Kvalitetsrapport Kyrkskolan 7-9 Ludvika kommun

Transkript

1 Kvalitetsrapport Kyrkskolan 7-9 Ludvika kommun 1

2 Innehåll Styrkort 2017/ Inledning och mål... 4 Nationella styrdokument... 4 Kommunövergripande mål... 4 Kvalitetsarbete... 5 Fyra resultatuppföljningar varje läsår... 5 Terminsutvärdering... 5 Social och utbildningsförvaltningens organisation... 5 Verksamhet skolas organisation... 6 Skolområdet Kyrkskolan Viktiga händelser 2017/ Terminsutvärdering... 8 Vilka kunskapskrav behöver eleverna mest hjälp med... 8 Stimulans... 8 Pedagogiska planeringar... 9 Förändringar i undervisningen... 9 Framgångsfaktorer... 9 Resultatuppföljning Kunskaper / En av landets bästa skolkommuner Normer och värden / En bra kommun att växa upp i Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar Verksamhetsplan Nå kunskapskraven Nå mer än godtagbara kunskaper Trygghet, trivsel och delaktighet Prioriterade förbättringsområden för undervisningen

3 Styrkort 2017/2018 Styrkort 2017 Målgrupp: Årskurs 7-9 Rikssnitt Måltal Strategiska Kommunövergripande Styrtal Nr målområden mål vt vt 2018 Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Andel elever i procent i årskurs 9, som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (Hypergene/Siris) Slutbetyg för samtliga elever i årskurs 9 (inklusive okänd bakgrund) angett i meritvärde. (Hypergene/Siris) Slutbetyg för samtliga elever i årskurs 9, exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund (=nyanlända) angett i meritvärde. (Hypergene/Siris) Andelen elever i procent med behörighet till gymnasiets nationella program. (Hypergene/Siris) Andelen elever i procent med högre frånvaro än 20 procent i årkurs 9 (Procapita) ,1 75, ,3 228, ,3 236, ,1 84, ,6 15 Andelen elever i procent som känner sig trygga, årskurs 8 (Elevenkäten) 6 80,8 100 Andelen elever i procent som upplever att de har inflytande över hur de ska arbeta med olika 7 skoluppgifter, årkurs 8 (Elevenkäten) 49,8 75 Andelen elever i procent som upplever att skolan arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling, 8 årkurs 8 (Elevenkäten) 61,3 70 Andelen elever i procent med framtidstro, årskurs 8 (Luppen) Andelen klasser i årskurs 9 som deltagit i Region Dalarnas projekt Arbetsmarknadskunskap Andelen klasser som påbörjat undervisning i programmering Andelen föräldrar i procent som upplever sig nöjda med skolan som helhet (Enkät vårdnadshavare) Andelen ungdomar i procent som har upplevt otrygga situationer (Luppen) Skolan arbetar med ett uttalat tema om hållbar utveckling i utbildningen. 20 Ja

4 Inledning och mål Nationella styrdokument Skolverksamheterna styrs av nationella och kommunala mål. De viktigaste nationella styrdokumenten utgörs av skollagen samt läroplaner för de olika verksamheterna. Läroplanerna för skolan innehåller även kursplaner med tillhörande kunskapskrav. Kommunövergripande mål Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat). Kommunens vision är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa skolkommuner. - En bra kommun att växa upp i. - En tillväxtkommun. - En bra kommun att leva i. - En miljövänlig kommun. Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås. Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet En av landets bästa skolkommuner, konkretiserat målvärden för år 2019 och 2020 enligt följande: 4

5 Kvalitetsarbete Fyra resultatuppföljningar varje läsår Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsledning resultatuppföljningsmöten med varje rektor fyra gånger per läsår. Mötena är avsedda för diskussioner kring: o o o uppföljning och analys av resultat planering och utveckling/förbättring av verksamheten identifiering av eventuella behov av stöd Terminsutvärdering Varje lärare har analyserat och utvärderat terminens undervisning (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i blanketten för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven. Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunövergripande. Social och utbildningsförvaltningens organisation 5

