RAPPORT. Stärnökrossen. Diabasbrott i Sverige som kan ersätta Stärnökrossen och konsekvenser av en eventuell nedläggning av densamma
|
|
- Karl Isaksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Diabasbrott i Sverige som kan ersätta och konsekvenser av en eventuell nedläggning av densamma Upprättad av: Christina Borg Granskad av: Jonas Rune
2 RAPPORT STÄRNÖKROSSEN Diabasbrott i Sverige som kan ersätta och konsekvenser av en eventuell nedläggning av densamma Kund Karlshamns kommun Magnus Runesson Rådhuset Karlshamn Tel: Konsult WSP Environmental Box Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Christina Borg, WSP (14)
3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 5 Vad är diabas? 6 Vad används diabas till? 7 Brytning av diabas i Sverige 7 Billingen 9 Aspö 9 Stärnö 10 Riksintresse enligt miljöbalken 3 kapitlet 7 10 Stärnö 11 Vad blir konsekvensen om läggs ned? 12 Slutsats 13 Referenser 14 3 (14)
4 Diabasbrott i Sverige som kan ersätta och konsekvenser av en eventuell nedläggning av densamma Bakgrund är ett diabasbrott som ligger strax utanför Karlshamn i Blekinge län (se figur 1). Stenbrottet har en lång historik då det öppnades redan Idag bedrivs verksamheten av NCC Roads vars tillstånd löper t.o.m Figur 1. Kartan visar var i landet Karlshamn och Stärnö ligger. Lantmäteriet klassades diabasfyndigheten på Stärnö som riksintresse enligt miljöbalken 3 kapitlet 7 av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Det innebär bl.a. att området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av diabasen. Enligt SGU är diabasfyndigheten på Stärnö på grund av storlek och materialsammansättning unik i Sverige. 2 Karlshamns kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för delar av Stärnö (fastigheten Karlshamn 8:24 m. fl.). Huvudsyftet med detaljplanen är att skapa ett område för turism, fritid och kultur samt verksamheter kopplade till dessa. Karlshamns kommun föreslår i detaljplanen att täkt- och hamnverksamheten avvecklas och att kajområdet inom området regleras som småbåtshamn. Vidare föreslår kommunen att 4 (14)
5 länshållning av grundvatten ska upphöra i de befintliga djuphålorna inom stenbrottet och att öppningar sprängs mot havet så att hålorna vattenfylls. 3 SGU avstyrker förslaget till detaljplan och menar att en god hushållning med naturresurser i detta fall innebär ett tillgodogörande av diabasen under överskådlig tid under år och därefter byggnation enligt kommunens förslag. Fyndigheten representerar värden för samhället i miljardklassen samt utgör råvarubas för stenullstillverkning. Goda exportmöjligheter för materialet föreligger. 4 I det samrådsyttrande som Länsstyrelsen i Blekinge län ingav till Karlshamns kommun ställs frågor som berör riksintresseområdet för värdefulla ämnen (diabas). Det länsstyrelsen framför allt vill ha redovisat är om det är möjligt att utvinna material med samma kvalitet som riksintresset avser i någon annan del av landet samt konsekvenserna av om utvinningen av diabas avtar helt eller delvis och vad det kan komma att innebära för riket. 5 Syfte Denna rapport syftar till att belysa följande frågeställningar: Vad används diabas till, särskilt den som bryts på Stärnö? Hur mycket diabas utvinns inom Stärnö? Hur mycket diabas för stenullsproduktion utvinns på annan plats i Sverige? Vad blir konsekvensen om läggs ned? 5 (14)
6 Vad är diabas? Diabas är en mörk och finkornig bergart vilken uppträder som gångar. Diabasgångarna har bildats genom att uppträngande magma från jordens inre har stelnat i öppna sprickor i jordskorpa. Enligt SGU skedde detta i Sverige dels för omkring 900 miljoner år sedan och dels för omkring miljoner år sedan. Den diabas som återfinns i Karlshamn (Karlshamnsgången) och som bryts på Stärnö kallas för hyperitdiabas och är svart medan den diabas som finns längre österut i Blekinge kallas för Blekingediabas och är mer mörkgrå. 6 Karlshamnsgångens kemiska sammansättning skiljer sig dock något från hyperitdiabasernas kemi. Orsaken till skillnaden kan vara att Karlshamnsgången och de övriga hyperitdiabaserna är olika differentiationsstadier av en gemensam, ursprunglig magma. Alternativt beror skillnaderna på två eller flera olika magmagenerationer. 7 Figur 2. Strukturgeologisk karta över diabasgången på Stärnö. 6, 7 SGU Diabasen i Blekinge tillhör den så kallade Dala-Blekingediabasen. Denna återfinns som nordnordost-/sydsydvästliga gångar i berggrunden och bildades för cirka 930 miljoner år sedan. Karlshamnsgången är den största förekomsten av dessa gångar och sträcker sig från Stärnö mot nordost genom Karlshamns stad (se figur 2). 6 6 (14)
