Kvalitetsrapport Sunnansjö skola och fritidshem Ludvika kommun

Transkript

1 1 Kvalitetsrapport Sunnansjö skola och fritidshem Ludvika kommun

2 2 Innehåll Styrkort 2017/ Inledning och mål... 4 Nationella styrdokument... 4 Kommunövergripande mål... 4 Kvalitetsarbete... 4 Fyra resultatuppföljningar varje läsår... 4 Terminsutvärdering VT Social och utbildningsförvaltningens organisation... 5 Verksamhet skolas organisation... 6 Skolområdet Sunnansjö... 6 Viktiga händelser 2017/ Terminsutvärdering VT Vilka kunskapskrav behöver eleverna mest hjälp med... 8 Stimulans... 8 Pedagogiska planeringar... 8 Förändringar i undervisningen... 9 Framgångsfaktorer... 9 Resultatuppföljning Kunskaper/En av landets bästa skolkommuner Normer och värden/en bra kommun att växa upp i Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar Verksamhetsplan Nå kunskapskraven Nå mer än godtagbara kunskaper Trygghet, trivsel och delaktighet Prioriterade förbättringsområden för undervisningen?... 16

3 Styrkort 2017/2018 Styrkort läsår 2017/2018 Målgrupp: Styrkort Sunnansjö F-6 samt fritidshem Resultat Rikssnitt Måltal Strategiska Kommunövergripande Styrtal Nr målområden mål 2015/ / / /19 Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxt kommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Andelen elever som når kunskapskraven i åk 1-6 (slutet på läsåret). (Unikum analysera 1 hur många som har "insats krävs" i ett eller flera ämnen) 87% 85% Andel elever som klarar samtliga delprov i NP svenska åk 3. (Räknas ut manuellt utifrån 2 uppgifter från lärare alt pro capita). 46% 80% Andel elever som klarar samtliga delprov i NP matematik åk 3. (Räknas ut manuellt utifrån 3 uppgifter från lärare alt pro capita). 62% 80% Fritidshemmens arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Tex samverkan mellan 4 skola och fritidshem. (Ett självskattningsvärde enligt BRUK). 100% 100% Meritvärdet i årskurs 6 (Hypergene obs! Saknas i riket) Elever känner sig trygga i åk F-6 (elevenkäten fråga 11) 6 93% 95% Andel kränkningsärenden i åk F-6 samt fritidshemmet (värde i procent utifrån elevantal från 7 rapport till huvudman på S:) 2% 0% Elever upplever att de har inflytande i åk F-6 (elevenkäten fråga 8) 8 62% 100% Elever på fritidshem upplever sig trygga (fritidshemsenkäten) 9 94% 100% Elever på fritidshem upplever att de har inflytande över verksamheten (fritidshemsenkäten) 10 77% 100% Programmering genomförs på enheten 11 Värde om no/teknik/nta i verksamheten. (värde från NTA-enktäten som Susanna B tar fram 12 under lå 17/18) Vårdnadshavare är nöjda med deras barns skola som helhet (enkät till VH fråga 9a) 13 Index % Skolan och fritidshemmet erbjuder eleverna inblick i närsamhället och dess arbets-, 14 förenings-, och kulturliv. (Rektor och personal genomför löpande i form av Prao, friluftsdagar, plan för skola och omvärld mm) 2 Varje skolenhet jobbar med ett uttalat tema om "Hållbar utveckling" i utbildningen. 15 (Löpande i vardagen, men rektor och personal avsätter även minst en halvdag till skolövergripande arbete på temat Hållbarn utv.) Resultat Rikssnitt Måltal Interna målområden Styrtal Nr 2015/ / / /19 Medarbetare Ekonomi Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (Siris) 16 67% 100% Andel pedagoger på fritids med pedagogisk högskoleutbildning (rektor räknar själv) 17 47% 100% Andel medarbetare som upplever att de har en rimlig arbetsbelasning (medarbetarenkäten fråga 15) 18 Antal elever per undervisande pedagoger i skolan (Siris - Statistikblad för personalstatistik) Budget i balans för skol- och fritidshemsverksamheten (Räknat i procentuell avvikelse från budget i bokslutet) 21 0% 0% Den faktiska närvaron i förhållande till inskrivna elever i fritidshemmet (Kommer när vi har LifeCare på plats) 22 95% 3

