Kallelse Omsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse Omsorgsnämnden Tid: måndag 28 januari 2019 kl. 15:30 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och fastställande av tid för justering 3 Godkännande av dagordning Informationsärende 4 Utbildning för omsorgsnämndens ledamöter Lotte Mossudd, socialchef 5 Bemanningsenhet 2018/284 Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef VoO 6 Redovisning av förvaltningens arbete med verksamhets- och ekonomistyrning Beslutsärende 7 Misstänkt bedrägeri inom färdtjänst Sekretess! Handlingar dukas på bordet 2018/281 Lotte Mossudd, socialchef 2018/276 Agneta Ahlblom, områdessekreterare, Saeed Ardane socialsekreterare 8 Verksamhetsplan för omsorgsnämnden /248 Lotte Mossudd, socialchef 9 PwC:s förstudie avseende ledning, styrning och uppföljning av äldreomsorgen på uppdrag av kommunens revisorer 2018/277 Lotte Mossudd, socialchef 1

2 10 BPSD register /283 Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef VoO 11 Senior Alert 2018/282 Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef VoO 12 Ej verkställda beslut SoL/LSS /112 Lotte Mossudd, socialchef/yvonne Gunnarsson Nord verksamhetschef VoO 13 Val av en ledamot och en ersättare till kommunala pensionärsrådet 2019/10 Anna-Carin Säll, nämndsamordnare 14 Information Volontärer och träffpunkt 15 Anmälan av inkomna skrivelser 16 Redovisning delegeringsbeslut Lars Ivarsbo (C) Ordförande 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dkod Dnr Utbildning för omsorgsnämndens ledamöter Dnr Dkod Dnr Sammanfattning Eftersom det är en ny mandatperiod och flera av omsorgsnämndens ledamöter är nya kommer en utbildningsinsats att ske på nämndens sammanträden under våren På nämndens sammanträde i januari går vi översiktligt igenom vilka olika verksamheter som nämnden ansvarar för samt håller en kortare utbildning i offentlighet och sekretess, delegation och dokumenthantering. Planeringen är att i mars gå igenom de, för verksamheten, viktigaste bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och att i april och maj informera om biståndshandläggningen och lite mer om de olika utförarverksamheterna (hemtjänst, SÄBO, hemsjukvård o rehab och LSS utförare). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut -- Förslag till beslut Omsorgsnämnden noterar informationen. Lotte Mossudd Socialchef lotte.mossudd@lillaedet.se Telefon 3

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/284 Bemanningsenhet Dnr ON 2018/284 Sammanfattning Socialförvaltningen har fått i uppdrag av Omsorgsnämnden att ta fram förutsättningar för en bemanningsenhet för vård och omsorg och funktionshinderverksamheten. Ett av kommunfullmäktiges mål är att vara en attraktiv arbetsgivare. Genom att skapa en bemanningsenhet skulle socialförvaltningen kunna ha ett antal pooltjänster och erbjuda de som nu är deltidsanställda ökad sysselsättningsgrad och i vissa fall heltidstjänster. Detta skulle främja Lilla Edets kommun och målet om att vara en attraktiv arbetsgivare. Att erbjuda befintlig personal ökad sysselsättningsgrad i syfte att arbeta med både spontan som planerad frånvaro skulle även innebära en ekonomisk effektivisering då det skulle minska förvaltningens kostnader för fyllnad- och övertidsersättning. Beslutsunderlag Skrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen Yvonne Gunnarsson-Nord Verksamhetschef yvonne.gunnarssonnord@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Yvonne Gunnarsson-Nordh 4

5 000 SKRIVELSE Datum Dnr Dpl ON 2018/284 Bemanningsenhet för vård och omsorg och funktionshinderverksamheten Socialförvaltningen har fått i uppdrag av Omsorgsnämnden att ta fram förutsättningar för en bemanningsenhet för vård och omsorg och funktionshinderverksamheten. Ett av kommunfullmäktiges mål är att vara en attraktiv arbetsgivare. Genom att skapa en bemanningsenhet skulle socialförvaltningen kunna ha ett antal pooltjänster och erbjuda de som nu är deltidsanställda ökad sysselsättningsgrad och i vissa fall heltidstjänster. Detta skulle främja Lilla Edets kommun och målet om att vara en attraktiv arbetsgivare. Att erbjuda befintlig personal ökad sysselsättningsgrad i syfte att arbeta med både spontan som planerad frånvaro skulle även innebära en ekonomisk effektivisering då det skulle minska förvaltningens kostnader för fyllnad- och övertidsersättning. Enbart kostnad för övertidsarbete omvandlad till årsarbetare var t.o.m. september (tertial 2) drygt 11 årsarbetare. Vård och omsorg och funktionshinderverksamheten som sammanlagt har ca 350 medarbetare har stora kostnader för frånvaro och brukare med ökad vårdtyngd. Vid kartläggning som gjordes 2017 arbetade 22 % av medarbetarna mindre än 74 %, 61 % av medarbetarna arbetade mellan 75 % - 99% och resterande 17 % av medarbetarna arbetade 100 %. Det innebär att förvaltningen har både arbetskapacitet och kunskaper att ta tillvara. Den svenska välfärden behöver rekrytera en halv miljon nya medarbetare fram till 2023 om inga förändringar görs i organisation, arbetssätt och bemanning. Samtidigt arbetar många av dagens medarbetare deltid. Om fler arbetade heltid eller fler timmar än idag skulle rekryteringsbehovet minska (Om fler arbetar mer, Sveriges kommuner och landsting 2015) Administrativa enheten Idag har vård och omsorg och funktionshinderverksamheten en administrativ enhet med 4,0 administratörer. Deras uppdrag är att stödja enheterna med att exempelvis: - rekrytera vikarier - boka vikarier i Time Pool - mottagningsattestera fakturor - samordna praktikanter - administrera nyckeltaggar, registrerar och av - granska frånvarolistor inför löneattest - administrera månadsstatistik SOL - mängdstatistik SOL, HSL, LSS - kontrollera Procapita, verkställighet och avlidna - vara systemansvariga för Procapita - vara huvudadministratörer för Time Care Pool och planering 5

6 sid fakturera taxor och avgifter Den administrativa enheten var inte tänkt som att fungera som en bemanningsenhet. De har dock varit behjälpliga med att samordna korttidsrekrytering och varit den enhet där en del systemsansvarsuppgifter förlagts. När kommunen köpte verksamhetsprogrammet Time Care för planering påbörjades även ett arbete med vikarieplanering, varvid Time Pool köptes in. Ett program som administreras av enheten. Eftersom enheten inte organiserats för att fungera som en bemanningsenhet har den inte möjlighet att fungera helt ändamålsenligt för denna arbetsuppgift. Om den däremot tilldelades ytterligare resurser så kan och bör den kunna fungera både som en administrativ enhet och som en bemanningsenhet. Inom den administrativa enheten finns idag ett program (Time Care) för vikarier. I programmet registrerar man sig tillgängliga och det är från programmet som verksamheterna bokar och vikarien får en smsbokning. Vid de tillfällen det inte finns vikarie tillgänglig går ansvaret för att rekrytera vikarie tillbaka till enheten som behöver vikarien. Det är vid de tillfällena som det oftast uppstår övertid då någon av de ordinarie anställda beordras in. Under 2018 har verksamheterna haft tillgång till drygt 9 årsarbetare i Time Care. Omsättningen på vikarier har varit mycket hög och vikarier rekryteras kontinuerligt. Det innebär att verksamheten haft höga kostnader för introduktion. Timanställd personal saknar ofta omvårdnadsutbildning varför arbetsgivaren inte avser låta dem få företrädesrätt till tillsvidareanställningar. De timanställda som finns i verksamheterna har hittills inte haft en gemensam chef utan ansvarig chef är den där de har sitt uppdrag för dagen. Ansvaret faller därför ofta på enhetschefen för den administrativa enheten att svara på och utreda diverse personalfrågor, vilket ofta blir väldigt många. Det innebär en hög arbetsbelastning på den enhetschefen som även ansvarar för hemtjänsten på Ström, demensteamet och dagverksamheten för dementa. Bemanningsenhet För att skapa en bemanningsenhet vars uppgift är att arbeta med rekrytering vid korttidsfrånvaro, under semesterperioder och med resurstider för personal med ökad sysselsättningsgrad behövs två administratörer och en enhetschef. Men en bemanningsenhet skapas möjlighet att: - påbörja heltidsresan då enhetschefer får administrativa förutsättningar. - förstärka personalpoolen (som f.n. bestå av tre undersköterskor) med ytterligare tre undersköterskor för att få en högre tillgänglighet av vikarier, bl.a. på helger. - utöka så att personalpoolen, som f.n. endast riktar sig till vård och omsorg, även riktar sig till funktionshinderenheten. - erbjuda ordinarie deltidspersonal högre sysselsättningsgrad och lägga resurstid. - effektivt utnyttja och följa upp resurstid och personalen i poolen. - behovet av timvikarier minskar. - timanställd personal får en gemensam ansvarig chef. - personalomsättningen och introduktionskostnaderna på sikt minskar. - personal får möjlighet att få arbeta inom flera verksamheter vilket leder till kompetensutveckling. - öka administrativa enhetens öppettid så att den bättre motsvarar verksamheternas behov och ökar servicen till arbetsplatserna. 6 sid 2/3

7 sid administrativa enheten får utrymme att avlasta chefer inom organisationen genom att t.ex. ta ett ta ett större ansvar inför sommarrekrytering. - inte behöva ta in vikarier för administratörerna under sommarperioden. Genom en bemanningsenhet får verksamheten goda möjligheter att arbeta med och bemanna för planerad frånvaro. Verksamheterna har verktyget Multi access som inte används utifrån sin fulla kapacitet. Om en enhetschef skulle ha ett samlat ansvar för en bemanningsenhet skulle hen ha förutsättningar att fördjupa sin kompetens och även ingå i Soltaks nätverk inom ansvarsområdet. Att ingå i nätverket innebär en professionalisering och kompetensförstärkning när det gäller personal- och bemanningsfrågor. Vård och omsorgs och funktionshinderverksamheten har idag 14 enhetschefer. Om en bemanningsenhet skapades skulle övriga verksamheter lägga mindre tid på vikarieanskaffning (rekrytering, introduktion och tillsättning) och därmed få mer tid för arbetet med ordinarie personal och brukarna. Belastningen och kraven på medarbetarna att arbeta på ledig tid skulle även minska. Sammantaget bör detta kunna minska medarbetarnas sjukfrånvaro. Idag ligger den administrativa enheten organisatorisk under vård och omsorg. Var det skulle ligga om en bemanningsenhet skapades ingår inte i denna utredning. Finansiering Förvaltningen har inte upprättat någon ekonomisk kalkyl En ekonomisk kalkyl bör ta hänsyn till behovet av nya tjänster såsom, arbetsledning, administratörer, anställda vikarier (pooltjänster) ökad sysselsättningsgrad för baspersonal och minskade kostnader för timpersonal, övertids- och fyllnadstid. Yvonne Gunnarsson-Nordh Verksamhetschef vård och omsorg 7 sid 3/3