7 Vad används diabas till? Diabas bryts främst för makadamtillverkning bl. a. för dess egenskaper som slitlagermaterial till grusvägar och att den häftar bättre med asfalten än andra bergarter. Makadam från diabas binder fukten bättre vilket underlättar packningen och ger ökad hållbarhet på de vägar där diabasen används samt minskar damningen från dessa vägar. Diabas används också som råvara för framställning av stenull. Hyperitdiabas används bland annat som monumentsten. Vissa diabasförekomster är rika på titanomagnetit och har brutits som malm. 6 Diabasen som bryts på Stärnö används framför allt som råvara för framställning av mineralull. Den hyperitdiabas som finns nordväst om Karlshamn har tidigare brutits som monumentsten. 6 Vid användning som råvara till mineralullsindustrin, har den kemiska sammansättningen av diabasen stor betydelse. Det innebär att all diabas inte kan användas för tillverkning av mineralull. För denna tillverkning är diabasen i Stärnö särskilt lämplig. 8, 9 Brytning av diabas i Sverige Diabas är vanligt förekommande i Sverige och det har brutits och bryts diabas på ett flertal platser. 10, 11 En mycket summarisk översikt av befintliga och nedlagda diabasbrott återges i tabell 1 nedan. Av tabell 1 framgår att diabasen vanligen bröts för att användas som monument- eller byggnadssten. De understrukna täkterna är fortfarande i drift och de som producerar råvara till mineralullsindustrin behandlas utförligare längre fram. Tabell 1. Sammanställning av de svenska diabasbrott som finns förtecknade i Lundegård, 1971 och Shaikh, De understrukna brotten är med säkerhet fortfarande i drift. Viss osäkerhet finns kring nedläggningsår. Län Ort Användning (primär) Nedlagd år Uppsala Aspö Makadam I drift 2010 Västra Götaland Billingsryd Stenull I drift 2010 X Hunneberg Makadam I drift 1971 Jönköping Forserum Makadam I drift 2010 Bodafors Monumentsten I drift 1971 Stockaryd Monument Hjortsjö Monument- I drift 2010 Ubbarp Makadam I drift 2010 Kronoberg Sandvik Monument- I drift 1971 Kroxnäs Monument Verpeshult Monument Virkenhult Monument- I drift 1971 Riksintresse 7 (14)
8 Sutareboda Såganäs Monument- Monument- (?) - Nedlagd omkring 1945, återupptogs I drift 2010 Brännhult Monument- Skåne Svinön Monument- I drift Nedlagt Kräbbleboda Monument- I drift Nedlagt Trånghyltan Monument- I drift (Gylleboda) Nedlagt Boalt Monument- I drift Nedlagt Görbjörnarp och - Flera nedlagda Ekeröd brott Rumperöd Monument Stora Björkeröd Monument- I drift (?) Nedlagt Hägghult Monument- I drift 2010 Duvhult Monument- I drift 2010 Gylsboda Monument- I drift 2010 Immeln (Hjärsås) Monument Flera nedlagda brott. Röetved Monument- I drift Nedlagt Rönnarp Makadam I drift 1971 Blekinge Kyrkhult - I drift 1971 Stärnö (blåberg) Makadam och I drift 2010 stenull Röans blåberg X X X X I den inventering som jag har gjort har jag endast funnit tre stycken diabasbrott i Sverige (se figur 3) där man primärt bryter diabas till stenullsindustrin. Två av dessa, Stärnö och Billingsryd är skyddade som riksintressen 12 och är fortfarande i drift. Det tredje brottet, Aspö, är fortfarande i drift men levererar inte längre till stenullsindustrin. I Sverige har Paroc stenullsproduktion på två platser där man använder sig av diabas som råvara (se figur 3). Dels i Hässleholm där råvaran kommer från Stärnö och dels i Hällekis där råvaran kommer från Billingen. Isover har produktion av glasull (gullfiber) i Billesholm men där används havssand som råvara. 8 Tidigare har det, enligt Ulf Frisk på Swedisol, funnits stenullfabriker på ytterligare tre ställen i landet (se figur 3): I Laxå i Närke fram till 1970-talet. Råvaran kom från Billingen. I Katrineholm i Södermanland fanns Minwool AB. Nedlagt. Troligen uppköpt av Gullfiber, numera Isover. Råvaran kan enligt Ulf Frisk ha kommit från ett stenbrott i närheten. Närmare uppgifter om verksamheten och var de fick sin råvara från har inte påträffats. 8 (14)