6 Verksamhet skolas organisation Skolområdet Kyrkskolan 7-9 Kyrkskolan ligger mitt i Ludvika centrum. Skolan består av flera byggnader där årkurs 4-6, årskurs 7-9, den kommungemensamma särskilda undervisningsgruppen Slussen och mottagningsenheten finns. Här finns cirka 650 elever totalt varav cirka 500 på årkurs 7-9. Under året har ca 70 personal arbetat på årskurs 7-9. De yrkesgrupper som är representerade är rektorer, lärare, specialpedagoger/lärare, fritidspedagog, studiecoacher, studie- och yrkesvägledare, elevstödjare samt handläggare. Under ett läsår sker många olika slags möten. Arbetslagen består av undervisande lärare i en årskurs som träffas varje vecka. I arbetslagen finns en arbetslagsledare som tillsammans med rektorer och biträdande rektorer utgör ledningsgruppen på skolan. Vid vissa tillfällen deltar även representanter från elevhälsan. Till varje arbetslag finns en speciallärare eller specialpedagog kopplad. Elevhälsan träffas regelbundet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt blev hösten kompetensutveckling för all personal. Syftet med denna utbildningsinsats var att öka kunskapen hur alla lärare oavsett ämne kan bidra till att elever utvecklar sitt språk och med det sin kunskap. Samverkan kring elever sker mellan skolor vid övergångar från årskurs 6 till årskurs 7. Även mellan årskurs 9 och gymnasiet VBU. Samverkan är viktig för mottagande skolor ska på bästa sätt kunna erbjuda eleven rätt stöd. Samverkan sker även med externa aktörer som socialtjänsten, BUP och HAB. Samverkan sker även med civilsamhället. Exempelvis med företag, föreningar och andra organisationer. 6

7 Viktiga händelser 2017/2018 Under läsåret byttes alla elevbänkar och stolar ut till nya ljuddämpade i sexton klassrum. De flesta klassoch grupprum fick nya gardiner. Elevcaféets sittmöbler har också bytts ut till mjuka sådana vilket har sänkt ljudnivån i caféet. Skolan har även köpt in material och hjälpmedel till elever med neuropsykiatriskt funktionsnedsättningar för att användas under lektionstid. Under läsåret har Kyrkskolans utemiljö genomgått en genomgripande renovering. Elever har från början varit att önska vad de skulle vilja kunna göra på skolgården och under sina raster. Under sommaren 2018 kommer allt att färdigställas. Den officiella invigningen av skolgården kommer att ske i början av höstterminen

8 Terminsutvärdering Vilka kunskapskrav behöver eleverna mest hjälp med Lärarnas terminsutvärdering visar att dessa kunskapskrav är de som behöver utvecklas mest: Matematik problemlösning, visa uträkningar, kommunikation, använda strategier och metoder, matematiska modeller, underbyggda resonemang, begrepp, redovisa skriftligt, använda sig av algebraiska uttryck, formler och ekvationer, NO diskutera frågor, skilja fakta från värderingar, se samband, utveckla ett mer ämnesrelaterat språk, jämföra resultat, dra slutsatser med koppling till biologiska modeller och teorier, fysikens grundläggande lagar och begrepp, Teknik förmåga att uttrycka sig naturvetenskapligt kring skeenden, Engelska förstå tal, förstå skrift och formulera sig i skrift, språkliga normer och strukturer, formulera och uttrycka sig muntligt, redogöra, diskutera och agera, formulera sig anpassat, diskutera och jämföra, Svenska läsförståelse, skriva texter, lässtrategier, språkliga normer och strukturer, åsikter och muntliga redogörelser, källkritik, läsförmågan, SVA välja och använda strategier, formulera sig anpassat, strategi för interaktion, Moderna språk träna upp strategier för att uttrycka sig och förstå, både skriftlig och muntlig interaktion/framställning, Modersmålsundervisning utöka sitt ordförråd SO hur Sverige styrs, resonera och ha kunskaper om...(underbyggda resonemang, orsaker, konsekvenser, samband), källkritik, se samband, begreppsförmågan, självständigt söka information, plats- och lägesgeografi HKK välja tillvägagångssätt, ge motiveringar, göra jämförelse, föra enkla och till viss del underbyggda resonemang, teoretiska kunskapskrav, Slöjd planera och starta upp projekt, reflektera och utvärdera, Bild ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen, visa komplexa samband, pröva och ompröva, analysförmågan, Musik lyssna och se till musiken ur ett samhällsperspektiv, modernt och historiskt, Idrott simning, orientering, planera, genomföra och utvärdera, livräddning Stimulans Här följer några exempel på hur lärare arbetat för att stimulera elever att nå så långt som möjligt. De elever som kan vanlig orientering har utmanats med stjärnorientering eller sprintorientering. I NO har elever fått arbeta med systematiska undersökningar och fått ge varandra kamratbedömningar på sina hypoteser och labbrapporter. Valbara uppgifter på olika nivåer har används i engelskan. I hemkunskapen har elever fått vara med och planera en måltid vilket gjort dem mer motiverade och de haft lättare att kunnat motivera sig och resonera kring uppgiften. Tydliga förväntningar från lärare ökar även möjligheten att nå längre. 8