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/281 Redovisning av förvaltningens arbete med verksamhets- och ekonomistyrning Dnr ON 2018/281 Sammanfattning Med anledning av omsorgsnämndens stora underskott 2018 arbetar förvaltningen aktivt med verksamhets- och ekonomistyrning. Detta arbete redovisas löpande till omsorgsnämnden och kommunstyrelsen. En skriftlig tidsatt åtgärdsplan kommer att tas fram till omsorgsnämndens sammanträde i mars På omsorgsnämndens sammanträde i januari lämnas en muntlig redogörelse över vidtagna, påbörjade och planerade åtgärder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Förslag till beslut Omsorgsnämnden noterar informationen. Lotte Mossudd Socialchef lotte.mossudd@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Beslut delges Beslutet skickas för kännedom till 8

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/248 Verksamhetsplan för omsorgsnämnden 2019 Dnr ON 2018/248 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år 2020 Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet, Identitet. För att nå dit finns sex strategiska områden antagna: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå. Nämnder och styrelser ska arbeta med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Varje nämnd ska kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att konkretisera fullmäktiges prioriterade mål. Fullmäktige beslutade i december 2018 om mål- och resursplan 2019 och flerårsplan I den tilldelas omsorgsnämnden kr, vilket är 726 tkr mer än 2018 års budget. Budgeten är exklusive löneökningar Alla nämnder ska arbeta för en god ekonomisk hushållning av kommunens resurser. Inriktningsmålen för 2019 är av samhällsutvecklande och långsiktig karaktär: Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa. Lilla Edet har fler och växande företag. Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling. Lilla Edet är en ledande miljökommun. Nämnderna förväntas bryta ner målen och sätter därutöver själva mål som rör deras ansvarsområden. Det uppdrag för 2019 som omsorgsnämnden ansvarar för eller ska bidra till är: I 2020 års Mål- och resursplan ska flerårsplanen vara genomarbetad med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsbudget som är förankrad i nämnder och förvaltningar. Kommunstyrelsen ansvarar men alla nämnder måste bidra. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Förslag till Verksamhetsplan för omsorgsnämnden 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut -- 9

10 Förslag till beslut Omsorgsnämnden fastställer verksamhetsplan för Lotte Mossudd Socialchef Telefon Beslut expedieras till Kommunstyrelsen Socialchef Verksamhetschef VoO 10 sid 2/2

11 1 VERKSAMHETSPLAN 2019 Omsorgsnämnden Framtagen av: Lotte Mossudd Datum: Version 1 Dnr: 2018/ON248 1 (15) 11

12 Verksamhetsplan 2018 Innehåll 1. Nämndens grunduppdrag Verksamhetsbeskrivning Styrande dokument Nationella mål och värdegrund Nulägesbeskrivning E-hälsa Vision, strategiska områden och mål Inriktningsmål Uppdrag Nämndens egna mål Övrigt prioriterat arbete Ekonomi (15) 12

13 Verksamhetsplan Nämndens grunduppdrag Omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad i lag sägs om socialnämnd avseende äldre- och handikappomsorg inklusive uppgifter enligt Lag om färdtjänst och Lag om riksfärdtjänst. Omsorgsnämnden utövar ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården och uppgifter som enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) åvilar kommunen. Omsorgsnämnden ansvar också för den verksamhet som avses i Lag om bostadsanpassningsbidrag. I uppgifterna ingår vidare att - aktivt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde - verka för att förenklings- och rationaliseringsarbeten aktivt bedrivs - verka för att former för brukarinflytande utvecklas - ansvara för egna personregister och eget diarium - lämna allmänheten, organisationer och företag råd och upplysningar i frågor som rör nämndens - ansvarsområde - samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör nämndens verksamhetsområde - tillse att samordningsträffar mellan omsorgsnämnden, individnämnden samt förvaltningschef genomförs. 2. Verksamhetsbeskrivning Utifrån grunduppdraget erbjuder omsorgsnämnden service, omsorg, omvårdnad och rehabilitering för äldre och personer med funktionsnedsättning. Insatser ges efter särskild biståndsbedömning som utförs av 4,0 årsarbetare. Vård och omsorg Vård och omsorg riktar sig främst till personer över 65 år med behov av hjälp i hemmet eller av särskilt boende för att klara sin livsföring. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, integritet, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. Riksdagens antagna mål för utformning av äldrepolitiken ska vara vägledande i arbetet. De äldre ska ha möjlighet att åldras i trygghet med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, ha tillgång till god vård och omsorg och bemötas med respekt. Under arbetade förvaltningen med handlingsplanen Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland, och nationella riktlinjer för demensvård, palliativ vår och anhörigstöd är styrdokument som ligger till grund för verksamhetsplanen. Under året kommer nämnden att konkretisera handlingsplanen ( ) för Det goda livet i Västra Götaland vad gäller psykisk hälsa. Omsorgsnämnden har antagit SKL rekommendation om nattbemanning. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar varje år rapporten Öppna jämförelser, vilket ställer krav på kommunen att följa upp verksamheten för att bidra med förbättringar och utveckla ett evidensbaserat arbete. 3 (15) 13

14 Verksamhetsplan 2018 En ny bestämmelse i socialtjänstlagen (SoL) om förenklat beslutfattande för äldre personer trädde i kraft 1 juli Enligt denna nämnden erbjuda vissa serviceinsatser utan föregående behovsprövning. Omsorgsnämnden har ännu inte fattat några beslut med anledning av den nya bestämmelsen. Hemtjänst bedrivs med utgångspunkt från tre olika ställen; Lilla Edets centrum, Ström och Lödöse. Särskilt boende erbjuds vid tre enheter; Soläng, Lindkullen och Pilgården. Korttidsplatser finns på Lindkullen och Soläng, 11 platser totalt. Hemsjukvård och kommunrehabilitering bedriver kommunal hälso- och sjukvård inklusive kommunens nattpatrull. Hemsjukvården ingår i Samverkande sjukvård, en samverkansform med primärvård/jourcentral, ambulanssjukvård och hemtjänst. Kommunens nattpatrull är bemannad med två sjuksköterskor och en undersköterska. De utför trygghets- och omvårdnadsinsatser. Dagverksamhet för demenssjuka erbjuds tre dagar per vecka. Träffpunkterna inom äldreomsorgen är belägna i Lödöse och i Lilla Edet centrum. Inom verksamheterna har brukarna möjlighet att föra dialog kring verksamhetens innehåll genom brukarråd alternativt anhörigråd. Träffpunkterna är tillika en del av kommunens förebyggande arbete. Att bevara det friska hos äldre är ett av äldreomsorgens viktigaste mål. Det förebyggande arbetet ska bland annat syfta till att skapa trygghet och kontinuitet för äldre samt ge anhöriga stöd. Genom förebyggande insatser finns möjlighet att minska ensamhet och isolering, vilket innebär en ökad livskvalitet. Förebyggande insatser kan också underlätta för den äldre att bo kvar hemma. Engagemanget från olika frivillig- och pensionärsorganisationer i kommunen är stort och många gånger kompletterar deras verksamhet och insatser det som görs inom ramen för den kommunala verksamheten. Den uppsökande verksamheten riktar sig till personer som fyller 79 år. Syftet är att informera om den service som finns i kommunen, ge riskförebyggande råd samt få kännedom om äldres levnadsförhållanden för att kunna identifiera behov. Bostadsanpassning är även en del av verksamhetens uppdrag. Kostenheten svarar för kostproduktion till samtliga särskilda boenden och dagliga verksamheter. Personer i ordinärt boende har möjlighet att få färdiglagad mat hemtransporterad genom en extern leverantör. Stöd till anhöriga ges bland annat genom uppsökande verksamhet, samtalsgrupper och avlastning på korttidsenheter eller genom avlösning i ordinarie bostad. Särskilt stöd till demenssjuka och deras anhöriga erbjuds av demensteamet och sociala stödteamet. I kommunen finns två Trygghetsboenden; Hägern i Lilla Edet centrum som består av 24 lägenhet och Klostret i Lödöse som består av 15 lägenheter. Fastighetsägare är Fortinova. Samordnaren för frivilligarbetarna är även trygghetsvärd för trygghetsboendet Hägern. 4 (15) 14

15 Verksamhetsplan 2018 Boende vid trygghetsboendet Klostret erbjuds träffpunktsverksamhet på Lödöse Träffpunkt. Sociala administrationen för vård och omsorg och funktionshinder hanterar avgifter, kortidsrekrytering, självservice, brickor till nyckelfri hantering, samordnar praktikanter, elever o.s.v. De administrerar även verksamhetssystemen Time Care och Procapita. Funktionshinderavdelningen Funktionshinderverksamheten verkställer insatser som beviljats enligt LSS eller SoL. LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Målet för insatserna är att främja människors jämlikhet i levnadsvillkoren och delaktighet i samhällslivet. Verksamheten skall grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Syftet är att stärka och motivera den enskilde till egenmakt över sin vardag och sitt liv, vilket innebär att personalen har en pedagogisk stödjande roll. Funktionshinderavdelningen verkställer för närvarande 162 insatser enligt LSS och SoL för totalt 94 brukare. Avdelningen verkställer 9 av de 10 insatser som kan beviljas enligt LSS. Bostad med särskild service för vuxna Att leva som andra innebär att ha möjlighet att bo som andra. Bostaden har stor betydelse för självkänslan och den egna identiteten. Det är i bostaden man normalt tillgodoser sina mest elementära behov och umgås med andra människor. Funktionshinderavdelningen verkställer idag 36 beslut om bostad med särskild service. Av dessa verkställs 32 i egen regi på fyra boendeenheter. Avdelningen verkställer även insatsen boendestöd enligt SoL för fyra brukare. Daglig verksamhet Personer med funktionsnedsättning har rätt till meningsfull sysselsättning som skall erbjuda den enskilde stimulans, utveckling och gemenskap. Syftet med daglig verksamhet är att den ska bidra till personlig utveckling och att främja delaktighet i samhället. Verksamheten bör innehålla både habiliterande och mer produktionsinriktade uppgifter. Det övergripande målet är att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Idag verkställs insatsen daglig verksamhet för 46 brukare varav 43 i egen regi på fyra olika enheter och för tre brukare i extern regi. Avdelningen har de senaste åren sett behov av större och mer varierat utbud av sysselsättningar inom daglig verksamhet på grund av komplexa och sammansatta behov hos brukare. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Kommunen verkställer korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Genom detta skall anhöriga kunna få utrymme för avkoppling och den enskilde få möjlighet till miljöombyte och stimulans i den personliga utvecklingen. Korttidsvistelse bör kunna erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning i akuta situationer. Tillgänglighet och flexibilitet bör känneteckna verksamheten. Insatsen verkställs idag för 11 brukare på kommunens korttidshem och för fem brukare i extern regi. Av dessa verkställs tre i stödfamilj. Personlig assistans Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som utförs i det egna hemmet och som ger personen med funktionsnedsättning ökade möjligheter till ett självständigt liv. Hjälp och stöd som knyts till den enskilde och finns tillgängligt för honom eller henne i olika verksamheter och under olika tider på dygnet. Den personliga assistenten skall i möjligaste mån garantera en kontinuitet i stödet och därmed trygghet för den enskilde och dennes närstående. 5 (15) 15