9 I Gimo i Östhammars kommun, Uppland fanns det mellan 1954 och 1991 tillverkning av stenull (Rockwool). Råvaran, diabasen, bröts i Aspö. 13 Figur 3. Kartan visar var i landet de tre diabasbrotten (i gult) med råvara för stenullsindustrin ligger. Paroc har tillverkning på två platser i landet (grått) och Isover har produktion i Billesholm. Dock ej diabas som råvara. Nedlagda minerallullsfabriker är Laxå, Katrineholm och Gimo. Lantmäteriet. Billingen Diabasbrottet på Billingen drivs av Skanska. Det nuvarande täkttillståndet för Billingen gäller fram till 2019 och enligt tillståndet får man utvinna ton/år. Det är svårt att uppskatta hur länge fyndigheten räcker men det är en stor fyndighet som bör räcka mycket länge. Förutom som råvara vid mineralullsproduktion används diabasen bland annat som byggsten och makadam. En av anledningarna till att man inte exporterar diabas är att man har cirka 160 km till närmsta hamn. 14 All diabas som bryts vid Billingen säljs inom Sverige. Man säljer till Parocs mineralullsfabrik i Hällekis vilken ligger nära Billingen. Fabriken i Hällekis kan inte ta sitt material någon annanstans ifrån eftersom transportavstånden och därmed kostnaderna blir för stora. 14 Aspö Täktverksamhet har pågått inom fastigheterna Aspö 1:34 och 4:2 sedan slutet av 1960-talet i olika entreprenörers regi. När det senaste tillståndet meddelades år 2007, bedrevs verksamheten av Hallstahammars Entreprenad AB. Man har tillstånd 9 (14)
10 att bryta totalt högst ton berg, maximalt ton/år och tillståndet gäller till den 31 december Aspötäkten bestod ursprungligen av ett väl avgränsat diabasområde i form av en hästskoformad höjd. Diabasens renhet och höga kvalité var orsaken till att Rockwool startade brytningen i slutet av 1960-talet. Idag är användningsområdet för diabasen främst som grusersättningsmaterial men kan även användas som förstärkningslager och asfaltstillverkning för vägar med måttlig trafikintensitet. 15 Stärnö drivs av NCC Roads (Ballast) och Rune Persson är platschef där. Det nuvarande täkttillståndet för gäller fram till den 31 december Enligt tillståndet får man utvinna ton/år och man får enligt tillståndet gå ned till 50 m under havsytan. Idag befinner man sig på 34 m under havsytan. Uppskattningsvis räcker fyndigheten inom riksintresset i minst ytterligare 25 år med oförändrad utvinningstakt och med dagens metoder. 9 Dock ligger en stor del av fyndigheten inom ett Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård. En utökad brytning kan komma att skapa en konflikt mellan dessa olika intressen. Omkring % av diabasen som bryts vid Stärnö säljs till mineralullsindustrin. Diabasen från Stärnö används även som gatusten och makadamm. Man säljer till Paroc (fabriker i Hässleholm, Sverige och i Litauen) och Rockwool (fabriker i Norge och Danmark). 9 Riksintresse enligt miljöbalken 3 kapitlet 7 I Miljöbalkens tredje kapitel finns bestämmelser om hushållningen med landets mark- och vattenresurser. Detta innebär att särskilt värdefulla områden för en viss samhällssektor kan förklaras vara av riksintresse. Hushållningsbestämmelserna tar hänsyn till både bevarande- och nyttjandeintressen. 12 I Miljöbalkens tredje kapitel 7 andra stycket framgår det att områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dessa. Det som avses i lagrummet är främst fyndigheter av sådana ämnen eller material som är eller 12, 16 bedöms kunna bli av stor betydelse, bl.a. för landets försörjningsberedskap. Beslut om riksintressanta fyndigheter av ämnen och material tas av Sveriges geologiska undersökning (SGU) efter samråd med Boverket och berörd länsstyrelse. Syftet med bestämmelserna är att redovisa vilka intressen som har särskild betydelse för samhällsutvecklingen och som därför ska ges ett försteg framför andra intressen när frågor om markanvändning ska avgöras. Bestämmelserna ger därmed stöd för hur de beslutande ska kunna lösa konflikter mellan olika intressen. 17 Beslut om riksintresse utgör planeringsunderlag för länsstyrelserna. Berörd kommun måste ta hänsyn till områden av riksintresse för den långsiktiga planeringen och ska riksintressen ska redovisas i den kommunala översiktsplanen. Det är den tillståndsprövande myndigheten som gör avvägningen mellan olika motstående riksintressen vid tillståndsprövningar (14)
11 Stärnö Diabasfyndigheten på Stärnö är sedan 1998 utpekat som område av riksintresse enligt 3 kap. 7 MB (se figur 4) av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Det innebär bl. a. att området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av diabasen. Enligt SGU är diabasfyndigheten på Stärnö på grund av storlek och materialsammansättning unik i Sverige. 18 Delar av området är även riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 MB och som Natura 2000-område. Det sistnämnda är även det av riksintresse enligt 4 kap. 1 och 8 MB. Vattenområdet utanför omfattas av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 MB samt riksintresseområde för kustzonen enligt 4 kap. 1 och 4 MB. 19 Figur 4. Karta över riskintresseområde för diabasfyndighet på Stärnö. Den röda linjen anger gränserna för riksintresset. 12 SGU 11 (14)
