Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne

Transkript

1 Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne Datum (5) Minnesanteckning från AKO-dagen Sten hälsar välkomna och presenterar AKO-koordinatorerna samt administrativa stödet för AKO. I detta sammanhang berättar Sten att Jacqueline kommer att avsluta uppdraget inom AKO den 1 dec. Framtidens primärvård - Greger Linander Greger berättar om tankar kring framtidens primärvård. Målen är att bidra och bygga upp och driva en fungerande kunskapsstyrning, bidra till kvalitetssäkring för mer standardiserad vård, en bättre samverkan mellan primärvård och sjukhus och att förbättra möjligheten till lokalt kvalitetsuppföljningsarbete. Kunskapsstyrning = den bästa kunskapen vara tillgänglig för oss för att fatta det bästa medicinska beslutet. Synpunkter Lokal fortbildning: Fortbildningskulturen stärkas samt utrymme för reflexion behövs, saker behöver hända på vårdcentralerna för att vi ska utvecklas. Gränssnitt: Tydligt dokument efterlyses vad som är primärvårdspatient eller sjukhuspatient. Patientens nav = primärvården. SDV Pelle Johnsson SDV = Skånes digitala vårdsystem Inte bara journalsystem utan ett IT-system att stödja hela hälsosystemet. Vi behöver förändra sättet att tänka i och med det nya systemet, change management. Det är det svåraste i detta projekt. Svårare att ta reda på vad vi egentligen gör än att korta väntetider. Vissa system som används idag ersätts inte av SDV. Färre integrationer i och med SDV. Postadress: AKO Skåne, Clinical Research Center, Hus 28, plan 12, Box 50332, Malmö Besöksadress: Hus 28, plan 12, Jan Waldenströms gata 35, Malmö Internet: skane.se/ako, E-post: ako@skane.se Organisationsnummer:

2 2 (5) Vi har köpt ett kärnsystem med ett system, en inloggning och en läkemedelslista. Systemet är detsamma för primärvård, sjukhus och på sikt även kommunen. Inga papper ska finnas! Beslutsstöd i programmet. Allt jag gör är spårbart i systemet. Resursstyrning av bl a personal, för såväl medarbetaren själv som chefen. Remisser och svar elektroniskt. Mobilitet och röststyrning, cloosed loop medication = full kontroll av läkemedel från leverantören till patienten. Moduler finns för telemedicin samt patientportal, uppkoppling av medicinskteknisk utrustning, befolkningshälsa och innovation. Möjligheter att forska på vården och utveckla den har inte tidigare funnits på detta sätt. Satsningen är världsunik. Ny roll för primärvården. HealtheIntent en intelligent plattform för patienten ur ett hälsoperspektiv. Befolkningsanalyser kan göras över tid. Remisser Stöd för standardformulär för remisser till eller från extern vårdgivare. Möjligt med message center, tillgänglig för konsultation med andra vårdgivare. Elektronisk remisshantering ska vara med vid lanseringen Egen vårdbegäran från patienter går också att göra via patientportalen. Synpunkter Förbereda sig redan nu för att tänka om innan lanseringen. Hur hantera krafterna som kommer att komma vid förändringar. Möjligen kan läkarna tycka att de gör mer administrativa uppgifter i systemet. Detta kommer att spara mer tid på sikt varför fördelarna uppväger. Omedelbara vinster för sjuksköterskor, systemet hjälper. Olika behov av att se olika saker i systemet. Systemet är rollbestämt, även individanpassat. Ingen plan B i projektet. Nu pågår en anpassningsfas under 16 mån i workstreams. Efter denna fas en testperiod. Miljöer byggs upp där personal kan komma och prova sig fram i systemet. Workstreams ska agera på mål. Processer kommer att bli nya. Inom primärvården kommer vi att arbeta på samma sätt enligt en standard. Underlag finns för att få fram snabba beslut. 350 olika vårdverksamheter kommer att besökas under en dryg månad., för att beskriva hur man arbetar idag. Nov 2020 går SUS, Ystad och Trelleborg med tillhörande primärvård och ASIH är först. 3-4 vårdcentraler i veckan går igång.