4 4 Inledning och mål Nationella styrdokument Skolverksamheterna styrs av nationella och kommunala mål. De viktigaste nationella styrdokumenten utgörs av skollagen samt läroplaner för de olika verksamheterna. Läroplanerna för skolan innehåller även kursplaner med tillhörande kunskapskrav. Kommunövergripande mål Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat). Kommunens vision är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa skolkommuner. - En bra kommun att växa upp i. - En tillväxtkommun. - En bra kommun att leva i. - En miljövänlig kommun. Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås. Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet En av landets bästa skolkommuner, konkretiserat målvärden för år 2019 och 2020 enligt följande: Kvalitetsarbete Fyra resultatuppföljningar varje läsår Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsledning resultatuppföljningsmöten med varje rektor fyra gånger per läsår. Mötena är avsedda för diskussioner kring: o o o uppföljning och analys av resultat planering och utveckling/förbättring av verksamheten identifiering av eventuella behov av stöd

5 5 Terminsutvärdering VT 2018 Varje lärare har analyserat och utvärderat terminens undervisning (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i blanketten för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven. Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunövergripande. Social och utbildningsförvaltningens organisation

6 Verksamhet skolas organisation 6 Skolområdet Sunnansjö Sunnansjö skola och fritidshem består av tre skolbyggnader och verksamheten delar på alla lokaler. Elever och personal går till Äldreboendet Solgärdet för att äta skollunchen, en promenad på ca 1km tur och retur. Inom samma område finns också förskolan. Skolan är en F-6 skola med totalt går det 61 elever. F-3 består av 42 elever och 4-6 av 19 elever. Klasserna har varit indelade på följande sätt: F-klass med 11 elever och en legitimerad förskollärare som jobbat 100% med gruppen. En 1-2:a med 18 elever och en legitimerad grundskollärare samt en resurs som varit riktad mot en elev och en resurs mot hela klassen. Klass 3 har varit 13 elever och haft en legitimerad grundskollärare samt en resurs. Klass 4 som består av 7st elever har haft en obehörig men erfaren lärare. Sedan har det varit en 5-6:a med 12 elever som har haft en legitimerad grundskollärare samt en resurs. Förutom klasslärare så har en obehörig lärare undervisat i idrott åk1-3 och även jobbat som resurs på skolan och fritids, hon har också undervisat i musik i F-klassen. En lärare som är legitimerad för skolan och fritidshemmet har haft idrotten i åk 4-6 samt haft huvudansvaret för fritidshemmet. Under läsåret har det varit 5.2 lärare anställda och behörigheten har varit 67.4%. Det är en förbättring sedan föregående läsår men till kommande läsår kommer behörigheten att öka ytterligare. Det har tidigare varit svårt att rekrytera till skolan men vi ser att en förändring är på väg att ske. På fritidshemmet är det 37 st elever inskrivna och här har en legitimerad personal arbetat samt tre stycken obehöriga. Totalt antal tjänster på fritidshemmet har varit: 2.15 På skolan finns det tre elever som läser arabiska som modersmål.

7 7 Under detta läsår har det funnits en speciallärare som är under utbildning som har jobbat 50%. Elevhälsan har bestått av speciallärare, skolsyster, kurator samt rektor. Skolsyster har funnits på plats en dag i veckan. Kurator har funnits tillhands utifrån behov och efterfrågan. EHT teamet har träffats en gång per månad. Innan EHT mötet har det varit ett möte inför EHT som har skett i arbetslaget där specialläraren har gått igenom elever och sedan lyft de elever som behöver lyftas på EHT. Det har varit apt en gång/månad som rektor har lett. Personalen på skolan har haft gemensam konferens en gång i veckan samt en fast unikum tid en gång i veckan. Rektor, skyddsombud och fackliga representanter har samverkansmöte en gång i månaden. Kommunen har haft en gemensam satsning på språk och kunskapsutvecklande arbetssätt som skolan har deltagit i. Denna utbildning gjordes tillsammans med Nyhammar, Fredriksberg och Blötberget. Detta samarbete med andra byskolor har varit värdefullt dels utifrån det arbete de genomfört och fått direkt kunskap kring men också utifrån att pedagogerna utvecklar sin yrkesroll då de möts av nya tankar och idéer. Detta har utmanat pedagogerna i deras synsätt och också gett dem ett större sammanhang att arbeta i. Under vårterminen påbörjades också en kompetensutveckling inom digitaliseringen och programmering. Fritidshemmet har genomgått stora och lilla fritidlyftet. En mycket uppskattad utbildning som har stärkt kvaliteten på fritidshemmet. Viktiga händelser 2017/2018 Alla elever från åk 4 fick egna chromebooks. Vi fick möjlighet att köpa in nya möbler till eleverna i de flesta klasser. Byte av rektor i maj 2018.