16 Verksamhetsplan 2018 Den enskildes behov av stöd och hjälp skall kunna till tillgodoses av ett begränsat antal personer. Insatsen kan ges både enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och LSS. Brukare vars grundläggande behov bedöms överstiga 20 timmar per vecka har rätt till insatsen enligt 51 SFB via försäkringskassan. Försäkringskassan betalar ersättning till de som verkställer insatsen. Kommunens biståndshandläggare bedömer rätten till insatsen personlig assistans och handläggare på försäkringskassan bedömer rätten till insats enligt SFB. Kommunen har även kostnadsansvar för de 20 första timmarna per vecka för alla beslut om assistans enligt SFB samt för privata utförares sjuklönekostnader. I kommunen finns för närvarande 22 brukare med insats personlig assistans, 17 enligt SFB och fem enligt LSS. En brukar över 65 år har kompletterande insats enligt SoL som verkställs inom funktionshinderavdelningen. 14 av brukarna har valt privat utförare för verkställigheten. Bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Denna insats verkställs inte i egen regi utan det sker externt. I dagsläget verkställs insatsen för fem barn och ungdomar som bor antingen på barn och ungdomsboende eller på elevhem. Övriga insatser Kommunen erbjuder också ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidstillsyn/ FSO (förlängd skolbarnomsorg). För närvarande verkställs dessa insatser för 40 brukare. Samordning av dessa verkställigheter sker via kommunens korttidshem. 2.1 Styrande dokument De lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer som främst styr socialförvaltningens verksamhet är: - Socialtjänstlagen (SoL) - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) - Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) - Patientsäkerhetslagen - Patientlagen - Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - Lag om färdtjänst - Lag om riksfärdtjänst - Tandvårdslagen - Livsmedelsmedelslagen - Lag om bostadsanpassningsbidrag - Ledningssystem för kvalitet inom Sol, LSS och HSL - Föreskrifter om handläggning och dokumentation - Anmälan av vårdskador - Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ordination och ranking av läkemedel i hälso-och sjukvård - Basal hygien i vård och omsorg - Delegation av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård - Föreskrifter om förebyggande av och behandling vid undernäring - Smittrisker - Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom - Nationella riktlinjer för palliativ vård - Nationell och lokal värdegrund 6 (15) 16

17 Verksamhetsplan Nationella mål och värdegrund Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (SoL 5 kap.4 ). Lokal värdegrund Syftet med värdegrunden är att tydliggöra etiska värden och normer som ska vara grunden för arbetet inom äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsvariationer. Värdegrunden omfattar såväl handläggning av ärenden som utförande av insatser och ska vara utgångspunkt och redskap för personalen i sitt yrkesutövande. Lilla Edets äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsvariationer utgår från en humanistisk människosyn, som betonar alla människors lika värde. Detta innebär att den som möter verksamheten ska få känna trygghet, bevara sin integritet och leva det liv, socialt och praktiskt som den själv önskar. Med lyhördhet och respekt i verksamheterna ska detta göras möjligt! Ett rehabiliterande och stödjande förhållningssätt ska genomsyra verksamheten. Syftet är att den som får stöd ska kunna bevara det vardagliga livet såsom den själv önskar. Stödet ska ges med respekt för livsåskådning och livsmönster, önskemål av aktiviteter och social gemenskap. Arbetssätt och arbetsmetoder ska vara i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet. Verksamheterna ska arbeta med kontinuerligt förbättringsarbete. I mötet med personalen ska den enskilde: - bli positivt bemött - bemötas med värdighet - känna sig trygg - uppleva meningsfullhet i de stöd och aktiviteter som erbjuds Omsorgsnämnden antog 2011 tre värdegarantier inom äldreomsorgen: - Kontaktpersonal ska utses inom 5 dagar från det att insatsen verkställs. - Personer som bor på särskilt boende i Lilla Edets kommun erbjuds möjlighet till individuella vardagsnära aktiviteter/egen tid, utifrån sina önskemål 2 timmar per månad - Anhöriga till närstående som bor på särskilt boende erbjuds anhörigsamtal. Inom äldreomsorgen finns fem undersköterskor som är utsedda värdegrundsledare. Inom funktionshinderavdelningen är den lokala värdegrunden och LSS-lagens intentioner en grundläggande del i ett professionellt förhållningssätt som kontinuerligt tas upp på pedagogiska konferenser och är en naturlig del i arbetet. 3. Nulägesbeskrivning Äldreomsorgen i Lilla Edets kommun har en nettokostnadsavvikelse på 15,6 %. Lilla Edet har både en stor andel invånare med insats och brukarna har större eller likvärdig omfattning på insatserna som jämförelsegrupperna. Vidare analys av detta bör ske i början av Kostnad per brukare är högre än snittet i riket och för liknande kommuner både för en plats i gruppbostad (LSS) och en plats inom daglig sysselsättning (LSS). En analys av detta har påbörjats. 7 (15) 17

18 Verksamhetsplan 2018 Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att implementera och revidera rutiner i ledningssystemet för kvalitet inom SoL, LSS och HSL. Kvalitetsledningssystem ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, brukare, anhöriga och politiker. Kvalitetsarbetet ska ta hänsyn till lagar och allmänna råd, nationella handlingsplaner och utredningar samt kommunens egna förutsättningar i form av resurser av olika slag. Systemet ska bestå av årlig planering, systematisk kvalitetssäkring av arbetsinnehåll och rutiner. Uppföljning och utvärdering är ett viktigt inslag i det systematiska kvalitetsarbetet. Antalet personer som har behov av vård och omsorg förväntas öka. Enligt SCB:s befolkningsprognos för Lilla Edet ökar antalet över 65 år med 25 % fram till år Antalet personer 85 år och äldre antas öka med 30 %. Det ökade antalet äldre medför att behovet av bistånd i form av särskilt boende, korttids- och växelvård, hemtjänst samt hemsjukvård beräknas bli större. Socialförvaltningens kartläggning i juni 2016 visade att behovet av platser i särskilt boende beräknas öka med personer fram till år Då antalet äldre blir fler och allt mer vård bedrivs i hemmet ställs högre kompetenskrav på både legitimerad personal och på omvårdnadspersonal. Det gäller framförallt inom palliativ vård, psykiatri, demens, och delegering av hälso- och sjukvårdsinsatser. Dessutom har fler personer än tidigare livsuppehållande medicinteknisk apparater i ordinärt eller sitt särskilda boende vilket kräver ny kompetens av personalen. Inom funktionshinderavdelningen bedöms volymökningstakten inom de olika insatserna för personer med funktionsnedsättningar fortsätta. Detta kräver en utökning av verksamheterna för att kunna verkställa insatserna i egen regi. Behoven bli mer omfattande, sammansatta och komplexa. Utvecklingen kräver förändrade verksamhetsformer, metoder och arbetssätt. Funktionshinderavdelningen ser ett behov av att fortsätta skapa förutsättning att förstärka personalens kompetens och såväl fortbildning som handledning är nödvändig. Verksamheternas innehåll bör kontinuerligt analyseras och anpassas inför framtiden. Löpande under året utvärderas externa placeringar. För att bibehålla en verksamhet av god kvalitet måste tillgången till personal med rätt kompetens säkras. En lika viktig del är att kunna behålla skickliga medarbetare. Det kräver en god arbetsmiljö, tillgång till kompetensutveckling och att arbetsgivare kan erbjuda heltidsarbete. 3.1 E-hälsa För att framtidens vård och omsorg ska fungera och förbättras måste det ske med hjälp av teknikutveckling. Nationell e-hälsa är strategin om tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Strategin leds av Socialdepartementet i samarbete med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner (SKL) och Landsting. Staten och SKL vill påskynda och underlätta utvecklingen av e-hälsa i socialtjänsten. Det övergripande målet för e-hälsa är att skapa konkret nytta, tillgänglighet, kvalitetssäkring och säkerhet för brukare, vårdtagare, anhöriga, medarbetare, vårdgivare och beslutsfattare. Satsningen har följande delmål: 1. Antalet e-tjänster inom socialtjänsten ska öka. 2. En större andel av berörd personal inom socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation för digital informationsåtkomst. 8 (15) 18