3 3 (5) I fas 2 kommer bl a kommunerna att komma med. 4.5 h/år är gränsen för vad systemet kommer att få vara nere, alltså extremt driftsäkert. Annorlunda förvaltningsorganisation krävs. Systemet ska stödja oss hela tiden. Förändringskonferenser 1-2 ggr i veckan för att utveckla systemet i takt med verksamheternas arbete. Detta gäller för de verksamheter som varit igång ett tag. PDL omfattar bl a medicinsk journaldokumentation, systemet möjliggöra att få se info över gränserna. Vårdgivaren behöver fråga patienten om samtycke till att få se info över gränserna. Summering av grupparbetena Lokal fortbildning Dokument från Anders hur vårdcentralen kan hantera lokal fortbildning med t ex fortbildningsplan, inspiration att arbeta med detta som fortbildningssamordnare. Fortbildning är inte bara att åka på kurs. Grunden är att på en arbetsplats att skapa förutsättningar för bra kollegial dialog. Diskutera fall etc. Informellt lärande pågår hela tiden, utväxla idéer kollegor emellan t ex. Lär sig av att arbeta i team. Lokal förankring omkring sig, kan åka på gemensamma fortbildningsdagar, lokala och regionala. Smågruppslärande utanför arbetsplatserna finns också. Konferenser kan vara bra sätt att skapa identitet kring yrket. Nätverksbyggande. Internationella konferenser ger också ett lyft för inspiration. Artiklar, böcker tillsammans kan också vara ett sätt. Allt du gör för att utveckla din kompetens är fortbildning. Utbildningsklimatet ser annorlunda ut på sjukhusklinik än i primärvården. Vart 5e och vart 3: år olika konferenser för att vidga vyerna. AKO-gruppen Önskemål att bilda grupperingar som kunde vara större än det enskilda ämnet, t ex gruppering i Skåne att få stöd i olika frågor. Tydligare uppdrag vad gäller AKO önskemål. Introduktionskurs för nya AKO önskemål. Bjuda med ev intresserade som i så fall kan få veta vad det innebära att vara AKO:are. Skriva brev till verksamhetschefer att beskriva AKO.

4 4 (5) Olika sätt att mötas, t ex lunchmöte eller chattgrupp eller Skypemöte. Tips att visa upp sig på den klinik man jobbar mot, vara med på klinikernas läkarmöte. Så dessa vet att det finns en AKO att vända sig till i gränssnittsfrågor. Diskuterades även de tjänster som är tänkta kring att starta en uppsökande verksamhet i enlighet med Greger Linanders förslag. Vårdansvar, kunskapsstyrning - Sten Tyrberg I den offentligt finansierade sjukvårdens vårdansvar, viktigt med gemensamma begrepp. Begrepp vårdansvar kan förstås bättre om vi är överens om vad det betyder. Remisshantering Skåne god klinisk praxis är ett sätt där vi kommit överens. Varje person som kommer in i vården är oftast via egen vårdbegäran pga sitt hälsoproblem. Process startas med att identifiera vad det är, utreda och ev bota. Flera medarbetare kan ibland arbeta inom samma hälsoproblem, eller flera verksamhetsområden som tar ansvar för olika delar av hälsoproblemet, ett uppdelat vårdansvar. För att detta ska fungera, kan vi ibland be om hjälp, via remiss. Ibland kan det vara kommunal hälso- och sjukvård som är inblandad. Ibland kan detta uttryckas i en SIP. Inget övergripande ansvar, varje verksamhetsområde har ansvar för sitt vårdansvar. Annars överförs ansvaret till annat verksamhetsområde via remiss. Vi behöver gemensamt tänk, gemensamma begrepp. Samordningsansvar = ingen har ett övergripande ansvar. Viktigt att samordna vem som har ansvar för vad. Vi har inget flytande samordningsansvar. Kunskapsstyrning Ett gemensamt tänk att på bästa sätt ge god, jämställd och säker vård. System som byggs upp på tre nivåer, alla landsting en nivå, sjukvårdsregionerna, vi tillhör Södra sjukvårdsregionen och den nationella. Uppdrag är att hitta och satsa på de som vi inte nått lika långt med. Minska variationen. Kunskapsstyrning är det systemet för att hitta variationerna. Nationellt finns ca tjugo Nationella programområden (NPO) som t ex luftvägar och allergi. En representant från varje sjukvårdsregion (6 st).

5 5 (5) Nationella Arbetsgrupper (NAG) knyts till dessa. Det finns också ett Nationellt primärvårdsråd (NPR) som ska stödja alla NPO. Sten och Christina Bergmark Hall är med från Södra sjukvårdsregionen. Inom Södra sjukvårdsregionen finns det ca tjugo regionala programområden (RPO) och ett regionalt primärvårdsråd (RPR) som ska motsvara de nationella. Det regionala primärvårdsrådet innehåller bland annat AKO-koordinatorer och andra primärvårdsföreträdare. Varje landsting ska sedan bygga upp landstingsvisa programområden. Det är ännu inte gjort. I Skåne försöker man koppla befintliga expertråd och terapiråd och annat (t ex AKO) på lämpligt sätt till detta kunskapsstyrningssystem. Tanken är att inte uppfinna hjulet överallt. På detta sätt hitta bästa vården. Vad tar vi med oss hem från denna dag? Bredd, trevligt att träffas och nätverka lite. Stort intresse i gruppdiskussionerna kring lokala fortbildningarna, Gregers och Pelles presentationer. Idéerna från grupperna går vi vidare med. Antecknat av Ann Frödeberg och Jacqueline Schwerdfeger Bilagor SDV Pelle Johnsson Anteckningar från gruppdiskussion lokalt fortbildningsansvariga läkare Anteckning från gruppdiskussion AKO:are