8 Terminsutvärdering VT 2018 Vilka kunskapskrav behöver eleverna mest hjälp med F-klassen: Samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt samt arbeta med de demokratiska värderingarna och principerna. 1-2:an: Arbeta med lässtrategier och läsförståelse. 3:an: Eng: behöver stärkas i att tala engelska. Ma: problemlösning SV: Läsa fakta texter samt grundläggande läsförståelse. 4:an: SV: Läsförståelse 5-6:an: Eng: skriftlig framställan MA: problemlösning SV: Skriva olika typer av texter med tydligt innehåll och fungerande struktur. Fritidshemmet: Värdegrunden och elevernas ansvarstagande för inomhusmiljön. 8 Stimulans Vi har arbetet med problemlösning och jämfört strategier inom matematiken. Inom engelskan har vi försökt att knyta an skrivuppgifterna till de arbetsområden som vi jobbar med. På svenska har vi arbetat med tankekartor. Uppmuntran och feedback. Har använt digitala hjälpmedel och läromedel. Arbetet i mindre läsgrupper. Anpassade uppgifter utifrån elevernas behov. Praktiskt arbete kopplat till teorin. Pedagogiska planeringar Inom förskoleklass och lågstadiet har personalen använt sig av pedagogiska planeringar som de har lagt ut i unikum. Det har fungerat bra och varit synliga för elever och vårdnadshavare. Här behöver dock arbetet med matriser utvecklas och personalen behöver arbeta in en vana att använda de matriser som finns. På mellanstadiet har arbetet med pedagogiska planeringar mer att utveckla och här använder inte personalen pedagogiska planeringar och unikum som det verktyg och hjälp som det är. Detta arbete måste utvecklas kommande läsår. Pedagogiska planeringar finns, men ligger inte tillgängliga för elever och vårdnadshavare i tillräckligt utsträckning. Även här måste arbetet med att fylla i de matriser som finns utvecklas. Fritidshemmet har gjort pedagogiska planeringar som varit tydliga som funnits tillgängliga för elever och vårdnadshavare.

9 9 Förändringar i undervisningen Inom skolan har det gjorts förändringar efter mitterminsutvärderingen på både pedagogiska planet som det mer fysiska planet. T.ex. har man med speciallärarens hjälp sett till att eleverna har fått rätt program för att arbeta med läshastighet och läsflyt. Man har grupperat om i klassrummet. Man har ökat på det visuella arbetssättet i en klass utifrån behov. Personalen uttrycker också att de utvärderar sitt arbete oftare än vid mitterminen. Utifrån de utvärderingarna så förändrar de sitt arbetssätt för att passa klasserna och varje elev. Alla förändringar som görs utifrån personalens utvärderingar leder till förbättringar för eleverna och till ökad måluppfyllelse samt förhoppningsvis ökad självkänsla för varje individ. På fritidshemmet gjorde de om mottagandet av eleverna efter skoldagens slut. Från att eleverna har fått stå i kö för att bli avprickade så sätter sig nu eleverna ner och alla elever blir upprpoade. Det har lett till mindre konflikter och lugnare miljö. Framgångsfaktorer Överlag är skolan mycket nöjd med att eleverna har en nyfikenhet och vill lära sig mer. Det är en bra stämning i klasserna och eleverna trivs i skolan. Mår eleverna bra i skolan så har de lättare att ta till sig kunskapen. Eleverna har också haft möjlighet att reflektera över sitt eget lärande genom frågor som vad ska vi lära oss? Hur ska vi lära oss det? Och vad har vi lärt oss? NTA har också nämnts som en framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor är tydligheten i uppgifter och instruktioner samt att uppgifterna hela tiden utvecklas utifrån individernas behov. På fritids lyfter personalen det arbeta som de har gjort runt hälsan som något de är extra nöjda med. Det arbetet har lett till att eleverna har blivit mycket medvetna om vad som påverkar måendet. Att detta arbete varit framgångsrikt beror på alla diskussioner som har uppstått och där många varit delaktiga. Fritids är också mycket nöjda med arbetet runt konflikthantering. Den fria leken har också fungerat bra och bidragit till elevernas lärande.