9 Pedagogiska planeringar Syftet med de pedagogiska planeringarna är att tydliggöra ämnets syfte med undervisningen och att hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas. Även visa på vilka kunskapskrav som bedömningen utgår ifrån. Arbetssätt och arbetsformer redovisas även i den pedagogiska planeringen. Lärare bör dokumentera planeringarna och uppföljningarna för att kunna genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen. Några lärare beskriver att de gemensamma planeringarna har fungerat bra, men att de i flera av dem gett eleverna för lång tid för genomförandet samt att de inte varit tillräckligt tydliga med förväntningarna. Andra lärare skriver att de lärt sig hur de tydliggör planeringarna för eleverna, och att de använder dem för att utvärdera ett arbetsområde. Eleverna ser då vad de lärt sig eller inte lärt sig. Någon lärare beskriver hur hen tar med elevernas förväntningar om vad de ska lära sig inom aktuellt område och hur de ska jobba för att nå kunskapskraven. Eleverna ser då hur svårt det kan vara att tillgodose allas önskningar, men att över tid kan mångas förslag tas tillvara. En svårighet som flera uttrycker är att få elever att se den pedagogiska planeringen som ett stöd under ett arbetsområde. Förändringar i undervisningen Utifrån dokumentationen kring elevens lärarande i Unikum (digitalt stöd) i mitten av höstterminen och vårterminen förändrades grupper för att stödja elever som riskerade att inte uppnå kunskapskraven i något ämne. Även extra tid i olika ämnen erbjöds elever. Flera av dessa elever lyckades och nådde betyg vid vårterminens slut. Här följer några exempel på förändringar lärare gjorde i sin undervisning. Tydliga exempel vid genomgångar Delat in klasserna i mindre grupper och andra placeringar för att nå ett större lugn, men även för att hitta möjligheter för eleverna att lära av varandra Fortsatt att arbeta med samma avsnitt i matematiken efter att ett prov gjorts. Det ledde till att elever kunde repetera det de missat och sedan klara av området. Mailat hem en föreläsning och läxa på Unikum varje vecka. Fler och fler vårdnadshavare tog del av det informationen. Läxförhör varje vecka för att ha koll på att eleverna hade uppfattat de grundläggande kunskaperna efter veckans arbete. Arbetade tydligt utifrån förmågorna, läsa, tala, skriva. Dokumenterade elevernas förmågor löpande i Unikum. Framgångsfaktorer Nöjdhet Framgångsfaktorer 9

