Göteborg och globaliseringen

Transkript

1 Göteborg och globaliseringen 15 oktober 2015 Jan Jörnmark

2

3 Typiskt nog för att E45 Göta Älv bron Och Västlänken Snarare än bostäder. Vilket åter ställer frågan på sin spets: vad är centrum och vilket förhållande har staden och city till regionen.

4 If we postulate the usual list of economic forces, cities should fly apart. The theory of production contains nothing to hold a city together. A city is simply a collection of factors of production capital, people and land and land is always far cheaper outside cities than inside [ ].

5 I citatet ligger kärnan av Göteborgs problem Om ingen skapar värdena i kärnan Eller vårdar dess andra kvaliteter Blir resultatet utspridning. Markvärden, transaktionskostnader allt gynnar utspridning. Och vad blir då kärnans roll om inte en sorts transportapparat som faktiskt har svårt att definiera sin roll.

6 Finns idag ett svenskt snabbväxande storstadsområdet Ser man Stockholm, Solna, Nacka, Sollentuna och Sundbyberg som en stad växer de med 42 procent sedan 1980, Göteborg med 24. De fem har idag 1,2 miljoner, Göteborg 535 tusen invånare Och då har de 5 stockholmskommunerna en betydligt mindre yta än Göteborg.

7 Antal färdigställda bostäder per år

8

9 Path Dependence i Göteborg Regionförstoring snarare än förtätning Vilket skapar ett växande problem I huvudorten Västsverige och den Nya Ekonomiska Geografin (2005) har en central roll för förankringen av t ex K2020. Fortsätter ett mönster från 1800-tal Göteborg industrialiserar sent vilket tidigt skapar ett starkt utspritt mönster En bortglömd del Landeriernas, Lundby och Örgrytes betydelse och hur det styr vår infrastruktur och oäthet.

10 Ett anmärkningsvärt faktum Är hur litet den enorma otätheten uppmärksammats. Och inte sällan till och med missuppfattats systematiskt Vilket sannolikt gör att vi missförstår vilka utmaningar vi står inför Frågan är om det inte istället är det indiska reptricket vi gett oss på.

11 Ur Västsverige och den nya Har Västra Götaland påverkats särskilt starkt av koncentration till den största lokala marknaden? Vi har redan svarat nej på frågan och visar här varför. Västra Götaland är närmast jämförbart med Skånes och Stockholms län. Samtliga tre län har ungefär samma genomsnittliga täthet av befolkning och arbetsplatser och rymmer var sin storstadsmarknad. De har dock olika stor befolkning. Skåne är minst med drygt 1,1 miljoner invånare och Stockholms län är störst med 1,8 miljoner och Västra Götaland har 1,5 miljoner invånare.

12 Men Skåne km2 100 inv/km2 Västra Götaland km2 63 inv/km2 Stockholms län 6488 km2 277 inv/km2 Vilket förklarar nästa problem som presenteras:

13 En ekonomiskt mer avgörande skillnad ligger i länens olika integration och framför allt i den största lokala marknadens roll och tillväxt. Malmös lokala arbetsmarknad har vuxit kraftigt de senaste trettio åren från drygt 30 procent av Skånes befolkning 1970 till knappt 60 procent Huvuddelen av denna tillväxt har skett genom att Malmös lokala arbetsmarknad integrerats med allt större delar av närkommunerna. Totalt sett har denna geografiska utvidgning medfört att Malmös lokala marknad vuxit med 100 procent sedan 1970! Tillväxten av Göteborgs lokala marknad har varit avsevärt svagare... Fast egentligen

14 Den olikartade tillväxten Är skillnaden ganska självklar givet de stora skillnaderna i täthet. Mycket lättare nå större delar av Skåne Den ännu starkare tillväxten i Stockholm, som dessutom i hög grad beror på förtätning istället för regionförstoring blir både logisk och resultatet av bättre använda resurser.

15 Vad är effekterna av större täthet? Malmö 59 procent tätare Stockholm mer än 300 procent tätare. Jo, det gör att det är enklare och billigare att nå fler människor med både vägar och kollektivtrafik. I ett tätt närområde når Pågatågen och SLs pendlar långt många fler människor än Västtrafik någonsin kommer att kunna göra.