12 Vad blir konsekvensen om läggs ned? En djupgående utredning och analys av de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av om läggs ned behandlas inte i denna rapport. Dessa behandlas enbart översiktligt och med syfte att ge en generell uppfattning av vad som kan komma att ske samt vilka som kan påverkas. Den direkta konsekvensen blir att de 25 personer som arbetar vid blir arbetslösa. Vid Stärnö har man tillstånd att bryta ton diabas per år och cirka 30 % av detta säljs till mineralullsindustrin. omsätter mellan 35 och 50 miljoner per år beroende på konjunkturläget vilket ger ett resultat om ca 10 % av omsättningen. 9 För NCC Roads som driver blir konsekvensen en nedläggning av ett av företagets större stenbrott i södra Sverige. Detta innebär förutom förlorad extern försäljning även att NCC AB förlorar en viktig del av produktionsledet, då bergmaterial ingår i de flesta bygg- och anläggningsprojekten. 9 En nedläggning av ger även konsekvenser för deras kunder, framför allt inom mineralullsindustrin då inte all diabas lämpar sig som råvara för mineralull. Paroc och Rockwool är beroende av diabas till sina produktionsanläggningar. levererar diabas till Paroc s mineralullsfabrik i Hässleholm och i Litauen. Om läggs ned kommer det för Hässleholms del att orsaka stora svårigheter. Man skulle istället kunna hämta sin råvara från Billingen. Men då får man ökade transporter med ökade utsläpp av koldioxid m.m. som följd. Transportkostnaderna skulle även de öka då Billingen ligger omkring 300 km längre bort jämfört med Stärnö. Dessutom behöver Billingen antagligen utöka sitt tillstånd för att kunna tillgodose en ökad efterfrågan om läggs ned. Även för fabriken i Litauen skulle en nedläggning av leda till ökade transporter och därtill ökade kostnader. 20 På Hässleholmsfabriken arbetar omkring 80 personer och man omsätter ca 150 miljoner per år. Omsättningen återspeglar inte det egentliga försäljningsvärdet av mineralull då den i ett första steg säljs internt från produktion till försäljningsorganisationen. I Litauen har fabriken arbetar omkring 150 personer. 20 Även Rockwools fabriker får sin råvara från och de har produktion i i Norge och Danmark. Någon ansvarig för frågorna på Rockwoll har inte gått att nå under den tid som arbetet med denna rapport pågått. Men man kan anta att en nedläggning av leder till liknande konsekvenser för Rockwool som för Paroc. Danmark och Litauen är helt beroende av leveranser från Stärnö, då man överhuvudtaget inte har någon kristallin berggrund i dessa länder. De kan alltså inte lösa ett eventuellt bortfall av Stärnö med någon lokal leverantör. Indirekt kan även Karlshamns Hamn AB komma att beröras. Hur hamnen kan komma att påverkas om läggs ned kräver en mer djupgående analys vilket inte ingår i denna rapport. Men troligen har det en negativ påverkan på bl a hamnens omsättning genom att intäkter försvinner, och på sysselsättningen. 12 (14)
13 Omkring 85 % av all diabas som bryts vid Stärnö går på export och normalt går mellan 200 och 225 fartygslaster med diabas från Karlshamns hamn. Under 2009 var den siffran lägre på grund av lågkonjunkturen. 9 Under 2009 hade Karlshamns hamn totalt anlöp. Av dessa anlöpte 99 NCC Roads anläggning vid Stärnö. Det utgör 6,5 % av Karlshamns hamns totala anlöp under Sammantaget leder en nedläggning av till negativa effekter för NCC Roads, Paroc och Rockwool. Även hamnen och s kunder som inte tillhör mineralullsindustrin kommer troligen att påverkas negativt. Slutsats De ekonomiska konsekvenserna av om läggs ned drabbar inte bara NCC Roads som driver anläggningen utan även Paroc och Rockwool som är deras största kunder samt i hamnen i Karlshamn. På Stärnö har NCC Roads har tillstånd att utvinna ton/år. Man får gå ned på -50 m.ö.h. och just nu befinner man sig runt -34 m.