10 Många lärare känner sig nöjda med att de hittat vägar att stödja och hjälpa elever till betyget E där de tidigare haft ett F. Flera lärare har under perioder arbetat ämnesövergripande vilket de ser som en framgångsfaktor för elevernas förståelse inom olika områden. De viktigaste framgångsfaktorerna som stor del av lärarna lyfter fram i sin terminsutvärdering är relationsbyggandet med eleverna. Det är grunden för att lyckas med sin undervisning. Att fånga upp elevernas tankar och idéer kring sitt lärande och undervisningen bidrar till framgång. Resultatuppföljning Kunskaper / En av landets bästa skolkommuner Måluppfyllelse (%) per ämne (Andel med betyg A-E), årskurs 9,. Ämne Åk 9 HT Andel (%) med A-E.. Andel (%) med A-E. Kommunens. Andel (%) med A-E. Rikssnitt VT Andel (%) med A-E. Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Bild 87% 90% 95% 95% 3% -5% Biologi 76% 87% 89% 91% 11% -2% Engelska 81% 86% 90% 90% 5% -3% Fysik 71% 77% 81% 90% 6% -4% Geografi 84% 79% 86% 91% -5% -6% Hem- och konsumentkunskap 95% 92% 95% 94% -3% -3% Historia 79% 81% 85% 91% 2% -3% Idrott och hälsa 86% 86% 87% 91% 0,3% -1% Kemi 74% 74% 83% 90% 0,3% -9% Matematik 67% 82% 87% 87% 15% -5% Moderna språk 87% 90% 94% 96% 4% -3% Modersmål 100% 94% 96% 94% -6% -2% Musik 92% 89% 92% 94% -4% -3% Religionskunskap 75% 80% 87% 91% 5% -7% Samhällskunskap 76% 83% 88% 91% 7% -5% Slöjd 91% 92% 95% 96% 1% -3% Svenska 88% 93% 96% 96% 5% -2% Svenska som andraspråk 58% 59% 59% 54% 0,3% -0,1% Teknik 78% 77% 84% 93% -1% -6% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljning för. Värdena för kommunens (%) VT2018, hämtades från Hypergene 19 juni, värdena för rikssnitt (%) VT 2017, hämtades från Skolverkets statistikdatabas SIRIS. Resultatet från höstterminen har i de flesta ämnen förbättrats, speciellt i ämnena biologi, matematik och samhällskunskap. I biologi och matematik gjordes har stöd satts in på olika sätt, både enskilt och i grupp. Extra tid och elevensval har används för att möjliggöra detta. Geografi och modersmål är de ämnen som 10

11 visar minskade resultat gentemot höstens. Även hem- och konsumentkunskap, musik och teknik tillhör den kategorin. Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets def.), genomsnittliga meritvärde HT 2017 genomsnittliga meritvärde Kommunens genomsnittliga meritvärde Rikets genomsnittliga meritvärde VT 2017 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Åk 7 185,7 180,0 183, Åk 8 178,9 181,6 191, Åk 9 199,1 203,4 212,6 223,5 4-9 Värdena för kommunens (%) hämtades från Hypergene 19 juni. Meritvärdet för de elever som gick i årskurs 7 vårterminen 2017, var 173,9. Ett år senare har eleverna som då avslutar årskurs 8, höjt sitt meritvärde till 181,6. För de elever som avslutade grundskolan våren 2018 har meritvärdet höjs från 176,6 till 202,1 mellan årskurs 8 och 9. När det gäller årskurs 8 och 9 har meritvärdet höjs med 3 respektive 4 procentenheter i jämförelse med hösten De ökade resultaten är kopplade till lärares medvetna arbete både i och utanför klassrummet för att stödja eleven i dess lärande. Extra fokus har lagts på att uppmärksamma elever som riskerat att inte uppnå kunskapskraven. Trots ökande meritvärden ligger Kyrkskolan resultat lägre än övrigas i kommunen. Gymnasiebehörighet HT 2017 Andel som har gymnasiebehörighet VT 2018 Andel som har gymnasiebehörighet Kommunens VT 2018 Andel som har gymnasiebehörighet Rikssnitt åk 9 VT 2017 Andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Åk 7 61% 65% 69% 4% -4% Åk 8 58% 67% 73% 9% -6% Åk 9 62% 75% 81,9% 82,5% 13% -7% Värdena för kommunens (%) hämtades från Hypergene 19 juni. Betydligt fler hade gymnasiebehörighet i årskurs 8 och 9 i slutet av vårterminen 2018 än vid höstterminens slut. En erfarenhet som skolan har är att flera elever i årskurs 9 inser att de är på väg till gymnasiet och visar ett större engagemang och satsar på att få betyg eller höja de betyg de redan har. Behörigheten är ett resultat av att skolan satsat extra på att identifiera alla elever som riskerat att inte nå kunskapskraven. Detta till trots så är var fjärde elev inte behörig till ett nationellt program på gymnasiet. 11