16 Service, kvalitet och turtäthet påverkas också. I ett tätt område finns mycket större passagerarunderlag, vilket förklarar t ex de täta turerna i Stockholms tunnelbana Tätheten skapar också en logik om hur nya satsningar bör ska. När den logiken saknas uppstår istället konflikter.

17 Göteborgs situation en funktion av The Decline of cities I Startar cirka 1900, knuten till utspridning genom först spårbunden trafik och sedan bilism Skapar städer som är kvadratmil stora, med ständigt ökar behov av inkorporeringar och investeringar i infrastruktur och ständigt nya stadsdelar längre ut

18 Otäthetens rötter: Infrastrukturen, modernismen och bilismen De elektriska kommunikationerna gjorde en utspridd och därmed säkrare stad möjlig. Medan bostäderna där lämpar sig för arbetare utveckla sig industrierna i avlägsna stadsdelar. Följden härav har blivit onödigt långa spårvägsresor Det här blev sedan huvudproblemet med den funktionalistiska staden. Den byggdes för låg befolkningstäthet och otät kollektivtrafik, men den låga tätheten öppnade för dålig trafikservice och.

19 Bilismens dynamik det enorma genombrottet för bilismen på och 60-talen. Och med det förorternas okontrollerade tillväxt Vilket ledde till en urholkning av skattebasen i de centrala städerna Ett socialt och ekologiskt ohållbart samhälle. Tendenser som aldrig mattats av.

20 Det Göteborgska arvet Vårt extensiva arv är d huvudproblemet Centrum en huvudvärk sedan länge, vilket accentuerar betydligt långsammare förtätning jämfört med Stockholm Vilket går tillbaka på den sena industrialiseringen och med det Lundby, Örgryte/Gårda och Mölndals roll.

21 Lundby och Örgryte (Gårda/Krokslätt) Transportmässiga fördelar Transaktionskostnader: enklare stadsplaner, byggstadgor etc. Lättexploaterat från och med det sena 1800-talet. Därefter växer staden i det bandet, och infrastrukturens utveckling fördjupar mönstret.

22 Spegelbilden: Den perifera tillväxten I samma band dras de nya effektiva vägarna fram. Avgörande beslut Tunnel vid Johannesplatsen ersätts med Älvsborgsbro och Tingstadstunneln. Dessa realiseras sedan under 1960-talet och blir starten för en amerikaniserad utspridning. Ett nytt verksamhetscentrum kommer också att skapas i söderläge, som knyter ihop de båda gamla områdena.

23 The Edge Garreau (1991): kvm kontorsyta, kvm handelsyta, mer arbetsplatser än bostäder, ansågs inte som en plats för 30 år sedan. Spontant framvuxen vid de största trafikplatserna Åbro Sisjön: E6, Söderleden och 158 an Dessutom mitt emellan de båda gamla verksamhetscentrumen

24

25 Befolkningsmönster Skapar förutsättningar för helt nya mönster Göteborg tappar åringar redan Typiskt nog blir det sedan efterhand Kungsbacka som växer snabbast. Passerar symboliskt nog Göteborgs centrum befolkningsmässigt Vilket skapar ett ytterst transportberoende samhälle.

26

27 Linné Centrum

28 Decline of cities II Storstadens kris, och 70-tal är knuten till försvagade kärnor Täthetens betydelse är intressant både det funktionalistiska idealet och villabebyggelsen minskade den Utspridningen kostnadsdrivande, och frågan är i vilken mån detta är en del av förklaringen till den tidens kris. Bilismen en avgörande faktor för att höja kostnaderna och bryta utvecklingen, globaliseringen en annan.

29 Göteborg och de dynamiska åren Rekordåren: Göteborg växer starkast i landet. Fyra av de sexton största företagen Volvo, SKF, varven. Stark inflyttning men kaotisk bostadsmarknad. Hyresregleringen styr egentligen allt. I Göteborg tappar kärnan mark direkt, efter 1950 sker egentligen all befolkningstillväxt på inkorporerad mark Frölunda, Backa etc. Men redan mellan minskar antalet människor i årsåldern i staden. Det är ett nytt fenomen som visar sig.