10 Resultatuppföljning Kunskaper/En av landets bästa skolkommuner 10 Måluppfyllelse (%) per ämne, årskurs 3, VT Ämne Åk 3 HT "OK" värdet i Unikum. VT "OK" värdet i Unikum. Kommunens VT "OK" värdet i Unikum. Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Bild 100% 100% 94% 0% 6% Engelska 100% 100% 96% 0% 4% Idrott och hälsa 100% 100% 97% 0% 3% Matematik 100% 100% 91% 0% 9% Modersmål 100% 91% Musik 92% 92% 97% 0% -5% NO (åk 1-3) 100% 100% 97% 0% 3% Slöjd 92% 92% 98% 0% -6% SO (åk 1-3) 100% 100% 96% 0% 4% Svenska 84% 91% 90% 7% 1% Svenska som andraspråk 100% 0% 61% -100% -61% Teknik 100% 87% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljning för VT Värdena för kommunens VT2018, hämtades från Unikum 19 juni, värdena för rikssnitt (%) VT 2017, hämtades från Skolverkets statistikdatabas SIRIS. Analys till et: Bild: ett praktiskt ämne som inte är beroende av språket. Skapandet har ett eget språk som når alla elever oavsett modersmål. MA: bygger upp lektionerna på ett matematiskt språk och bilder/filmer. Eng: lättare att ha klassen samlad och på samma nivå när ämnet är nytt och alla har samma bakgrund i ämnet. Att et blir så lågt i ämnet SVA handlar om att det är mycket få elever som läser SVA i klassen och de har trots stora framsteg ännu inte nått målen för SVA.

11 Måluppfyllelse (%) per ämne, årskurs 6, VT Ämne Åk 6 HT Andel (%) med A-E. VT Andel (%) med A-E. Kommunens VT Andel (%) med A-E. Rikssnitt VT Andel (%) med A-E. Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Bild 100% 100% 97% 98% 0% 3% Biologi 100% 100% 91% 94% 0% 9% Engelska 80% 75% 87% 91% -5% -12% Fysik 100% 100% 93% 94% 0% 7% Geografi 100% 100% 94% 94% 0% 6% Hem- och konsumentkunskap 100% 100% 97% 98% 0% 3% Historia 100% 100% 93% 93% 0% 7% Idrott och hälsa 100% 100% 92% 94% 0% 8% Kemi 100% 100% 90% 93% 0% 10% Matematik 80% 75% 87% 90% -5% -12% Modersmål 100% 90% 92% -100% -90% Musik 100% 100% 97% 97% 0% 3% Religionskunskap 100% 100% 93% 94% 0% 7% Samhällskunskap 100% 100% 93% 94% 0% 7% Slöjd 100% 100% 98% 98% 0% 2% Svenska 100% 100% 89% 94% 0% 11% Svenska som andraspråk 100% 63% 60% -100% -63% Teknik 100% 100% 95% 96% 0% 5% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljning för VT Värdena för kommunens VT2018, hämtades från Hypergene 19 juni, värdena för rikssnitt (%) VT 2017, hämtades från Skolverkets statistikdatabas SIRIS. Analys: Motivationen för skolan och ämnen är stor och viktig i denna ålder. Det kan vi också se på detta resultat. De ämnen som motivationen varit hög i är de ämnen som har högst. Klassen ligger högt i de flesta ämnen men det finns några som de ligger under kommunsnittet i och det beror på att det är en mycket liten grupp och att det finns elev/elever med ämnesspecifika svårigheter. Genomsnittligt meritvärde åk 6: genomsnittliga meritvärde HT 2017 genomsnittliga meritvärde VT 2018 Kommunens genomsnittliga meritvärde VT 2018 Rikets genomsnittliga meritvärde VT 2017 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Åk 6 160,0 217,5 204, Här har det skett en rejäl ökning av meritvärdet under VT 2018 jämfört med HT