ö.h. Fyndigheten uppskattas av NCC Roads och av SGU att räcka i minst 25 år till. Dock ligger en stor del av fyndigheten inom ett Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård. En utökad brytning skapar en konflikt mellan dessa olika intressen. Något hållbart alternativ till finns idag inte i Sverige. I Sverige bryts diabas för stenullstillverkning endast på en plats till, vid Billingen. Där har Skanska tillstånd att utvinna ton/år. Det geografiska läget gör att transporter från Billingen till s kunder blir ohållbara både miljömässigt och ekonomiskt. Alternativet att öppna en ny täkt för diabasbrytning i Sverige, som dessutom har lika goda transportmöjligheter som Stärnö, ses inte som ett rimligt alternativ. Förutom problemet att hitta en brytvärdig diabas med samma goda egenskaper som Stärnö, skulle det i praktiken även innebära en ny täkt invid kusten för att kunna skapa en hamn. Behovet av isolering kommer dock inte att minska inom överskådlig tid. Mineralull och glasull har jämförbara ljud- och värmeisolerande egenskaper. I ett större perspektiv kan eventuellt en minskad stenullsproduktion kunna ersättas av en ökad glasullsproduktion. Givet att de ekonomiska förutsättningarna är goda och att miljöpåverkan inte är större än andra alternativ. Uppsala dag som ovan Christina Borg WSP Environmental 13 (14)
14 Referenser 1 Lundbom, Hjalmar, 1900: Stenindustrien inom Blekinge län. I Geologisk beskrifning öfver Blekinge län, SGU, Ser. Ca. N:o 1. 2 SGU, 1998: Beslut. Ämne och material av riksintresse enligt naturresurslagen. Dnr /98. 3 Karlshamns kommun, 2009: Detaljplan för fastigheten Karlshamn 8:24 m fl, Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län. Samrådshandling. Dnr. 2003/2069:214 4 SGU, Yttrande över detaljplan för del av fastigheten Karlshamn 8:24 m.fl., Stärnö, Karlshamns kommun, Blekinge län. Dnr / Länsstyrelsen i Blekinge län, 2009: Samrådsyttrande. Samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Karlshamn 8:24 m.fl., Stärnö Karlshamns kommun. Dnr SGU, 1990: Berggrundskarta Ser. Af nr SGU, 1986: Berggrundskarta Ser. Af nr Ulf Frisk, Swedison. Telefonsamtal Rune Persson,, NCC Roads. Telefonsamtal Lundegård, P.H. 1971: Nyttosten i Sverige. Almqvist & Wiksell, Stockholm 11 Shaikh, N.A. 2005: Redogörelse över vissa fyndigheter av industriella mineral och bergarter. SGU-rapport 2005: Översiktsplan för Östhammar Ove Holmberg, Billingsryd, Skanska. Telefonsamtal Länsstyrelsen i Uppsala, Beslut , Dnr: Miljöbalken 17 Carolin Strömbäck, verksjurist, SGU. Telefonsamtal SGU, 1998: Beslut. Ämne och material av riksintresse enligt naturresurslagen. Dnr / Jan Andersson, Hässleholmsfabriken, Paroc AB. Telefonsamtal Jessica Karlsson, Karlshamns hamn AB. Telefonsamtal och mejl (14)
Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier
Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring
Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken
Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken Kort om SGU Vilka ämnen och material berörs? SGU:s geologiska information Hur arbetar SGU med riksintressen? Nya kriterier vid utpekanden Under handläggning
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott (8) Innehållsförteckning
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-06-03 1(8) Innehållsförteckning Sida KSAU 127/19 Avtal för brytning av berg på Billingsryd... 3 KSAU 128/19 Anläggning för asfaltsproduktion vid Skåningstorpsvägen på
Bergtäkt vid Billingsryd å Skövde 4:15-16
Bergtäkt vid Billingsryd å Skövde 4:15-16 Miljöfarlig verksamhet enl. 6. kap. MB Täkttillstånd 2004-12-27 Brytning 200 000 ton/år Till och med 2019-12-31 Återställd 2021-12-31 Befintligt tillstånd Befintligt
Hållbar utveckling av Billingsryds bergtäkt. Skanska Asfalt och Betong AB Mars 2017
Hållbar utveckling av Billingsryds bergtäkt Skanska Asfalt och Betong AB Mars 2017 Skövde växer Hur mycket bergmaterial behövs i Skövde under de kommande åren för att täcka behoven i takt med beräknad
Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Clas Magnusson Tel: 08-698 12 23 clas.magnusson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2010-06-03 Dnr 521-4668-07 Rv Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen
Riksintressen. Mugdim Islamovic Enheten för Georesurser
Riksintressen Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken vilka ämnen och material berörs? Hur arbetar SGU med riksintressen? Nya kriterier vid utpekanden Under handläggning Mugdim Islamovic Enheten
Boverket och riksintressena. Otto Ryding
Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning
Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN
Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl
Kalkstenstäkt Cementa Degerhamn UPPDRAGSNUMMER
ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING 1. Inledning Enligt miljöbalkens 2 kap 6 ska det för en verksamhet som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att
Till dig som äger eller har nyttjanderätt till mark
Till dig som äger eller har nyttjanderätt till mark I Sverige kan den som avser att undersöka eller bryta en mineral fyndighet beviljas tillstånd till detta enligt minerallagen, oavsett vem som äger marken.