19 Verksamhetsplan En större andel berörd personal inom socialtjänsten ska kunna dokumentera och komma åt information via mobil teknik, Smartphone, surfplattor, smarta datorer. 4. En större andel behörig personal ska kunna komma åt relevant information i informationsverktyget Nationell patientöversikt, NPÖ. 5 Den digitala tekniken möjliggör utveckling av larmsvarsfunktion genom till exempel GPSfunktion för positionsangivelse, sensorer i hemmet, med mera. Lilla Edets kommun har gjort skiftet från analoga till digitala trygghetslarm. Omsorgsnämnden beslutade 2014 att kommunen ska ta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik. Kartläggning och analys av kommunens/socialförvaltningens status inom E-hälsa har gjorts under En lokal handlingsplan (E-hälsoplan) skulle ha upprättats 2018, men arbetet försenades och den skriftliga planen kommer att bli klar under Under året kommer fler av berörd personal att erhålla SITHs kort och personal ska kunna dokumentera mobilt. Ett nytt dokumentationssystem möjliggör från början av 2019 dokumentation enlig Individen behov i centrum (IBIC). Övrigt arbete inom e-hälsa kommer att vara trygghetskamera och digitala dörrlås inom ordinärt boende. Socialförvaltningen ska även undersöka förutsättningar för trygghetskamera i särskilt boende och möjligheten att förenkla processen av verkställighet vad gäller insatsen inköp i ordinärt boende Hemtjänstens planering och rapporteringssystem har under 2018 haft stora brister vilket yttrat sig i att personal inte kunnat logga in och blir utloggade. Då avtalet löper ut under året ska ny upphandling ske. 4. Vision, strategiska områden och mål Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år 2020 Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet, Identitet. För att nå dit finns sex strategiska områden antagna: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå. Nämnder och styrelser ska arbeta med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Målen kräver särskilt fokus och kommer att följas upp under året. Varje nämnd ska kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att konkretisera fullmäktiges prioriterade mål. Alla nämnder ska arbeta för en god ekonomisk hushållning av kommunens resurser. Inriktningsmålen för 2019 är av samhällsutvecklande och långsiktig karaktär: Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa. Lilla Edet har fler och växande företag. Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling. Lilla Edet är en ledande miljökommun. Nämnderna förväntas bryta ner målen och sätter därutöver själva mål som rör deras ansvarsområden. 9 (15) 19

20 Verksamhetsplan 2018 Det uppdrag för 2019 som omsorgsnämnden ansvarar för eller ska bidra till är: I 2020 års Mål- och resursplan ska flerårsplanen vara genomarbetad med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsbudget som är förankrad i nämnder och förvaltningar. Kommunstyrelsen ansvarar men alla nämnder måste bidra. 4.1 Inriktningsmål Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa. Mål 2019 Mål ) måltal måltal 2) måltal måltal Ekonomi: Kortfattad beskrivning av genomförande och finansiering Lilla Edet har fler och växande företag. Mål 2019 Mål ) måltal måltal 2) måltal måltal Ekonomi: Kortfattad beskrivning av hur genomförande av ovan mål ska finansieras (1-2 meningar). Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling. Mål 2019 Mål ) måltal måltal 2) måltal måltal Ekonomi: Kortfattad beskrivning av genomförande och finansiering Lilla Edet är en ledande miljökommun. Mål 2019 Mål ) måltal måltal 2) måltal måltal Ekonomi: Kortfattad beskrivning av genomförande och finansiering 4.2 Uppdrag I 2020 års Mål- och resursplan ska flerårsplanen vara genomarbetad med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsbudget som är förankrad i nämnder och förvaltningar. 1) 2) Ekonomi: Kortfattad beskrivning av hur åtgärderna ska finansieras (1-2 meningar). Ansvar: Kommunstyrelsen ansvarar men alla nämnder måste bidra. Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 10 (15) 20

21 Verksamhetsplan Nämndens egna mål Följande mål har beslutats av Omsorgsnämnden, utöver de prioriterade målen från KF. Nämndens egna mål Utfall Utfall Mål Mål Mål år år år år år ) Brukare på särskilt boende som uppnår dygnsfasta under 11 timmar 66 % 61 % 68 % 70 % 75 % 2) Andelen utförd validering av smärtskattning av palliativa patienter 8 % 29 % 40 % 50 % 60 % 3) Skapa en plattform för samverkan mellan funktionshinder och kultur och fritid i syfte att skapa utökat utbud av fritidsaktiviteter för personer inom LSS - - Ja - - Ansvar: verksamhetschefer Redovisas: Redovisningstillfällen 6. Övrigt prioriterat arbete Nationella överenskommelser och kvalitetsarbete I överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg till mest sjuka äldre används Socialstyrelsens definition av målgruppen; Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättning i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. I överenskommelsen lyfts ett antal målområden fram: Sammanhållen vård och omsorg, god läkemedelsbehandling för äldre, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom samt god vård i livets slutskede. Regionens och kommunens arbete med gemensam verksamhetsplan och målarbete fortsätter under Gemensam verksamhetsplan för Det goda livet Psykisk hälsa ska upprättas. Ett av delmålen i SKL:s Strategi för hälsa är att minska antalet äldre som drabbas av fallskador och arbetet med en nationell kraftsamling för att minska fallskador hos äldre har börjat. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård syftar bland annat till främja god vård och socialtjänst av god kvalitet. Under 2019 behöver socialförvaltningen se över konsekvenserna av lagen vad gäller nytt betalningsansvar och bemanningskrav i verksamheten. Heltidsresan Kommunal och SKL är överens om målet att införa heltid som norm. Enligt kollektivavtalet upprättade förvaltningen en handlingsplan i december Under 2019 ska förvaltningen tillsammans med omsorgsnämnden arbeta med handlingsplanens genomförande. Funktionshinderavdelningen ska under året arbeta aktivt med optimerad bemanning. Hälsa ohälsa Sjukfrånvaron är fortsatt hög och det är viktigt att arbeta med enhetschefers förutsättningar för ett tillgängligt ledarskap. Individens behov i centrum Som ett stöd för en evidensbaserad praktik arbetar äldreomsorgen med fortsatt implementering av den nationella modellen för Individens behov i centrum (IBIC). Modellen 11 (15) 21

22 Verksamhetsplan 2018 har utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård, omsorg och dokumentation. Syftet är att kunna arbeta mer systematiskt utifrån behov istället för insatser inom äldreomsorgen, vilket även bidrar till att göra äldreomsorgen mer likvärdig och rättssäker. Parallellt med införandet av IBIC kommer även utbildning i social dokumentation att genomföras. Anhörigstöd Kommunens skyldighet att ge stöd till anhöriga förtydligas i 5 kap 10 SoL och innebär krav på en mer aktiv roll för kommunen. Anhöriga och deras behov behöver uppmärksammas på ett tidigt stadium av all personal inom kommunens verksamheter som kommer i kontakt med anhöriga. Kommunen måste också förbättra informationen till allmänheten och till alla målgrupper om möjligheten att få anhörigstöd. Samverkan ska ske och nätverk byggas mellan vård och omsorg och övriga socialtjänsten, länssjukvård samt intresse- och frivilligorganisationer. Verksamhetscheferna inom äldreomsorgen, funktionshinderavdelningen och invid- och familjeomsorgen fungerar som styrgrupp för anhörigsamordnare och ombud. Demensteam Socialstyrelsen reviderade 2018 de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Både riktlinjerna och den demensstrategi som socialstyrelsen presenterade för regeringen lyfter fram vikten av ett personcentrerat arbetssätt. Lilla Edets kommun har ett mobilt demensteam som arbetar mot både personal, anhöriga och i samverkan med kommunens biståndsenhet och När Hälsan. Våld i nära relationer Lilla Edet/ Trollhättan har en kvinnofridsgrupp. I gruppen ingår representanter från socialförvaltningen (inklusive vård och omsorg), polisen, folkhälsoenheten och utbildningsförvaltningen. Ett antal s.k. VIN-ombud (Våld I Nära relationer) finns inom vård och omsorg och funktionshinderavdelningen. Under året ska Lilla Edets handlingsprogram revideras och program för VIN-ombuden upprättas. Vård och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege är en samverkansform mellan utbildare och arbetslivet inom vård och omsorg. Inom VO-College Ale Lilla Edet samverkar båda kommunerna, fackliga organisationer och utbildningsanordnaren på Komvux i Ale kommun. En ny avtalsperiod har upprättats för åren Arbetsgivare och utbildare har ett gemensamt intresse av att samverka genom VO-College eftersom samverkan ger förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande och en bättre verksamhetsutveckling. Inom verksamheterna funktionshinder och äldreomsorg finns kontinuerligt behov av anställning av utbildad baspersonal. Genom att verksamheterna beställer uppdragsutbildning från Komvux i Ale kan utbildningsplatser reserveras för det lokala behovet. Uppdragsutbildningen kan utformas efter verksamheternas önskemål, individuellt efter validering och med stöd av handledare och praktikplatser i verksamheterna. Pågående utbildning är Kompetenslyftet som är en statlig finansierad satsning för visstidsanställda medarbetare (4 stycken) som saknar undersköterskekompetens. Syftet är att ge deltagarna en tillsvidareanställning inom vård och omsorg. Under året startar även en utbildning för åtta tillsvidareanställda medarbetare som saknar undersköterskekompetens. Lilla Edets kommun och Ale kommun har erhållit medel för finansiering av lärarresurs genom TLO-KLO (f.d. omställningsfonden). 12 (15) 22

23 Verksamhetsplan 2018 Interna utbildningssatsningar Webbplatsen kunskapsguiden.se ger en samlad bild av vad som kan ingå i ett introduktionsprogram. Det vänder sig till personer som i sitt arbete introducerar eller planerar för introduktion av nyanställd baspersonal, exempelvis undersköterskor och vårdbiträden. Nyanställda medarbetare inom demensvården ska som introduktionsutbildning genomgå den webbaserade utbildningen Demens ABC och ABC+. Medarbetare som har annat språk än svenska ska erbjudas webbutbildning Demens på sitt modersmål i den mån det är möjligt. Nyanställd personal ska genomgå webbaserad utbildning i läkemedelshantering. Under 2019 ska vård och omsorg revidera introduktionsprogrammet för nyanställd personal. Ett fortbildningsprogram ska tas fram utifrån den nationella Kunskapsguiden och övriga behov av kompetenshöjande insatser som förvaltningen behöver. Under 2019 är följande utbildningssatsningar planerade: - Palliativ vård - BPSD - Ergonomi - Handledarutbildning - Brandsäkerhet och utrymning - IBIC - HLR - Livsmedelshygien - Hygienutbildning Bristen på specialistsjuksköterskor med rätt kompetens inom äldreomsorgen är stor och vården av svårt sjuka äldre ställer allt högre krav på specialisering. Förvaltningen har behov av sjuksköterskor med förskrivningsrätt, kompetens inom inkontinens, diabetes, handledning till studenter, palliativ och sårvård. Under året ska förvaltningen ta fram förslag på förutsättningar för utbildning på arbetstid. I början av året kommer Lifecare utförare att införas och all personal ska utbildas i dokumentation som kan ske mobilt. Inom funktionshinderavdelningen sker kontinuerlig utveckling av kvaliteten i den sociala dokumentationen, bl.a. på pedagogiska konferenser. Stödpedagoger i verksamheterna är handledande och har fokus på att kvalitetssäkra dokumentationen och etiska aspekter. Övrig prioriterat kvalitetsarbete Avvikelser vad gäller bemötande, läkemedel, fallskador och dygnsfasta ska analyseras och åtgärdsplaner ska upprättas och redovisas. Analyser utifrån nationella kvalitetsregister ska utföras i syfte att utveckla verksamheten. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling av kvalitet inom äldreomsorgen har olika roller skapats. Exempel är ombud, värdegrundsledare och team inom olika målområden. 13 (15) 23