12 12 Nationella prov NP ÅK 3 8 av 13 elever klarade samtliga delprov i matten. Det ger 62% som klarade samtliga delar. 6 av 13 elever klarade samtliga delprov i svenskan. Vilket blir 46% NP ÅK 6 Samtliga 4 elever klarade svenskan. 100% klarade alltså svenskan. 3 av 4 elever klarade matten, vilket är 75%. 4 av 4 elever klarade engelskan, 100% klarade alltså engelskan. Ämne Åk 6 Läsåret 2016/2017 Läsåret 2017/2018 Kommunens Läsåret 2017/2018 Rikssnitt Läsåret 2016/2017 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Ämnesprov i engelska, andel som uppnått kravnivån (%) 100,0% 100,0% 91,0% 93,2% 0% 9% Ämnesprov i matematik, andel som uppnått kravnivån (%) 100,0% 75,0% 83,3% 86,6% -25% -8% Ämnesprov i svenska, andel som uppnått kravnivån (%) 100,0% 100,0% 91,6% 93,8% 0% 8% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljning för VT Värdena för kommunens VT2018, hämtades från Hypergene 19 juni, värdena för rikssnitt (%) VT 2017, hämtades från Skolverkets statistikdatabas SIRIS. Normer och värden/en bra kommun att växa upp i 91% av eleverna i åk 3 känner sig trygga i skolan och i åk 6 är den siffran 100%. Skolan har ökat antalet rastvakter och har rastaktiviteter vissa raster. Rastvakterna har gula västar på sig för att tydligt synas. Målet är självklart att 100% ska känna sig trygga på skolan. Arbetet med att öka tryggheten fortsätter under kommande läsår då en av åtgärderna är att vi anställt en socialpedagog på deltid på skolan som kommer att jobba förbyggande men också med utredningar och återkopplingar med hemmet. På fritidshemmet känner 94% sig trygga och 6% vet inte om de känner sig trygga. 91% anser att de aldrig blivit kränkta på fritids och det är 3% av eleverna på fritids som själva tycker att de kränkt någon annan. Här är det viktigt att vi försöker ta reda på vad de 16% som inte vet om de känner sig trygga menar. På fritidshemmet jobbar personalen med att vara närvarande runt barnen i alla deras aktiviteter såväl styrda som de lite mer fria. De jobbar också med värdegrunden och konflikthantering. Till nästa läsår kommer en socialpedagog att jobba deltid på skolan och fritidshemmet och jobba med ett förebyggandearbete men även med utredningar.

13 VT 2017 VT 2018 Kommunens VT 2018 Åk 3 och Åk 6 Rikssnitt (%) åk 5 VT 2018 Förändring enhetens resultat 13 Differens jämfört med kommunens "Jag känner mig trygg i skolan" Årskurs 3 (elevenkät) 91% 100% 94% 87% 9% 6% "Jag känner mig trygg i skolan" Årskurs 6 (elevenkät) 100% 100% 80% 87% 0% 20% "Jag känner mig trygg med personalen på fritids" (fritidshems-enkät, alla årskurser) 94% 98% -4% Elevers ansvar och inflytande 62% av eleverna tycker att de får vara med och påverka på vilket sätt de ska arbeta med skolans uppgifter. Medans ca 80% av eleverna upplever skolan som rolig och att den skapar nyfikenhet och lust att lära. Det är dock en rejäl sänkning på andelen elever som känner att de får vara med och påverka jämfört med föregående läsår. VT 2017 VT 2018 Åk 3 och Åk 6 Kommunens VT 2018 Rikssnitt (%) åk 5 VT 2018 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Årskurs 3 (elevenkät) 46% 69% 88% 69% 24% -19% På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Årskurs 6 (elevenkät) 70% 25% 60% 69% -45% -35% "Jag får vara med och påverka på fritids" (fritidshemsenkäten, alla årskurser)" 77% 87% -10% Skola och hem Närvaron är överlag hög och det finns ingen oanmäld frånvaro. Skolan bjuder in till föräldramöte i början av varje läsår. Sedan har varje mentor utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare en gång per termin. Det finns en föräldraförening som är aktiv och som bl.a. hjälper till vid vinterfriluftsdagen som är välbesökt av vårdnadshavare.