30 Den andra fasen svag återhämtning i kärnan Den första lyckad, men betydligt sämre i den andra. Utspridningen förvärras, Lilla Edet syndromet. Växande beroende av en region som utvecklas något bättre Jämförelsen med Stockholm är rent katastrofal sedan 1970-talet och skillnaderna växer. Finans-, telekom-, it- som knappt fanns 1980 det var där det mesta hamnade.

31 Vad är problemet II Innebär att vi egentligen aldrig vuxit i vare sig 1920-talets eller talets inkorporeringar. Följden blir segregation ochotäthet. Utpräglad ovilja/tveksamhet inför förtätning, styrs av olika fördelningsideologier Politikerna för en ojämn kamp med dessa ostrukturerade stadsbyggnadsideer och ett alltmer övermäktigt kollektivtrafikproblem men klarar det inte. Resultatet blir att Göteborgs tyngdpunkt förskjuts vidare söderut, men sannolikt också österut och norrut. Vad händer efter E6an och gamla Papyrus blir nyckelfrågor. Nya förbindelserna i älvdalen kan bli en annan möjlighet. Lägg märke till att utspridningen fortfarande dominerar som ideologi

32 Vad är problemet III. Fel branscher men lika mycket bristfällig attraktion Ett av problemen ligger i kollektivtrafiken, vilket ju blir värre av att vi fortsätter att vara Europas otätaste storstad. Utspridningen är enorm och i sig självt hindrande Stockholm bygger nu mer än dubbelt så mycket varje år på en yta som är cirka hälften av vår.

33 Har vi ett problem? Segregation Inkomstutveckling Flyttningar Fel bostäder

34 Kungsbacka Härryda Lerum Partille Öckerö Mölndal Stenungsund Kungälv Tjörn Ale Alingsås Varberg Orust Göteborg Lilla Edet Vårgårda Falkenberg

35 Öckerö Kungsbacka Tjörn Härryda Orust Kungälv Stenungsund Lerum Varberg Vårgårda Partille Mölndal Falkenberg Alingsås Ale Lilla Edet Göteborg

36 Nettoflyttning efter inkomstklass, tkr Förvärvsinkomst Antal personer Nettoinflyttning av inkomsttagare i med inkomster mellan noll och kr Nettoutflyttning av inkomsttagare med inkomster över kr Inkomstklass, tkr (högsta inkomst)

37

38

39

40 Efter 1990 Den oväntade men egentligen förutsägbara come backen i Lundby och f.d. Örgryte ned mot Mölndal Förefaller efterhand skapa ett allt starkare band kring Göteborg, som egentligen sldrig vuxit I sina inkorporeringar Arvet efter landerierna särskilt värt att uppmärksamma. Utmaning för centrum, hur man löser det ett evigt problem Inte minst risken att bli en svårutredd trafikplats.

41 Befolkning Stockholm innanför tullarna 500 Befolkning (1000-tal) Befolkning inom tullarna Befolkning utanför tullarna

42 Rötterna: Brottet I stadsutveckling vid 1900 Frankfurts betydelse inkorporeringar, tomträtt etc att växa i utkanten med hjälp av den nya innovationen spårvagnen (Lex Adicke) Den klassiska europeiska staden skapas, kommer att växa extensivt fram till 1970 Ju senare industrialiseringen startar, desto mer utspridd blir den.

43

44 Summering: Utspridningens era Spårväg och bil fungerar på samma sätt. Först fabriker, sedan människor och handel. Hamnarna följer efter på och 70-talen. Stockholm är den första svenska staden som avindustrialiseras. Dessutom enorm nedgång i innerstädernas befolkning. I Stockholm och Göteborg halvering, kraftig ökning av medelålder. Äganderättsproblematik, hyresregleringar och ökade krav på offentlig finansiering. På 1970-talet kommer sedan en radikal omsvängning, vilket kommer att skapa unika möjligheter som det också är en utmaing att våga ta.

