Kvalitetsrapport för Lorensberga 4-6, Ludvika kommun

Transkript

1 Kvalitetsrapport för Lorensberga 4-6, Ludvika kommun

2 Innehåll Styrkort 2017/ Inledning och mål... 2 Nationella styrdokument.2 Kommunövergripande mål.2 Kvalitetsarbete... 2 Fyra resultatuppföljningar varje läsår 2 Terminsutvärdering VT Social och utbildningsförvaltningens organisation..3 Verksamhet skolas organisation 4 Viktiga händelser 2017/ Terminsutvärdering VT Vilka kunskapskrav behöver eleverna mest hjälp med.6 Stimulans.7 Pedagogiska planeringar.7 Förändringar i undervisningen 8 Framgångsfaktorer..8 Resultatuppföljning..9 Normer och värden /en bra kommun att växa upp i 11 Elevers ansvar och inflytande..12 Skola och hem.13 Övergång och samverkan 14 Skolan och omvärlden..14 Bedömning och betyg 14 Rektors ansvar 14

3 Styrkort 2017/2018 Styrkort läsår 2017/2018 Målgrupp: Styrkort F-6 samt fritidshem Resultat Rikssnitt Måltal Strategiska Kommunövergripande Styrtal Nr målområden mål 2015/ / / /19 Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxt kommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Andelen elever som når kunskapskraven i åk 1-6 (slutet på läsåret). (Unikum analysera 1 hur många som har "insats krävs" i ett eller flera ämnen) 85% Andel elever som klarar samtliga delprov i NP svenska åk 3. (Räknas ut manuellt utifrån 2 uppgifter från lärare alt pro capita). Andel elever som klarar samtliga delprov i NP matematik åk 3. (Räknas ut manuellt utifrån 3 uppgifter från lärare alt pro capita). Fritidshemmens arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Tex samverkan mellan 4 skola och fritidshem. (Ett självskattningsvärde enligt BRUK). Meritvärdet i årskurs 6 (Hypergene obs! Saknas i riket) 5 201,8% 195,3% 202,6% 215% Elever känner sig trygga i åk F-6 (elevenkäten fråga 11) 6 96,5% 81% 88% 95% Andel kränkningsärenden i åk F-6 samt fritidshemmet (värde i procent utifrån elevantal från 7 rapport till huvudman på S:) 12% 8% 7% 0% Elever upplever att de har inflytande i åk F-6 (elevenkäten fråga 8) 8 98,2% 74% 77% 90% Elever på fritidshem upplever sig trygga (fritidshemsenkäten) 9 Elever på fritidshem upplever att de har inflytande över verksamheten (fritidshemsenkäten) 10 Programmering genomförs på enheten 11 Värde om no/teknik/nta i verksamheten. (värde från NTA-enktäten som Susanna B tar fram 12 under lå 17/18) Vårdnadshavare är nöjda med deras barns skola som helhet (enkät till VH fråga 9a) 13 Skolan och fritidshemmet erbjuder eleverna inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-, och kulturliv. (Rektor och personal genomför löpande i form av Prao, friluftsdagar, plan för skola och omvärld mm) Varje skolenhet jobbar med ett uttalat tema om "Hållbar utveckling" i utbildningen. (Löpande i vardagen, men rektor och personal avsätter även minst en halvdag till skolövergripande arbete på temat Hållbarn utv.) Resultat Rikssnitt Måltal Interna målområden Styrtal Nr 2015/ / / /19 Medarbetare Ekonomi Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (Siris) 16 80,9% 71,2% 66,5% 100% Andel pedagoger på fritids med pedagogisk högskoleutbildning (rektor räknar själv) % Andel medarbetare som upplever att de har en rimlig arbetsbelasning (medarbetarenkäten fråga 15) 18 Antal elever per undervisande pedagoger i skolan (Siris - Statistikblad för personalstatistik) 19 11,1% 10% Budget i balans för skol- och fritidshemsverksamheten (Räknat i procentuell avvikelse från budget i bokslutet) 21 0% 0% 0% 0% Den faktiska närvaron i förhållande till inskrivna elever i fritidshemmet (Kommer när vi har LifeCare på plats) 22 95% 95% 2