14 14 Resultat från Skolenkäten VT 2018 Vårdnadshavare Grundskola. Index värde per frågeområde 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Veta vad som krävs Stimulans Skolenkäten VT Vårdnadshavare Grundskola Indexvärde per frågeområde. Högsta värde = 10. Lägsta värde = 0 Anpassning efter elevens behov Grundläggande värden på skolan Studiero Trygghet Förhindra kränkningar Elevens utveckling Elevhälsa Jag är nöjd med mitt barns skola som helhet (medelvärde) Rikssnitt 6,8 7,0 7,2 7,5 6,1 7,9 7,8 7,6 6,7 7,5 Kommunens res. 7,0 6,9 7,1 7,3 6,0 7,9 7,7 7,7 6,4 7,3 Sunnansjö skola 7,1 7,5 7,6 7,5 6,1 8,3 7,5 8,0 6,9 7,4 I skolenkäten från vårdnadshavarna ligger skolan över riks- och kommunsnittet i allt utom att förhindra kränkningar. För en liten skola är storleken både en styrka och en svaghet. För de elever som känner ett utanförskap eller upplever att de blir kränkta kan det vara svårt att hitta ett annat sammanhang. På det sättet blir det extra viktigt att förhindra alla kränkningar och att utreda dem om de uppstår ändå. För att eleverna ska känna en större trygghet och vårdnadshavarna ska uppleva att skolan gör allt för att förhindra kränkningar så kommer en socialpedagog att anställas deltid på skolan. Socialpedagogen kommer att ingå i skolans trygghetsteam samt jobba förebyggande med att förhindra kränkningar samt med att utreda det som hänt och återkoppla till vårdnadshavare. Om vi på skolan blir ännu bättre på att förhindra kränkningar så ökar också vårdnadshavarnas nöjdhet med skolan. Även om vi ligger på rikssnittet vad det gäller studiero så måste studieron öka bland eleverna för att vi ska öka resultaten i skolan. Av eleverna så är det drygt 60% som upplever att de får vara med och påverka vilket arbetssätt de ska använda för skolans olika uppgifter. Om vi kan få eleverna mer delaktiga i undervisningen och att de känner att de själva får vara med och påverka så kommer stidieron att öka. Vi måste jobba med motivation och inspiration för att medvetandegöra eleverna om deras egen roll i lärandet.

15 Övergång och samverkan Övergångar mellan förskolan och förskoleklass samt från mellanstadiet till åk 7 fungerar enligt den kommungemensamma plan som finns. Samverkan med IFO har fungerat bra och i de fall som en anmälan har gjorts har det gjorts i samförstånd med vårdnadshavare. Det har skett enligt den rutin som finns mellan IFO-skola. Samverkan med BUP och Hab har oftast fungerat bra. Skolan och omvärlden Skolan har ett samarbete med hembygdsföreningen som årligen bjuder in åk 3 till en dag som visar hur livet var för länge sedan. Det finns också ett samarbete med den lokala idrottsföreningen som sköter skötseln av hockeyrinken och de skidspår som skolan använder. Elevrådet genomför vissa aktiviteter med organisationer och övriga inom närmiljön. Vi jobbar enligt vår kommungemensamma plan för skola och omvärld. Bedömning och betyg Personalen på skolan deltar på den kommungemensamma sambedömningen av nationella proven som genomförs. Detta för att säkerställa likvärdigheten i bedömningen. Ett samarbete finns med de andra byskolorna där pedagoger träffas och kompetensutvecklas. Det bidrar också till att bredda synen och säkerställa bedömning och betygssättning. Rektors ansvar - Stödåtgärder. Rektor ser till att de elever som är i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar får det. Specialläraren lyfter eleverna till rektor som sedan beslutar i ärendet. Rektor ser också till att extra anpassningar är synliga och väl kända av alla berörda. Elever lyfts på EHT för att få rätt form av stöd från rätt kompetens om inte det pedagogiska räcker. - Elevhälsan träffas en gång i månaden i EHT och lyfter där de elever som har behov av de olika kompetenserna som finns inom elevhälsan. Elevhälsan har som mål att arbeta förebyggande, men har tyvärr inte kommit dit ännu. - Lärarkompetensen är högre detta läsår än tidigare men vi har en bit kvar till full behörighet. Främst är det de praktisk estetiska ämnena som saknat behörighet fullt ut. Arbetet med att öka attraktionen för att jobba på en liten byskola är i fullgång och här ser vi att vi har kommit en bit då det kommer ytterligare en behörig lärare till skolan till kommande läsår och vi även ökade behörigheten detta läsår jämfört med föregående. - Pedagogiskt ledarskap är rektors huvudansvar och ska spegla sig i alla handlingar som rektor gör. Som pedagogisk ledare är det viktigt att vara lyhörd, prestigelös och närvarande i verksamheten. - Ekonomi. Skolan har en budget i balans. Det uppnår vi genom täta budgetuppföljningar med förvaltningsekonomen samt att vi på varje APT lyfter budgeten i personalgruppen. 15

