budgetdag 2019 i Göteborg. 07-jun Skatteverket presenterar preliminärt beskattningsutfall. 14-jun SKL publicerar extra prognos för LSS-utjämningen. 04-jul Skatteverket presenterar preliminärt beskattningsutfall. 08-aug Skatteverket presenterar preliminärt beskattningsutfall. 22-aug SKL publicerar ny skatteunderlagsprognos och MakroNytt 2/ sep Skatteverket presenterar preliminärt beskattningsutfall. prel 6 september RIPS-kommittésammanträde. Årligt övervakningsmöte angående diskonteringsräntan i pensionsskulden. september Regeringen presenterar Budgetpropositionen. nästa dag SKL publicerar cirkulär och EkonomiNytt om Budgetpropositionen. 01-okt SKL publicerar ny skatteunderlagsprognos. 01-okt SCB presenterar utfall utjämningssystemen. 04-okt Skatteverket presenterar preliminärt beskattningsutfall. oktober SKL publicerar Ekonomirapporten, oktober okt Skatteverket presenterar preliminärt beskattningsutfall. 19-nov Skatteverket presenterar slutligt beskattningsutfall för kommuner och landsting. november Cirkulär om kommunala ansvarsåtaganden för egna hem och småhus. 05-dec Skatteverket presenterar slutligt beskattningsutfall för övriga. december SKL publicerar prisindex OPI och VPI. 19-dec SKL publicerar och MakroNytt 3/2019 med ny skatteunderlagsprognos, definitiva uppgifter om PO-pålägg för år 2020 m.m. 19-dec SKL publicerar cirkulär och EkonomiNytt om redovisningsfrågor. prel v. 51 SKL publicerar cirkulär om fastighetsavgift, utfall 2018 och prognos Detaljerad tidsplan Mål- och resursplan budget 2020 se nedan. 11

17 År Sammanträdestid vecka 2018/2019 Sammanträdestid dag 2018/2019 Nämnd Aktivitet/Ärende Typ av ärende Jan V 5 30/1 KSau Beredning av planeringsförutsättningar Mål och resursplan budget 2020 med tidsplan Feb V 7 13/2 KS Beredning av planeringsförutsättningar Mål och resursplan budget 2020 med tidsplan Förslag till beslut Förslag till beslut Ansvarig Ulrika G Ulrika G Feb V 7 15/2 Ny skatteprognos, beräkning av prel ramar Ulrika G Feb V 8 18/2 Budgetdag Budgetdag? Info Ulrika G Feb V 9 28/2 KF Planeringsförutsättningar Mål och resursplan Beslut Ulrika G budget 2020 med tidsplan, Mars V 11 5/3 KStu Bereder investeringsbudget samt förslag till Beredning Eveline S budget 2020 för tekniska verksamheten inför KSau 27 mars. Mars V 13 27/3 KSau Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlar Förslag till Maria V förslag till egen budget beslut April V 14 3/4 MNau Miljönämndens arbetsutskott behandlar Förslag till Maria B förslag till budget 2020 beslut April V 15 10/4 KS Kommunstyrelsen behandlar förslag till egen Beslut Maria V budget 2020 April V 15 11/4 BNau Byggnadsnämndens arbetsutskott behandlar Förslag till Håkan vd förslag till budget 2020 beslut April V 15 11/4 UNau Utbildningsnämndens arbetsutskott behandlar förslag till budget 2020 Förslag till beslut Ulf B 12

18 2018 År Sammanträdestid vecka 2018/2019 Sammanträdestid dag 2018/2019 Nämnd Aktivitet/Ärende Typ av ärende Ansvarig April V 15 11/4 ONau Omsorgsnämndens arbetsutskott behandlar Förslag till Nina R förslag till budget 2020 beslut April V 16 17/4 MN (SML) Miljönämnden behandlar förslag till egen Beslut Maria B budget 2020 April V 17 24/4 Budgetberedning Dialog med nämndernas presidier April V 17 25/4 BN Byggnadsnämnden behandlar förslag till Beslut Håkan vd egen budget 2020 April V 17 25/4 ON Omsorgsnämnden behandlar förslag till Beslut Nina R budget 2020 April V 17 25/4 UN Utbildningsnämnden behandlar förslag till Beslut Ulf B budget 2020 Maj V 19 8/5 CSG Information budget 2020 Info Erika H Maj V 20 15/5 KSau Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar Förslag till Ulrika G förslag till beslut för MRP budget 2020 och skattesats beslut Maj V 21 21/5 CSG Förhandling budget 2020 Förhandling Erika H Maj V 22 29/5 KS Kommunstyrelsen lämnar förslag till beslut för Förslag till Ulrika G MRP budget 2020 och skattesats beslut Juni V 24 13/6 KF Kommunfullmäktige beslutar om MRP 2019 Beslut Ulrika G 2022 budget 2020 och skattesats Sept V 39 26/9 ONau Omsorgsnämndens arbetsutskott bereder Förslag till Gunnar internbudget beslut Okt V 40 2/10 MNau Miljönämndens arbetsutskott bereder internbudget Förslag till beslut Maria B Okt V 40 3/10 UNau Utbildningsnämndens arbetsutskott bereder internbudget Förslag till beslut Ulf B 13

19 2018 År Sammanträdestid vecka 2018/2019 Sammanträdestid dag 2018/2019 Nämnd Aktivitet/Ärende Typ av ärende Ansvarig Okt V 40 3/10 BNau Byggnadsnämndens arbetsutskott bereder Förslag till Håkan vd internbudget beslut Okt V 41 10/10 ON Omsorgsnämnden beslutar om internbudget Beslut Gunnar E Okt V 42 16/10 MN Miljönämnden beslutar om internbudget Beslut Maria B Okt V 42 17/10 UN Utbildningsnämnden beslutar Beslut Ulf B Okt V 42 17/10 BN Byggnadsnämnden beslutar om internbudget Beslut Håkan v D Okt V 44 30/10 KSau Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar Förslag till Maria V förslag till beslut för internbudget 2020 beslut Okt V 44 30/10 KSau Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar Förslag till Ulrika G förslag till planeringsförutsättningar MRP budget 2021 beslut Nov V 47 20/11 KS Kommunstyrelsen beslutar om internbudget Beslut Maria V Nov V 47 20/11 KS Kommunstyrelsen lämnar förslag till planeringsförutsättningar MRP budget 2021 Nov V 47 20/11 KS Nämnderna återkopplar sina internbudgetar till Kommunstyrelsen Nov V 50 12/12 KF Kommunfullmäktige beslutar om planeringsförutsättningar MRP budget 2021 Förslag till beslut Info Beslut Ulrika G Ulrika G Ulrika G 14

20 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 38 Dnr 2019/ Justering av budgetram för kommunbidrag 2019 Sammanfattning En mindre omorganisation föreslås inför budget Omfördelningen avser skötsel av idrottsplatser från Kommunstyrelsens tekniska verksamhet till Utbildningsnämnden, Kultur och Fritid. Flytt av miljöstrateg 0,33 tjänst från Miljönämnden till Kommunstyrelsens allmänna verksamheter. Flytt av 1,0 tjänst som utvecklingsstrateg från Utbildningsnämnden till Kommunstyrelsens allmänna verksamheter. Flytt av verksamhet sker för bättre samordning. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att omfördela kommunbidrag enligt nedan; För skötsel av idrottsplatser sker omfördelning av kommunbidrag med 1 163,5 tkr från Kommunstyrelsens tekniska verksamheter till Utbildningsnämnden, Kultur och fritid. För flytt av miljöstrateg sker omfördelning av kommunbidrag med 154,9 tkr från Miljönämnden till Kommunstyrelsens allmänna verksamhet. För flytt av utvecklingsstrateg sker omfördelning av kommunbidrag med 812,7 tkr från Utbildningsnämnden, Komvux till Kommunstyrelsens allmänna verksamheter. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 17(30)

21 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 16 Dnr 2019/ Justering av budgetram för kommunbidrag 2019 Sammanfattning En mindre omorganisation föreslås inför budget Omfördelningen avser skötsel av idrottsplatser från Kommunstyrelsens tekniska verksamhet till Utbildningsnämnden, Kultur och Fritid. Flytt av miljöstrateg 0,33 tjänst från Miljönämnden till Kommunstyrelsens allmänna verksamheter. Flytt av 1,0 tjänst som utvecklingsstrateg från Utbildningsnämnden till Kommunstyrelsens allmänna verksamheter. Flytt av verksamhet sker för bättre samordning. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att omfördela kommunbidrag enligt nedan; För skötsel av idrottsplatser sker omfördelning av kommunbidrag med 1 163,5 tkr från Kommunstyrelsens tekniska verksamheter till Utbildningsnämnden, Kultur och fritid. För flytt av miljöstrateg sker omfördelning av kommunbidrag med 154,9 tkr från Miljönämnden till Kommunstyrelsens allmänna verksamhet. För flytt av utvecklingsstrateg sker omfördelning av kommunbidrag med 812,7 tkr från Utbildningsnämnden, Komvux till Kommunstyrelsens allmänna verksamheter. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(27)

22 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2019/XX Sida 1(1) Justering av budgetram för kommunbidrag 2019 Sammanfattning En mindre omorganisation föreslås inför budget Omfördelningen avser skötsel av idrottsplatser från Kommunstyrelsens tekniska verksamhet till Utbildningsnämnden, Kultur och Fritid. Flytt av miljöstrateg 0,33 tjänst från Miljönämnden till Kommunstyrelsens allmänna verksamheter. Flytt av 1,0 tjänst som utvecklingsstrateg från Utbildningsnämnden till Kommunstyrelsens allmänna verksamheter. Flytt av verksamhet sker för bättre samordning. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att omfördela kommunbidrag enligt nedan; För skötsel av idrottsplatser sker omfördelning av kommunbidrag med 1 163,5 tkr från Kommunstyrelsens tekniska verksamheter till Utbildningsnämnden, Kultur och fritid. För flytt av miljöstrateg sker omfördelning av kommunbidrag med 154,9 tkr från Miljönämden till Kommunstyrelsens allmänna verksamhet. För flytt av utvecklingsstrateg sker omfördelning av kommunbidrag med 812,7 tkr från Utbildningsnämnden, Komvux till Kommunstyrelsens allmänna verksamheter. Skickas till Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Miljönämnden Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

23 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 39 Dnr 2018/ Ansökan om borgen för RAMBO AB Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat om införande av nytt renhållningssystem för hushållsavfall samt tillhörande renhållningstaxa. Ny renhållningstaxa börjar gälla från Rambo AB har tilldelats att införa det nya insamlingssystemet samt att införande sker i egen regi. Total investeringsvolym för Sotenäs del beräknas enligt Rambo uppgå till 25,75 mnkr. Rambo AB ansöker om att Sotenäs kommun ställer borgen med 25,75 mnkr. Detta för lån avseende investeringsutgifter i samband med nytt insamlingssystem för Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat om införande av nytt renhållningssystem för hushållsavfall samt tillhörande renhållningstaxa. Ny renhållningstaxa börjar gälla från Kommunfullmäktige har vidare beslutat att Rambo AB får rätt att en gång per år i, likhet med övriga ägarkommuner, justera taxan med avfallsindex A12:1MD enligt punkt 4.3. Se beslut KF Dnr Rambo AB har tilldelats att införa det nya insamlingssystemet samt att införande sker i egen regi. Som följd av drift i egen regi kommer investeringar i form av fordon och kärl att krävas. Total investeringsvolym för Sotenäs del beräknas enligt Rambo uppgå till 25,75 mnkr. Av dessa uppgår inköp av kärl och kärlskåp till 15,0 mnkr och 10,75 mnkr inköp av fordon. Föreslagen investeringsbudget antogs på Rambos extra bolagsstämma Med utgångspunkt från ovan beslut söker nu Rambo AB om att Sotenäs kommun ställer borgen med 25,75 mnkr. Detta för lån avseende investeringsutgifter i samband med nytt insamlingssystem för Sotenäs kommun. Konsekvensbeskrivning Kommunens totala borgensåtagande uppgick per till 515,8 mnkr. Under 2018 har ytterligare borgen tagits i anspråk av Sotenäs Vatten AB med 236 mnkr samt Sotenäs RehabCenter AB med 18,5 mnkr. Därtill har beslut om borgen om 2,0 mnkr för Kungshamns IF. Sotenäs Bostäder AB har beslut på ramborgen motsvarande 543,8 mnkr (kvar att utnyttja 41,0 mnkr). Sotenäs RehabCenter AB har beslut på ramborgen med 25,0 mnkr (kvar att utnyttja 6,5 mnkr). Sotenäs Vatten AB har beslut om ramborgen på 280,0 mnkr (kvar att utnyttja 44 mnkr). Kommunen ansökte under våren 2018 om utökat lånelimit hos Kommuninvest. Detta beviljades vilket innebar att kommunens lånelimit uppgår till 170 tkr/invånare. Vid beräkning av lånelimit utgår Kommuninvest ifrån nettokoncernskuld, här ingår samtliga skulder, avsättningar och pensionsskulden. Koncernens låneram kan (enligt Kommuninvest) utökas med 340 mnkr. Om redan beviljad ramborgen räknas av samt hänsyn tas till Rambos ansökan om borgen innebär det att låneutrymmet därefter i koncernen uppgår till ca 211 mnkr. Kommunen har dock ingen egen låneskuld. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 18(30)

24 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 39 Den höga skuldsättningen i koncernen innebär att koncernsamordning vad gäller investeringar de kommande åren är nödvändigt. Beslutsunderlag Ansökan från RAMBO AB RAMBO AB stämmoprotokoll Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Daniel Nordström (M) föreslår bifall till arbetsutskottet förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Daniel Nordström (M) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Rambo AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 25,75 mnkr, jämte löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 19(30)

25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 15 Dnr 2018/ Ansökan om borgen för RAMBO AB Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat om införande av nytt renhållningssystem för hushållsavfall samt tillhörande renhållningstaxa. Ny renhållningstaxa börjar gälla från Rambo AB har tilldelats att införa det nya insamlingssystemet samt att införande sker i egen regi. Total investeringsvolym för Sotenäs del beräknas enligt Rambo uppgå till 25,75 mnkr. Rambo AB ansöker om att Sotenäs kommun ställer borgen med 25,75 mnkr. Detta för lån avseende investeringsutgifter i samband med nytt insamlingssystem för Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat om införande av nytt renhållningssystem för hushållsavfall samt tillhörande renhållningstaxa. Ny renhållningstaxa börjar gälla från Kommunfullmäktige har vidare beslutat att Rambo AB får rätt att en gång per år i, likhet med övriga ägarkommuner, justera taxan med avfallsindex A12:1MD enligt punkt 4.3. Se beslut KF Dnr Rambo AB har tilldelats att införa det nya insamlingssystemet samt att införande sker i egen regi. Som följd av drift i egen regi kommer investeringar i form av fordon och kärl att krävas. Total investeringsvolym för Sotenäs del beräknas enligt Rambo uppgå till 25,75 mnkr. Av dessa uppgår inköp av kärl och kärlskåp till 15,0 mnkr och 10,75 mnkr inköp av fordon. Föreslagen investeringsbudget antogs på Rambos extra bolagsstämma Med utgångspunkt från ovan beslut söker nu Rambo AB om att Sotenäs kommun ställer borgen med 25,75 mnkr. Detta för lån avseende investeringsutgifter i samband med nytt insamlingssystem för Sotenäs kommun. Konsekvensbeskrivning Kommunens totala borgensåtagande uppgick per till 515,8 mnkr. Under 2018 har ytterligare borgen tagits i anspråk av Sotenäs Vatten AB med 236 mnkr samt Sotenäs RehabCenter AB med 18,5 mnkr. Därtill har beslut om borgen om 2,0 mnkr för Kungshamns IF. Sotenäs Bostäder AB har beslut på ramborgen motsvarande 543,8 mnkr (kvar att utnyttja 41,0 mnkr). Sotenäs RehabCenter AB har beslut på ramborgen med 25,0 mnkr (kvar att utnyttja 6,5 mnkr). Sotenäs Vatten AB har beslut om ramborgen på 280,0 mnkr (kvar att utnyttja 44 mnkr). Kommunen ansökte under våren 2018 om utökat lånelimit hos Kommuninvest. Detta beviljades vilket innebar att kommunens lånelimit uppgår till 170 tkr/invånare. Vid beräkning av lånelimit utgår Kommuninvest ifrån nettokoncernskuld, här ingår samtliga skulder, avsättningar och pensionsskulden. Koncernens låneram kan (enligt Kommuninvest) utökas med 340 mnkr. Om redan beviljad ramborgen räknas av samt hänsyn tas till Rambos ansökan om borgen innebär det att låneutrymmet därefter i koncernen uppgår till ca 211 mnkr. Kommunen har dock ingen egen låneskuld. Den höga skuldsättningen i koncernen innebär att koncernsamordning vad gäller investeringar de kommande åren är nödvändigt. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 20(27)

26 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 15 Beslutsunderlag Ansökan från RAMBO AB RAMBO AB stämmoprotokoll Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Rambo AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 25,75 mnkr, jämte löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(27)