12 Nationella prov åk 9 Ämne Åk 9 Läsåret 2016/2017 Läsåret 2017/2018 Kommunens Läsåret 2017/2018 Rikssnitt Andel (%) med provbetyg A-E Läsåret 2016/2017 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens. Ämnesprov i biologi, andel som uppnått kravnivån (%) 88,8% 89,4% Ämnesprov i engelska, andel som uppnått kravnivån (%) 89,1% 90,0% 92,4% 89,8% 1% -2% Ämnesprov i historia, andel som uppnått kravnivån (%) 87,1% Ämnesprov i kemi, andel som uppnått kravnivån (%) 81,0% 90,7% Ämnesprov i matematik, andel som uppnått kravnivån 67,8% 79,7% 79,8% 74,5% 12% -0,1% Ämnesprov i religionskunskap, andel som uppnått kravnivån 82,1% Ämnesprov i samhällskunskap, andel som uppnått kravnivån 86,7% 86,7% Ämnesprov i svenska, andel som uppnått kravnivån 78,6% 84,4% 90,7% 91,4% 6% -6% Värdena för kommunens (%) hämtades från Hypergene 19 juni. De nationella genomförs i årkurs 9 på vårterminen. Svenska, engelska och matematik samt ett NO-ämne och ett SO-ämne. Resultaten i kärnämnena svenska, engelska och matematik har ökat sen förra årskurs 9:s resultat. Matematik är det resultat där ökningen är störst och ligger i paritet med kommunens resultat. De extra stödinsatserna i matematik som gjordes kring elever som riskerade att inte nå kunskapskraven visade sig ge resultat. Normer och värden / En bra kommun att växa upp i Enkätfråga inom frågeområde "Trygghet", årskurs 9 (%) VT 2017 (%) Kommunens (%) Åk 9 Rikssnitt (%) åk 9 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens "Jag känner mig trygg i skolan" Årskurs 9 (elevenkät) 82% 78% 77% 82% -4% 1% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljningen. Värdena för enhetens och kommunens kommer från Ludvika kommuns elevenkät. Värdena för rikssnitt hämtades från Skolinspektionens Skolenkät. Kyrkskolans resultat när det gäller trygghet i skolan är likvärdig med övriga kommunens men lägre än rikssnitten. I jämförelse med året 2017 är årets resultat något lägre. Inga tydliga orsaker har kunnat identifieras. Under läsåret utökades antalet personal som stöd för eleverna under raster och mellan lektioner. 12

13 Elevers ansvar och inflytande Enkätfråga inom frågeområde "Delaktighet och inflytande", årskurs 9 (%) VT 2017 (%) Kommunens (%) Åk 9 Rikssnitt (%) åk 9 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll Årskurs 9 (elevenkät) 42% 44% 42% 45% 2% 1% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljningen. Värdena för enhetens och kommunens kommer från Ludvika kommuns elevenkät. Värdena för rikssnitt hämtades från Skolinspektionens Skolenkät. Att elever i högre grad upplever och i realiteten känner att de får vara delaktiga och ha inflytande, är en utmaning för skolan i stort. Kyrkskolans resultat skiljer sig inte nämnvärd ifrån rikssnitt eller kommunens. Under höstterminen 2017 deltog 50 högstadieelever i en elevrådsombudsutbildning i Ludvika kommun. Hälften av eleverna kom från Kyrkskolan 7-9. Ytterligare 10 genomgick en skyddsombudsutbildning. Denna genomfördes i syfte att stärka eleverna i sina rättigheter till inflytande och delaktighet. 13