45 Avtagande avkastning, nya utmaningar 1970-talet den stora schackningen Både hantera det extensiva arvet och klara den nya mycket mer marknadsdrivna utvecklingen. Innebär att nästan hundra år ställs på huvudet allt det som inte var meningen skulle hända.

46

47

48

49 Finns idag ett svenskt snabbväxande storstadsområdet Ser man Stockholm, Solna, Nacka, Sollentuna och Sundbyberg som en stad växer de med 42 procent sedan 1980, Göteborg med 24. De fem har idag 1,2 miljoner, Göteborg 535 tusen invånare Och då har de 5 stockholmskommunerna en betydligt mindre yta än Göteborg.

50 Antal färdigställda bostäder per år

51 Städer - enligt Jane Jacobs Städer drivande för ekonomisk omvandling och utveckling p g a minimerade transaktionskostnader I innovativ verksamhet är dessa höga, eftersom kunskapen är den knappa resursen. Import replacemenet avgörande egentligen ideer. Städer är dessutom den största marknaden och har utpräglade stordriftsfördelar

52 The Decline of cities I Startar cirka 1900, knuten till utspridning genom spårbunden trafik Medan bostäderna där lämpar sig för arbetare utveckla sig industrierna i avlägsna stadsdelar. Följden härav har blivit onödigt långa spårvägsresor De elektriska kommunikationerna gjorde en säkrare stad möjlig. Och sedan kommer bilismen Skapar städer som är kvadratmil stora, med ständigt ökar behov av investeringar i infrastruktur och ständigt nya stadsdelar längre ut Inkorporerings ideologi

53 Decline of cities II Storstadens kris, och 70-tal. Knuten till försvagade kärnor Täthetens betydelse är intressant både det funktionalistiska idealet och villabebyggelsen minskar den Utspridningen kostnadsdrivande, och frågan är i vilken mån de täta städernas kris var en bidragande orsak till den ek krisen på 1970-talet

54 Summering: Utspridningens era Spårväg och bil fungerar på samma sätt. Först fabriker, sedan människor och handel. Hamnarna följer efter på och 70-talen. Stockholm är den första svenska staden som avindustrialiseras. Dessutom enorm nedgång i innerstädernas befolkning. I Stockholm och Göteborg halvering, kraftig ökning av medelålder. Äganderättsproblematik, hyresregleringar och ökade krav på offentlig finansiering. På 1970-talet kommer sedan en radikal omsvängning, vilket kommer att skapa unika möjligheter.

55 Befolkningsstruktur Stockholm innanför tullarna Antal Procent Antal Procent < , , , , , ,4 Summa

56 Den återstående frågan blir vad som händer i kärnan. Integrationen Den industriella förnyelsen Och den eviga frågan om kollektivtrafiken Hur driver man förändring Eller ska man stanna kvar?

57 Vändningen efter 1975 I Kris för storskaliga offentliga finansieringssystem i grunden handlar det om avtagande avkastning Samtidigheten i det svenska miljonprogrammets kollaps och New Yorks konkurs hot 1975 är t ex påtaglig. Sedan förändras bilden radikalt.

58 Vändningen efter 1975 II Silicon Valley är undantaget, men Annars är större städer drivande i omvandlingen över hela världen: New York, Chicago, London o.s.v. Samtliga dessa städer återförtätas snabbt efter 80- talet och det gäller även San Francisco Även i läget under detta öppnar sig möjligheter och Stockholm hamnar i ett oväntat vinnarhål. Göteborg vägrar envist ta möjligheterna.

59 Vändningen III Värdeökningarna är enorma och effekterna/orskaerna väldigt lite förstådda. En kvadratmeter på Södermalm 5000 sek En halv miljon dollar för en fyra rums lägenhet i The Dakota dubblingar kommer att ge utrymme för en massiv nybyggnad, rivningar och förtätning sedan dess.

60 Vändningen IV Förtätningen av kärnor självklart vidgats. Särskilt attraktiva äldre/nya kollektivtrafiktäta centrum. Centrala områden med bra kommunikationslösningar. Ingen tillfällighet att Solna/Sundbyberg mest snabbväxande i landet sedan Gott om internationella motsvarigheter (Culver City).