Sten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09
UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...
Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland---
Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland--- Göteborg 2005-08-10 Gotlands kommun Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland enligt miljöbalken Datum 2005-08-10 Uppdragsnummer 61470512975-1
Tillståndsprövning av hamnen i Kappelshamn, Gotland---
Tillståndsprövning av hamnen i Kappelshamn, Gotland--- Göteborg 2005-08-10 Gotlands kommun Tillståndsprövning av hamnen i Kappelshamn, Gotland enligt miljöbalken Datum 2005-08-10 Uppdragsnummer 61470512975-3
Skomakarudden Bovallstrand. PM Bergteknisk besiktning 2010-10-14. Uppdragsnummer: 10141875. Upprättad av: Björn Sandström Granskad av: Magnus Lundgren
PM Bergteknisk besiktning 2010-10-14 Uppdragsnummer: 10141875 Upprättad av: Björn Sandström Granskad av: Magnus Lundgren Uppdragsnr: 10141875 Reviderad: - Handläggare: Björn Sandström Fastighet Råghult
BESLUT 1(7) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference /2014 Ert datum/your date Er beteckning/your reference.
BESLUT 1(7) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2015-06-22 31-1853/2014 Ert datum/your date Er beteckning/your reference Se sändlista Nya kriterier för utpekande av områden av riksintresse
Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.
Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning
Riksintressesystemet. Otto Ryding
Riksintressesystemet Otto Ryding Boverkets roll Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. MB Myndigheterna ska efter samråd med
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
PM Markföroreningar inom Forsåker
PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna
5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.
Naturskyddsföreningen
Skanska Industrial Solutions AB Marknadsfunktionen att. Oskar Karlsson Kämpevägen 32 553 02 Jönköping oskar.karlsson @skanska.se Skaraborgs Naturskyddsförening och Skövde Naturskyddsförenings gemensamma
KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.
Kommunstyrelsens arbetsutskottskövde kommun PROTOKOLLSUTDRAG KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.0436 Behandlat
Planering och beslut för hållbar utveckling
Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser SOU 2015:99 Nytt om miljörätt 2016-03-17 Bengt Arwidsson Uppdraget Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen
Granskningshandling Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen 1974-10-17 Nordingrå församling Kramfors kommun Byggrätt för befintliga komplementbyggnader Standardförfarande Dnr Mob-2017-303 PLANBESKRIVNING
Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen
Granskningshandling Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen 1973-01-29 Nordingrå församling Kramfors kommun Byggrätt för befintliga komplementbyggnader Standardförfarande Dnr Mob-2017-303 PLANBESKRIVNING
Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01
Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd
Utställningsutlåtande
Dnr 2011SBN572 1 (6) Bygg- och miljöförvaltningen Matilda Svahn ANTAGANDEHANDLING Utställningsutlåtande Ändring genom tillägg till detaljplan för Forsmarkverket och SFR. Gällande fastigheterna Forsmark
Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet
Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402
FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN
FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN Halmstads kommun, Stadskontoret, Samhällsbyggnad 2004-06-08 WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Tel: 035-18 11 00 Fax: 035-18 11 01 WSP Sverige AB Org
Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.
SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och
Metodutveckling för regional materialförsörjningsplanering
Rapportering av regeringsuppdrag Metodutveckling för regional materialförsörjningsplanering Kristian Schoning februari 2017 Diarie-nr: N2013/4066/FIN SGUs dnr: 317-1572/2013 Husbyggnation i Uppsala och
Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt
Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra
Samhällsutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN DEL AV TÄLLE 45:1 I LJUSDAL LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING
Datum Dnr 2013-08-01 KS 0088/06 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD/UNDERRÄTTELSE ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN DEL AV TÄLLE 45:1 I LJUSDAL LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Översiktskarta över planområdet
Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Krökesbo 1:26, Boarp 1:60, Snuggarp 2:15 resp. Karsbo 2:5 resp. Källarp 2:1 Nässjö och Jönköpings kommun Jönköping Camilla Sarin
Skanska Asfalt och Betong AB 1(5) Samrådsunderlag Samråd enligt 13 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Seveso Tre bergtäkter inom fastigheterna
2014 års energitorvproduktion och koncessionsläget
2014 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2014-12-31 Gustav Sohlenius SGU-rapport 2015:23 Dnr 31-2388-2014 maj 2015 RÄTTELSE 2015-06-05 Följande fel har hittats och åtgärdats: Tabellen på sid.