16 Verksamhetsplan Varje enhet har en verksamhetsplan som grundar sig på det resultat som framkommit under föregående läsår. De underlag som används till verksamhetsplanen är dels resultatuppföljningen för föregående läsår, men även del 2 i den terminsutvärdering som alla lärare gör. Där framkommer lärarnas identifierade behov av utveckling för att resultatet av undervisningen ska bli bättre. Nå kunskapskraven För att eleverna ska nå kunskapskraven så kommer vi att satsa på den grundläggande läsningen för att utveckla läsförmågan och läsförståelsen och på så sätt ge eleverna ökad möjlighet till högre måluppfyllelse. Läsningen och läsförståelsen är grunden till mycket och vi ser ett värde i att satsa extra på detta i de tidiga åren. Nå mer än godtagbara kunskaper Genom att jobba med läsningen med alla elever även de som är goda läsare får dessa elever en möjlighet att fördjupa sin läsning och utveckla strategier för att nå längre än godtagbara kunskaper. Vi kommer också att jobba med höga förväntningar på alla elever och möta deras nyfikenhet och entusiasm. Som ytterligare ett led i detta så skapar vi tydlighet i klassrummet med mål och struktur. Trygghet, trivsel och delaktighet För att eleverna ska känna en större trygghet och vårdnadshavarna ska uppleva att skolan gör allt för att förhindra kränkningar så kommer en socialpedagog att anställas deltid på skolan. Socialpedagogen kommer att ingå i skolans trygghetsteam samt jobba förebyggande med att förhindra kränkningar samt med att utreda det som hänt och återkoppla till vårdnadshavare. Om vi på skolan blir ännu bättre på att förhindra kränkningar så ökar också vårdnadshavarnas nöjdhet med skolan. Även om vi ligger på rikssnittet vad det gäller studiero så måste studieron öka bland eleverna för att vi ska öka resultaten i skolan. Av eleverna så är det drygt 60% som upplever att de får vara med och påverka vilket arbetssätt de ska använda för skolans olika uppgifter. Om vi kan få eleverna mer delaktiga i undervisningen och att de känner att de själva får vara med och påverka så kommer stidieron att öka. Vi måste jobba med motivation och inspiration för att medvetandegöra eleverna om deras egen roll i lärandet. Prioriterade förbättringsområden för undervisningen? Vi kommer att prioritera läsningen under kommande läsår. Det gör vi eftersom vi ser att en god läsförståelse och läsförmåga underlättar inlärningen i så många ämnen. Om det brister i dessa bitar så blir det svårt att ta in fakta och lösa uppgifter. Läsningen leder också till en utvecklad förmåga att kunna uttrycka sig i skrift och tal och vi ser att det är ett område som också behöver utvecklas inom så väl svenskaämnet som engelskan. Vi kommer också att öka delaktigheten hos vårdnadshavarna i skolan för att på så sätt öka tryggheten, studieron samt höja måluppfyllelsen. Om skolan är en naturlig och viktig del av en familj så tror vi att vi tillsammans kan ge de bästa förutsättningarna för eleverna att nå så långt som möjligt. 16

17 Kristin Hägglund Rektor Sunnansjö skola F-6 17