61 Bostäder, samhällsförändring och lagstiftning svenska milstolpar 1942: Hyresreglering : Ny bostadspolitik: Förstatligat och kommunaliserat byggande. Kollektivt boende, flerfamiljshus. Centrerat mot spårbunden infrastruktur 1951: Kapitalmarknaden regleras Köerna växer, som att fylla ett badkar utan propp : Miljonprogram industrialiserat byggande Ideologin om årsringar. 1975: Bruksvärdesreglering

62 Byggandet centralt, omsvängning efter 1970.talet 1969 Partiell avreglering av villor, bostadsrätter 1970-talet total omsvängning. Villasamhällets genombrott, centrerat mot en annan typ av infrastruktur. Men också en kris som tvingar fram en förändring i innerstädernas finansieringssystem. Under 1980-talet återkommer de som investeringsobjekt tal avsubventionering begränsad avdragsrätt. Byggandet faller dramatiskt Sedan följer bostadsrättsmarknadens allt snabbare tillväxt Kan möjligen även kalla detta för ett skede där marknader mognar ut och där stadsbyggande blir en fråga om att hantera de element som redan exiserar i stället för att bara växa utåt

63 Efter 1990 en omvärdering av beståndet tal och framåt. Innerstadens comeback, Nya äganderättstrukturer. Snabb omvandling, stark värdestegring blir Det kreativa kapitalet. Innovationers ökade betydelse skapar en ny stadsdiskussion. Egentligen en stabiliserad utspridningsprocess, där kärnan förmått återhämta sig. Den väsentliga faktorn är egentligen förmågan att skapa nya värden, och det är i det här skedet som en stark skiktning av stadsdelar startar. Även känt som "segregation". Den nya marknadsprocessen är starkt beroende på den strukturella utvecklingen och värderingen av attraktiviteten. Efter en helt ny marknad, med en sannolikt lång försvagning. Kontinuerlig förändring, expansion. Utvecklingen är aldrig färdig utan tvärtom en ständig utmaning.

64 Globaliseringen med fokus på regionen och stadsutvecklingen. Utdragen ökning av handeln, företagens internationalisering, kommunikationerna, kulturella mönster. Lokal anpassning till globala processer. Capitalism itself is, both in the economic and the sociological sense, essentially one process, with the whole world as its stage och 60-tal. Industrikris tidigt. Stagnation i den gamla kärnan. Stabil infrastrukturutveckling, men kollektivtrafiken släpar efter, Utflyttning till funktionella och hyreskontrollerade sattelitförorter. Utvecklingen kulminerar med miljonrogrammet och NIC-ländernas genombrott och 80-tal. Krisen, Innerstaden, Plötsligt skapas nya värden på ett uppseendeväckande sätt. Finans, telekom men också omvandlingen som värdegenerator tal. Innerstadens comeback. Förändrade äganderättstrukturer. Snabb omvandling. Det kreativa kapitalet. Innovationer. Riskkapital etc. Ständig förändring, expansion. Utvecklingen är aldrig färdig.

65 Göteborg och de dynamiska åren Rekordåren: Göteborg växer starkast i landet. Fyra av de sexton största företagen Volvo, SKF, varven. Stark inflyttning men kaotisk bostadsmarknad. Hyresregleringen styr egentligen allt. I Göteborg tappar kärnan mark direkt, efter 1950 sker egentligen all befolkningstillväxt på inkorporerad mark Frölunda, Backa etc. Men redan mellan minskar antalet människor i årsåldern i staden. Det är ett nytt fenomen som visar sig.

66 Den andra fasen svag återhämtning i kärnan Den första lyckad, men betydligt sämre i den andra. Utspridningen förvärras, Lilla Edet syndromet. Växande beroende av en region som utvecklas något bättre Jämförelsen med Stockholm är rent katastrofal sedan 1970-talet och skillnaderna växer. Finans-, telekom-, it- som knappt fanns 1980 det var där det mesta hamnade.