14 Skola och hem Föräldradelaktighet Skolenkäten - Vårdnadshavare Grundskola Indexvärde per frågeområde. Högsta värde = 10. Lägsta värde = 0 Indexvärde per frågeområde 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Veta vad som krävs Stimulans Anpassning efter elevens behov Grundläggande värden på skolan Studiero Trygghet Förhindra kränkningar Elevens utveckling Elevhälsa Jag är nöjd med mitt barns skola som helhet (medelvärde) Rikssnitt 6,8 7,0 7,2 7,5 6,1 7,9 7,8 7,6 6,7 7,5 Kommunens res. 7,0 6,9 7,1 7,3 6,0 7,9 7,7 7,7 6,4 7,3 Kyrkskolan 7-9 5,6 4,9 5,2 5,9 4,5 6,9 6,3 6,0 4,9 5,0 Värdena har hämtats från Skolinspektionens Skolenkät. De vårdnadshavare som svarat på Skolinspektionens enkät anser i högre grad att Kyrkskolan erbjuder trygghet för eleverna, att det jobbas med att förhindra kränkningar och med grundläggande värden på skolan samt med elevens utveckling än övriga frågeområden. De områden med lägst indexvärde har med studiero, stimulans och elevhälsa att göra. Kyrkskolan kan än tydligare på olika sätt informera om hur skolan arbetar inom de olika områdena som finns i frågeställningarna i enkäten. Tyvärr visar tidigare års erfarenhet att antalet vårdnadshavare som svarar på enkäten är låg, runt 15 procent. Elevnärvaro. Närvaro i % Enheten närvaro i % Kommunen Närvaro i % Differens Totalt 85,4% 85,7% -0,3% Åk 7 87,2% 87,2% 0,0% Åk 8 85,9% 86,4% -0,4% Åk 9 82,7% 82,3% 0,4% Elevnärvaro är en framgångsfaktor för att nå kunskapskraven. Kyrkskolans resultat liknar övriga skolors. Skolan följer de gemensamma rutiner som finns kring uppföljningar och åtgärder kring elevers frånvaro. 14

15 Övergång och samverkan Skolan använder sig av och följer de gemensamt framtagna rutiner som gäller vid övergång mellan olika skolor och skolformer. Vidare strävar skolan efter att samverka med BUP, HAB, socialtjänsten och övriga externa intressenter kring elever. Skolan och omvärlden Under läsåret har elever i årskurs 8 PRAO:at en vecka under höstterminen och en under vårterminen. I årskurs 9 har en Arbetsmarkandsvecka genomförts i syfte att visa på mångfalden av utbildningar och framtida yrken för eleverna. Ca trettio elever från Ludvika kommun (ca 15 från Kyrkskolan) har haft möjlighet att delta i Tivolifysik på Liseberg i Göteborg. Temaveckan Det handlar om kärlek har genomförts tillsammans med Rädda Barnen, polisen, socialtjänsten, Ungdomsmottagningen, Samtalsmottagningen mfl. Årskurs 9 har besökt Stockholm och riksdagshuset och arbetet med Demokrativerkstaden. Bedömning och betyg Legitimerade lärare stödjer obehöriga lärare vid bedömningar och betygsättning. Rektors ansvar Utifrån den granskning som Skolinspektionen gjorde hösten 2017 i Ludvika kommun och på Kyrkskolan 7-9 specifikt, har arbetet med att skapa rutiner och utbilda berörd personal kring anpassningar, pedagogiska utredningar och särskilt stöd har detta haft högsta prioritet. Detta för att säkerställa att elever får det stöd den har rätt till. Kyrkskolans elevhälsa består av skolsköterska, kurator, speciallärare och specialpedagoger och skolledare. Även personal från det sociala teamet har deltagit i arbetet. Skolsköterskan genomför samtal med elever i årskurs 7, vaccinerar, plåstrar om och bidrar med sin kompetens i elevärenden. Kurator har arbetet både med elevsamtal och arbete i grupper med även främjande och förebyggande uppdrag ingår. Kurator gör sociala utredningar kring elever som av olika anledningar behöver stöd. Speciallärare och specialpedagoger stöder både elever och lärare i olika sammanhang. En av de största utmaningarna en rektor har idag är att lyckas bemanna aktuella tjänster med legitimerade lärare med rätt kompetens. Behovet på Kyrkskolan är störst när det gäller matematik och NO, slöjd, idrott och svenska som andra språk. En ekonomi i balans med budgeten har varit målet. Detta har uppnåtts. Verksamhetsplan Nå kunskapskraven Skolan arbetar systematiskt för att skapa rutiner kring elever som riskerar att inte nå kunskapskraven genom regelbundna uppföljningar i arbetslagen av speciallärare och specialpedagoger. Anpassningar skrivs för de elever som behöver. Arbetet med pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram intensifieras under läsåret. En god och tillgänglig miljö är vårt fokusområde för kommande läsår. Det innebär bland annat att de gemensamma överenskomna strukturerna kring lektioner används, att hjälpmedel för elever med NPF används och utnyttjas, att de digitala hjälpmedlen används i undervisningen. Vidare att utveckla relationsbyggandet mellan elever och elever och lärare. Den ämnesövergripande undervisningen kan utvecklas och skapar i allt högre grad helheter som gynnar elevers lärande. I förlängningen ska detta minska behovet av särskilt stöd. 15