24 Verksamhetsplan Ekonomi Omsorgsnämndens ram fördelas enligt indexuppräkning och kostnadsanpassning för samtliga verksamheter. Verksamhet Utfall 2017 Budget 2018 Budget 2019 Övergripande Äldreomsorg Funktionshinder Totalt Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden har för 2019 blivit tilldelad en ram på totalt mnkr. Jämfört med 2018 så utrökas ramen med +726 tkr. Ramen innefattar en indexuppräkning med mnkr, ökat kapitalkostnad med 110 tkr, resursfördelning mnkr. I ramen så har man inte kompensation för prisindex med -647 tkr samt effektivisering på mkr. Nytt för 2019 är att man inte får kompensation för löneindex förrän lönerna är satta 2019, detta är mkr. Investeringar Investeringsobjekt Budget 2019 Ospecificerat Summa (15) 24

25 Mål- och Resursplan 2019 samt flerårsplan för Sida 1 25

26 Dnr KS 2018/220 INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Nuläge... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING... 4 Styrmodell... 4 Vision Strategiska områden... 5 Inriktningsmål och prioriterade mål... 6 FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV... 6 Mål för god ekonomisk hushållning... 7 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för... 8 Politisk viljeinriktning... 8 Inriktningsmål... 9 Uppdrag EKONOMI Ekonomin i Lilla Edet Budgetförutsättningar Skattesats, taxor och avgifter Skatteintäkter och statsbidrag Resultatbudget, Balansbudget och Finansbudget för Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år Investerings- och exploateringsverksamheten Sida 2 26

27 INLEDNING Bakgrund Detta dokument är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för Lilla Edets kommun och syftar till att styra utvecklingen i kommunen och dess bolag. Målgruppen för dokumentet är främst kommunens nämnder och bolag, vilket innebär att företrädarna för dessa härigenom får instruktioner för årets verksamhet. För att säkerställa att en god ekonomisk hushållning uppnås ska, enligt kommunallagen, mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål anges. För att kommunen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att alla nämnder, styrelser, förvaltningar och medarbetare strävar mot samma mål. Den styrmodell som Lilla Edets kommun implementerat innebär att kommunfullmäktige styr nämnder och styrelser via mål. Dessa mål ska konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner och på detta sätt går det en röd tråd genom hela organisationen utifrån kommunfullmäktiges beslut. Samtliga nämnder skall lyfta sina blickar över den egna verksamheten och se behoven för kommunens brukare ur ett fågelperspektiv. Syftet med detta är att inom givna ekonomiska resurser få ut så mycket service och kvalitet som möjligt till de vi är till för. Med detta begrepp menar vi då de som bor, verkar eller vistas i kommunen. Nuläge Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Lilla Edet är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. Drygt personer pendlar ut från kommunen och cirka pendlar in. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Sedan 2012 har kommunen ökat i invånarantal. Under 2013 hade Lilla Edets kommun den fjärde största befolkningstillväxten i landet, procentuellt sett. Vid utgången av år 2013 fanns det invånare. Invånarantalet har fortsatt att öka och vid halvårsskiftet 2018 har kommunen invånare. Invånarantalet förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter via skatte- och utjämningssystem, likväl som att antalet arbetade timmar och lönenivåerna i riket gör det. Lilla Edet är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, vilket är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige, med Kungsbacka i söder, Lilla Edet i norr, Tjörn i väster och Alingsås i öster. Samverkan sker även mellan några kommuner i närområdet, de så kallade SOLTAK- kommunerna. Genom dessa samverkansformer kan många frågor hanteras på ett effektivare sätt än vad en kommun i Lilla Edets storlek själv kan klara. Dessutom är det ett bra forum för samverkan över gränserna, där vi kan lära mycket av varandra. Under 2017 bildades ett Räddningstjänstförbund mellan Tjörns-, Stenungssunds och Lilla Edets kommuner Sida 3 27

28 Standarden på det kommunala vägnätet är undermåligt och i stort behov av ny beläggning. Tekniska nämnden följer den fastställda beläggningsplanen vilket kommer att förbättra statusen på vägnätet på sikt. Dessutom utökas volymen gator och grönområden, bland annat genom att exploateringsområden färdigställs vilket innebär ökade krav på skötsel av dessa ytor. Lilla Edets kommun har ett ansträngt ekonomiskt läge med svaga resultat under ett antal år. Bokslutet för 2017 visade dock på ett positivt resultat motsvarande 27,7 miljoner kronor. Uppföljningen efter andra tertialet 2018 visar på en positiv helårsprognos på 9,5 miljoner kronor vilket är 6,2 miljoner bättre än budget. Nämndernas samlade resultat har de senaste åren varit negativa. För 2018 prognostiseras ett underskott i den skattefinansierade nämndverksamheten på 12 mkr vilket uppvägs av överskott för skatte- och bidragsintäkter samt lägre räntekostnader på grund av det rådande ränteläget. Samtidigt har kommunen stora investeringsbehov. Det är viktigt att vi har en stark ekonomi för att klara de investeringar kommunen behöver genomföra, Dels avser detta återinvesteringar i uttjänt utrustning, inte minst inom VA-verksamheten, men även nyinvestering i till exempel nya exploateringsområden, skolor, IT-utrustning samt gator och vägar. Självfinansieringsgraden har varit låg de senaste åren, om man bortser från 2017 då självfinansieringsgraden låg på 116 procent, vilket innebär att kommunen måste låna upp kapital för att kunna utföra dessa åtgärder. Räntenivåerna på upplånat kapital bedöms ligga på en förhållandevis stabil nivå ännu en tid. Lilla Edets kommun har en skattesats som är relativt hög i riket, 217:e högsta av 289 möjliga (Gotland borträknat då den skattesatsen även omfattar landsting), men även i Västra Götalandsregionen, 41:a högsta av 49 möjliga. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING Styrmodell Den styrmodell som gäller i Lilla Edets kommun kan beskrivas med följande bild: Vision 2020 Strategiska områden Inriktningsmål Prioriterade mål Nämndens egna mål Verksamhetsplan MoR- plan KF/KS Nämnd Förvaltning Detaljbudget Uppföljning och analys Verksamhet Enhet Arbetsplan De vi är till för Sida 4 28

29 Kommunfullmäktige fastställer kommunens: - Vision, som är en kortfattad beskrivning över önskvärt framtida tillstånd. Under 2006 fastställdes visionen för år Strategiska områden, som övergripande beskriver hur visionen skall uppnås. - Inriktningsmål, som på en övergripande nivå fastställer vad som är viktigast att uppnå under den närmaste mandatperioden. - Prioriterade mål, som anger vad som är viktigast att uppnå under det kommande året för att på sikt kunna nå inriktningsmålen och den fastställda visionen. - Mål- och Resursplan, är det övergripande politiska dokumentet. Det utgör kommunfullmäktiges långsiktiga uppdrag till de politiska nämnderna och innehåller således ovan beskrivna delar samt fördelning av ekonomiska resurser. Nämnderna fastställer: - Verksamhetsplan, vilket är en övergripande beskrivning hur nämnden tänker arbeta för att uppnå de av kommunfullmäktiges prioriterade mål som berör verksamheten samt en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna mellan nämndens verksamheter. - Nämndspecifika mål, vilka företrädesvis ingår i verksamhetsplanen. Förvaltningschefen fastställer: - Detaljbudget, vilket innebär en nedbrytning av de av nämnden beslutade ekonomiska resurserna. Enheten/respektive ansvarsområde fastställer: - Arbetsplaner, vilka innehåller en beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas under året för verkställande av aktuella uppdrag samt uppfyllande av mål, konkretiserade till den specifika enheten. Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet Strategiska områden För att komma till de framtida tillstånd som beskrivs i Visionen har kommunfullmäktige identifierat sex strategiska områden som bildar hävstänger för att nå visionen. De strategiska områden som fastställts för att sträva mot en uppfylld vision, hävstängerna, anges nedan. Medborgarkraft får vi genom att: uppmuntra medborgarnas initiativkraft skapa utrymme för medborgarnas inflytande skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Samarbete över gränserna får vi genom att: Sida 5 29

30 skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen hitta fasta samarbetspartners Attraktiv livsmiljö goda boenden får vi genom: ett aktivt miljöarbete att återskapa utsikterna att kombinera boende med intressen Goda kommunikationer får vi genom att: identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik och Trafikverket Rätt kommunal service får vi genom att: erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar skapa ordning & reda aktivt arbeta med omvärldsbevakning Högre utbildningsnivå får vi genom att: väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende Inriktningsmål och prioriterade mål För att kommunfullmäktige på ett tydligt sätt skall ange viljeinriktningen för den verksamhet som skall bedrivas inom organisationen används en form av målstyrning. En god ekonomisk hushållning av kommunens resurser uppnås bland annat då dessa mål är ledstjärnan i det dagliga arbetet. Målen utgår från visionen och de strategiska områdena. Flera av de fastställda inriktnings- & prioriterade målen har den karaktär att flertalet nämnder kan arbeta inom sitt verksamhetsområde för att uppnå dem. Nämnder och styrelser ska arbeta med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Målen kräver särskilt fokus och kommer att följas upp under året. Varje nämnd/styrelse (även bolagsstyrelser där kommunen äger mer än 50 %) skall kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att konkretisera fullmäktiges prioriterade mål. FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV En stabil ekonomisk utveckling är en förutsättning för kommunens framtida verksamhet samt för att nå de mål som anges i Mål- och Resursplanen. Finansiella mål finns också för att de framtida generationerna inte ska belastas med kostnader som förbrukas av dagens generation. För att få en utveckling i rätt riktning fastställs ekonomiska/finansiella mål i form av inriktningsmål och prioriterade mål. För att bygga upp en ekonomisk stabilitet, och därigenom bl.a. minska riskerna för en allt för ryckig styrning samt minska behovet av att låna kapital till bl.a. investeringar, krävs ett ekonomiskt överskott. Verksamhetens nettokostnad, i resultaträkningen, omfattar summan av Sida 6 30