67 Vad är problemet II Innebär att vi egentligen aldrig vuxit i 1960-talets inkorporeringar Utpräglad ovilja/tveksamhet inför förtätning, styrs av olika fördelningsideologier Politikerna för en ojämn kamp med dessa ostrukturerade stadsbyggnadsideer och ett alltmer övermäktigt kollektivtrafikproblem men klarar det inte. Resultatet blir att Göteborgs tyngdpunkt förskjuts vidare söderut, men sannolikt också österut och norrut. Vad händer efter E6an och gamla Papyrus blir nyckelfrågor. Nya förbindelserna i älvdalen kan bli en annan möjlighet. Lägg märke till att utspridningen fortfarande dominerar som ideologi

68 Vad är problemet III. Fel branscher men lika mycket bristfällig attraktion Ett av problemen ligger i kollektivtrafiken, vilket ju blir värre av att vi fortsätter att vara Europas otätaste storstad. Utspridningen är enorm och i sig självt hindrande Stockholm bygger nu mer än dubbelt så mycket varje år på en yta som är cirka hälften av vår.

69 Den återstående frågan blir vad som händer i kärnan. Integrationen Den industriella förnyelsen Och den eviga frågan om kollektivtrafiken Hur driver man förändring Eller ska man stanna kvar?

70 Bostadsstruktur i Stockholm Antal Procent Antal Procent Antal Procent Enskilda Allmännytta Bostadsrätter Summa

71 Egentligen hade innerstäderna aldrig tappat sin attraktion, det var bara det att institutionella faktorer hindrat dem. Offentligt kontrollerad kapitalmarknader prioriterade storskalighet, hyresregleringar samt den ideologi som styrde stadsplaneringen och prioriterade ökad otäthet.

72 Konstruktiv avindustrialisering I Äldre industri-, infrastruktur- eller militära områden börjar omstruktureras på och 70-talen. Markvärden stiger fr o m 80-talet. Recessionen/marknadsanpassningen i början av 90-talet avgörande. Internationellt fenomen i högsta grad, i Sverige JM ledande från

73 Avindustrialisering II Hammarby Sjöstad egentligen sen svensk start. Starkt ökat tryck under 00-talet med progressivt fler områden. Stockholm centrum och de norra delarna av huvudstadsområdet ledande i svenskt perspektiv. Kraftfull ekonomisk förändring (efterfrågeökning) basen för utvecklingen.

74 Vändningarna Har några huvudelement: Attityden om entreprenörskap/innovativ verksamhet måste förändras Entreprenörerna måste först etableras och spridas kluster De institutioner som styr stadsbyggandet måste förändras (kapital, hyresreglering, ideologi).

75 Stockholm Vändningen kommer just 1980, när man skulle förvänta sig det Den övernormala tillväxten kommer i Finans/kapitalmarknad Bostäder/fastighet Hotell/resande (internationaliseringen) Media/Underhållning/IT/Telekom

76 Media/underhållning/It Identifieras ofta med Kista, men Den verkligt utmärkande branschen, som också ger en global identitet OMX, SendIT, Jobline, Spotify, Skype, Musikundret m.fl, m.fl. hittar man inte där. Rötterna kan ofta ledas tillbaka till enstaka personer på och 1990-talet

77 En Jacobsk idealbild Det de gjorde var att från innerstanskapa marknader som inte fanns, ge utrymme för entreprenörskap skapa den generation som skulle dominera på 00- och 10-talet. Olof Stenhammar, Jan Stenbeck, Klustret kring Dennis Pop Alla kan härledas till det digitala genombrottet nya industrier, nya nätverk Accidental empires.

78 Jan Stenbeck En av de viktigaste pionjärerna i den allt taggigare och rörliga världen. Bryter telekom och satellit/tv-monopol på 1980-talet. Comvik Skyport bryter också för den fasta telefonin Telias miss 1990 gör att Tele 2 skapar Swipnet.

79 Kinnevik, Tele 2 och Swipnet Första oberoende och billiga europeiska ISPen riktad mot privatpersoner Leder MTG mot nätet, Everyday 1994, sedan upprepade satsningar Och härifrån och Z kommer då närmaste fyra åren procent av alla namn som intill i dag ska dominera den svenska IT-världen (via de tidiga Spray, Icon och Etrade), och dessutom Och dessutom skapar Kinnevik tillsammans med Cherryföretagen den nya spelbranschen under exakt samma år.