4 Inledning och mål Nationella styrdokument Skolverksamheterna styrs av nationella och kommunala mål. De viktigaste nationella styrdokumenten utgörs av skollagen samt läroplaner för de olika verksamheterna. Läroplanerna för skolan innehåller även kursplaner med tillhörande kunskapskrav. Kommunövergripande mål Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat). Kommunens vision är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa skolkommuner. - En bra kommun att växa upp i. - En tillväxtkommun. - En bra kommun att leva i. - En miljövänlig kommun. Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås. Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet En av landets bästa skolkommuner, konkretiserat målvärden för år 2019 och 2020 enligt följande: Kvalitetsarbete Fyra resultatuppföljningar varje läsår Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsledning resultatuppföljningsmöten med varje rektor fyra gånger per läsår. Mötena är avsedda för diskussioner kring: o o o uppföljning och analys av resultat planering och utveckling/förbättring av verksamheten identifiering av eventuella behov av stöd

5 Terminsutvärdering VT 2018 Varje lärare har analyserat och utvärderat terminens undervisning (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i blanketten för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven. Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunövergripande. Social och utbildningsförvaltningens organisation

6 Verksamhet skolas organisation Skolområdet Lorensberga åk 4-6 Lorensberga 4-6 Lorensberga skolområde består av två skolor. Blötbergets skola som är en F-6 skola, en mil utanför Ludvika och Lorensberga skola som är en F-9 skola samt fritidshem på vardera skola. Lorensberga ligger strax söder om centrala Ludvika. På Lorensberga åk 4-6 gick det 190 elever läsåret 17/18. Skolan har haft många nyanlända elever under läsåret med flera olika språk. På grundskolan har 66,5% av personalen pedagogisk högskoleutbildning. Andelen pedagoger med högskoleutbildning inom grundskolan ligger lägre än kommun- och rikssnittet. På skolan finnas två speciallärare som jobbar 100% respektive 50%. Det finns även specialpedagoger i området, men endast 0,25% för Lorensberga åk 4-6. Skolan har ett elevhälsoteam, EHT som består av speciallärare, specialpedagoger, skolsköterska, kurator och rektor. Teamet träffas en gång i månaden med all kompetens. De andra veckorna träffas rektor och speciallärare. Pedagogerna anmäler ärenden till speciallärare varje vecka, ärendet diskuteras då i teamet tillsammans med mentor för att bestämma anpassningar av olika slag. En likabehandlingsgrupp finns på skolan bestående av representanter från verksamheten och rektor. Gruppen träffas regelbundet. Syftet med träffarna har varit att främja, förebygga och åtgärda kring diskriminering och kränkande behandling.

7 Elevråd finns på skolan och leds av en pedagog. De har möten en gång i månaden, representanter från åk 6 sitter med i elevrådsstyrelsen tillsammans med elever från åk 7-9. På elevrådet deltar också representant från köket under punkten matråd minst en gång per termin. En gång i veckan träffas ledningsgruppen F-6 där även Blötbergets skola ingår. Ledningsgruppen består av representanter från skolornas verksamheter, rektorer samt handläggare. Arbetslaget är uppdelade i tre närteam : årskurs 4, årskurs 5 och årskurs 6. Varje lärare undervisar efter sin behörighet vilket innebär att den lärare som har behörighet i ex matematik ansvarar för matematikundervisningen i årskursen. Vi försöker hitta kvalitetstid för våra elever. Det innebär att flera pedagoger finns kring en elevgrupp vid samma tillfälle. Vi har haft regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal. En individuell utvecklingsplan för medarbetaren upprättas vid medarbetarsamtalet. Vi behöver se över och sammanställa verksamhetens rutiner dels för oss själva men även för nyanställd personal. Kommunen har haft en gemensam satsning på språk och kunskapsutvecklande arbetssätt som skolan har deltagit i. Denna utbildning gjordes tillsammans med Sunnansjö, Fredriksberg, Blötberget och Nyhammar. Detta samarbete med andra skolor har varit värdefullt dels utifrån det arbete de genomfört och fått direkt kunskap kring men också utifrån att pedagogerna utvecklar sin yrkesroll då de möts av nya tankar och idéer. Detta har utmanat pedagogerna i deras synsätt och också gett dem ett större sammanhang att arbeta i. Flera pedagoger har också utbildats inom nya NTA teman. Programmering är ett annat område där kompetensutveckling skett. De tillbud och olycksfall som rapporterats gällande elever handlar till största del om incidenter på skolgården. Viktiga händelser 2017/2018 Alla elever i åk 4-6 fick egna chromebooks när höstterminen började. Vi fick möjlighet att köpa in nya ljuddämpande bänkar och stolar till eleverna i alla klasser. Partnerskola och samarbete med lärarutbildningen på Högskola Dalarna har fortsatt under läsåret. VFU-lärarna har under året tagit emot studenter och haft en dialog med högskolan via seminarier och möten. Under vårterminen påbörjade en ombyggnad av C-huset som blev klar när höstterminen 18/19 startade. Ventilationsbyte ska göras på hela skolan. Detta har startat upp i A- och B-hus under våren.