31 samtliga intäkter och kostnader som genereras i verksamheten. Däri ingår alltså inte intäkter och ersättningar i det kommunala utjämningssystemet samt finansiella poster. Kommunens redovisade resultat omfattar kommunens samtliga intäkter och kostnader. Mål för god ekonomisk hushållning Att ha kontroll över sin ekonomi är av yttersta vikt och därför krävs det goda kunskaper om vad vi gör och hur vi gör det. För att säkerställa denna kunskap behöver vi fördjupa arbetet och kommunstyrelsen får ansvar för att genomföra och följa upp de prioriterade målen för god ekonomisk hushållning. Inriktningsmål Prioriterat mål Mätning Redovisat resultat är lägst 2 % av verksamhetens nettokostnad Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet är uppfyllt. Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Stärka soliditeten När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet är uppfyllt. Soliditet mäts vid varje delårs- och årsbokslut. En absolut förutsättning är att de fördelade resurserna och de ekonomiska direktiven följs av hela organisationen. Därför är nedanstående direktiv oavvisliga krav på nämnder och förvaltningar: Nämnden tilldelas ett kommunbidrag (budgetram) av kommunfullmäktige för verksamheten. Investeringsanslag fastställs av kommunfullmäktige för varje enskilt projekt. Nämndens uppgift under året är att inom kommunbidragets ram bedriva verksamhet enligt beslutade mål, strategier och verksamhetsplan. Kommunbidraget inkluderar även kapitalkostnader. Ansvarig nämnd äger rätt att fritt omdisponera resurser inom tilldelad budgetram. Anslagsbindningsnivån blir därmed respektive nämnd. Hänsyn ska tas till de mål och uppdrag som angivits av kommunfullmäktige för området. Tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom tilldelad ram. Nämnden är skyldig att se till att inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Tilläggsanslag under löpande budgetår ges i princip endast då en nämnd eller styrelse får nya verksamhetsuppgifter Sida 7 31

32 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för Vi vill att Lilla Edet skall vara det naturliga valet att slå sig ner på när någon söker sig ett bra och prisvärt boende med god tillgång till barnomsorg och skola. Kommunen har ett gott läge i Göteborgsregionen. Trafikstråken, med både fyrfältsväg och järnväg med tågstopp i Lödöse, innebär en möjlighet till snabba och miljömässiga resor både norrut mot Trollhättan, men kanske framför allt söderut mot Göteborg, som är den stora tillväxtmotorn i regionen. Oavsett var människor arbetar eller söker sina aktiviteter så kan de säga att det är nära hem. Med utbyggd infrastruktur och insatser för nybyggnation ges möjligheter till en fortsatt befolkningsökning. Lilla Edets kommun har stora utmaningar de kommande åren för att få en balans mellan ekonomiska resurser och verksamhet. För att förbättra soliditeten krävs det att verksamheterna har en god budgetföljsamhet så att de finansiella målen uppnås. Det kommer att både krävas satsningar för att bemöta det demografiska trycket samt effektiviseringar inom befintlig verksamhet. Överordnat är att få en ekonomi i balans och att öka förutsättningarna för att få en förbättrad social struktur i kommunen. Detta ska bland annat ske genom att fortsätta ett prioriterat arbete inom skolområdet för att höja utbildningsnivån i Lilla Edets kommun. Politisk viljeinriktning Framtiden är ljus. Lilla Edets kommun är en kommun med fantastiska möjligheter. Vi har en geografiskt attraktiv placering med närhet till Göteborg men även till flera mindre städer. Vi har vår vackra älv och fantastiska naturområden vilket gör kommunen attraktiv att leva och bo i. Som en relativt liten kommun har vi fördelen med korta beslutsvägar och möjligheten till samordning och samarbete. Vi har också stora utmaningar. Vi har allt för låga resultat i våra skolor, vi har ett allt för högt ohälsotal bland våra invånare. Det finns ett missnöje och misstroende i kommunen som behöver vändas. Kommunen har en svag och sårbar ekonomi som behöver stärkas. Vi behöver ta oss an våra stora utmaningar samtidigt som vi tar tillvara våra fantastiska möjligheter. Vi behöver fatta beslut som är långsiktigt hållbara och satsa mer av våra resurser på det förebyggande och främjande arbetet. Vi vill att Lilla Edets kommun ska vara en kommun där medborgarna får komma till tals, där vi lyssnar på varandra. Där dialog och tillit står i fokus. Där civilsamhället och näringslivet är starkt. Vi uppskattar alla de initiativ och det arbete som görs i ideella föreningar, i småföretag, i familjen och av enskilda. Vi vill ta bättre vara på de initiativ som tas och det arbete som görs för att förbättra vår kommun. Tillsammans är vi starka och tillsammans kan vi göra skillnad. Kommunen behöver vara en attraktiv arbetsgivare. För oss är medarbetarinflytande viktigt. Det finns så fantastiskt mycket kompetens i kommunorganisationen och idéerna om hur vi effektiviserar och förbättrar kommunens service finns många gånger ute i basverksamheterna. Medarbetarna behöver känna att de får komma till tals och att deras idéer tas på allvar. Då blir vi en attraktiv arbetsgivare Sida 8 32

33 I det kommunala arbetet vill vi att jämställdhet, jämlikhet, miljöarbete och serviceanda ska prägla organisationen och arbetet. Det är viktigt att alla som jobbar i kommunen har en förståelse för att kommunen är en serviceorganisation till våra medborgare. Inriktningsmål De mål som vi presenterar nedan är av samhällsutvecklande och långsiktig karaktär. Nämnderna förväntas bryta ner målen och sätter därutöver själva mål som rör deras ansvarsområden. - Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa. En av kommunens största utmaningar är att vi har en höga ohälsotal bland både unga och vuxna. För att vända de siffrorna behöver vi jobba gemensamt, förebyggande och långsiktigt. En viktig faktor för att minska ohälsan är att förbättra våra skolresultat. Barn och unga ska känna att vuxenvärlden ser dem, lyssnar på dem och bryr sig om dem. En trygg och bra skola är grunden, men vi behöver även se barnens viktiga fritid. - Lilla Edet har fler och växande företag. Ett bra företagsklimat är avgörande för kommunens utveckling. Förutom att jobb i sig är viktigt är fler och växande företag avgörande för att öka skatteintäkterna och därmed även möjligheterna att förbättra vår välfärd. Kommunen behöver göra allt vi kan för att underlätta och förenkla för företagarna. - Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling. Att få vara med och påverka sitt närsamhälle och att få information om vad som är på gång är viktigt för att nå visionens värdeord växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Vi ska ta vara på medborgarkraften och vara en kommun där medborgarna får komma till tals och där vi lyssnar på varandra, där dialog och tillit står i fokus. - Lilla Edet är en ledande miljökommun. Miljön är vårt tids ödesfråga. Varje del av samhället måste ta sin del av ansvaret och driva på för en grön framtid. Samtidigt innefattar miljöutmaningarna också stora möjligheter. Lilla Edet har tidigare varit en kommun i framkant inom miljöarbetet och med gemensamt arbete ska vi bli det igen Sida 9 33

34 Uppdrag - Kommunen ska vara digitaliserad Digitalisering är en av nycklarna för att hitta nya effektivare arbetssätt inom välfärden. Det är en verksamhetsutveckling som behöver prioriteras så att vi kan dra nytta av de möjligheter som finns inom digitaliseringen. För att kommunen ska vara digitaliserad 2022 behöver en plan framarbetas och arbetet med verksamhetsutveckling påbörjas under Det kommer krävas investeringar initialt som kommer att följas upp med effektiviseringskrav på sikt. Kommunstyrelsen ansvarar för projektet. - Skapa en samlad städ- och anläggningsavdelning där kommunens städ-, fastighets och anläggningsskötare samlas. Genom att samla kommunens verksamheter inom liknande områden under en avdelning finns möjligheter till effektivare resursanvändning. Tekniska nämnden ansvarar för uppdraget. - Genomföra förstudie för en ny högstadieskola i kommunen som ersätter Fuxernas högstadium. Fuxarnaskolans högstadiums lärmiljö och arbetsmiljö är undermålig. En förstudie om var en ny högstadieskola ska placeras och hur den ska utformas och finansieras behöver genomföras. Förstudien ska innefatta en bred medborgardialog kring utformning och placering. Utbildningsnämnden ansvarar för förstudien. - I 2020 års Mål- och resursplan ska flerårsplanen vara genomarbetad med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsbudget som är förankrad i nämnder och förvaltningar. Kommunens ekonomi är svag och sårbar. Vi står dessutom inför stora investeringar de närmaste åren. Vi är i behov av satsningar och utveckling och behöver samtidigt stärka ekonomin. Mycket av de stora utmaningar vi står inför kommer vi behöva lösa genom effektiviseringar. Därför är det av högsta vikt att verksamheten är välplanerad och långsiktig. Sena och snabba lösningar är oftast långt mycket mer kostsamma än välplanerad verksamhetsutveckling. Detta kräver att nämnder och styrelser långsiktigt planerar sin verksamhet utifrån tillgängliga prognoser. Kommunstyrelsen ansvarar men alla nämnder måste bidra. - Ta fram en modell för resurstilldelning till Omsorgsnämnden från skatteutjämningssystemet när nya LSS-beslut fattas. När nya LSS-beslut fattas bör de skatteintäkter kommunen erhåller tillfalla Omsorgsnämnden. En modell för hur det kan fungera behöver arbetas fram. Kommunstyrelsen ansvarar Sida 10 34

35 - Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden samverkar kring Lilla Edet fritid. Lilla Edet fritid är ett arbete som startades under 2018 för ökad trygghet och studiero. Genom att jobba med och för ungdomarna både under skoltid och fritid skapas trygghet och sammanhang. För att arbetet ska vara lyckosamt kräver det samarbete över gränserna och delaktighet från skolan, individ- och familjeomsorgen samt föreningslivet. Kulturoch fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden ansvarar gemensamt för arbetet. - Ta fram en ny styrmodell för kommunen En välfungerande styrmodell är grunden för att samspelet mellan den politiska viljan och förvaltningsorganisationen ska fungera bra. Sedan den styrmodell vi nu använder implementerades har mycket förändrats både i vår egen organisation och i omvärlden. En välförankrad och genomarbetad styrmodell med utgångspunkt i tydliga roller, effektiv ledning och styrning samt verksamhetsutveckling ska vara fokus när en ny styrmodell arbetas fram. Kommunstyrelsen ansvarar. - Ta fram en ny gemensam vision för kommunen. Den vision som antogs 2006 löper till 2020 och det är hög tid att initiera ett visionsarbete för en ny eller uppdaterad vision. En gemensam vision är viktigt för att samla resurserna och styra kommunens utveckling mot ett gemensamt mål. Målbilden är en brett förankrad vision. Kommunstyrelsen ansvarar Sida 11 35