16 Nå mer än godtagbara kunskaper Kyrkskolan kommer att fortsätta på det sätt lärarna idag arbetar för att stimulera elever att nå så långt som möjligt. Detta finns exempel på under rubriken Stimulans. Naturligtvis sker hela tiden en utveckling av arbetsmetoder och arbetssätt för att de ska bli så framgångsrika som möjligt. Det ska inte vara en slump att eleverna lyckas nå kunskapskraven utan det ska vara ett målmedvetet arbete elever och lärare tillsammans. Trygghet, trivsel och delaktighet Två studiecoacher är redan anställda och en till kommer att anställas under kommande läsår. En av deras uppgifter är att vara vuxna som ger stöd till elever som har extra behov av det. Det kan handla om att komma in på lektionen, hjälpa till med strukturer kring sina studier, kontakter med hemmet, uppmärksamma frånvaro mm. Studiecoacherna utgör tillsammans med fritidspedagog, socialpedagog, kurator, SYV och elevstödjare det sociala teamet på skolan. Flera av dem i gruppen bildar även trygghetsgruppen. Elevrådets inflytande och delaktighet är av stor vikt när det gäller frågor som trygghet, trivsel och delaktighet. Detta gäller i högsta grad synpunkter på hur undervisning som bedrivs på Kyrkskolan kan bli bättre. En viktig framgångsfaktor som lärare nämner är att bygga relationer till eleverna. Det är grunden för framgången i undervisningssituationen. En viktig faktor är att göra elever delaktiga kring sitt lärande. Att utveckla arbetsformer som möjliggör detta. Att jobba ämnesövergripande och ge eleverna konstruktiv och tydlig feedback är viktiga beståndsdelar, samt att använda eleverna som lärresurser för varandra. Kommunikationen till vårdnadshavarna ska bli bättre. Det handlar om att tydliggöra vad elever förväntas kunna i de olika ämnena och hur lärare jobbar för att stimulera eleverna att nå längre. Även hur skolan arbetar med anpassningar till de elever som behöver. Elevhälsans arbete behöver beskrivas och förklaras. Studiecoacherna och det sociala teamets uppdrag ska presenteras. Prioriterade förbättringsområden för undervisningen Bilden till vänster beskriver Kyrkskolans fokusområden under läsåret 2018/17. Målet är att utveckla undervisningen till att vara än mer en God och tillgänglig lärmiljö. Det innebär fler elever ska få sina behov tillgodosedda i undervisningen, att färre ska vara i behov av särskilt stöd. Därför blir regelbunden uppföljningen av elevens resultat viktig för att anpassningar och stöd snabbt ska kunna sättas in. Här kommer några exempel på förbättringsområden på vad lärare kommer att prioritera i sin undervisning. Detta för att skapa en än mer god och tillgänglig lärmiljö. mer tid på de olika momenten som övas tätare kunskapsuppföljningar egen kamratutvärdering och kamratbedömning, regelbundna övningstillfällen lägga mer fokus på förmågor lösa fler relevanta uppgifter i helklass så att eleverna får följa med i tankegångarna inte bara lägga fokus på VAD eleverna behöver bli bättre på, utan HUR de ska göra det Agneta Carlsson-Byström Rektor Kyrkskolan