27 Tjänsteutlåtande Datum Dnr KA 2018/ Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Ulrika Gellerstedt, Ansökan om borgen för Rambo AB Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat om införande av nytt renhållningssystem för hushållsavfall samt tillhörande renhållningstaxa. Ny renhållningstaxa börjar gälla från Rambo AB har tilldelats att införa det nya insamlingssystemet samt att införande sker i egen regi. Total investeringsvolym för Sotenäs del beräknas enligt Rambo uppgå till 25,75 mnkr. Rambo AB ansöker om att Sotenäs kommun ställer borgen med 25,75 mnkr. Detta för lån avseende investeringsutgifter i samband med nytt insamlingssystem för Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat om införande av nytt renhållningssystem för hushållsavfall samt tillhörande renhållningstaxa. Ny renhållningstaxa börjar gälla från Kommunfullmäktige har vidare beslutat att Rambo AB får rätt att en gång per år i, likhet med övriga ägarkommuner, justera taxan med avfallsindex A12:1MD enligt punkt 4.3. Se beslut KF Dnr Rambo AB har tilldelats att införa det nya insamlingssystemet samt att införande sker i egen regi. Som följd av drift i egen regi kommer investeringar i form av fordon och kärl att krävas. Total investeringsvolym för Sotenäs del beräknas enligt Rambo uppgå till 25,75 mnkr. Av dessa uppgår inköp av kärl och kärlskåp till 15,0 mnkr och 10,75 mnkr inköp av fordon. Föreslagen investeringsbudget antogs på Rambos extra bolagsstämma (se bifogat protokoll). Med utgångspunkt från ovan beslut söker nu Rambo AB om att Sotenäs kommun ställer borgen med 25,75 mnkr. Detta för lån avseende investeringsutgifter i samband med nytt insamlingssystem för Sotenäs kommun. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

28 Konsekvensbeskrivning Kommunens totala borgensåtagande uppgick per till 515,8 mnkr. Under 2018 har ytterligare borgen tagits i anspråk av Sotenäs Vatten AB med 236 mnkr samt Sotenäs RehabCenter AB med 18,5 mnkr. Därtill har beslut om borgen om 2,0 mnkr för Kungshamns IF. Sotenäs Bostäder AB har beslut på ramborgen motsvarande 543,8 mnkr (kvar att utnyttja 41,0 mnkr). Sotenäs RehabCenter AB har beslut på ramborgen med 25,0 mnkr (kvar att utnyttja 6,5 mnkr). Sotenäs Vatten AB har beslut om ramborgen på 280,0 mnkr (kvar att utnyttja 44 mnkr). Kommunen ansökte under våren 2018 om utökat lånelimit hos Kommuninvest. Detta beviljades vilket innebar att kommunens lånelimit uppgår till 170 tkr/invånare. Vid beräkning av lånelimit utgår Kommuninvest ifrån nettokoncernskuld, här ingår samtliga skulder, avsättningar och pensionsskulden. Koncernens låneram kan (enligt Kommuninvest) utökas med 340 mnkr. Om redan beviljad ramborgen räknas av samt hänsyn tas till Rambos ansökan om borgen innebär det att låneutrymmet därefter i koncernen uppgår till ca 211 mnkr. Kommunen har dock ingen egen låneskuld. Den höga skuldsättningen i koncernen innebär att koncernsamordning vad gäller investeringar de kommande åren är nödvändigt. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Rambo AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 25,75 mnkr, jämte löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Bilaga/Bilagor Ansökan om borgen för Rambo AB Stämmoprotokoll Beslutet skickas till Rambo AB Ekonomiavdelningen Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

29

30

31

32

33

34 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 48 KA 2018/ Taxa kommunala gästhamnar 2019 och tillsvidare Sotenäs bedriver gästhamnsverksamhet i egen regi i Kungshamn, Hunnebostrand och på Malmön. Enligt beslut i kommunstyrelsen (KS) ska kommunen även driva Smögen, Hasselösund och Bovallstrand i egen regi under säsongen Dessa har som Kungshamn och Hunnebostrand en högre servicegrad och därför bör taxan vara lika som dessa. Gästhamnarna är populära utflyktsmål som bidrar till den lokala turistnäringen framförallt på högsäsong. De slits och behöver underhållas kontinuerligt för att vara säkra och för att uppfylla gällande regler och önskemål. Vissa åtgärder belastar driftsresultatet direkt medan investeringar belastar driften som kapitaltjänstkostnader när de aktiveras. Taxan som gäller nu är tagen i kommunfullmäktige och ska gälla från och tills vidare. Gästhamnstaxan i Sotenäs kommun är olika beroende på säsong. Högsäsongstaxan ligger i nivå med grannkommunernas avgifter. För att kunna följa beslutet i KS om kommunal drift av alla gästhamnar så behöver kommunen justera/komplettera gällande taxa så att den även gäller för Smögen, Hasselösund och Bovallstrand. Kommunstyrelsens tekniska utskott önskar även ett förslag på taxejustering som ska kunna ge ett nollresultat. Beslutsunderlag T.f. drift- och projektchefens tjänsteutlåtande Bilaga 1 Föreslagen taxa 2019 Gästhamnar (förändringar är markerade med röd text) Bilaga 2 Jämförelse Bilaga 3 Taxa för ett nollresultat Bilaga 4 Jämförelse entreprenör kommun Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar komplettering av taxa enligt bilaga 4 (motsvarande entreprenörernas taxa 2018) för gästhamnarna på Smögen, Hasselösund och i Bovallstrand att gälla från och med den 1 april 2019 och tills vidare. Det antecknas att taxa antagen i kommunfullmäktige för gästhamnarna i Kungshamn, Hunnebostrand, Väjern och Malmön gäller tillsvidare. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 30(30)

35

36

37 Samhällsbyggnadsförvaltningen Daniel Jarnrot Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2018/1019 Sida 1(3) Taxa Kommunala gästhamnar 2019 och tillsvidare Sammanfattning Sotenäs ska enligt beslut i KS bedriva gästhamnsverksamhet i egen regi i alla kommunala gästhamnar säsongen Taxan behöver därför utökas att gälla även de hamnar som kommunen inte har drivit tidigare dvs. Smögen, Hasselösund och Bovallstrand. Bakgrund Sotenäs bedriver gästhamnsverksamhet i egen regi i Kungshamn, Hunnebostrand och på Malmön. Enligt beslut i KS ska kommunen även driva Smögen, Hasselösund och Bovallstrand i egen regi under säsongen Dessa har som Kungshamn och Hunnebostrand en högre servicegrad och därför bör taxan vara lika som dessa. Gästhamnarna är populära utflyktsmål som bidrar till den lokala turistnäringen framförallt på högsäsong. De slits och behöver underhållas kontinuerligt för att vara säkra och för att uppfylla gällande regler och önskemål. Vissa åtgärder belastar driftsresultatet direkt medan investeringar belastar driften som kapitaltjänstkostnader när de aktiveras. Taxan som gäller nu är tagen i KF KA2018/1019 och ska gälla från och tills vidare. Ärendet Gästhamnstaxan i Sotenäs kommun är olika beroende på säsong. Högsäsongstaxan ligger i nivå med grannkommunernas avgifter. För att kunna följa beslutet i KS om kommunal drift av alla gästhamnar så behöver kommunen justera/komplettera gällande taxa så att den även gäller för Smögen, Hasselösund och Bovallstrand. KSTU önskar även ett förslag på taxejustering som ska kunna ge ett nollresultat Ekonomi Taxan är satt efter att vi ska nå den budgetram som tilldelats för Intäkten ska täcka nya kostnader för driften av de tillkomna gästhamnarna med personal, sopor, el, vatten, hygienanläggningar, städning, underhåll m.m. Med den föreslagna taxan och några mindre justeringar på kostnadssidan kommer vi att nå den Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

38 Samhällsbyggnadsförvaltningen Daniel Jarnrot Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2018/1019 Sida 2(3) uppsatta ramen för gästhamnsverksamheten. Föreslagen taxa se bilaga 1och jämförelse med andra hamnar se bilaga 2. För att nå ett nollresultat så behöver vi justera taxan i nivå med bilaga 3. Med sådana nivåer kan taxan nå ett nollresultat utan minskning av servicen gällande personal och öppettider. Under bilaga 4 finns kostnader, intäkter och investeringsbehovet för 2019 med det ackumulerade underskottet. I den föreslagna noll taxan är inte dessa kapitalavskrivningar med, men skulle de inkluderas så skulle avgiften behövas höjas med i snitt 35 %, men eftersom vi inte har fått avsatta medel så är det fel att inkludera dessa framtida kostnader/avskrivningar för taxan Personal För att driva ytterligare tre gästhamnar behöver vi ytterligare tolv sommaranställningar och det i konkurrens med alla andra verksamheter och det privata näringslivet. Det jobbas ständigt med olika mässor, facebook, annonser och andra medier för att nå ut så mycket vi kan. Personal försörjningen ser ut att vara en av de största utmaningarna i detta uppdraget. Om man justerar taxan så mycket att vi får ett nollresultat så kommer det att ge personalen högre belastning med synpunkter/åsikter gällande taxan. Det kommer att få lägga mycket mera tid på att förklara taxor/avgifter och detta kommer att påverka vår övriga service negativt. Det kommer även påverka oss negativt som arbetsgivare då det kan ge en negativ erfarenhet av de som jobbar i hamnen. Koppling till vision, programförklaring och mål Vision Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Företagare uppfattar Sotenäs som en attraktiv näringslivskommun Hamnen är en verksamhet som attraherar besökare som i sin tur utgör ett viktigt kundunderlag för kommunens näringsliv. Medborgarperspektiv Avgiften belastar besökande till kommunen till störst del. Om dessa anser att avgiften är för hög, så har de möjlighet att besöka andra hamnar vilket kommer att påverka kommunen och besöksnäringen negativt. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

39 Samhällsbyggnadsförvaltningen Daniel Jarnrot Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2018/1019 Sida 3(3) Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar justerad taxa enligt bilaga 1 för gästhamnar, att gälla från och med den 1 april 2019 och tills vidare. Bilaga/Bilagor Bilaga 1 Föreslagen taxa 2019 Gästhamnar (förändringar är markerade med röd text) Bilaga 2 Jämförelse Bilaga 3 Taxa för ett nollresultat Bilaga 4 Kostnader/Intäkter Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Hamningenjören Ekonomiavdelningen Daniel Jarnrot Tf drift- och projektchef Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

40 Taxa Gästhamnar 2019 och tillsvidare Förslag till ändringar i rött GÄSTHAMNAR priskr/dygn inkl moms Större fartyg, typ skutor liggande långsides vid kaj kr/per dygn 800 Dessa båtar ska anmäla sin ankomst till hamnavdelning för överenskommelse om plats Elavgift (endast laddningsström) kr/per dygn 60 Avgift vid betalning vid brygga/kaj Kungshamn, Hunnebostrand kr 50 Kungshamn, Hunnebostrand, Smögen, Hasselösund, Bovallstrand Båtlängd v1-25 v26-27 v v31-32 v33-52 < 10 m m m m > 18 m Väjern, Malmön Båtlängd v1-25 v26-27 v v31-32 v33-52 < 10 m m m m > 18 m

41 Sotenäs Tanum Lysekil Sotenäs(noll) Storlek <10m m m m >18m

42 Gällande Taxa Gästhamnar 2019 och tillsvidare Föslag Taxa Gästhamnar 2019 och tillsvidare nå ett nollresultat för gästhamns verksamheten GÄSTHAMNAR priskr/dygn inkl moms GÄSTHAMNAR priskr/dygn inkl moms Större fartyg, typ skutor liggande långsides vid kaj kr/per dygn 800 Större fartyg, typ skutor liggande långsides vid kaj kr/per dygn 800 Dessa båtar ska anmäla sin ankomst till hamnavdelning för överenskommelse Dessa båtar ska anmäla sin ankomst till hamnavdelning för överenskommelse om plats om plats Elavgift (endast laddningsström) kr/per dygn 60 Elavgift (endast laddningsström) kr/per dygn 60 Avgift vid betalning vid brygga/kaj Kungshamn, Hunnebostrand kr 50 Avgift vid betalning vid brygga/kaj Kungshamn, Hunnebostrand kr 50 Kungshamn, Hunnebostrand Kungshamn, Hunnebostrand, Smögen, Hasselösund, Bovallstrand Båtlängd v1-25 v26-27 v v31-32 v33-52 Båtlängd v1-25 v26-27 v v31-32 v33-52 < 10 m < 10 m % 29% 29% 29% 20% m m % 28% 28% 28% 33% m m % 28% 28% 28% 29% m m % 27% 28% 27% 25% > 18 m > 18 m % 27% 28% 27% 30% Väjern, Malmön Väjern, Malmön Båtlängd v1-25 v26-27 v v31-32 v33-52 Båtlängd v1-25 v26-27 v v31-32 v33-52 < 10 m < 10 m % 27% 27% 27% 20% m m % 30% 29% 30% 33% m m % 26% 28% 26% 29% m m % 30% 28% 30% 25% > 18 m > 18 m % 29% 28% 29% 30%

43 Entreprenörernas taxor 2018 Bovallstrand/Hasselösund* Hunnebostrand Smögen El <10m > Bilaga 4. * motsvarande taxa för Bovallstrand gäller för Hasselösund

44 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 8 Dnr 2018/ Avgiftstaxa gällande tillämpning av alkohollagen Sammanfattning Förslag på justering av befintliga taxa för ansökningsavgifter och tillståndsavgifter gällande alkoholtillstånd och folköl utifrån ett behov av att utöka resurserna för framför allt yttre tillsyn. Bakgrund En översyn och en processkartläggning av nuvarande 50% tjänst har påbörjats. I jämförelse med omkringliggande kommuner är resurserna lågt tilltagna i förhållande till antal serveringstillstånd och försäljningsställen. Beskrivning av ärendet För kunna erbjuda våra krögare en god servicenivå i form av snabb, effektiv och korrekt handläggning av ärenden och utöka tillsynsverksamheten krävs det mer resurser. I jämförelse med omkringliggande kommuners taxor framkommer det att Sotenäs kommun ligger klart lägre på vissa avgifter. Resursmässigt ligger Sotenäs väldigt lågt i jämförelse med omkringliggande kommuner. 50% tjänst till 57 st serveringstillstånd, ca 14 st återkommande tillfälliga tillstånd per år och 12 st ställen som säljer folköl. Koppling till vision, programförklaring och mål Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande goda betingelser för företagande främjas hos krögarna genom att de får god service och stöd från kommunen. Ökad tillsyn leder till ökad andel skötsamma företagare och därmed konkurrens på lika villkor. En tätare kontakt mellan handläggare och krögare främjar dessutom servicenivån och ett gott samarbete. Konsekvensbeskrivning av ärendet Taxejusteringen innebär att kommunen kan göra fler inspektioner enligt alkohollagen. Samt höja servicenivån ut mot krögarna. Ekonomi De ökade intäkterna under 2019 skall användas till att finansiera timavlönade inspektörer. Beslutsunderlag Alkoholhandläggarens tjänsteutlåtande Tillståndsavgifter 2019, rev Jämförelse avgifter alkohol 2018 Jämförelse resurser alkoholhandläggning 2018 Resursberäkning alkoholhangläggning Sotenäs Resursberäkning alkoholhandläggning Kungsbacka Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 12(34)

45 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 8 Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår bifall till förslaget om avgiftstaxa. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att justera nuvarande taxa för ansökningsavgifter och tillståndsavgifter i enlighet med 8 kap 10 Alkohollagen. Jäv Mikael Sternemar (L) och Lars-Erik Knutsson (S) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 13(34)

46 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 216 Dnr 2018/ Avgiftstaxa gällande tillämpning av alkohollagen Sammanfattning Förslag på justering av befintliga taxa för ansökningsavgifter och tillståndsavgifter gällande alkoholtillstånd och folköl utifrån ett behov av att utöka resurserna för framför allt yttre tillsyn. Bakgrund En översyn och en processkartläggning av nuvarande 50% tjänst har påbörjats. I jämförelse med omkringliggande kommuner är resurserna lågt tilltagna i förhållande till antal serveringstillstånd och försäljningsställen. Beskrivning av ärendet För kunna erbjuda våra krögare en god servicenivå i form av snabb, effektiv och korrekt handläggning av ärenden och utöka tillsynsverksamheten krävs det mer resurser. I jämförelse med omkringliggande kommuners taxor framkommer det att Sotenäs kommun ligger klart lägre på vissa avgifter. Resursmässigt ligger Sotenäs väldigt lågt i jämförelse med omkringliggande kommuner. 50% tjänst till 57 st serveringstillstånd, ca 14 st återkommande tillfälliga tillstånd per år och 12 st ställen som säljer folköl. Koppling till vision, programförklaring och mål Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande goda betingelser för företagande främjas hos krögarna genom att de får god service och stöd från kommunen. Ökad tillsyn leder till ökad andel skötsamma företagare och därmed konkurrens på lika villkor. En tätare kontakt mellan handläggare och krögare främjar dessutom servicenivån och ett gott samarbete. Konsekvensbeskrivning av ärendet Taxejusteringen innebär att kommunen kan göra fler inspektioner enligt alkohollagen. Samt höja servicenivån ut mot krögarna. Ekonomi De ökade intäkterna under 2019 skall användas till att finansiera timavlönade inspektörer. Beslutsunderlag Alkoholhandläggarens tjänsteutlåtande Tillståndsavgifter 2019, rev Jämförelse avgifter alkohol 2018 Jämförelse resurser alkoholhandläggning 2018 Resursberäkning alkoholhangläggning Sotenäs Resursberäkning alkoholhandläggning Kungsbacka Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(24)

47 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 216 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att justera nuvarande taxa för ansökningsavgifter och tillståndsavgifter i enlighet med 8 kap 10 Alkohollagen. Protokollsanteckning Mikael Sternemar (L) och Lars-Erik Knutsson (S) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(24)