Plan och marklagstiftning
Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års
Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:
JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017-02-22 1 49 Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:390 420 Sammanfattning Jönköpings kommun
Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Kap Anläggningar för vattenförsörjning
YTTRANDE 1(11) Vårt datum Vår beteckning 2017-02-20 33-2375/2016 Ert datum Er beteckning 2016-10-18 M2015/04128/Nm Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se Riksintresseutredningens
Konflikter mellan grundvatten och mineralresurser
Konflikter mellan grundvatten och mineralresurser Bosse Olofsson, prof KTH Gert Knutsson, prof em, KTH Staffan Michelson, advokat, Hellström law (Presenterat vid NHC Nordic Water 2014) Grundvattenhot Hoten
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Checklista Undersökning om ny detaljplan för fastigheten Duvan 6 kan antas medföra betydande miljöpåverkan
2018-12-06 Dnr2018-182 Checklista Undersökning om ny detaljplan för fastigheten Duvan 6 kan antas medföra betydande miljöpåverkan När en ny detaljplan tas fram eller en befintlig ändras eller upphävs ska
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplan för del av Grängshammar 1:2 ANTAGANDEHANDLING Laga kraft 2010-12-14 i Säters kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av en karta i skala 1:1 000, vilken också redovisar
Områdesbeskrivning av kartbilagorna BERG
Planeringsunderlag augusti 2001 Områdesbeskrivning av kartbilagorna BERG Områdena är valda med utgångspunkt från en avstämning gentemot motstående intressen (se föregående kapitel) och bergkvaliteten.
Detaljplan för nytt kyllager på del av Boländerna 13:2
PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Anneli Sundin 2016-05-20 PBN 2015-3178 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan för nytt kyllager på del av Boländerna 13:2 BEHOVSBEDÖMNING
Uppdaterad
1 Uppdaterad 2012-03-29 Att söka tillstånd till vattenverksamhet Vattenverksamhet regleras i 11 kap miljöbalken (1998:808) och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. För vattenverksamhet
Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
VA-UTREDNING Kv. Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Oskarshamns kommun A 5012
VA-UTREDNING Oskarshamns kommun PM 2015-03-10 Upprättad av: Jonas Mörhed Granskad av: Reino Erixon Godkänd av: Reino Erixon A 5012 VA-UTREDNING Oskarshamns kommun KUND ICA Fastigheter AB Truckgatan 15
Översiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län
Sydnärkes byggförvaltning Ulrika Åberg Planarkitekt SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län Enligt PBL 2011 (Plan- och bygglagen 2011) 5 kap. 17 har Detaljplan
ÅRSRAPPORT 2017 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används.
ÅRSRAPPORT 2017 FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRETS RAPPORT FOKUSERAR PÅ BOSTADSBYGGANDE FAKTA OM
Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING
Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN Ärende 5 TIDIGT SKEDE SAMRÅD GRANSKNING SLUTLIGT FÖRSLAG REGERINGENS BESLUT Förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling 2018-02-15 Samråd för en bättre havsplan Detta
Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:
PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 2016-05-31 PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 KUND Luleå kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Smedjegatan 24 972 31 Luleå Besök: Smedjegatan
2012-07-04. Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist
UNDERLAG FÖR SAMRÅD (6 KAP 4 MB) Ansökan om ändringstillstånd för Bergtäkt Gladö kvarn inom fastigheterna i Björksättra 1:3 och Gladö 76:5 i Huddinge kommun, Swerock AB. 2012-07-04 Upprättad av: Jenny
Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25
Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen
MILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
MILJÖENHETEN Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 1 Samråd Många verksamheter kräver tillstånd enligt miljöbalken för att få startas och drivas. I bilagan till förordningen om
1. SGU ska i samråd med Havs- och
Ur Regleringsbrev 2016 1. SGU ska i samråd med Havs- och vattenmyndigheten se över om och i så fall under vilka förutsättningar och till vilka kostnader utvinning av grus och sand till havs som ersättningsmaterial
INNEHÅLL. Bygg- och järnindex 3 Resultat i riket 4 Resultat per region 5 Resultat per produktgrupp 8 Tro om framtiden 9 Fakta om statistiken 10
Mars 2018 INNEHÅLL Bygg- och järnindex 3 Resultat i riket 4 Resultat per region 5 Resultat per produktgrupp 8 Tro om framtiden 9 Fakta om statistiken 10 BYGG- OCH JÄRNINDEX Mars 2018 Efter två månader
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning
Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning
Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Kompletterande samråd avseende riksintresse för industriell produktion
Boverket Myndigheten för samhållsplanenng, byggande och boende Yttrande Datum 2017-08-30 3.1.2 Tillväxtverket ti IIvax tvcrket(zlti IIvax t vcrket. sc Diarienummer 3705/2017 Ert diarienummer Ä2017/370
Forntida spår i hästhage
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning
KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL. Översiktlig geoteknisk utredning
KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL Översiktlig geoteknisk utredning 2016-10-28 KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL KUND Oskarshamns kommun
Underrättelse om ändring genom tillägg, till byggnadsplan för Tuolluvaara gruvsamhälle, för del av Snorre 1
SÄRSKILT UTLÅTANDE Sara Aspvik Thelin, 2014-06-24 Vårt Dnr: P2012-000018 Underrättelse om ändring genom tillägg, till byggnadsplan för Tuolluvaara gruvsamhälle, för del av Snorre 1 Planen hanteras med
Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning
Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?
Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet
vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell
Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun. Foto: Åsa Laurell Fallgropar i MKB vid tillståndsansökan för vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell FÖRST BERÖM! --- Rundringning g bland länen (Jämtland, Skåne,
Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält
Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält Dick Claeson & Ildikó Antal Lundin oktober 2014 SGU-rapport 2014:36 Omslagsbild: Framgrävt hyperitdiabasblock i Vesslarpstrakten.
Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till
Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)
Kommunstyrelsen 2017-02-28 Dnr KS 2016-925 Miljö- och energidepartementet Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Sammanfattning Linköpings
PLANPROGRAM TYRESÖ NÄSBY PM. Översiktlig geoteknisk utredning PLANERINGSUNDERLAG
TYRESÖ KOMMUN PLANPROGRAM TYRESÖ NÄSBY PM. Översiktlig geoteknisk utredning PLANERINGSUNDERLAG 2011-06-22 Kund JM AB SE-169 82 Stockholm Marcus Nordlund Stockholm Marknad Besök: Gustav III:s boulevard
Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
TIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG
Malmö, 2017-04-10 Vår referens TIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG Rejlers Sverige AB handlägger på uppdrag av Trelleborgs Tekniska
En renässans för friluftslivet?
En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars
Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun
Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Sölvesborg Energi ansvarar för kommunens allmänna vattenanläggningar, till
Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse
Vindkraften i Sverige Chalmers 2011-05-04 Vindkraften en folkrörelse Historik Vindkraft gör skillnad, men är inte hela lösningen Ett vindkraft- verk försörjer 1 200 hushåll med el Lillgrund och Öresundsbron
Planering av markanvändning
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen
Dnr: 2017.374.214 PLANBESKRIVNING Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen SAMRÅDSHANDLING Upprättad augusti 2018 Laga kraft 2019-XX-XX Bilden på omslagssidan visar tomtindelningsplanen över kvarteret
RIKSINTRESSE TOTALFÖRSVAR
RIKSINTRESSE TOTALFÖRSVAR Enligt Försvarsmaktens beslut 2010-02-17 Anspråk på riksintresse från central myndighet Försvarsmaktens beslut om riksintressen för försvaret daterat 2010-02-17. Mer information
Välkommen till din kvalitetsleverantör
kvalitet som håller Välkommen till din kvalitetsleverantör Nybrogrus AB bryter berg- och grusmaterial i tre egna bergtäkter och en naturgrustäkt. Huvudsakligen levererar vi produkterna lokalt, i Kalmar
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:30 Torshälla Gång- och cykelväg längs Ringvägen Arkeologisk utredning Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning 3
Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse
Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö
Granskning 2 för detaljplan för ny anslutning Karhuniemi, E10
GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Cecilia Nerman, 2017-04-26 Vårt Dnr: 00907-2014 Granskning 2 för detaljplan för ny anslutning Karhuniemi, E10 Planen hanteras med ett normalt planförfarande enligt PBL 2010:900.
Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk
Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Yttrande Datum 2013-02-22 Dnr 331-4220-2012 Ert datum 2012-11-27 Er dnr 2010-5138 Avdelning Samhällsavdelningen Enhet Samhällsbyggnadsenheten Remiss gällande
ÄNDRING AV TILLSTÅND FÖR TÄKT I FURUBY FÖR ASFALTBOLAGET SVERIGE AB:S ASFALTSVERK
ÄNDRING AV TILLSTÅND FÖR TÄKT I FURUBY FÖR ASFALTBOLAGET SVERIGE AB:S ASFALTSVERK SUNE CARLSSONS ÅKERI AB L:\3801\Växjö\Asfaltbolaget Sverige AB\10161040_Ändringstillstånd asfaltsverk\4_dokument, egna\samråd\samrådsunderlag
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)
SVENSKA KRAFTNÄT Generaldirektören Miljö- och energidepartementet Natur milj ö enheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se 2017-02-13 2016/2072 REMISSVAR Planering och beslut för hållbar