80 Förutom Kinnevik finns det tidigt Företagen runt OM en omgivning De oberoende internetföretagen, t ex Tradedoubler, som både är typiskt för entreprenörskapet och hur människor dras hit från resten av landet. Efter IT-bubblan finns det pengar och idéer, och sedan kommer tekniken i kapp.

81 80-tal TV, mognar tal PC anpassad mot Internet, mognar tal olika mobila datorlösningar, framförallt Smartphones, mognar Vid varje tekniksjifte skapas mycket stora entreprenöriella möjligheter, när

82 00- och 10-tal Tekniken ikapp, det går att bygga The accidental empires. Skype och Spotify blir flaggskeppen, men är toppen av isberget. Nästan dubbelt så hög nyföretagsamhet som Göteborg Stockholm idag ett nordeuropeiskt centrum för riskkapital, IT, musikindustri, men det är inte storföretagen som skapat det och frågan är alltid om det går att upprätthålla en sådan framgång.

83 Tv, pc, mobil Spel, innehåll, underhållningslösningar, annonsering, försäljning etc. byts ut eller uppgraderas och antalet kombinationsmöjligheter växer expnentiellt när alltmer produkter blir ettor och nollor (digitala.)

84 Tillväxten och framgången Har skapat underlaget för en snabbt växande service bransch restauranger, hotell, museer, nya tjänster etc. Och en stark stegring av byggandet. Köpkraftsökning på närmare 30 miljarder år bara i innerstaden skulle ge arbetstillfällen. Lågt räknat.

85 Fasen utmärks av Ideologin om att staden är färdigbyggd försvagas på 1990-talet. Innerstadens återhämtning: f d industrier i centrumperiferin, Sjöstaden, Sickla, Kungsholmen. Liljeholmen, Mariehäll/Annedal/Sundbyberg, Norra Djurgårdsstaden som cityförstoring. Dessutom en förtätning av ytterområdena Silicon Valley en variant för Kista/Solna/Sollentuna/Sundbyberg/Ursvik. Sveriges första sammanhängande stadsbygd/storstad.

86 Världshandeln

87 NATIONELL ARBETS- KRAFT? FÖRETAG KULTUR KAPITAL KOMMUNIKATIONER VAROR INTER- NATIONELL

88 Befolkningstillväxt i Kungsbacka och Lerum mellan år 1970 och 2013

89 Skattekraftens andel av riksmedelvärdet i Lerum och Kungsbacka

90 Andel pensionärer (65 år-) i Lerum år 1970, 1980, 1990, 2000 och 2013 som andel av total befolkning

91

92

93 Befolkning Stockholm 500 Befolkning (1000-tal) Befolkning inom tullarna Befolkning utanför tullarna

94 Den återstående frågan blir vad som händer i kärnan. Integrationen Den industriella förnyelsen Och den eviga frågan om kollektivtrafiken

95 New York City

96 Tillväxtens utmaning Trafikinfarkt, osäkerhet. Det räcker inte med IKEA och Bauhaus. En enorm utmaning vi behöver bygga ett nytt Göteborg, infrastrukturellt. Älvsborgsbron, Tingstadstunneln, Angeredsbron Vi står också inför utmaningar vad gäller brottslighet. Utbildning, sjukvård

97 Tillväxtens krav Jord - Mark, naturresurser Arbetskraft Kapital Ett område kan bara bli nyskapande om man definierar vilka styrkor som finns, och sedan mobiliserar dessa. På sitt sätt är det det som Innovationer Kreativitet handlar om.

98 Avslutning Trying to predict the future is like trying to drive down a country road at night with no lights while looking out the back window. men:

99 Hur mobiliserar man för tillväxt? Mark effektiv planering, kontinuerlig utveckling av infrastrukturen Arbete effektiv utbildning, snabb resursanvändning, individen som tillgång, minst av allt belastning. Kapital finns dom andra två kommer kapitalet!

100 The best way to predict the future is to create it (Drucker).

101

102