48 Kommunstyrelsens förvaltning Alkoholhandläggare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2018/995 Sida 1(2) Avgiftstaxa gällande tillämpning av alkohollagen Sammanfattning Förslag på justering av befintliga taxa för ansökningsavgifter och tillståndsavgifter gällande alkoholtillstånd och folköl utifrån ett behov av att utöka resurserna för framför allt yttre tillsyn. Bakgrund En översyn och en processkartläggning av nuvarande 50% tjänst har påbörjats. I jämförelse med omkringliggande kommuner är resurserna lågt tilltagna i förhållande till antal serveringstillstånd och försäljningsställen. Beskrivning av ärendet För kunna erbjuda våra krögare en god servicenivå i form av snabb, effektiv och korrekt handläggning av ärenden och utöka tillsynsverksamheten krävs det mer resurser. I jämförelse med omkringliggande kommuners taxor framkommer det att Sotenäs kommun ligger klart lägre på vissa avgifter. Resursmässigt ligger Sotenäs väldigt lågt i jämförelse med omkringliggande kommuner. 50% tjänst till 57st serveringstillstånd, ca 14st återkommande tillfälliga tillstånd per år och 12st ställen som säljer folköl. Koppling till vision, programförklaring och mål Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande goda betingelser för företagande främjas hos krögarna genom att de får god service och stöd från kommunen. Ökad tillsyn leder till ökad andel skötsamma företagare och därmed konkurrens på lika villkor. En tätare kontakt mellan handläggare och krögare främjar dessutom servicenivån och ett gott samarbete. Konsekvensbeskrivning av ärendet Taxejusteringen innebär att kommunen kan göra fler inspektioner enligt alkohollagen. Samt höja servicenivån ut mot krögarna. Ekonomi De ökade intäkterna under 2019 skall användas till att finansiera timavlönade inspektörer. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

49 Kommunstyrelsens förvaltning Alkoholhandläggare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2018/995 Sida 2(2) Organisation och personal Personalstyrkan som ska hantera allt gällande serveringstillstånd och folköl är endast på 50 % tjänst. Processkartläggningen av tjänsten kommer att slutföras under 2019 och förslag till eventuella ytterligare åtgärder kommer att tas fram. Medborgarperspektiv Fler tillsyner skapar en tryggare krogmiljö för medborgaren i och med att problem kan upptäckas i ett tidigt stadie och därmed stävjas snabbare. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att justera nuvarande taxa för ansökningsavgifter och tillståndsavgifter i enlighet med 8 kap 10 Alkohollagen. Bilaga Tillståndsavgifter 2019 Jämförelse avgifter alkohol 2018 Jämförelse resurser alkoholhandläggning 2018 Resursberäkning alkoholhangläggning Sotenäs Resursberäkning alkoholhandläggning Kungsbacka Elinor Östlin Alkoholhandläggare Maria Vikingsson Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

50 Datum: Bilaga Tillståndsavgifter 2019 Ansöka om serveringstillstånd Nuvarande taxa Förslag till ny taxa Stadigvarande serveringstillstånd till 8000 kr kr allmänheten och slutna sällskap Stadigvarande serveringstillstånd till 8000 kr kr slutet sällskap, cateringverksamhet Stadigvarande serveringstillstånd för 4000 kr kr provsmakning vid tillverkningsställe Stadigvarande serveringstillstånd för pausservering och trafiktillstånd kr kr Ansökan om tillfälligt tillstånd Nuvarande taxa Förslag till ny taxa Tillfälligt serveringstillstånd till kr kr 4100 kr + allmänheten. per extra dag kr per extra dag Tillfälligt serveringstillstånd till slutna sällskap: (max 8000 kr) 500 kr kr/extradag 500 kr + 250kr/extradag Tillfälligt serveringstillstånd för pausservering kr/extradag kr/extradag Tillfällig utökning av befintligt serveringstillstånd kr 2000kr + 500kr/extradag Tillfälligt serveringstillstånd för provsmakning kr +250kr/extradag kr +500kr/extradag Ansöka om ändringar i tillstånd Nuvarande taxa Förslag till ny taxa Utvidgat/utökat tillstånd kr kr Anmälan om betydande förändring i 0 kr kr bolaget. (ex ägarförhållande) Gemensamt serveringsområde 2000 kr 2050 kr Avgift för att göra kunskapsprov Nuvarande taxa Förslag till ny taxa kr/tillfälle kr/ tillfälle Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

51 Datum: Tillståndsavgifter Avgifter för stadigvarande serveringstillstånd består dels av en fast avgift per år samt en rörlig avgift som tas ut beroende på omsättningen/försäljningen av alkoholdrycker. Avgifterna justeras årligen enligt konsumentprisindex (KPI). Försäljningen ska redovisas varje år i restaurangrapporten. Stadigvarande tillstånd Nuvarande taxa Förslag till ny taxa Fast tillståndsavgift kr/ år 2500 kr/ år Rörlig tillståndsavgift, årsomsättning Nuvarande taxa Förslag till ny taxa Förseningsavgift restaurangrapport Efter 2 påminnelser debiteras tillsynsavgift enligt högsta avgiftsklass Nuvarande taxa Förslag till ny taxa kr/påminnelse Folkölstillsyn Nuvarande taxa Förslag till ny taxa Fast avgift kr/år kr/år Timavgift vid extra uppföljning kr/timme Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

52

53

54 Serveringstillstånd Resursberäkning Alkoholhandläggning Sotenäs Kommun Typ av ärende Antal Tid Resursbehov h Utskick av restaurangrapporter 57 0,5 28,5 Granskning av restaurangrapporter Utskick av påminnelser om restaurangrapport 30 0,5 15 Krögarträff, planering och genomförande Yttre tillsyn Inre tillsyn Uppföljning av brister vid yttre tillsyn Oplanerad/händelsestyrd tillsyn (klagomål) Ansökningar nytt tillstånd (allmänheten/slutna sällskap) Ansökningar utökad yta, utökad tid, gemens.serv.yta & tillf.tills Anmälningar serveringsansvarig Utbildning av serveringspersonal (Ansvarsfull alkoholservering) samt styrgrupp Ändringar av PBI, ändrade ägarförhållande Totalt serveringstillstånd 1307,5 Folköl Typ av ärende Antal Tid Resursbehov h Anmälan om försäljning av folköl Planerad tillsyn anmälda försäljningsställen Kontrollköp Uppföljning av brister Oplanerad/händelsestyrd tillsyn (klagomål) Totalt folköl 82 Återkommande årliga uppgifter Typ av arbetsuppgift Antal Tid Resursbehov h Handläggarträffar, nätverksträffar, KAF konferens, seminarier Sammanställning av föregående års tillsyn till Lst Planering (behovsinventering, tillsynsplan, kontrollplan) och uppföljning, egen planering Fakturering årsavgift 57 0,5 28,5 Information, svar på frågor Hemsida, blanketter etc Omvärldsbevakning, inläsning Besvara remisser från Lotteriinspektionen 5 0,25 1,25 Samverkan internt i kommunen Övrigt oplanerat Totalt övergripande 601,75 Sammanfattning Arbetsuppgift Resursbehov h Serveringstillstånd 1307,5 Folköl 82 Övergripande 601,75 Totalt 1991,25

55 Serveringstillstånd Kungsbacka Typ av ärende Antal Tid Resursbehov h Utskick av restaurangrapporter 75 0,5 37,5 Granskning av restaurangrapporter Utskick av påminnelser om restaurangrapport 30 0,5 15 Krögarträff, planering och genomförande Yttre tillsyn Inre tillsyn Uppföljning av brister vid yttre tillsyn Oplanerad/händelsestyrd tillsyn (klagomål) Ansökningar nytt tillstånd (allmänheten/slutna sällskap) Ansökningar utökad yta, utökad tid, gemensam serv.yta Anmälningar serveringsansvarig Utbildning av serveringspersonal (Ansvarsfull alkoholservering) samt styrgrupp Ändringar av PBI, ändrade ägarförhållande Totalt serveringstillstånd 1699,5 Folköl, tobak, e-cigaretter Typ av ärende Antal Tid Resursbehov h Anmälan om försäljning av tobak Anmälan om försäljning av e-cigaretter Anmälan om försäljning av folköl Ansökan om tillstånd försäljning av tobak (AVVAKTAR NY LAG) Planerad tillsyn anmälda försäljningsställen (folköl&tobak) Planerad kontroll e-cigaretter Kontrollköp Uppföljning av brister Oplanerad/händelsestyrd tillsyn (klagomål) E-cigaretter - inventering, infoblad, skrivelser, adm Tillsyn rökfria miljöer (ingår ej i total) 0 Totalt folköl, tobak och e-cigaretter 1481 Återkommande årliga uppgifter Typ av arbetsuppgift Antal Tid Resursbehov h Handläggarträffar, nätverksträffar, KAF konferens, seminarier Sammanställning av föregående års tillsyn till Lst Planering (behovsinventering, tillsynsplan, kontrollplan) och uppföljning, egen planering Fakturering årsavgift 75 0,5 37,5 Information, svar på frågor Hemsida, blanketter etc Omvärldsbevakning, inläsning

56 Besvara remisser från Lotteriinspektionen 10 0,25 2,5 Samverkan internt i kommunen Företagslots Övrigt oplanerat Totalt övergripande 886 Sammanfattning Arbetsuppgift Resursbehov h Serveringstillstånd 1699,5 Folköl, tobak & e-cigaretter 1481 Övergripande 886 Totalt 4066,5

57 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 18 Dnr 2019/0000 Detaljplan för Hovenäs 1:61, Hovenäset Sammanfattning Det föreslås att detaljplanen för fastigheten Hovenäs 1:61 ska ändras från hamnändamål till bostadsändamål och att byggrätten utökas inom fastigheten. Beskrivning av ärendet Granskningshandlingar för detaljplanen daterade , har varit utställda för granskning under tiden 27 september - 11 oktober Under granskningen har 15 yttranden inkommit från 8 remissinstanser, 5 sakägare och 2 övriga. 3 sakägare och 2 övriga intressenter motsätter sig planförslaget med hänsyn till påverkan på bebyggelsemiljön utifrån kulturhistoriska värden samt utifrån påverkan på utsikt. Med anledning av inkomna synpunkter behöver följande ändring göras: Plankartan och illustrationskartan förtydligas med befintliga +höjder. Den aktuella fastigheten ligger i södra Hovenäset inom ett område som enligt gällande detaljplan från 1949 får användas för fiskeri-, handels, -hantverks- och hamnändamål. Huset ligger också till största delen på punktprickad mark (mark som inte får bebyggas). Planområdet är en del av en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden. Detaljplanens syfte är att ändra gällande detaljplan så att befintlig byggnad får användas för bostadsändamål, att byggrätten utökas något samt att kulturvärdena säkerställs. Beslutsunderlag Plan- och exploateringschefens tjänsteutlåtande Utlåtande efter granskning daterad Planbeskrivning daterad justerad Plankarta daterad justerad justerad Byggnadsnämndens arbetsutskotts beredningsprotokoll Byggnadsnämndens protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplan för Hovenäs 1:61. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 25(34)

58 Byggnadsnämnden Sammanträdesprotokoll BN 165 Dnr BN 2017/253 Detaljplan för Hovenäs 1:61, Hovenäset Granskningshandlingar för detaljplanen daterade , har varit utställda för granskning under tiden 27 september - 11 oktober Under granskningen har 15 yttranden inkommit från 8 remissinstanser, 5 sakägare och 2 övriga. 3 sakägare och 2 övriga intressenter motsätter sig planförslaget med hänsyn till påverkan på bebyggelsemiljön utifrån kulturhistoriska värden samt utifrån påverkan på utsikt. Med anledning av inkomna synpunkter behöver följande ändring göras: Plankartan och illustrationskartan förtydligas med befintliga +höjder. Den aktuella fastigheten ligger i södra Hovenäset inom ett område som enligt gällande detaljplan från 1949 får användas för fiskeri-, handels, -hantverks- och hamnändamål. Huset ligger också till största delen på punktprickad mark (mark som inte får bebyggas). Planområdet är en del av en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden. Detaljplanens syfte är att ändra gällande detaljplan så att befintlig byggnad får användas för bostadsändamål, att byggrätten utökas något samt att kulturvärdena säkerställs. Beslutsunderlag Plan- och exploateringschefens tjänsteutlåtande Utlåtande efter granskning daterad Planbeskrivning daterad justerad Plankarta daterad justerad justerad Byggnadsnämndens arbetsutskotts beredningsprotokoll Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att godkänna utlåtandet efter granskning daterat samt godkänner antagandehandlingarna daterade justerad Byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen. Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Byggnadsnämnden\S ammanträden\2018\ \kallelser & Protokoll\BN protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sid: 11(85)

59 Byggnadsnämndens arbetsutskott Beredningsprotokoll BNAU 141 Dnr BN 2017/253 Detaljplan för Hovenäs 1:61, Hovenäset Granskningshandlingar för detaljplanen daterade , har varit utställda för granskning under tiden 27 september - 11 oktober Under granskningen har 15 yttranden inkommit från 8 remissinstanser, 5 sakägare och 2 övriga. 3 sakägare och 2 övriga intressenter motsätter sig planförslaget med hänsyn till påverkan på bebyggelsemiljön utifrån kulturhistoriska värden samt utifrån påverkan på utsikt. Med anledning av inkomna synpunkter behöver följande ändring göras: Plankartan och illustrationskartan förtydligas med befintliga +höjder. Den aktuella fastigheten ligger i södra Hovenäset inom ett område som enligt gällande detaljplan från 1949 får användas för fiskeri-, handels, -hantverks- och hamnändamål. Huset ligger också till största delen på punktprickad mark (mark som inte får bebyggas). Planområdet är en del av en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden. Detaljplanens syfte är att ändra gällande detaljplan så att befintlig byggnad får användas för bostadsändamål, att byggrätten utökas något samt att kulturvärdena säkerställs. Beredningsunderlag Plan- och exploateringschefens tjänsteutlåtande Utlåtande efter granskning daterad Planbeskrivning daterad justerad Plankarta daterad justerad justerad Byggnadsnämndens arbetsutskotts förslag Byggnadsnämnden beslutar att godkänna utlåtandet efter granskning daterat samt godkänner antagandehandlingarna daterade justerad Byggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att anta detaljplanen. Skickas till Byggnadsnämnden \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Byggnadsnämnden\S ammanträden\2018\ \kallelser & Protokoll\BNAU beredningsprotokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sid: 14(86)

60 Samhällsbyggnadsförvaltningen Amanda Jansson, Plan- och exploateringschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr BN 2017/253 Sida 1(2) Detaljplan för Hovenäs 1:61, Hovenäset Sammanfattning Granskningshandlingar för detaljplanen daterade , har varit utställda för granskning under tiden 27 september - 11 oktober Under granskningen har 15 yttranden inkommit från 8 remissinstanser, 5 sakägare och 2 övriga. 3 sakägare och 2 övriga intressenter motsätter sig planförslaget med hänsyn till påverkan på bebyggelsemiljön utifrån kulturhistoriska värden samt utifrån påverkan på utsikt. Med anledning av inkomna synpunkter behöver följande ändring göras: Plankartan och illustrationskartan förtydligas med befintliga +höjder. Bakgrund Den aktuella fastigheten ligger i södra Hovenäset inom ett område som enligt gällande detaljplan från 1949 får användas för fiskeri-, handels, -hantverks- och hamnändamål. Huset ligger också till största delen på punktprickad mark (mark som inte får bebyggas). Planområdet är en del av en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden. Detaljplanens syfte är att ändra gällande detaljplan så att befintlig byggnad får användas för bostadsändamål, att byggrätten utökas något samt att kulturvärdena säkerställs. Tidigare beslut KS , beslut att lämna positivt planbesked BN , beslut om samråd BN , beslut om granskning Förvaltningens förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att godkänna utlåtandet efter granskning daterat samt godkänner antagandehandlingarna daterade justerad Byggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att anta detaljplanen. Bilagor Utlåtande efter granskning daterad Planbeskrivning daterad justerad Plankarta daterad justerad justerad Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

61 Samhällsbyggnadsförvaltningen Amanda Jansson, Plan- och exploateringschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr BN 2017/253 Sida 2(2) Beslutet skickas till Plan- och exploateringsenheten Plankonsult Exploatör Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Amanda Jansson Plan- och exploateringschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

62 antagandehandling detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset, Sotenäs kommun Upprättad: Justerad: planbeskrivning

63 detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset, Sotenäs kommun till detaljplanen hör följande handlingar: Plan- och illustrationskarta Planbeskrivning Fastighetsförteckning Behovsbedömning Detaljplanen är upprättad av Arkitekturverkstad i Hovenäset AB ark itektur verkstad i HOVENÄSET AB Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 2 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

64 Planens syfte...4 Planprocessen...5 Utgångspunkter...6 Planområdet...6 Markägoförhållanden...6 Översiktsplan...7 Detaljplan...7 Miljöbalkens bestämmelser...8 Miljöbedömning...9 Tidigare beslut...10 Planförslaget och förutsättningarna..11 Bebyggelse & kulturmiljö...11 Mark och vatten...15 Trafik och parkering...17 Teknisk försörjning...18 Hälsa och säkerhet...19 Genomförande...20 Genomförandetid...20 Huvudmannaskap och ansvarsfördelning...20 Fastighetsrättsliga frågor...20 Ekonomi...20 Planarbetet...21 Den fortsatta processen...21 Tidplan...21 Medverkande i planarbetet...21 Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 3 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

65 Planens syfte Planens syfte är att ändra användningen på fastigheten Hovenäs 1:61 från hamnändamål till bostadsändamål och att utöka byggrätten inom fastigheten. Fastigheten Hovenäs 1:61 är bebyggd med ett bostadshus som är uppfört under 1800-talet, troligtvis ca Huset är byggt som ett bostadshus och ligger i en grupp med andra bostadshus och sjöbodar i den äldre delen av Hovenäset. I gällande plan (byggnadsplan för huvuddelen av Hovenäsets municipalsamhälle, fastställd 1949) regleras fastigheten för handels-, hantverks-, hamn- och fiskeriändamål. Befintligt hus är byggt på mark som i gällande detaljplan till stora delar regleras som prickmark och alltså inte får bebyggas. Planområdet är en del av en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden. Det finns därmed ett behov av att komplettera en ny detaljplan med bestämmelser som säkerställer de kulturhistoriska värdena samt behov av att studera översvämningsrisken inom fastigheten. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 4 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