36 EKONOMI Ekonomin i Lilla Edet I bokslutet för 2017 redovisade Lilla Edets kommun ett överskott motsvarande 27,7 mkr, vilket är 3,7 procent av kommunens nettokostnader. Kommunen har de senaste två åren ( ) uppvisat positiva resultat om totalt 13,1 mkr. I resultatet finns både intäkter och kostnader av engångskaraktär, med 2017 års balanskravsresultat är såväl underskottet från 2015 om 7,9 mkr samt 2016 års underskott om 15,8 mkr återställt. Soliditeten enligt balansräkningen har sjunkit under de senaste åren, ser vi tillbaka de senaste tio åren så har soliditeten minskat från 40 procent till dagens 19,4 procent. Jämfört med föregående år har Soliditeten ökat med 4,2 procentenheter, vilket är en positiv vändning på de senaste årens försämring av soliditeten. Om skulden räknas med som finns i ansvarsförbindelsen, d.v.s. den del av pensionsförpliktelsen som redovisas utanför balansräkningen, så är soliditeten -21 procent vilket också är en förbättring jämfört med föregående år. För att förbättra soliditeten krävs det att resultaten i kommunen förbättrats och/eller genom amortering av skulder. Budgetförutsättningar Lilla Edets kommun har fortsatt ett stort behov av att styra sin verksamhet så att verksamhetens mål och skattemedlen står i samklang med varandra. Med befolkningsprognoser, skatteberäkningar och verksamheternas mål som grund skall kommunstyrelsen i sitt förslag till budgetramar för 2019 ta ställning till utvecklingsområden och budgetanpassningar i kommunens verksamhet. Budgetförutsättningarna är följande: Beslutade inriktningsmål för god ekonomisk hushållning dvs. att Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi, redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. För åren ska redovisat resultat vara lägst 2 % av verksamhetens nettokostnad. Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Skattesatsen är oförändrad 2019 på 22:37 kr per skattekrona Effektivisering på samtliga nämnders ram på 0,5 % % 2019 Uppräkning av löner enligt SKL:s prognos (3,2 %) Ingen kompensation ges för prisindex (beräknas enligt SKL ligga på 2,3%) Antalet invånare beräknas till för 2019 och samt år 2021 Internräntan motsvarar SKL:s förväntningar av låneränteläget för kommunsverige. Lönekostnader För 2019 kommer kostnaderna för löneökningarna att beräknas samt avsättas centralt. De kommer sedan att fördelas ut efter avslutade löneförhandlingar, dock med ett tak på 3,2% i löneökningar för varje nämnd. Vad som avses är resultatet av de förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer som avser löneökningarna för befintlig personal Sida 12 36

37 För att uppnå kommunfullmäktiges mål och för att bemöta de demografiska förändringar som sker i Lilla Edet innehåller budgeten både satsningar och effektiviseringar. Utöver en generell effektivisering för samtliga nämnder motsvarande 0,5 procent samt kompensation för ökade kapitaltjänstkostnader föreslås följande förändringar i ramarna för Ramen för revisionen förstärks med 0,150 mkr 2019 Kommunstyrelsen ram minskar med 0,1 mkr För tekniska nämnden minskas ramen med 1,0 mkr Miljö- och byggnämndens ram minskas med 0,5 mkr Omsorgsnämndens ram förstärks med 1,7 mkr Utbildningsnämndens ram förstärks med 6,710 mkr * Kultur och fritidsnämndens ram förstärks med 2,0 mkr* *Den tidigare miljonen som avsåg satsningar på studiero i skolan flyttas till Kultur och fritidsnämnden. Skattesats, taxor och avgifter Skattesatsen lämnas oförändrad på 22,37 procent. Taxorna redovisas i särskilt dokument och fastställs i samband med kommunfullmäktiges möten i november och december. Skatteintäkter och statsbidrag I beräkningen av skatter och statsbidrag för åren har övergripande antaganden varit utgångspunkten: Befolkningsprognosen för budgetåren baseras på egna antaganden om befolkningstillväxt Utdebiteringen är 22:37 för hela planperioden. Skatteunderlagsprognosen bygger på Sveriges kommuner och landstings bedömningar i cirkulär 18:37 daterad Skatteprognos (tkr) Skatteintäkter Statsbidrag och generella utjämningen Antal invånare Kommunens befolkningsprognos uppskattar antalet invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret Sida 13 37

38 Resultatbudget, Balansbudget och Finansbudget för Nedan följer resultatbudget och balansbudget samt finansieringsbudget för budgetåret 2019 och planperioden 2020 och Nedanstående tabeller redovisas i tusen kronor (tkr). Resultatbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamheternas nettokostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag och utjämning extra statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Resultat i % av verksamhetens nettokostnader 0,42 % 1,0 % 0,1 % -0,9% Balansbudget Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Långfristiga skulder & avsättning för pension Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Soliditet 22,69 % 23,09 % 21,85 % Sida 14 38

39 Finansieringsbudget Budget Plan Plan Tillförda medel Årets resultat Avskrivningar som belastar resultatet Minskning anläggningstillgångar Minskning av omsättningstillgångar Ökning långfristiga skulder Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av omsättningstillgångar Minskning långfristiga skulder 0 0 Summa använda medel FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år 2019 En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år Kommunfullmäktige beslutar om nedanstående kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme som respektive nämnd/styrelse har till sitt förfogande under året. Nedanstående tabell visar den förändring som respektive nämnd erhåller 2019 gentemot budget Totalt sker det satsningar på 7,9 mkr exklusive generell uppräkning för löneökningar som uppgår till 20,8 mkr. I den ökningen ingår kompensation för kapitaltjänstkostnader motsvarande 2,9 mkr Budget 2018 Budget 2019 Förändring Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden Skattekollektiv Miljö- och byggnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Utbildningsnämnden Kultur och Fritidsnämnden Summa Nämnder Det kommunbidrag som nämnd och styrelse tilldelats är det utrymme som den har att förhålla sig till. Kommer det ett läge där valet mellan nämndens måluppfyllelse och ekonomiskt utrymme ställs mot varandra, så är det ekonomiska utrymmet överordnat. Samtliga nämnder Sida 15 39

40 förutsätts att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta kan då leda till att nämnden måste besluta om förändrade målsättningar. Nedanstående tabell visar de effektiviseringar/minskade kostnader som respektive nämnd ska genomföra under 2019, samt vad varje nämnd erhåller i indexuppräkningar, kapitalkostnader samt satsningar. Driftbudget Budget 2018 Index Budget 2019 Ej komp. för index Kapitalkostnad Effektiv 0,5 % Resursfördelning BUDGET 2019 Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden Skattekollektiv Miljö- och byggnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Utbildningsnämnden Kultur och Fritidsnämnden Löneökningar Summa Nämnder Finansnetto Budgeterat resultat Resultat i % av verksamhetens nettokostnader 1,01% Investerings- och exploateringsverksamheten Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. Inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier och reinvesteringar. Digitaliseringen kommer kräva investeringar initialt. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2019 fastställs till 2,4 %. För 2019 fastställs investeringsutrymmet till tkr, varav tkr inom skattefinansierad verksamhet och tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. Exploateringsutgifterna fastställs till maximalt tkr. Förslaget till investeringsbudget är inte specificerad per projekt utan anslaget kommer att fördelas ut vid senare tillfälle Sida 16 40

41 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/277 PwC:s förstudie avseende ledning, styrning och uppföljning av äldreomsorgen på uppdrag av kommunens revisorer Dnr ON 2018/277 Sammanfattning PwC har på uppdrag av revisorerna i Lilla Edets kommun genomfört en förstudie av omsorgsnämndens ledning, styrning och uppföljning av äldreomsorgen. Förstudien visar att äldreomsorgen i Lilla Edets kommun har en nettokostnadsavvikelse på 15,6 %. Mängden beslut (antal invånare med insats) och beslutens omfattning (antal timmar) är det som främst påverkar den totala kostnadsnivån. Lilla Edet har både en stor andel invånare med insats och brukarna har större eller likvärdig omfattning på insatserna jämfört med jämförelsegrupperna. Enligt PwC bör en vidare analys av detta ske. PwC har även gått igenom omsorgsnämndens ekonomiska styrning under 2018 och kommit fram till att nämnden inte kan anses ha agerat aktivt och proaktivt utifrån mottagen information. Konkreta beslut och uppdrag till förvaltningen har inte fattats/ givits i den utsträckning som varit befogad. PwC lämnar i sin rapport ett antal rekommendationer till fortsatt och fördjupat arbete och revisorerna anser att det är angeläget att dessa genomförs skyndsamt. Detta också mot bakgrund av att de inte funnit att nämnden fattade några beslut att genomföra någon av de rekommendationer som lämnades efter genomlysningen av hemtjänsten Revisorerna önskar omsorgsnämndens kommentarer med anledning av förstudie senast Det datum som angivits i missivet har senare flyttats fram till efter nämndens sammanträde i mars. Förvaltningen ska till omsorgsnämndens sammanträde den 4 mars 2019 presentera en tidssatt åtgärdsplan som nämnden ska besluta om och redovisa till kommunstyrelsen. I denna kommer hänsyn att tas till de rekommendationer PwC kommit fram till gällande fortsatt och fördjupat arbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Missiv från revisorerna Förstudie avseende ledning, styrning och uppföljning av äldreomsorgen daterat Bilaga: Förstudie PwC Förstudie avseende ledning, styrning och uppföljning av äldreomsorgen 41

42 Ekonomiska överväganden och följder av beslut -- Förslag till beslut Förvaltningen tar i den tidsatta åtgärdsplan som ska presenteras för omsorgsnämnden den 4 mars 2019 hänsyn tas till de rekommendationer PwC kommit fram till gällande fortsatt och fördjupat arbete. Förvaltningen tar till omsorgsnämnden den 4 mars 2019 fram förslag på svar till revisorerna. Lotte Mossudd Socialchef Beslut expedieras till Socialchef Lotte Mossudd 42 sid 2/2