66 Planprocessen En detaljplan arbetas fram för att juridiskt reglera hur mark (och vatten) inom ett specifikt område får nyttjas. I processen med att ta fram en detaljplan utreds hur marken är lämplig att använda utifrån ett flertal olika aspekter. Processen regleras i planoch bygglagen (PBL 2010:900). Detaljplanen består huvudsakligen av en plankarta med bestämmelser kring markanvändningen och en planbeskrivning (denna handling) som beskriver syfte, förutsättningar och resonemang kring planens utformning. En fastighetsförteckning redogör bl a för vilka som berörs av detaljplanen. Denna detaljplan tas fram med så kallat standardförfarande. Förfarandet nyttjas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, saknar betydande intresse för allmänheten och inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Om planförslaget godkänns av samrådskretsen kan förfarandet förenklas ytterligare till ett s.k. begränsat förfarande där underrättelse och granskning undvaras. Detaljplanen samråds med länsstyrelsen, statliga myndigheter, kommunala instanser, sakägare och övriga som är berörda av de förslag som planen innehåller. I samrådet kan alla berörda lämna synpunkter på förslaget. Samrådet genomförs för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att ge möjlighet till insyn och påverkan i planprocessen. Kommunen kan om det finns skäl ändra planförslaget med hänsyn till synpunkterna eller förklara varför synpunkterna inte beaktas i en samrådsredogörelse. De skriftliga synpunkterna från granskningen sammanställs i ett granskningsutlåtande. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. Efter granskningen antas detaljplanen. Om inget överklagande sker vinner detaljplanen laga kraft. samråd granskning antagande laga kraft Här är vi nu Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 5 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

67 Utgångspunkter Planområdet Planområdet är beläget i den äldre delen av Hovenäset i den sydöstra delen av Sotenäs kommun. Det ligger i ett område med karaktäristisk äldre kustbebyggelse bestående av en tät, oregelbunden struktur med bostadshus, sjöbodar och bryggor i direkt anslutning till Näsekilen. Planområdet omfattar Hovenäs 1:61. Fastighetsgränsen utgör plangräns. Fastigheten har en yta på 126 m 2. Den är idag bebyggd med ett bostadshus. Mot norr, öster och söder går fastighetsgräns i byggnadens väggliv. I den västra delen finns en mindre trädgårdsyta. Markägoförhållanden Fastiheten Hovenäs 1:61 är i privat ägo. Den omgärdas helt och hållet av kommunala fastigheter som i norr och öster utgörs av allmän plats och i övrigt kvartersmark som utgör arrendemark för sjöbodar. Strandlinjen mot Näsekilens vattenområde löper ca 8 m söder om fastighetsgränsen. Redovisning av ägarförhållanden, servitut och samfälligheter inom och i anslutning till planområdet redovisas i den fastighetsförteckning som utgör en del av planhandlingen. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 6 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

68 Flygbild med planområdet markerat. Översiktsplan I kommunens gällande översiktsplan, ÖP2010 ingår planområdet i tätortsområdet för Kungshamn-Smögen-Väjern-Hovenäset. Det ligger inom ett av de generella utvecklingsområdena för tätortsområdet pga av befintlig bebyggelse och tillgången till servicecentra. Planområdet är beläget inom ett av kommunens värdefulla kulturmiljöer som pekas ut i översiktsplanen. Kulturmiljövärdet beskrivs under rubriken Bebyggelse och kulturmiljö. Kommunen planerar att upprätta detaljplan med fokus på bevarande inom hela området med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Planområdet redovisas i ÖP2010 som ett område för klimatåtgärder. Denna redovisning omfattar samtliga områden där marknivån understiger +2.5m i kombination med värdefull, befintlig bebyggelse, betydande infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner. Befintlig bebyggelse, infrastruktur, anläggningar mm anses vara av så stor betydelse att långsiktiga åtgärder för att säkra dem mot framtida havsnivåhöjningar och en ökad frekvens av översvämningar är nödvändiga. generellt område för utveckling inom tätortsområdet klimatåtgärder utdrag över Hovenäset ur ÖP 2010, förutsättningutdrag över Hovenäset ur ÖP 2010, planförslag planområdet planområdet Detaljplan Det aktuella planområdet omfattas av en gällande detaljplan, byggnadsplan för huvuddelen av Hovenäsets municipalsamhälle, fastställd I gällande detaljplan regleras fastigheten för handels-, hantverks-, hamn- och fiskeriändamål. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 7 område med höga kulturhistoriska värden markområde i tätort med nivå under +2.5m avrinningsområden område med gällande planer Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

69 planområdet Utdrag ur karta för gällande detaljplan (byggnadsplan för huvuddelen av Hovenäsets municipalsamhälle, fastställd 1949) med markering av aktuellt planområde. Stora delar av det befintliga bostadshuset är belägen på mark som i detaljplanen regleras som prickmark. Det befintliga bostadshuset var uppfört på sin nuvarande plats när byggnadsplanen fastställdes. Det ligger i ett sammanhang med ett flertal bostadshus och sjöbodar där övrig bostadsbeyggelse i byggnadsplanen regleras för bostadsändamål. Förenlighet med miljöbalkens bestämmelser I miljöbalkens tredje kapitel beskrivs generella hushållningsbestämmelser, vilka anger att markoch vattenområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för. De områden som omfattas av riksintressen ska skyddas mot åtgärder som kan orsaka påtaglig skada på dem. Planområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt Miljöbalkens (MB) 3 kapitel. I miljöbalkens fjärde kapitel beskrivs hushållningsbestämmelser för särskilda områden. Planområdet ingår i den så kallade obrutna kusten, som är ett sådant område. Riksintresse för friluftsliv, Miljöbalkens tredje kapitel Planområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv. Det innebär att det är beläget i ett område med stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 8 tillgänglighet för allmänheten. Då planområdet utgörs av en mindre fastighet, som sedan lång tid tillbaka är bebyggd med ett bostadshus bedöms inte planförslaget innebära någon skada på riksintresset. Planförslagets hänsyn till den befintliga byggnadens kulturhistoriska värde genom planbestämmelser som syftar till att bevara dess karaktär säkerställer en av de många förutsättningar som är grunden för ett värdefullt friluftsliv. Den obrutna kusten, Miljöbalkens fjärde kapitel Bohusläns kust är enligt 4 kap MB i sin helhet av riksintresse med hänsyn till dess samlade naturoch kulturvärden. Inom detta område får ingrepp i miljön endast göras om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden (4 kap 1 MB). Inom området, som sträcker sig från Lysekil i söder till norska gränsen i norr - den så kallade Obrutna kusten, ska särskild hänsyn tas till turismen och friluftslivtets intressen vid tillståndsprövningar mm. Bestämmelserna enligt 4 kap MB utgör inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Planförslaget innebär en anpassning av markanvändning i detaljplan till befintliga förutsättningar och bedöms därmed vara förenligt med riksintresset. Byggnaden inom planområdet är en del i de kulturvärden som riksintresset är till för att skydda. Planförslaget innehåller därför bestämmelser kring Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

70 Bebyggelsen kring planområdet. Aktuellt bostadshus ses mitt i bilden. byggnadens utformning som syftar till att bevara dess karaktär och kulturhistoriska värde i sitt sammanhang. Miljökvalitetsnormer, miljöbalkens femte kapitel Miljökvalitetsnormer (MKN) anger riktvärden som syftar till att fungera som hjälp för att uppnå miljökvalitetsmålen och andra internationella åtaganden. Det finns MKN för utomhusluft, omgivningsbuller, vatten, havsmiljö samt fisk- och musselvatten. MKN anger den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet och är kopplade till en tidpunkt när det önskade miljötillståndet ska vara uppnått. Planområdet ligger i nära anslutning till Näsekilen vars vattenområde omfattas av MKN för vatten, havsmiljö och musselvatten. Näsekilen ingår i vattenförekomst Hovenäset området. Den ekologiska statusen klassas för området som måttlig. Den kemiska statusen uppnår ej god status. Vattenområdet omfattas av miljöproblem i form av övergödning. Då planförslaget syftar till att i detaljplan säkerställa befintlig användning och bevarande av befintlig byggnads utformning bedöms ett genomförande av planförslaget inte påverka någon av miljökvalitetsnormerna. Den fastighet som planförslaget omfattar är redan idag ansluten till det kommunala VA-nätet och dagvattenflödet på fastigheten kommer inte att påverkas negativt. Förslag till begränsning av dagvattenflödet beskrivs under Teknisk försörjning. Luftkvalitet eller bullerförhållanden påverkas inte av planförslaget. Strandskydd, miljöbalkens sjunde kapitel Planområdet omfattas inte av strandskydd idag. Det generella strandskyddet (100m från strandlinjen) inträder dock när en ny detaljplan upprättas. Strandskyddet behöver därför upphävas i detaljplanen för att inte återinträda, vilket görs med en bestämmelse om upphävande i plankartan. För upphävandet åberopas som särskilt skäl att planområdet redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Hela planområdet utgörs av en etablerad hemfridszon för den avstyckade fastigheten. Huvuddelen av planområdet utgörs av befintlig byggnad och omfattar inga delar som är allemansrättsligt tillgängliga. Miljöbedömning För att bedöma risken för betydande miljöpåverkan av planens genomförande har ett underlag till behovsbedömning tagits fram. Underlag för behovsbedömning ingår som en del av planhandlingen. Sammanfattning av behovsbedömning Planförslaget bedöms vara förenligt med bestämmelserna i Miljöbalken. Detaljplanen syftar till att säkerställa befintlig användning samt säkerställa kulturhistoriska värden genom varsamhetsbestämmelser. Endast i begränsad omfattning medges en ökning av byggnadens volym jämfört med dags- Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 9 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

71 läget. Planförslaget bedöms därmed inte medföra någon skada på natur- och kulturvärden i området. Planförslaget berör inget Natura 2000-område, medför inte någon skada på riksintressen eller åsidosätter miljökvalitetsnormer. Inte heller motverkas nationella miljömål. Planförslaget överensstämmer med intentionerna i kommunens översiktsplan. Kommunen bedömer att planens tänkbara effekter på kort och lång sikt inte kommer att medföra någon risk för miljön, människors hälsa och säkerhet eller olämplig hushållning med mark, vatten och andra resurser. En miljöbedömning för planens genomförande behöver därmed inte genomföras och det finns inget behov av att upprätta en särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt MB 6 kap 12. Kommunens förslag till ställningstagande Planens genomförande bedöms sammantaget inte medföra risk för betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning av planen behöver därmed inte genomföras och behov av att upprätta en särskild miljökonsekvensbeskrivning finns inte. Tidigare beslut Fastighetsägaren ansökte 2016 om bygglov för tillbygnad av bostadshuset på Hovenäs 1:61 (höjning av bostadshuset med 0,5-0,6 meter och uppförande av en takkupa). Bygglovsärende Byggnadsnämnden i Sotenäs kommun beslutade den 10 maj 2016 (BNAU 73) att bevilja bygglov. Nämndens beslut överklagades av berörda grannar. Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade den 21 september 2016 genom det överklagade beslutet att upphäva nämndens beslut och avslå bygglovsansökan med hänvisning till att användning av huset som bostad strider mot planens markanvändningsbestämmelse (handels-, hantverks-, hamnoch fiskeriändamål) och att huset med cirka tre fjärdedelar ligger på punktprickad mark, som inte får bebyggas. Upphävandet av Byggnadsnämndens beslut överklagades av fastighetsägarna till Mark- och miljödomstolen, som i en dom (Mål nr P ) avslog överklagandet utifrån samma bedömning som Länsstyrelsen. Fastighetsägaren överklagade Mark- och miljödomstolens beslut till Mark- och miljööverdomstolen, som beslutade att inte ge prövningstillstånd i ärendet. Planbesked För att i en detaljplaneprocess kunna ändra användningen till bostadsändamål och tillskapa byggrätt för hela det befintliga bostadshusets byggnadsarea och för att därigenom möjliggöra en tillbyggnad av befintligt bostadshus ansökte fastighetsägaren om planbesked. Kommunstyrelsen beslutade ( 97) att ge ett positivt planbesked. I planbeskedet lyfts behovet av att komplettera en ny detaljplan med bestämmelser som säkerställer de kulturhistoriska värdena på aktuell byggnad samt behov av att studera översvämningsrisken inom fastigheten. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 10 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

72 Planförslaget och förutsättningarna Bebyggelse och kulturmiljö Planområdet ingår i en av de miljöer som kommunen i sin översiktsplan pekar ut som kulturhistoriskt värdefullt med följande värdebeskrivning: Hovenäset är ett av kommunens mindre samhällen och kännetecknas av sitt avskilda och skyddade läge vid Näsekilen samt av att husen ligger på hälleberg som möter havet. Innanför Kryssnäs, varifrån samhället växte fram, finns den äldsta bebyggelsen som med tradition som strandsittarbebyggelse är uppförd på ofri grund. Bostadsbebyggelsen utmed Hovenäsvägen är större och merparten av husen har våningshög källare. Sjöbodarna ligger relativt tätt i grupper utmed Näsekilen och närmast Kryssnäs ligger de äldsta, varav några är byggda i liggtimmer och alltjämt är opanelade. De två parkerna är viktiga karaktärskapande element som liksom brandstationen minner om tiden då samhället fick status som municipalsamhälle (ÖP2010). Det befintliga bostadshus som planområdet omfattar ligger i direkt anslutnnig till Näsekilen i ett sammanhang med sjöbodar och bostadshus av traditionellt bohuslänsk karaktär. Bebyggelsemiljön har en tät och oregelbunden struktur och är placerad direkt på berget kring den smala Klovbergsvägen. Med kunskap från ägaren och Bohusläns museum kan bostadshuset beskrivas på följande sätt: Huset har sitt ursprung som enkelhus, vilket byggts om till dubbelhus, troligtvis under senare delen av 1800-talet. Förstu samt frambyggt trapphus mot söder har sannolikt tillkommit under tidigt tal. Utvändigt har byggnaden förändrats med ny fasadbeklädnad och nya fönster, vilken bör ha gjorts under de senaste två decennierna. Det är troligt att fasadbeklädnaden även före denna förändring har haft en klädsel med liggande panel upptill och stående panel nedtill, men detta har inte kunnat bekräftas. Aktuellt bostadshus. Flygfoto från Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 11 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

73 Husets västra fasad med altanen och den lilla trädgården i förgrunden. Det befintliga huset inom planområdet har alltså uppförts som bostadshus innan gällande detaljplan fastställdes, men användningen som bostad strider mot bestämmelserna i gällande plan (huset regleras där för handels-, hantverks-, hamn- och fiskeriändamål). I gällande plan omfattas närliggande bostadsbebyggelse av bestämmelser som anger en högsta tillåten byggnadshöjd på 5,5 m. Motsvarande bestämmelse för den aktuella fastigheten är 6 m. Klovbergsvägen, som gränsar till planområdet och som i gällande plan utgör allmän plats ligger i direkt anslutning till byggnadens fasad. Den aktuella fastighetens marknivå ligger lägre än gatans nivå. Tillåten byggnadshöjd enligt gällande plan Befintlig nockhöjd +8.8m Hovenäs 1:61 Klovbergsvägen Näsekilen Principsektion, skala Principsektion 1:200 i skala 1:200 som redovisar befintlig byggnad i förhållande till den byggnadshöjd som gällande plan tillåter. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 12 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

74 A Tillåten nockhöjd enligt planförslaget +9.3m Befintlig nockhöjd +8.8m Sektion A-A, skala 1:200 illustrerar befintlig och genom planförslaget tillåten nockhöjd i förhållande till Klovbergsvägen och den ovanför liggande fastigheten. Näsekilen Hovenäs 1:61 Sektion A-A, skala 1:200 Planförslaget innebär att fastighetens användning regleras för bostadsändamål. Byggnadens höjd regleras genom en högsta tillåtna nockhöjd utifrån grundkartans nollplan. Tillåten takvinkel begränsas till 33 grader, vilket är överensstämmande med befintlig byggnads takvinkel. Planförslaget ger utrymme för en ca 50 cm högre nockhöjd än befintlig byggnad för att möjliggöra isolering av taket och förbättra nyttjandet av vindsplanet. Befintlig nockhöjd är +8.8 m och högsta tillåtna nockhöjd blir därmed +9.3 m. Planen ger också utrymme för komplettering med taklätta vars bredd begränsas till 1/3 av takets längd (exklusive takutsprång på taklättan). Föreslagen höjning av bostadshuset begränsar byggnadens höjd i förhållande till den byggnadshöjd som tillåts i gällande plan. Den höjning som tillåts av befintlig byggnad bedöms vara rimlig i förhållande till husets kultur- Klovbergsvägen historiska värde samt i förhållande till den omgivande bebyggelsens höjd. Planbestämmelserna utformas för att säkerställa byggnadens befintliga utformning med entrépartiet mot öster (se illustrationer och foton på följande sida). För att byggnaden även fortsättningsvis, både i sig själv och i sitt sammanhang, ska bibehålla sitt kulturhistoriska värde införs varsamhetsbestämmelser kopplade till proportioner, material, färgsättning mm samt bestämmelser som reglerar att nivåskilnaderna på marken ska tas upp med en sockel av granit. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 13 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

75 Möjlig utformning av taklätta längs västra fasaden Foto av befintlig frontespis med entré från nordost. Illustration av befintlig frontespis med entré från norr. Foto av befintlig frontespis med entré från öster. Illustration av befintlig frontespis med entré och balkong från öster. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 14 Foto av frontespis med entré från söder. Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

76 (RH2000, möh) 100-årsnivå i dagens klimat Högsta högvatten i dagens klimat Nettohavshöjning fram till 2100 Framtida högsta högvatten 2100 Mätstation Smögen 1,45 1,55 0,67 2,20 Säkerhetsnivåer Smögen Framtida högsta högvatten 2,20 Säkerhetsnivå 1 Säkerhetsnivå 2 2,70 3,20 Planeringsnivåer Zon 4 Zon 3 Zon 2 Zon 1 Mellan medelvattenstånd och framtida högsta högvatten Mellan högsta högvatten och säkerhetsnivå 1 Mellan säkerhetsnivå 1 och 2 Smögen 2,20 2,20-2,70 2,70-3,20 3,20 Förutsättning för bostäder undvik undvik åtgärder krävs ok Över säkerhetsnivå 2 Tabellerna visar mätningar kring havsnivå och förklarar bakgrunden till de zoner för planering som Länsstyrelsen rekommenderar utifrån stigande havsnivåer. Mark och vatten Havsnivåhöjning Havsnivån påverkas av vädersituationer där kraftiga regn och vind kan ge höga flöden och översvämningar. Utöver denna variationen av havsnivån beräknas ett förändrat klimat leda till ytterligare nederbördsmängder och därmed ökad risk för översvämningar. Havsvattenståndets variation beror på många, både globala och lokala faktorer. Globalt är en av de viktigaste orsakerna havets utvidgning vid uppvärmning och tillskott av vattenmängder från smältande glaciärer och de stora landisarna på Grönland och Antarktis. De lokala orsakerna är bl a kopplade till ändrade salthaltsförhållanden och ändringar i det lokala vindklimatet. Landhöjningen motverkar till viss del havsnivåhöjningen, framförallt under senare hälften av decenniet. Enligt handboken Stigande vatten, som Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län tagit fram (2011) med faktaunderlag för kusten (2014) beskrivs kusten i fyra zoner kopplade till risk för översvämning. I zon 4 (röd) är sannolikheten för att en översvämning inträffar högst och i zon 1 (grön) är den lägst. Planeringsnivåerna för kusten utgår från ett framtida högsta högvatten i kombination med säkerhetsmarginaler. Mätserier från ett antal mätstationer längs kusten (bl a Smögen) utgör tillsammans med prognoser kring globala havsnivåhöjningen underlag för beräkningarna. Olika säkerhetsmarginaler har därutöver lagts på för att räkna fram nivåerna i respektive zon. Zon 4 (röd) utgörs av intervallet mellan medelvattennivån och nivån för högsta högvatten, zon 3 (orange) av intervallet mellan högsta högvatten och Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 15 säkerhetsnivå 1, och zon 2 (gul) mellan säkerhetsnivå 1 och säkerhetsnivå 2. Zon 1 (grön) utgörs av all mark över nivån för säkerhetsnivå 2. För byggnaden inom planområdet ligger nivån för färdigt golv på entréplanet på ca m. Det innebär att de delar av byggnaden som är känsliga för vatten (nedersta bjälklaget) klarar den nivå på som länsstyrelsen i nuläget rekommenderar som lägstanivå i bostäder utan att åtgärder krävs. Byggnaden har en källare som är uppbyggd med granitsockel på den sluttande granithällen. Marknivån vid källaren är i sina lägsta delar ca Källaren riskerar därmed på sikt att drabbas av översvämning vid höga vattenstånd. Byggnadens utformning med granitsockel och källare är dock en viktig del av dess kulturhistoriska värde som bör värnas. Källarplanet får därmed inredas på ett sätt som innebär att den klarar översvämning vid enstaka tillfällen utan att detta får allvarliga konsekvenser. Tekniska installationer bör placeras på tillräcklig höjd. Inredning och annat material som är känsligt för vatten bör undvikas, så att omfattande skador begränsas vid höga vattennivåer. Beredskap bör även finnas för att lyfta undan lös inredning med mera vid risk för högt vatten. Tillfälliga åtgärder för att på sikt skydda källarplanet från översvämning kan t ex vara att öppningar i byggnaderna skyddas med sandsäckar eller andra typer av tillfälliga barriärer som kan demonteras när vattennivån vid tillfälliga högvatten har sjunkit. Bestämmelse om en lägsta nivå på +3,20m för de delar av bottenplanets golvbjälklag som är känsliga för vatten säkerställer bostadens lämplighet i förhållande till framtida översvämningar. Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

77 Illustration av zoner för planering utifrån stigande havsnivåer, från handboken Stigande vatten, faktablad kusten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2014 Klovbergsvägens nivå ligger längs sträckan från Hovenäsvägen och fram till Kärleksvägen som lägst på ca +3.40m. Därmed är tillgängligheten till fastigheten med hänsyn till stigande havsnivåer och översvämningsrisker god. Det lägsta partiet av gatan är i anslutning till planområdet. VA-anslutningen till fastigheten sker från ledningar i Klovbergsvägen. Geologi och geoteknik Planområdet och omgivande bostäder är byggda direkt på fast berg. Området är mycket tättbyggt med begränsad markyta mellan byggnaderna. Byggnaderna är i huvudsak planlagda med granitgrund som anpassar byggnaden till omgivande berg. Mellan Klovbergsvägen och vattnet är berget lågt och flackt. På vägens östra sidan är berget något högre. På den fastighet som planområdet omfattar upptar byggnaden ca 60% av ytan. Mot norr, öster och söder finns i huvudsak ingen mark på fastigheten utanför byggnaden. Mot väster finns en mindre trädgård med ett fruktträd, buskar och mindre rabatter. Marken utgörs här av mjukmark som sluttar mot vattnet i söder. Inom den lilla trädgårdsdelen tas nivåskillnaden upp i två terrasser med en stödmur i granit. Längs den västra fasaden finns en altan som kan nås inifrån huset och via en grind i staketet som avgränsar trädgården mot Klovbergsvägen. Det finns inga lösa block inom planområdet eller i dess direkta närhet. Det föreligger därmed ingen risk för blocknedfall inom eller i nära anslutning till planområdet. All mark inom planområdet som idag inte är bebyggd redovisas i planförslaget som prickmark. Flackt berg i dagen dominerar i området kring planområdet. Små områden med mjukmark nyttjas i trädgårdarna i den tätt bebyggda miljön. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 16 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

78 Klovbergsvägen med planområdet på vänster sida. Trafik och parkering Fastigheten är belägen i direkt anslutning till Klovbergsvägen, som leder från Hovenäsvägen (väg 874) invid torget på Hovenäset ner till bebyggelsen längs Näsekilen. Klovbergsvägen är en smal, enkelriktad gata. Då en stor del av fastigheterna i området nyttjas som fritidsbostäder och då sjöbodarna med båtbryggor i större grad nyttjas sommartid är trafikintensiteten som störst under främst juli. Övriga delar av året är trafiken mycket begränsad. Få av fastigheterna längs Klovbergsvägen har plats för egen bilparkering. Parkering sker därför huvudsakligen på torget. Vägen är asfaltsbelagd och hastighetsbegränsningen inom samhället är 40km/h. Då vägen är smal och dessutom svänger kraftigt före den aktuella fastigheten är hastigheten för de bilar som passerar mycket låg. Fastighetens marknivå invid gränsen mot Klovbergsvägen är ca 0.5 m lägre än vägbanan. En stödmur tar upp denna nivåskillnad i fastighetsgränsen. Vägens karaktär är en del av områdets värde som kulturmiljö. Då planförslaget syftar till att säkerställa fastighetens användning som bostad innebär det ingen påverkan på trafikföring eller behov av parkering. Planförslaget innehåller heller inga ändringar kopplade till trafik eller parkering. Prickmark inom den yta som idag inte är bebyggd säkerställer att vägmiljön inte påverkas mer än idag vid ett genomförande av planen. 874 Kärleksvägen P Hovenäsvägen Klovbergsvägen Parkering Aktuell fastighet Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 17 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

79 Klovbergsvägen med planområdet på höger sida. Teknisk försörjning Dagvatten Hovenäset har ett utbyggt kommunalt dagvattennät. Dagvatten från Klovbergsvägen avvattnas via detta system medan dagvattnet från den begränsade del av fastigheten som inte är bebyggd avleds till havet. Inom de små vegetationsytorna som finns inom fastigheten fördröjs dagvattnets avrinning ner i havet. Planförslaget innebär att befintlig byggnad bekräftas och säkerställs i planen och att övrig mark regleras med prickmark. Den del av planområdet som idag utgör mjukmark med vegetation säkerställs för infiltration genom en planbestämmelser som anger att den inte får hårdgöras. Planförslaget innebär därmed ingen ökning av andelen hårgjord yta. Planbestämmelser reglerar takmaterial till tegel. Därmed undviks risken för att takytorna förorenar dagvattnet. Då befintlig byggnad är grundlagd direkt på berg och huvuddelen av fastigheten utgörs av berg i dagen är infiltrationen för dagvatten begränsad. Kärl för uppsamling av dagvatten, planteringar vid stuprörens utkastare och en avledning av dagvatten från utkastarna till trädgårdsytan är möjliga sätt att begränsa dagvattenflödet till Näsekilen. En sådan åtgärd skulle innebära en minskning av dagvattenflödet jämfört med dagsläget. Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Planförslaget innebär ingen förändring jämfört med nuläget. VA-anslutning till fastigheten sker från ledningar i Klovbergsvägen. Övrigt El, tele och bredband finns utbyggt inom Hovenäset. För de flesta fastigheter längs med Klovbergsvägen sker sophämtning idag via sopsäck i säckställ. Vägen är för smal för att sopbil ska kunna komma fram längs med Klovbergsvägen. Många sopsäckar hämtas vid fastigheten av sophämtaren och bärs eller dras med säckkärra från fastigheten till sopbilen. Detta system kommer att förändras då det inte är förenligt med bra arbetsmiljö. Enligt en nyligen gjord inventering kommer de flesta fastigheter längs med Klovbergsvägen att bli hänvisade till att lämna sitt hushållsavfall i gemensamma kärlskåp som placeras på närmsta lämpliga/ tillgängliga plats där sopbil kan komma fram och tömning ske utan dragväg för sopkärlen. Rambo kommer under hösten 2018 att tillsammans med kommunen utse tillgängliga platser för gemensamma kärlskåp på flera platser inom Hovenäset. Denna förändring kommer att genomföras under 2018 eller Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 18 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

80 Gångpassage längs fastigheten ner till Näsekilen. Hälsa och säkerhet Buller Planområdet bedöms inte vara utsatt för buller. Radon Berggrunden i området är radonförande. Byggnader för boende bör med hänsyn till detta utföras radonsäkert. Hänsyn till detta ska tas vid om- och tillbyggnader. Förorenad mark Planområdet innehåller inga kända markföroreningar. Brand Bebyggelsen i denna del av Hovenäset ligger tätt och vid en brand finns det risk för snabb spridning till flera byggnader. Med hänsyn till de risker för enskilda som det innebär och med hänsyn til kulturmiljön är det viktigt att hänsyn tas till brandsäkerheten vid om- och tillbyggnader. Planförslaget innebär inga förändringar som påverkar risken för brand. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 19 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

81 Genomförande Genomförandetid Genomförandetiden är den tid inom vilken planen är tänkt att genomföras. Den mest väsentliga rättseffekten är att markägarna under genomförandetiden har en ekonomisk garanti för att kunna utnyttja planens byggrätter. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång, fortsätter den att gälla och ge byggrätt som tidigare. Efter genomförandetidens utgång kan kommunen ersätta, ändra eller upphäva planen utan krav på ekonomisk ersättning kopplat till den tidigare planen. Fastighetsrättsliga frågor Planen omfattar endast en fastighet. Detaljplanen föranleder inga förändringar av befintlig fastighetsgräns och innebär därmed inga fastighetsrättsliga konsekvenser. Ekonomi Kostnader förenade med planläggning belastar fastighetsägaren. Då den aktuella planen syftar till att säkerställa befintlig användning är den inte lika direkt kopplat till ett genomförande. Genomförandetiden för detaljplanen är 5 år från det datum då den vinner laga kraft. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Med huvudmannaskap avses bland annat ansvaret för iordningställande och underhåll av allmän platsmark inom planområdet. Då detaljplanen endast omfattar en enskilt ägd fastighet som planläggs för bostadsändamål finns ingen allmän platsmark inom planområdet. Fastighetsägaren ansvarar för alla förändringar som görs med stöd av detaljplanen. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 20 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

82 Planarbetet Den fortsatta processen Denna planhandling utgör underlag för kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. Om beslutet inte överklagas vinner detaljplanen laga kraft. Preliminär tidplan juni-augusti 2017 planarbete påbörjas februari 2018 beslut om samråd mars 2018 samråd september/oktober 2018 granskning december 2018 antagande januari 2019 laga kraft Medverkande i planarbetet Planförslaget har upprättats av Arkitekturverkstad i Hovenäset AB genom Cecilia Lindsten, plan-/landskapsarkitekt på uppdrag av Sotenäs kommun och exploatören. Planförslaget har upprättats i samarbete med Sotenäs kommun genom plan- och exploateringschef Amanda Jansson. Justering Efter genomförd granskning har synpunkter på planförslaget inkommit som föranleder en mindre justering av planhandlingarna. Justering som föreslås: Plankartan och illustrationskartan förtydligas med befintliga +höjder. Samhällsbyggnadsförvaltningen är av uppfattningen att föreslagna ändringar av planen inför antagande är av sådan art att det inte krävs en ny granskning. De kompletteringar som gjorts saknar intresse för allmänheten, är av begränsad betydelse, innebär ett tillmötesgående av framförda erinringar och medför inga negativa konsekvenser för sakägare och övriga. Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 21 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

83 Detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset Sotenäs kommun 22 Antagandehandling upprättad , justerad Planbeskrivning

84 1: :271 1:273 1:10 1:11 1: :271 1:273 1:10 1:11 6,67 1:268 1:336 PLANKARTA 6,67 1:268 1:265 1:141 1:336 1:265 Serv 5,37 5,37 1:150 1:103 1:150 ILLUSTRATIONSKARTA n₁1:61 1:62 1:272 1:61 1:62 1:272 B k₁ 1:266 1: ,52 HOVENÄS 1:267 HOVENÄS 1:267 1:258 3, :332 1:258 3, :86 1: :333 1:144 1:333 1:144 1:85 1:85 1:84 1:87 1:87 3,57 3,57 1:145 1:145 +X.XX anger ungefärlig höjd vid entré för fastigheterna Hovenäs 1:61, 1:272, 1:267 och 1:258 1:12 5,25 1:12 1:253 1:157 1:99 1:253 1:13 1:157 1:99 1:13 Planbestämmelser PBL 2010:900, SFS 14:900 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. GRÄNSBETECKNINGAR OCH LINJER PBL 2010:900, 4 kap 5 Planområdesgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK PBL 2010:900, 4 kap 5 Kvartersmark B Bostäder EGENSKAPSBESTÄMMELSER PBL 2010:900, 4 kap 10, 16 Utnyttjandegrad Inom planområdet får högst en byggnad uppföras. Begränsningar av markens bebyggande Marken får inte förses med byggnad. Altan får uppföras med utbredning som befintlig (se illustrationskarta). Markens anordnande och vegetation n₁ Markytan får inte hårdgöras Grundkarta över Hovenäs 1:61 m.fl Sotenäs kommun, Västra Götalands län GRUNDKARTEBETECKNINGAR serv HOVENÄS 1:1 Lr 53,2 Traktgräns Bestämmelsegräns / Plangräns Fastighetsgräns Gräns för ledningsrätt Gräns för servitut / samfällighet Gemensamhetsanläggning Byggnader (takkontur karterad) Byggnader (fasadlinje karterad) Skärmtak Gångbana, Stig Vägkanter Servitut Punkt i rutnät Traktnamn Fastighets nr, Registernummer Ledningsrätt Höjdpunkt (höjdsatt) Belysningsstolpe ga:1 7 vy 6 Placering, utformning, utförande Högsta nockhöjd i meter över grundkartans nollplan (se sektion i planbeskrivning, s. 13) 00 Tillåten takvinkel (som lutning på befintligt tak) De delar av bottenplanets golvbjälklag som är känsliga för vatten ska ligga på en nivå som är minst +3,2m över grundkartans nollplan. Markens nivåskillnad ska i byggnaden tas upp med granitsockel. Källare får anordnas. Frontespis längs huvudbyggnadens östra fasad får uppföras och utformas likt befintlig (se illustration och foto i planbeskrivning, s. 14). Taklätta får uppföras på huvudbyggnadens västra sida. Taklättan får uppföras med en bredd av högst 3 m (exklusive takutsprång) och ska ha takbeklädnad av tegel (motsvarande utformning av taket i övrigt). Den ska placeras indragen från den västra fasadens väggliv så att taket inte bryts (se exempelillustration för tillåten utformning av taklätta i planbeskrivningen, s. 14). Varsamhet PBL 2010:900, 4 kap 16 Byggnader ska utformas med särskild hänsyn till omgivningens kulturhistoriska värde avseende form, material, proportioner, fasadindelning och färgsättning. Fastighetsredovisningen aktuell Detaljredovisningen aktuell Mätklass: III Koordinatsystem I plan: SWEREF I höjd: RH 2000 Beteckningsstandard: HMK UPPRÄTTAD AV Stefan Mellgren Lantmäteriingenjör Sotenäs kommun Gränspunkt 5 Nivåkurvor Gemensamhetsanläggning Staket Stödmur Berg i dagen Vattenyta Ägoslagsgräns Slänt Plan- och illustrationskarta Antagandehandling PBL 2010:900 (SFS 2014:900) detaljplan för fastigheten Hovenäs 1:61 Hovenäset, Sotenäs kommun Upprättad: Justerad: Amanda Jansson Plan- och exploateringschef Sotenäs kommun n k₁ Skala 1:500 (A3) Tak ska utformas som sadeltak med matta, röda tegelpannor. Huvudbyggnadens fasad ska utföras med panel av trä och målas i för bebyggelsemiljön tidstypisk täckande ljus kulör. Accentfärger medges för byggnadsdetaljer. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid PBL 2010:900, 4 kap 21 Genomförandetiden är 5 år från det datum detaljplanen vinner laga kraft. Ändrad lovplikt PBL 2010:900, 4 kap 15 Tillbyggnad, takkupa och skärmtak enligt PBL 9 kap 4 omfattas av förhöjd lovplikt enligt PBL 9 kap 8. För dessa åtgärder krävs bygglov. Uppförande av balkong, byte alternativt uppförande av nya fönster, dörrar, takfönster samt byte av fasadmaterial eller taktäckningsmaterial enligt PBL 9 kap 5 omfattas av förhöjd lovplikt enligt PBL 9 kap 8. Marklov krävs för förändring av marknivå som överstiger 0,3m enligt PBL 9 kap 11. Strandskydd PBL 2010:900, 4 kap 17 Strandskyddet är upphävt 10m Cecilia Lindsten Planarkitekt/Landskapsarkitekt Arkitekturverkstad i Hovenäset AB