43 Förstudie avseende ledning, styrning och uppföljning av äldreomsorgen Lilla Edets kommun november-december 2018 Lars Näsström My Ribeck Nyström 43

44 Inledning Bakgrund, revisionsfrågor, syfte och metod Förstudien innebär en övergripande beskrivning av nuläget samt vad avser styrning, ledning och uppföljning. Förstudien ska också peka ut angelägna områden för fördjupade utredningar. Bakgrund till uppdraget Av kommunallagen framgår att kommunens nämnder ska ha full kontroll över sin verksamhet. Detta innebär att nämnderna själva ansvarar för att ha en ändamålsenlig styrning för att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. För detta krävs att ansvarig nämnd agerar genom en aktiv uppföljning och krav på åtgärdsplaner samt beslutar om nödvändiga prioriteringar i förhållande till utfall, ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Äldreomsorgen i Lilla Edets kommun har under flera år uppvisat underskott i verksamheten. I jämförelse med liknande kommuner framkommer också att kommunens äldreomsorg har en högre kostnadsnivå än vad som är motiverat i förhållande till kommunens strukturella förhållanden. Mot bakgrund av detta har revisorerna ansett det angeläget att genomföra en förstudie avseende styrning, ledning och uppföljning av äldreomsorgen. Syfte Syftet med förstudien är att bedöma om nämnden har agerat i förhållande till beskrivet utfall. Dessutom ska förstudien översiktligt kunna peka på områden där nämnden och förvaltningen behöver genomföra fördjupade studier för att få ett underlag för fortsatta ställningstaganden. Metod Dokumentgranskning kommer att genomföras av för granskningen relevanta mål, riktlinjer och rutiner. Ekonomi, tillgänglighet och volymuppgifter kommer att belysas, en jämförelse kommer att genomföras med liknande kommuner avseende offentlig statistik som belyser verksamheten. Intervjuer bedöms behöva genomföras med socialchef, ansvarig verksamhetschef, ekonomer som arbetar mot verksamheten samt nämndens ordförande. Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 44 December

45 Extern jämförelse, nyckeltalsanalys Jämförelse med mest lika kommuner inom äldreomsorg 2017: Svalöv, Bjuv, Trosa, Burlöv, Skurup, Vårgårda, Bollebygd Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 45 December

46 Standardkostnad Vad är det och vad används det till? Grunden i beräkningen är kommunens unika strukturella förutsättningar. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, exempelvis åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund eller den geografiska strukturen. En kommuns standardkostnader används i det statliga utjämningssystemet och beräknas av staten med hjälp av SCB. Utjämningens syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna respektive landstingen att erbjuda sina invånare välfärd oavsett var i Sverige du bor. Jämförelse med andra kommuner Jämförelse görs i materialet med mest lika kommuner inom äldreomsorg Dessa är: Svalöv, Bjuv, Trosa, Burlöv, Skurup, Vårgårda, Bollebygd. Liknande kommuner inom äldreomsorgen baseras på referenskostnaden, invånarantal och huvudmannaskap för hemsjukvård. Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 46 December

47 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg Lilla Edet har en nettokostnad som överstiger standardkostnaden (förväntad kostnad utifrån struktur) med 15,4 procent Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) 20,0 Denna överkostnad uppgår till 1435 kr per invånare vilket totalt innebär 20 mnkr över förväntad kostnad för äldreomsorg. I jämförelse har Lilla Edet en större avvikelse jämfört med såväl de strukturellt mest lika kommunerna, länet som kommungrupp ,5 10,9 11,3 9,9 9,9 15,4 15,0 10,0 15, Äldreomsorg 8 5,0 3,5 2,4 Standardkostnad ,7 Nettokostnad Avvikelse % 15,4 4 0,0 Avvikelse kr/inv Total avvikelse mnkr 20, ,0-3,0 Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 47 December

48 Befolkningsstruktur I jämförelse av befolkningsstrukturen i Lilla Edet 2012 och 2016 framgår att antal yngre äldre har ökat. Detta indikerar att behovet inom äldreomsorgen kommer öka i takt med att åldersgruppen bli äldre. Som befolkningsgrafen indikerar har behovet av äldreomsorg ökat under perioden Antal personer +65 år som bor i särskilt boende har ökat från 102 till 118 individer. Antal personer 65+ med beviljad hemtjänst har ökat från 172 individer 2012 till 208 individer år Vad kan förväntas under närmaste 10- årsperioden? Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 48 December

49 Volymutveckling hemtjänst och särskilt boende Andel invånare i insats 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 7,1 7,1 4,2 4,2 7,8 4,0 8,5 3,3 9,7 4,0 10,0 4,5 Diagrammet till vänster visar andel invånare över 65 år som varit beviljade hemtjänst och särskilt boende under perioden Utvecklingen och trenden har gått mot en relativt stor ökning av hemtjänst och en andelsmässig svag ökning av särskilt boende. Antalet individer som bott i särskilt boende har även ökat. Detta beror på att det totala invånarantalet i åldersgruppen ökat. I jämförelsen till höger framgår att i Lilla Edet har en markant högre andel av invånarna hemtjänst jämfört med samtliga jämförelsegrupper och riket. Det samma gäller för särskilt boende jämfört andra kommuner. Det kan konstateras att en högre andel av invånarna i Lilla Edet totalt sett har beviljade insatser. Är det en beslutad strategi att öka hemtjänst eller finns andra faktorer som påverkar att så stor del av invånarna är omsorgstagare? (Ex. tillgång på boendeplatser, kvarboendeprincip, förändrat behov) 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 10,0 4,5 8,1 3,3 7,5 7,6 3,8 3,5 8,0 4,0 0, Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 49 December

50 Kostnad per invånare inom hemtjänst och särskilt boende Utveckling samt jämförelse med andra kommuner Kostnad per invånare är ett viktigt och intressant nyckeltal då det sätter en kommuns eller en verksamhets totala kostnader i förhållande till invånarantal. Detta gör att jämförelse går att göras mellan kommuner oavsett befolkningsstorlek. I första diagrammet visas utvecklingen i Lilla Edet under av kostnaden per invånare över 80 år för hemtjänst och särskilt boende. Båda verksamheterna har ökat i kostnad per invånare. Den största ökningen är inom särskilt boende, där kostnaden ökat med närmare 30 % under perioden. Det är även inom särskilt boende som Lilla Edet avviker från jämförelsegrupperna med en betydligt högre kostnad per invånare än såväl liknande kommuner som länet och riket Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 80+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 80+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 50 December

51 Utveckling hemtjänsttimmar Antal hemtjänsttimmar per brukare i Lilla Edet och i jämförelse Genomsnittligt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och månad för timregistrerade hemtjänsttagare 65+ i ordinärt boende, antal Diagrammet till vänster visar utvecklingen i Lilla Edet av antal beviljade hemtjänsttimmar för timregistrerade hemtjänsttagare per brukare över 65 år under perioden Under perioden har det skett en ökning av genomsnittligt antal timmar per hemtjänstmottagare. Från 30 till 33 timmar per brukare Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC Diagrammet till höger visar Lilla Edet i jämförelse med andra. Lilla Edet har fler beviljade timmar per brukare jämfört liknande kommuner. Däremot är timmarna i nivå med länet och riket och något under kommungrupp. Att en högre andel av invånarna har hemtjänst brukar ofta grundas i en låg tröskel för att få mindre bistånd beviljat. Offentlig statistik pekar däremot på att i Lilla Edet är det dels en högre andel som har hemtjänst samtidigt som insatsernas omfattning är större eller lika stora som i jämförelsegrupperna. Är behovet större i Lilla Edet jämfört liknande kommuner? December

52 Kostnad per brukare inom hemtjänst och särskilt boende Utveckling samt jämförelse med andra kommuner Diagrammen visar genomsnittlig kostnad per brukare för hemtjänst respektive särskilt boende. I Lilla Edet har kostnad per brukare inom särskilt boende ökat under perioden från i genomsnitt 746 tkr år 2012 till 852 tkr år År 2015 sticker ut under perioden med den högsta kostnaden per brukare. Inom hemtjänsten har kostnaden per brukare under perioden först ökat för att sedan minska från år Totalt sett under perioden har kostnad per brukare ökat från 169 tkr till 186 tkr Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/hemtjänsttagare Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/hemtjänsttagare Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare I jämförelsen redovisar Lilla Edet en genomsnittligt lägre kostnad per brukare för såväl hemtjänst som särskilt boende mot samtliga jämförelsegrupper. Procentuella skillnaden jämfört liknande kommuner är mindre inom särskilt boende än inom hemtjänsten Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 52 December

53 Uppföljning vid omsorgsnämndens årsrapporter Arbetad tid, verkställda timmar och beläggning på särskilt boende I årsrapporten för nämnden följs arbetade timmar inom hemtjänsten och antal verkställda timmar. De verkställda timmarna hemtjänst, exklusive HSL ökar mellan med cirka 17 %. Under samma period minskar den arbetade tiden inom hemtjänsten med cirka 2,5 procent. Detta tyder på en ökad effektivitet inom hemtjänst, dvs att en större andel av personalens tid utförs hos brukare. Dock krävs att all utförd tid kan redovisas för att kunna fastställa effektiviteten då utvecklingen av HSL-tid kan påverka utfallet Verkställda timmar hemtjänst (exkl HSL) Arbetade timmar inom hemtjänsten Den genomsnittliga beläggningen på särskilt boende har minskat de senaste tre åren. En beläggning på 98 % bör kunna förväntas på de enskilda boendena vid ett läge där platsutbud står i relation till behov och kösituation och processen kring in- och utflytt fungera ändamålsenligt. 2015: 96 % 2016: 95 % : 94 % Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 53 December

54 Vårdkedjan Processen från utskrivning till sjukhus, hemtagning och uppstart av vård- och omsorgsinsatser är avgörande delar inom vårdkedjan. Januari 2018 ändrades tiden för kommunens betalningsansvar vid utskrivning från sjukhus från 5 till 3 dagar. Detta ställer större krav än tidigare på att kommunen har en snabb och effektiv organisation för hemtagning från sjukhus. Detta innefattar främst ett eventuellt hemtagningsteam, hemsjukvårdsgruppen samt insatserna korttidsvård, hemtjänst, och särskilt boende. Hur väl kommunen lyckas möta kravet på hemtagning visas bland annat i kostnaderna för utskrivningsklara. Betalningsdygn 2017: 4 st 2016: : 51 Förstudie - ledning,styrning och uppföljning av äldreomsorgen PwC 54 December