85 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 45 Dnr 2016/ Detaljplan för del av Säm 2:1 m.fl. Bovallstrand Sammanfattning Detaljplanen för del av Säm 2:1 m.fl. i Bovallstrand syftar till att göra det möjligt att bygga bostäder i form av mindre flerbostadshus, radhus, parhus eller villor. Ny gata anläggs genom planområdet med möjlighet till förlängning in i det ev. framtida utbyggnadsområdet på sydöstra delen av Säm 2:1. Granskningshandlingar för detaljplanen daterade , har varit utställda för granskning under tiden 20 april - 11 maj Planhandlingarna har funnits tillgängliga i Kommunhuset, Kungshamn och varit utlagda på kommunens hemsida: Granskningen kungjordes på anslagstavla i Kommunhuset, Kungshamn, samt genom annons i Bohusläningen 20 april Med anledning av granskningen har 8 yttranden inkommit från 7 remissinstanser och 1 sakägare. Yttrandena har sammanställts i ett granskningsutlåtande daterat Beslutsunderlag Planbeskrivning daterad justerad Plankarta daterad justerad Illustration daterad justerad Fastighetsförteckning daterad Enhetschefens tjänsteutlåtande Utlåtande efter granskning daterat Byggnadsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplan för del av Säm 2:1 m.fl. Bovallstrand. Protokollsanteckning Mikael Sternemar (L) deltar inte i beslutet. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 27(30)

86 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 37 Dnr 2017/ Motion om att öka säkerheten för cyklister i Sotenäs kommun Sammanfattning Annica Erlandsson (S) och Stellan Welin (S) har inkommit med en motion gällande önskemål om att en utredning inleds som skall påvisa vilka vägar som skulle kunna vara aktuella för en trafikskyltning i form av hänvisning till bilisterna att hålla ett avstånd vid omkörning till cyklisten på 1,5 meter. En aktiv cyklist i vår kommun har gjort observationer som ligger till grund för denna motion. Runt om i världen är det enligt motionärerna lagkrav samt skyltat utmed vägbanorna där de hänvisar till motorfordon att hålla 1,5 meters avstånd vid omkörning av cyklist. Exempel på dessa länder är Spanien, USA och Australien. Beskrivning av ärendet I Sverige finns idag inget lagstöd i Trafikförordningen eller i Vägmärkesförordningen som styrker någon sådan form av önskad skyltning enligt förslaget. Beslutsunderlag Trafikingenjörens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll Yrkande Olof Börjesson (C), Nils Olof Bengtson (M), Jeanette Loy (M) och Pål Ohlzon (SD) föreslår bifall till tekniska utskottet förslag. Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Olof Börjessons (C) med fleras förslag mot Lars-Erik Knutssons (S) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen då lagstöd saknas i Trafikförordningen och Vägmärkesförordningen som styrker sådan form av önskad skyltning. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 16(30)

87 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 6 Dnr KA 2017/ Remissvar - motion om att öka säkerheten för cyklister i Sotenäs kommun. Annica Erlandsson och Stellan Wellin har inkommit med en motion gällande önskemål om att en utredning inleds som skall påvisa vilka vägar som skulle kunna vara aktuella för en trafikskyltning i form av hänvisning till bilisterna att hålla ett avstånd vid omkörning till cyklisten på 1,5 meter. En aktiv cyklist i vår kommun har gjort observationer som ligger till grund för denna motion. Runt om i världen är det enligt motionärerna lagkrav samt skyltat utmed vägbanorna där de hänvisar till motorfordon att hålla 1,5 meters avstånd vid omkörning av cyklist. Exempel på dessa länder är Spanien, USA och Australien. I Sverige finns idag inget lagstöd i Trafikförordningen eller i Vägmärkesförordningen som styrker någon sådan form av önskad skyltning enligt ovan, så trafikingenjörens förslag till beslut är att kommunfullmäktige avslår motionen. Beslutsunderlag Trafikingenjörens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen då lagstöd saknas i Trafikförordningen och Vägmärkesförordningen som styrker sådan form av önskad skyltning. Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\kstu\2019\kstu Protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sid: 8(11)

88 Samhällsbyggnadsförvaltningen Trafikingenjör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr Sida 1(1) Motion om att öka säkerheten för cyklister i Sotenäs kommun. Sammanfattning Annica Erlandsson och Stellan Wellin har inkommit med en motion gällande önskemål om att en utredning inleds som skall påvisa vilka vägar som skulle kunna vara aktuella för en trafikskyltning i form av hänvisning till bilisterna att hålla ett avstånd vid omkörning till cyklisten på 1,5 meter. Bakgrund En aktiv cyklist i vår kommun har gjort observationer som ligger till grund för denna motion. Runt om i världen är det enligt motionärerna lagkrav samt skyltat utmed vägbanorna där de hänvisar till motorfordon att hålla 1,5 meters avstånd vid omkörning av cyklist. Exempel på dessa länder är Spanien, USA och Australien. Slutsats I Sverige finns idag inget lagstöd i Trafikförordningen eller i Vägmärkesförordningen som styrker någon sådan form av önskad skyltning enligt ovan, så trafikingenjörens förslag till beslut är att Kommunfullmäktige avslår motionen. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar om att avslå motionen Skickas till Förslagsställaren Trafikingenjören Susanne Jakobsson Trafikingenjören Daniel Jarnrot T.f. Drift- och projektchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

89

90 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 6 Dnr 2018/ Motion om strategi för mer cykelvänlighet Sammanfattning Tina Ehn (MP) föreslår i en motion att Sotenäs kommun tar fram en cykelstrategi för att öka cykelvänligheten inom kommunen. Motionären har angett i sin skrivelse en del exempel på olika former av sådant som går att genomföra för att öka säkerheten. Bakgrund Ärendet har tidigare varit uppe för behandling i kommunstyrelsen och blev då återremitterat för att arbeta fram en strategi för cykelvägar och cykelleder. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag som är kopplat till handlingsplanen för näringslivsstrategin (KA2016/281). Formalisera ett förslag på hur ett strategiskt dokument kring kommunens vägnät, plan för asfaltering, gång och cykelbanor samt hamnar skall se ut. Målet är att den skall färdigställas under Frågeställningen som motionären har föreslagit kommer att ingå i detta arbete och prioritering kommer att göras på de gång- och cykelbanor som finns i det kommunala gaturummet. De vägar som länkar samman Sotenäs kommuns olika samhällen tillhör Trafikverket och de är ansvariga för exempelvis utformning, asfaltering och gång- och cykelbanor. Beslutsunderlag Anläggningsingenjörens tjänsteutlåtande Tekniska utskottets protokoll Yrkande Birgitta Albertsson (S) föreslår bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på tekniska utskottets förslag att motionen ska avslås mot Birgitta Albertssons (S) förslag om bifall till motionen och finner att kommunstyrelsen antar att motionen avslås. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 8(34)

91 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS forts 6 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar motionären för förslaget och avslår motionen, då en infrastrukturplan är under behandling och med beaktande av ovanstående överväganden. Protokollsanteckning Yngve Johansson (MP) lämnar en skriftlig protokollsanteckning. Se bilaga. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 9(34)

92 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Bilaga till KS 6 Protokollsanteckning Yngve Johansson (MP) lämnar en skriftlig protokollsanteckning enligt följande; Miljöpartiet har i en motion lyft upp behovet av en cykelstrategi, motionen innehåller flera förslag för att främja cykelvänlighet i Sotenäs. Motionens förslag handlar både om cykelvägar och leder, men även flera andra åtgärder. Förslaget till beslut i ks är att avslå motionen, med hänvisning till att en infrastrukturplan är under behandling via det uppdrag som finns att beakta i näringslivsstrategin handlingsplan KA2016/281. Flera förslag som finns i motionen omhändertas inte i svaret, förslag som skulle kunna ingå i en cykelstrategi. Vi anser att motionen ska bifallas. För Miljöpartiet de gröna i Sotenäs Yngve Johansson (MP) Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 10(34)

93 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 126 Dnr KA 2017/1579 Remissvar - motion om strategi för mer cykelvänlighet Tina Ehn föreslår i en motion att Sotenäs kommun tar fram en cykelstrategi för att öka cykelvänligheten inom kommunen. Tina Ehn har angett i sin skrivelse en del exempel på olika former av sådant som går att genomföra för att öka säkerheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag som är kopplat till handlingsplanen för näringslivsstrategin (KA2016/281). Formalisera ett förslag på hur ett strategiskt dokument kring kommunens vägnät, plan för asfaltering, gång och cykelbanor samt hamnar skall se ut. Målet är att den skall färdigställas under Frågeställningen som Tina Ehn har föreslagit kommer att ingå i detta arbete och prioritering kommer att göras på de gång- och cykelbanor som finns i det kommunala gaturummet. De vägar som länkar samman Sotenäs kommuns olika samhällen tillhör Trafikverket och de är ansvariga för exempelvis utformning, asfaltering och gång- och cykelbanor. Många av de frågeställningar som Tina Ehn lyfter fram i sin motion kommer att behandlas i det projektarbete gällande kommunens infrastrukturfrågor som har påbörjats och kommer att färdigställas under Gällande kommunstyrelsen remiss så är den direkt kopplad till det befintliga uppdraget i näringslivsstrategin - handlingsplan KA2016/281. Anläggningsingenjören föreslår att ärendet avskrivs då fortsatt handläggning av dessa frågor kommer att ingå i den arbetsprocess som samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat och kommer att färdigställa under Beslutsunderlag Anläggningsingenjörens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige tackar motionären för förslaget och avslår motionen, då en infrastrukturplan är under behandling och med beaktande av ovanstående överväganden. Skickas till Kommunstyrelsens \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\kstu\2018\kstu Protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sid: 11(21)

94 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anläggningsingenjör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2017/ Sida 1(2) Motion om strategi för mer cykelvänlighet Sammanfattning Tina Ehn föreslår i en motion att Sotenäs kommun tar fram en cykelstrategi för att öka cykelvänligheten inom kommunen. Tina Ehn har angett i sin skrivelse en del exempel på olika former av sådant som går att genomföra för att öka säkerheten. Bakgrund Ärendet har tidigare varit uppe för behandling i kommunstyrelsen , och blev då återremitterat med lydelsen: Kommunstyrelsens beslutar att återremittera ärendet för att arbeta fram en strategi för cykelvägar och cykelleder. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag som är kopplat till handlingsplanen för näringslivsstrategin (KA2016/281). Formalisera ett förslag på hur ett strategiskt dokument kring kommunens vägnät, plan för asfaltering, gång och cykelbanor samt hamnar skall se ut. Målet är att den skall färdigställas under Frågeställningen som Tina Ehn har föreslagit kommer att ingå i detta arbete och prioritering kommer att göras på de gång- och cykelbanor som finns i det kommunala gaturummet. De vägar som länkar samman Sotenäs kommuns olika samhällen tillhör Trafikverket och de är ansvariga för exempelvis utformning, asfaltering och gång- och cykelbanor. Slutsats Många av de frågeställningar som Tina Ehn lyfter fram i sin motion kommer att behandlas i det projektarbete gällande kommunens infrastrukturfrågor som har påbörjats och kommer att färdigställas under Gällande kommunstyrelsen remiss så är den direkt kopplad till det befintliga uppdraget i näringslivsstrategin - handlingsplan KA2016/281. Anläggningsingenjören föreslår att ärendet avskrivs då fortsatt handläggning av dessa frågor kommer att ingå i den arbetsprocess som samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat och kommer att färdigställa under Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

95 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anläggningsingenjör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2017/ Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar motionären för förslaget och avslår motionen, då en infrastrukturplan är under behandling och med beaktande av ovanstående överväganden. Skickas till Förslagsställaren Anläggningsingenjören Maria Josefsson Anläggningsingenjör Daniel Jarnrot T.f. Drift- och projektchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

96 En strategi för mer cykelvänlighet! Att arbeta för större möjlighet att cykla säkert i Sotenäs, ser vi i miljöpartiet som en viktig utvecklingsfråga. Att kunna vardagscykla, eller som turist kunna använda en cykel för att utforska omgivningen. Möjligheter att välja bort bilen ibland ger positiva effekter för både människan och miljön. Att cykla mellan våra samhällen är inte alltid en självklarhet. Under sommarmånaderna när det är skönt cykelväder, är ofta trafiken intensiv och riskfylld, biltrafiken lämnar lite plats för cyklister. Många upplever det som riskfyllt att transportera sig med cykel. Med arbetet för hållbar utveckling är cykelns plats i samhället viktig. Cykeln har fördelar rent utrymmesmässigt, varje parkerad cykel tar mycket mindre plats än en parkerad bil. Cykel kan ersätta bilresor på korta sträckor och då bidra till klimatvänlig transport. Att stimulera möjligheter till att fler kan cykla säkert, medverkar till positiva effekter på hälsan, på det lokala näringsliv och är klimatsmart. Många föräldrar väljer att skjutsa barn till och från skolan, vilket i sin tur skapar problem med trafiksäkerhet i skolmiljön, om vi i stället uppmuntrar och möjliggör för barn att cykla till och från skolan i större utsträckning, bidrar det till fördelar för barn, vuxna och samhället. Att prioritera cykeln både i tanke och handling är en del i ett förändringsarbete för att öka betydelsen av cykelvänlighet, framkomlighet och möjlighet. Ju fler som vill, vågar och kan cykla, desto större betydelse får cykeln i samhället. Att arbeta för att kunna bygga fler cykelvägar är viktigt. Miljöpartiet vill ha säkra cykelmöjligheter mellan våra samhällen. I vår kommun är turismen och besöksnäringen av stor betydelse. Och trenden är att cykelturism ökar över hela Europa. Sotenäs kommun har en potential för ökad cykelturism, vilket kan inarbetas genom en cykelstrategi.

97 Exempel på sådant som går att genomföra för att öka cykelvänligheten i kommunen: Att arbeta för cykelvänliga arbetsplatser. Att ha tillgång till laddningsmöjligheter för elcyklar Att ha säkra cykelställsplatser på strategiska platser som kollektivtrafiken Att se över trafiksäkerheten runt våra skolor Att arbeta för en utvecklad cykelturism och cykelleder Att ha med prioritering av cykelvägar i budgetarbetet Att utveckla möjlighet för lånecyklar, lånehjälmar Att medverka till cykelträning och cykelutbildningar Att ställa krav på exploatörer att medverka för fler cykelvägar Vi tror att Sotenäs kommun som är en attraktiv turistkommun skulle kunna öka cykelframkomligheten för fler, men för det krävs att frågan hålls levande, att politiken prioriterar och att arbetet för fler cykelvägar inte tappar fart. Yrkande: Med anledning av vad som lyfts i texten om att öka cykelvänligheten i Sotenäs kommun föreslår vi att en cykelstrategi arbetas fram. För miljöpartiet de gröna Tina Ehn

98 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 7 Dnr 2017/ Motion om program för stensättning inom Sotenäs kommun Sammanfattning Lars-Erik Knutsson har gett olika förslag i sin motion på vilka typer av ytor i kommunen som borde kunna stensättas, så som exempelvis vägar, gångvägar, offentliga platser, torg och trottoarer. Han tycker att man borde skyndsamt genomföra detta då han ser samordningsvinster med fiberåterställningen. Lars-Erik Knutsson föreslår i motionen att ett program för stensättning i Sotenäs kommun tas fram. Ärendet Att ta fram denna form av program samt utförande av förslag är både tidskrävande och kostsamt, så kommunen ser det inte möjligt att prioritera detta arbete i nuläget då det saknas både resurser och finansiella medel. Det finns möjligheter att till vissa delar lägga in dessa synpunkter i det påbörjade arbetet med en infrastrukturplan för våra gator, vägar och gångvägar. Beslutsunderlag Anläggningsingenjörens tjänsteutlåtande Tekniska utskottets protokoll Yrkande Lars Erik Knutsson (S) föreslår bifall till motionen med intentionen att motionen beaktas i pågående arbete med infrastrukturplanen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på om att avslå motionen mot Lars-Erik Knutsons (S) förslag att bifalla motionen och finner att kommunstyrelsen antar att motionen avslås. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar motionären och avslår motionen med motivationen till resurser, finansiella läget och med beaktande av ovanstående överväganden. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 11(34)

99 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 128 Dnr KA 2017/166 Remissvar - motion om att ta fram ett program gällande stensättning inom Sotenäs kommun Lars-Erik Knutsson har gett olika förslag i sin motion på vilka typer av ytor i kommunen som borde kunna stensättas, så som exempelvis vägar, gångvägar, offentliga platser, torg och trottoarer. Han tycker att man borde skyndsamt genomföra detta då han ser samordningsvinster med fiberåterställningen. Lars-Erik Knutsson föreslår i motionen att ett program för stensättning i Sotenäs kommun tas fram. Att ta fram denna form av program samt utförande av förslag är både tidskrävande och kostsamt, så kommunen ser det inte möjligt att prioritera detta arbete i nuläget då det saknas både resurser och finansiella medel. Det finns möjligheter att till vissa delar lägga in dessa synpunkter i det påbörjade arbetet med en infrastrukturplan för våra gator, vägar och gångvägar. Då det saknas resurser samt finansiella medel för att genomföra detta förslag föreslår anläggningsingenjören att ärendet avskrivs. Det finns möjligheter att till vissa delar lägga in dessa synpunkter i det påbörjade arbetet med en infrastrukturplan för våra gator, vägar, hamnar och gångvägar. Beslutsunderlag Anläggningsingenjörens tjänsteutlåtande Yrkande Hilbert Eliasson (S) yrkar bifall till motionen. Roland Mattsson (M) och Stig-Arne Helmersson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Hilbert Eliassons förslag mot Roland Mattsson och Stig-Arne Helmerssons förslag och finner att utskottet antar Roland Mattssons och Stig-Arne Helmerssons förslag. Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige tackar motionären och avslår motionen med motivering till resurser, finansiella läget och med beaktande av ovanstående överväganden. Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\kstu\2018\kstu Protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sid: 14(21)

100 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anläggningsingenjör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr Sida 1(1) Motion om program för stensättning inom Sotenäs kommun. Sammanfattning Lars-Erik Knutsson har gett olika förslag i sin motion på vilka typer av ytor i kommunen som borde kunna stensättas, så som exempelvis vägar, gångvägar, offentliga platser, torg och trottoarer. Han tycker att man borde skyndsamt genomföra detta då han ser samordningsvinster med fiberåterställningen. Lars-Erik Knutsson föreslår i motionen att ett program för stensättning i Sotenäs kommun tas fram. Ärendet Att ta fram denna form av program samt utförande av förslag är både tidskrävande och kostsamt, så kommunen ser det inte möjligt att prioritera detta arbete i nuläget då det saknas både resurser och finansiella medel. Det finns möjligheter att till vissa delar lägga in dessa synpunkter i det påbörjade arbetet med en infrastrukturplan för våra gator, vägar och gångvägar. Slutsats Då det saknas resurser samt finansiella medel för att genomföra detta förslag föreslår anläggningsingenjören att ärendet avskrivs. Det finns möjligheter att till vissa delar lägga in dessa synpunkter i det påbörjade arbetet med en infrastrukturplan för våra gator, vägar, hamnar och gångvägar. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar motionären och avslår motionen med motivationen till resurser, finansiella läget och med beaktande av ovanstående överväganden. Skickas till Förslagsställaren Anläggningsingenjören Maria Josefsson Anläggningsingenjör Daniel Jarnrot T.f. Drift- och projektchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

101 Sotenäs kommun Kommunfullmäktige Motion om program för stensättning Sotenäs är centrum i Bohusläns granitrike med en lång och stolt historia. Det är viktigt att vårda det arvet. Vi måste som kommun för egen del använda materialet och göra det på ett medvetet sätt i skapandet av inbjudande och vackra miljöer i våra samhällen. Det finns gamla ställningstaganden i kommunen som klargör att vissa gator ska bevaras med stenläggning men i övrigt finns inget, enligt den information som jag fått. Det duger naturligtvis inte för en kommun som Sotenäs. Här om någonstans borde det finnas en samlad syn på vilka ytor och offentliga miljöer i övrigt som ska stensättas. Och inte bara stensättas - arbetet ska utföras så att vi alla kan vara stolta över resultatet. Så sker tyvärr inte alltid. Jag föreslår att fullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett program för stensättning. Av programmet bör framgå vilka ytor (exempelvis vägar, gångvägar, offentliga platser, torg, trottoarer) som ska prioriteras och också hur arbetet ska utföras. Med tanke på att asfalten, på grund av fiberdragning, är uppgrävd på många platser just nu bör beredningen ske skyndsamt så att eventuell samordning kan ske vid återställning. Lars-Erik Knutsson (s)

102 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 4 Dnr 2018/ Medborgarförslag om cykelväg genom kommunen-ja tack Sammanfattning Enligt inkommande medborgarförslag från David Helge, finns önskemål om att anlägga cykelväg som binder ihop Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern och Kungshamn. Bakgrund Landsvägarna som binder samman våra samhällen inom Sotenäs kommun tillhör Trafikverket och de är således väghållare samt har väghållaransvaret. Idag finns det ett antal etapper som är anlagda och det pågår ständigt ett samarbete mellan kommunen och Trafikverket för att projektera samt bygga ut nya sträckningar. Det finns en prioriteringslista på de gång- och cykelvägar som kan komma att anläggas i framtiden (KS ). I nuläget pågår projektering gällande en ny etapp norr om Bovallstrand och in mot centrum. Beslutsunderlag Projektledarens tjänsteutlåtande Tekniska utskottets protokoll Yrkande Roland Mattsson (M): föreslår att medborgarförslaget är besvarad med motivationen att att kommunen redan arbetar med denna frågeställningen i det befintliga arbetet. Lars-Erik Knutsson (S): föreslår bifall till medborgarförslaget med att intentionerna i förslaget ska inarbetas inför pågående arbete med cykelvägar. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag mot Lars-Erik Knutssons (S) förslag och finner att kommunstyrelsen antar Roland Mattssons (M) förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren och anser att frågan är besvarad med motivationen att kommunen redan arbetar med denna frågeställningen i det befintliga arbetet. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 6(34)

103 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 124 Dnr KA 2018/404 Remissvar - medborgarförslag om cykelväg genom kommunen-ja tack Enligt inkommande medborgarförslag finns önskemål om att anlägga cykelväg som binder ihop Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern och Kungshamn. Landsvägarna som binder samman våra samhällen inom Sotenäs kommun tillhör Trafikverket och de är således väghållare samt har väghållaransvaret. Idag finns det ett antal etapper som är anlagda och det pågår ständigt ett samarbete mellan kommunen och Trafikverket för att projektera samt bygga ut nya sträckningar. Det finns en prioriteringslista på de gång- och cykelvägar som kan komma att anläggas i framtiden (KS ). Sotenäs kommun har möjlighet att äska medel hos Trafikverket för byggnationer av olika slag och för att kunna utföra dessa arbeten måste kommunen avsätta medel för detta. Utan medfinansiering finns det tyvärr ingen möjlighet att anlägga nya etapper inom trafikverkets område. I nuläget pågår projektering gällande en ny etapp norr om Bovallstrand och in mot centrum. Anläggningsingenjören förslag till beslut är att ärendet avskrivs då projekt gällande gång- och cykelbanor alltid är pågående. Beslutsunderlag Anläggningsingenjörens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren och avslår medborgarförslaget med motivering att kommunen redan arbetar med denna frågeställning i det pågående arbetet med cykelvägar och cykelleder. Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\kstu\2018\kstu Protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sid: 9(21)

104 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anläggningsingenjör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2018/ Sida 1(1) Medborgarförslag om cykelväg genom kommunen-ja tack. Sammanfattning Enligt inkommande medborgarförslag från David Helge, finns önskemål om att anlägga cykelväg som binder ihop Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern och Kungshamn. Bakgrund Landsvägarna som binder samman våra samhällen inom Sotenäs kommun tillhör Trafikverket och de är således väghållare samt har väghållaransvaret. Idag finns det ett antal etapper som är anlagda och det pågår ständigt ett samarbete mellan kommunen och Trafikverket för att projektera samt bygga ut nya sträckningar. Det finns en prioriteringslista på de gång- och cykelvägar som kan komma att anläggas i framtiden (KS ). Ekonomi Sotenäs kommun har möjlighet att äska medel hos Trafikverket för byggnationer av olika slag och för att kunna utföra dessa arbeten måste kommunen avsätta medel för detta. Utan medfinansiering finns det tyvärr ingen möjlighet att anlägga nya etapper inom trafikverkets område. Slutsats I nuläget pågår projektering gällande en ny etapp norr om Bovallstrand och in mot centrum. Anläggningsingenjören förslag till beslut är att ärendet avskrivs då projekt gällande gång- och cykelbanor alltid är pågående. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren och avslår medborgarförslaget med motivationen att kommunen redan arbetar med denna frågeställningen i det befintliga arbetet. Skickas till Förslagsställaren Anläggningsingenjören Maria Josefsson Anläggningsingenjör Daniel Jarnrot T.f. Drift-och projektchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

105 Cykelväg genom kommunen- Ja tack! Idag finns det inte någon cykelväg som går genom kommunen. Det skulle underlätta för oss cykelälskare att kunna cykla säkert genom kommunens alla orter. För det första vill vi ha en cykelväg så att vi kan välja cykel över bil och buss, det är också ett miljövänligt val. För det andra vill vi ha en cykelväg så att vi inte behöver cykla på bilvägen och då behöver vi inte utsätta oss för fara. För det tredje så lättar trafiken på sommaren då turister kan välja att gå eller cykla och inte köra bil. Vi vill alltså ha en cykelväg som binder ihop Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern och Kungshamn för då slipper vi cyklister utsättas för fara när vi cyklar i kommunen, trafiken lättar på somrarna och det är även miljövänligt. Mvh två 11-åriga cykelälskare

106 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 5 Dnr 2018/ Medborgarförslag gällande hundrastgård i Hunnebostrand Sammanfattning Margareta Ekdal har inkommit med ett medborgarförslag om önskemål att anlägga en hundrastgård i Hunnebostrand. Bakgrund Enligt förslagsställaren så finns behovet av en hundrastgård för att vissa människor inte vågar släppa sina hundar på grund utav jaktinstinkt eller olydnad. Förslagsställaren påtalar även i sitt medborgarförslag att det idag finns det en hundrastgård anlagd mellan Kungshamn och Hovenäset. Denna hundrastgård är anlagd på privat mark samt drivs i privat regi. Drift- och projektenheten har inga resurser eller finansiella medel att anlägga och sköta en hundrastgård på kommunal mark, därför föreslås att ärendet avskrivs. Beslutsunderlag Projektledarens tjänsteutlåtande Tekniska utskottets protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L): föreslår att frågan är besvarad med motivationen att kommunen inte har resurser eller ekonomiska medel för att genomföra åtgärden. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren och anser frågan besvarad med motivationen att kommunen inte har resurser eller ekonomiska medel för att genomföra åtgärden. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 7(34)

107 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 125 Dnr KA 2018/873 Remissvar - medborgarförslag gällande hundrastgård i Hunnebostrand Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att anlägga en hundrastgård i Hunnebostrand. Enligt förslaget så finns behovet av en hundrastgård för att vissa människor inte vågar släppa sina hundar på grund utav jaktinstinkt eller olydnad. Förslagsställaren påtalar även i sitt medborgarförslag att det idag finns en hundrastgård anlagd mellan Kungshamn och Hovenäset. Denna hundrastgård är anlagd på privat mark samt drivs i privat regi. Drift- och projektenheten har inga resurser eller finansiella medel att anlägga och sköta en hundrastgård på kommunal mark. Då Drift- och projektenheten saknar resurser samt finansiella medel för att anlägga en hundrastgård på kommunal mark. Därför föreslår anläggningsingenjören att ärendet avskrivs. Beslutsunderlag Anläggningsingenjörens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren och avslår medborgarförslaget med motivering att kommunen inte har resurser eller ekonomiska medel för att genomföra åtgärden. Kommunen ställer sig positiv till att upplåta mark om lämpligt område finns och att förslaget om hundrastgård kan arrangeras i föreningsregi. Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\kstu\2018\kstu Protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sid: 10(21)

108 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anläggningsingenjör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr Sida 1(1) Medborgarförslag gällande hundrastgård i Hunnebostrand. Sammanfattning Margareta Ekdal har inkommit med ett medborgarförslag om önskemål att anlägga en hundrastgård i Hunnebostrand. Bakgrund Enligt Margareta Eklund så finns behovet av en hundrastgård för att vissa människor inte vågar släppa sina hundar på grund utav jaktinstinkt eller olydnad. Margareta Ekdal påtalar även i sitt medborgarförslag att det idag finns det en hundrastgård anlagd mellan Kungshamn och Hovenäset. Denna hundrastgård är anlagd på privat mark samt drivs i privat regi. Ekonomi Drift- och projektenheten har inga resurser eller finansiella medel att anlägga och sköta en hundrastgård på kommunal mark. Slutsats Då Drift- och projektenheten saknar resurser samt finansiella medel för att anlägga en hundrastgård på kommunal mark. Därför föreslår anläggningsingenjören att ärendet avskrivs. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren och avslår medborgarförslaget med motivationen att kommunen inte har resurser eller ekonomiska medel för att genomföra åtgärden. Skickas till Förslagsställaren Anläggningsingenjören Maria Josefsson Anläggningsingenjör Daniel Jarnrot T.f. Drift- och projektchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

109 Från: Margareta Ekdal Skickat: den 25 september :26 Till: REGISTRATOR KOMMUN Ämne: Re: Önskemål om hundgård Har läst era kriterier för Medborgarförslag och kan inte se, att jag missat något. Gör dock ett nytt försök. Jag och många andra hundägare i Hunnebostrand önskar oss en hundrastgård, en service, som flera andra samhällen i kommunen tillhandahåller.rastgården är speciellt aktuell under de perioder, då det råder koppeltvång för hundar. Rastgården får inte vara för liten (kan skapa aggressivitet) och vara någorlunda centralt placerad, så det inte krävs bil för att ta sig dit, vilket skulle utesluta många hundägare från denna service. Hunnebostrand Margareta Ekdal Banjovägen 2A Hunnebostrand tel: Den mån 24 sep kl 07:50 skrev REGISTRATOR KOMMUN <REGISTRATOR.KOMMUN@sotenas.se>: Hej! För att kommunfullmäktige skall kunna ta upp ditt ärende som ett medborgarförslag så måste vissa regler följas. Jag skickar med instruktioner om hur du skall skriva ditt medborgarförslag. För att kommunfullmäktige skall kunna ta upp ditt ärende till nästa möte så måste du skicka in förslaget före torsdagen den 27 september. Välkommen med ditt Medborgarförslag.

110 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 10 Dnr 2017/ Medborgarförslag om att förenkla/avskaffa bygglov för installation av solcellsanläggningar Sammanfattning Yngve Andreasson föreslår i ett medborgarförslag att bygglovsplikten för installation av solceller eller för solfångare i Sotenäs kommun helt avskaffas. Beskrivning av ärendet I medborgarförslaget föreslås att bygglovsplikten för installation av solceller eller för solfångare i Sotenäs kommun helt avskaffas. Som det förstås avses i medborgarförslaget att kommunen i ett beslut helt ska avskaffa lovplikten för solceller och solfångare. Solcellspaneler och solfångare som installeras på byggnader kan, trots nyligen införd bygglovsbefrielse i vissa fall fortfarande kräva bygglov. Att genomföra förslaget är visserligen olagligt men kommunen kan i sitt planarbete införa planbestämmelser som minskar lovplikten. Delar av förslaget kan därför ändå gå att genomföra där det är lämpligt. Det finns inga möjligheter att genomföra förslaget eftersom lovplikten regleras i plan- och bygglagen (2010:900). Kommunen bör överväga att använda sig av möjligheten i 4 kap 15 PBL att i sitt planarbete minska lovplikten. Beslutsunderlag Byggchefens tjänsteutlåtande Byggnadsnämndens protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för förslaget men avslår förslaget eftersom den generella lovplikten regleras i Plan- och bygglagen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida 15(34)

111 Byggnadsnämnden Sammanträdesprotokoll BN 173 Remissvar - medborgarförslag gällande solceller Ärendet gäller förslag till svar på ett medborgarförslag inlämnat I medborgarförslaget föreslås att bygglovsplikten för installation av solceller eller för solfångare i Sotenäs kommun helt avskaffas. Som det förstås avses i medborgarförslaget att kommunen i ett beslut helt ska avskaffa lovplikten för solceller och solfångare. Solcellspaneler och solfångare som installeras på byggnader kan, trots nyligen införd bygglovsbefrielse i vissa fall fortfarande kräva bygglov. Att genomföra förslaget är visserligen olagligt men kommunen kan i sitt planarbete införa planbestämmelser som minskar lovplikten. Delar av förslaget kan därför ändå gå att genomföra där det är lämpligt. Det finns inga möjligheter att genomföra förslaget eftersom lovplikten regleras i plan- och bygglagen (2010:900). Kommunen bör överväga att använda sig av möjligheten i 4 kap 15 PBL att i sitt planarbete minska lovplikten. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Medborgarförslag Byggnadsnämndens arbetsutskotts beredningsprotokoll Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att tacka förslagsställaren för förslaget men avslå förslaget eftersom den generella lovplikten regleras i Plan- och bygglagen. Skickas till Kommunstyrelsen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Byggnadsnämnden\S ammanträden\2018\ \kallelser & Protokoll\BN protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sid: 21(85)

112 Samhällsbyggnadsförvaltningen Telefon: E-post: 46 39e Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2017/ BN Sida 1(2) Medborgarförslag till kommunfullmäktige Sammanfattning Ärendet gäller förslag till svar på ett medborgarförslag inlämnat Beskrivning av ärendet I medborgarförslaget föreslås att bygglovsplikten för installation av solceller eller för solfångare i Sotenäs kommun helt avskaffas. Koppling till vision, programförklaring och mål I solceller och i solfångare produceras el och värme utan klimatutsläpp vilket gör att medborgarförslaget är kopplat till målet Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Konsekvensbeskrivning av ärendet Regelverk Solcellspaneler och solfångare är konstruktioner i form av anläggningar. Anläggningar som omfattas av krav på bygglov uppräknas i 6 kap 1 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Paragrafen är uttömmande vilket innebär att anläggningar som inte anges inte kräver bygglov. Eftersom solcellspaneler och solfångare inte anges i paragrafen kräver anordnandet av sådana anläggningar inte bygglov. De flesta solcellspaneler och solfångare monteras dock på byggnader vilket ändrar den berörda byggnadens yttre utseende. För sådan ändring som väsentligt ändrar en byggnads yttre utseende krävs bygglov enligt 9 kap 2 punkt 3 c plan- och bygglagen (2010:900, PBL. Kravet på bygglov gäller dock endast om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan. En viss bygglovsbefrielse infördes för att montera solcellspaneler och solfångare på byggnader inom detaljplan. Enligt 9 kap 3 c PBL krävs det inte bygglov för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt. Bygglovsbefrielsen gäller inte inom kulturmiljö eller om kommunen i detaljplanen har bestämt att åtgärden kräver bygglov. Bygglov krävs också inom sådana områden av riksintresse för totalförsvaret som anges i 3 kap 9 miljöbalken (1998:808). Kommunen kan i en detaljplan bestämma omfattningen av kraven på bygglov enligt 4 kap 15 PBL. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

113 Samhällsbyggnadsförvaltningen Telefon: E-post: 46 39e Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2017/ BN Sida 2(2) Medborgarperspektiv Förutsättningarna för egenproducerad energi, främst sol-el är mycket goda i Sotenäs kommun. Till exempel så levererade solcellsanläggningen på kommunhuset den beräknade årsproduktionen redan i början av september Analys Som det förstås avses i medborgarförslaget att kommunen i ett beslut helt ska avskaffa lovplikten för solceller och solfångare. Solcellspaneler och solfångare som installeras på byggnader kan, trots nyligen införd bygglovsbefrielse i vissa fall fortfarande kräva bygglov. Att genomföra förslaget är visserligen olagligt men kommunen kan i sitt planarbete införa planbestämmelser som minskar lovplikten. Delar av förslaget kan därför ändå gå att genomföra där det är lämpligt. Slutsats Det finns inga möjligheter att genomföra förslaget eftersom lovplikten regleras i planoch bygglagen (2010:900). Kommunen bör överväga att använda sig av möjligheten i 4 kap 15 PBL att i sitt planarbete minska lovplikten. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren men avslår förslaget eftersom den generella lovplikten regleras i PBL. Bilaga/Bilagor 1. Medborgarförslag Skickas till Kommunfullmäktige Håkan von Dolwitz Enhetschef Eveline Savik Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

114 Medborgarförslag om att förenkla/avskaffa bygglov för installation av solcellsanläggningar i Sotenäs kommun Bakgrund De senaste åren görs stora satsningar på förnybara energikällor i Sverige. Det finns även förslag om att slopa bygglovkravet helt över hela landet för solceller och solfångare. Detta görs för att minska krångel med produktion av förnybar energi. "Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett generellt undantag från kravet på bygglov för montering av solcellsmoduler och solfångare på byggnader." ( Förslag Förslaget är att förenkla eller avskaffa helt bygglovet för installation av solceller eller solfångare i Sotenäs kommun. Förslagsställare och kontaktuppgifter Yngve Andreasson, Smögen

115 Plan för en fossilfri kommun. Växthuseffekten har efter ensidigt slagit ut andra miljöproblem på den politiska agendan. Människans förbränning av fossila bränslen har på kort tid ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären till nivåer högre än vad atmosfären innehållit på flera miljoner år. För att nå det internationellt erkända målet om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader, enligt Parisavtalet, bör inte koldioxidhalten i atmosfären överstiga 350 ppm. I dag är koldioxiden i atmosfären ca 410 ppm och före industrialiseringen 290 ppm som är det naturliga värdet för en långsiktigt hållbar planet. Alla förstår säkert att detta inte är långsiktigt hållbart och den samlade bedömningen är att vi närmar oss ett läge där växthuseffekten inte går att stoppa oavsett vilka åtgärder som sätts in. Vad kan då en kommun som Sotenäs göra åt detta, ja något borde vi göra inte minst för att kunna se våra barn och barnbarn i ögonen. Att styra mot mål för att för att begränsa kommunens användning av fossila bränslen är ett av de lättaste sätten att synliggöra att vi minskar vår del av utsläpp av växthusgaser och koldioxid till atmosfären. Vi vet hur mycket bensin, diesel, eldningsolja osv som vi köper och vi vet att när vi använder fossila bränslen till fordon, industri och energi så bildas vid förbränning koldioxid. Centerpartiet föreslår att kommunen utifrån 2018 års förbrukning av fossila bränslen tar fram nyckeltal för att styra verksamheten mot en årlig minskning av kommunens utsläpp av koldioxid. Nyckeltal bör handla om antal liter som köps in och en procentuell årsvis minskning av förbrukning liter av fossila bränslen. Genom att styra kommunens processer och verksamheter mot mål för att stimulera arbetet att effektivisera transporter, använda bilar som drivs av el eller förnybara bränslen, byta ut oljepannor mot värmepumpar osv. så går det på ett påtagligt sätt att visa att kommunens minskar sina utsläpp av koldioxid. Centerpartiet vill: Att kommunens ansvarsområden som använde fossila bränslen inventerar sin årsvisa förbrukning av fossila bränslen och sätter ett utgångstal/nyckeltal att arbeta mot. Att Sotenäs kommun sätter ett långsiktigt tidsatt mål när kommunen skall vara fossilfri. Att varje nämnd eller ansvarområde som använder fossila bränslen tar fram en årsvis plan för att tillgodose kommunens mål mot en fossilfri kommun. Att kommunstyrelsen bevaka kommunens verksamheter så att de följer de utsatta målen mot en fossilfri kommun. Att åtgärder, resultat och mål mot en fossilfri kommun redovisar fortlöpande och att detta publiceras på kommunens hemsida. Olle Börjesson, Britt Lindgren och Mikael Andersson Centerpartiet i Sotenäs

116 MOTION SOLENERGI I SOTENÄS KOMMUN Bakgrund De senaste åren har det skett en snabb tillväxt och utveckling av solceller, både i Sverige och i världen. År 2017 installerades 100 GW solceller runt om i världen. Potentialen för solel på tak (solceller) ligger kring 40 TWh, vilket kan jämföras med att vattenkraften producerar omkring 65 TWh årligen. Lönsamheten I att investera I solceller förbättras ständigt. Samtidigt har många praktiska hinder undanröjts och statliga solcells-stöden förbättrats. Eftersom vi i vår kommun har tillgång till tak i bra riktning mot solen vill vi föreslå en utredning om lönsamhet för en investering i solceller. Solceller kan producera upp till 30 % av fastighetens el. Med nuvarande statliga stöd blir återbetalningstiden omkring år för en normal anläggning, men är kortare för större anläggningar och pressas nedåt då kostnaderna för solceller minskar. Kommunens kostnader för el uppgår till mellan miljoner årligen så här finns en stor potentiell besparing att ta till vara. Energin debiteras utifrån energitoppar, varför intelligent effektstyrning (AI) samt batteri eller vätgaslagring bör ingå i utredningsplanerna. Google har helt nyligen släppt en rapport som visar att man redan första året bara genom AI minska energiförbrukningen med uppemot 30%. Satsning på solceller ligger i linje med kommunens mål att minska det fossila energiberoendet och ger ett viktigt kapacitettillskott till den lokala elkonsumtionen. Vi yrkar på: -Att Sotenäs kommun utreder lönsamheten I att installera solceller I full skala på kommunägda fastigheter. -Att Sotenäs kommun utreder möjligheterna och fördelarna med intelligent styrteknik och lagring av energi genererad av solceller. -Att Sotenäs kommun utreder de miljövinster som går att åstadkomma med installation, I full skala, av solceller. Mikael Andersson, Britt Lindgren, Olof Börjesson. Centerpartiet

117 Bygg en säker 90 väg hela vägen från E6 till Väjern. Sotenäs kommuns långsiktigt kanske viktigaste och mest strategiska fråga är en uppgraderad och säker väg till E6. Vägen är en av de frågor som enskilt sänker Sotenäs allra mest i Svenskt näringslivs årliga ranking 2018 I början av februari 2019 var väg 174, 171 samt 163 i båda riktningarna översvämmade. Om det regnat lite mer så skulle Sotenäs blivit en isolerad ö. Antalet dödade i det svenska vägtrafiksystemet har ökat igen. Trots målen i Nollvisionen och det systematiska arbetet som görs i fordonsindustrin, i kommuner och av Trafikverket. 325 personer avled i trafiken förra året i Sverige. 101 oskyddade trafikanter skadades svårt och 564 skadades lindrigt i trafikolyckor på vägarna i Västra Götalands län, enligt polisens rapporter. Risken med höjda havsnivåer och översvämningar ser vi redan nu. Ambulanser och räddningsfordon, liksom matvaruleveranser kan inte framföras på säkra vägar. Inför Trafikverkets regionala plan tidigt 2000-tal arbetades det intensivt för att få till stånd en kraftfull investering i huvudvägen till Sotenäs. En rejäl pott lades i den då kommande planen. Några år senare flyttades pengarna bort, för att andra lobbyister var starkare. Nu efter intensiva påtryckningar finns en investeringspott på gång igen, men den är på tok för liten. Skall Sotenäs kommun kunna behålla sin industri och vara en attraktiv kommun att bo i måste en stor investering göras för att höja standarden på vägen till E6. Turismen är omfattande och i kommunen finns Sveriges ledande fiskberedningsindustri samt två av Sveriges större stenbrott med mycket tunga transporter i norra delen av kommunen Sotenäs kommun är en inpendlingskommun med stadsliknande problem och det planeras för omkring 1000 nya bostäder och lägenheter i kommunen. Det finns uppskattade skolor, livsmedelsbutiker, vårdcentraler, restauranger, ett aktivt småföretagande och ett rikt kultur och föreningsliv. Faktorer som är av största vikt för att locka unga familjer till inflyttning. Lägg därtill närheten till Trestadsregionen och Göteborg. Vi menar att vi behöver en till stora delar ny väg. En säker 90-väg från E6 till Väjern med dragning som inte påverkar tätorterna med ökad trafik. Givetvis skall säker cykelled ingå i planen. Med en utbyggd väg via E6 avfart 102 Dingle via Bärfendal ut emot Nordens Ark så skulle all tung trafik (både mot norr och syd) lyftas från våra samhällen Bovallstrand och Hunnebostrand, samtidigt skulle pendlingstiden från Smögen kunna kortas med 5-15 minuter beroende på årstid. Dessutom skulle trafiken på vägen mellan avfart 101 och Hallinden minska radikalt, problemet med järnvägsviadukten skulle helt elimineras. Sträckningen är i sak inte det viktiga utan att vi löser vägfrågan.

118 Centerpartiet Sotenäs yrkar: Att Bilda en lobbygrupp, förslagsvis med projektledare som positionerar Sotenäs kritiska behov av en utbyggd, breddad matarväg från E6 till Väjern. Att vi intensifierar lobbyn mot Fyrbodal, Riksdagens trafikutskott och Trafikverket, samt i andra berörda forum. Sotenäs Mikael Andersson, Britt Lindgren, Olof Börjesson Centerpartiet Sotenäs.

119 Sotenäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Parkgatan KUNGSHAMN Angående trafikmiljön på Hvitfeldtsgatan i Kungshamn. Här råder en ganska bisarr trafiksituation. Vi bor i nummer 20 som ligger på delen mellan korsninsgen Karl Larssons gränd-villagatan och Kungsgatan sedan några år tillbaka och har konstaterat följande. Den här gatan är enkelriktad i riktning mot Kungsgatan och har mycket varierande bredd samt saknar trottoarer vilket har till följd att trafiken stryker in på tomtgränserna. Gatan är mycket frekventerad av gående i båda riktningar som följaktligen tvingas gå i körbanan och här går mycket folk som skall till och från centrum. Cyklister använder också gatan i båda riktningarna där och handikappade som skall till och från Hälsans hus transporterar sig i båda riktningarna med Permobiler och dylikt. I korsningen med Kungsgatan korsar busslinjen Hvitfeldtsgatan och går in på den busshållplats som finns mittemot Hälsans hus. Tyvärr så använder även mindre nogräknade biltrafikanter Hvitfeldtsgatan som genomfart för att ta sig från Bäckeviksgatan och upp till Parkgatans övre del och vi får förmodligen dessutom en del av trafiken till Hälsans hus men den kan ju hellre gå in från Kungsgatan som är ett mycket säkrare alternativ. När man passerat korsningen med Villagatan så får man plötsligt väldigt bråttom att komma upp till Kungsgatan och trycker ner gaspedalen för att passera de här metrarna och enligt utsago från boende i korsningen med Kungsgatan så får man väldigt bråttom även här. Några hastighetsgränser är det inte många som respekterar och även om det är 30 km/tim som gäller så är även detta i högsta laget på en gata av den här karaktären. Tomterna är små och husen ligger väldigt nära gatan och tomtgränsen går i gatkanten. Tidigare fanns en något som man kanske kan kalla en rännsten mellan gatan och vår tomtgräns men den togs bort då man byte ledningarna i gatan så nu stryker bilarna alldeles in till tomtgränsen och ofta i alldeles för hög hastighet. När vi skall ta oss från huset med bil så måste vi åka förbi Hälsans hus och skall vi då mot Väjern får vi åka runt Hälsans hus och tillbaka ner mot Villagatan en i mitt tycke en onödig rundkörning och då vi kommit förbi Hälsans hus får vi mötande trafik som skall in till den stora parkeringen och trafik som korsar vår körbana och som skall till och från Rosengårdsgatan samtidigt som bussen kan komma från höger. Det skulle inte behöva vara så här onödigt krångligt och dessutom skapas en rätt otrevlig trafiksituation i vissa lägen.

120 I min värld så skulle en enkelriktning av vår gata från Kungsgatan och ner till Villagatan innebära att vi inte skulle tvingas att färdas igenom vad som man kan beteckna som parkeringen för Hälsans hus samt att vi fick en säkrare infart via Kungsgatan från Parkgatan och vi slapp att korsa bussens infart när vi åker upp från Hvitfeldtsgatan. Och dessutom så är korsningen Villagatan Hvitfeldtsgatan obehaglig då de som använder Hvitfeldtsgatan som genomfart dyker upp helt utan förvarning bakom det hus som ligger på höger sida av Villagatan- Hvitfeldtsgatan. Visserligen finns här en trafikspegel men den är ofta smutsig och man ser inte särskilt bra i den och bilarna som kommer nerifrån Bäckeviksgatan förlitar sig på högerregeln och kör rakt ut för det mesta. Trafiksäkerheten för oss skulle bli mycket bättre om vi fick köra ner mot Villagatan när vi skall åka från huset. Och Kungsgatan är ju enkelriktad så vi har ingen mötande trafik när vi åker in på den så trafiksituationen blir mycket säkrare. Det är dessutom ganska obehagligt att svänga in från Parkgatan för att komma till vår gata då det kan vara mycket trafik till och från hotellet. Men framförallt så skulle det som ju egentligen är en gå- och cykelgata bli säkrare för de oskyddade trafikanterna och för besökarna till Hälsans hus om man slapp genomfartstrafiken och i stort endast får trafiken till husen som ligger utmed den här gatstumpen. Det gick ju väldigt bra den period när nya Hälsans hus byggdes vi slapp genomfartstrafiken och kom snabbt och säkert från och till huset när vi skulle åka någonstans utan att behöva ta långa omvägar. Sommartid så åker det omkring lapplisor så om någon skulle råka parkera några minuter utanför ett hus så ryker det snart några hundralappar. Varför är det så viktigt att lappa bilar här skulle det råka stå någon bil på gatan så medverkar det till att det blir mindre attraktivt att använda den här gatan för genomfart. P-förbudet i sig är ju bra men det behöver ju inte efterlevas så strikt att en lapplisa skall patrullera den här gatan det är mycket viktigare att få bort genomfartstrafiken. Så snälla gör något innan det händer något tänk framförallt på barn och gamla som behöver den här gatan för att ta sig någorlunda säkert från och till centrum och slippa trängas med bilister som skall ta sig fram snabbt till varje pris. För övrigt så går det väldigt fort även på övriga gator i kommunen och trafikmiljön har blivit mycket mer hänsynslös överlag. Arne Legnedahl KUNGSHAMN

121 Sotenäs kommun - Kansliavdelningen Medborgarförslag till kommunfullmäktige ID: Datum: :37:59 Förslagslämnare Förnamn* Elin Efternamn* Kvamme Postnummer* Ort* Kungshamn Telefon* E-post Förslag med motivering Förslag med motivering Jag har nyligen besökt två stycken utegym, ett i Bovallstrand och ett i Munkedals kommun. Dessa gym är väldigt enkla, uppbyggda utav "stockar", stubbar m.m. Just dessa gym är belägna i anslutning till ett motionspår, vilket är en bra idé då man kan kombinera styrka och kondition. Jag tycker vårat "utegym" som vi har i vår kommun (i anslutning till slingan) är en besvikelse. Jag har inte sett en enda person använda det. I anslutning till slingen eller vår vina spontanidrottsplats tycker jag att vårat nya "riktiga" utegym skall vara beläget. Då kan man motionera hela familjen tillsammans. Det är vetenskapligt bevisat att motion ökar välbefinnandet och minskar tex sjukskrivningar. Många jag känner kan inte gå till gymmet för att det inte har tid då de har små barn, men med utegymet kan man ta med dem och träna tillsammans. Vänligen se bilder och få inspiration på hur det kan se ut.. MVH, Elin KVamme Bifoga förslag utegym.jpg

122 Page 1 of

123

124

125

126

127

128

129