8 Terminsutvärdering VT 2018 Vilka kunskapskrav behöver eleverna mest hjälp med Matematik Problemlösning, att kunna redovisa sina lösningar i skrift, att kunna redovisa på flera olika sätt, problemlösningar som tar tid. Grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang. Att tänka mer abstrakt att gå från det konkreta tänkandet till det abstrakta, med bibehållen förståelse. Svenska Att läsa med flyt och få en grundläggande läsförståelse Skriva egna texter med begripligt innehåll, en röd tråd och följa de mest grundläggande skrivreglerna Muntligt framförande Svenska som andra språk Samtala på svenska, öva på att skriva texter på svenska, läsförståelsen, stavning och grammatik Engelska Förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer I muntlig interaktion kunna uttryck sig enkelt och begripligt... I skriftlig interaktion kunna uttrycka sig enkelt och begripligt... NO Att kunna samtala och diskutera enkla frågor... Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter... Användning av de olika begreppen... Eleven kan genomföra enkla undersökningar och formulera enkla frågeställningar... SO Resonera och samtala kring enkla frågor...både skriftligt och muntligt Mätningar av geografisk data från närområdet... Fältstudier

9 Idrott Simning Orientering Slöjd Skriva omdömen om sin arbetsinsats, påverkat slöjdföremålets kvalitet. Tolka slöjdföremålets uttryck och resonemang kring symboler, färg, form och material. Stimulans Att använda sina olika sinnen för att lära, visuellt, auditivt och kinestetiskt. Konkret material och bilder, alternativa sätt att visa och förklara hur man kan tänka vid problemlösning. Jobba formativt med att eleverna hela tiden får chansen att förbättra sina resultat. Ex göra extra prov, feedback till eleverna återkommande hela tiden att de lyckas, målarbete mm. Datorkunskap olika program Inspirera och hitta texter som lockar eleverna Gå igenom kunskapskraven inledningsvis av ett nytt område Höga krav göra eleverna medvetna om det Faktainlärning Läsa texter tillsammans, diskutera innehålla, reda ut ord och begrepp, film-diskutera kring mm Tankekartor Knyta ihop undervisningen med verkligheten Pedagogiska planeringar De har ofta fungerat väl. Använder matriser att gå igenom målen och att utvärdera i. Hinner inte alltid dela dem i Unikum. Svårigheter att anpassa uppgifter på individnivå, förförståelse och arbetstempo varierar mycket. Uppstår nya intressanta frågeställningar från elever svårt att ibland hinna med. Utveckla arbetet mer med eleverna att vara delaktiga i Unikum.

10 Förändringar i undervisningen Förändringar av material mer anpassat material i matematik. Stöd av speciallärare. Tydligare genomgångar som gav eleverna en bättre förståelse. Ställer större krav på focus under lektionerna. Det har gjorts individuella planeringar med elever som inte nått målen utifrån enskilda diskussioner. Arbetar intensivt med läsförståelse under en period, gått över till hörförståelse osv. Jobba i mindre grupper när möjlighet ges. Arbetat med ord och begrepp mer i ämnet. Utvärderar lektionerna varje dag små förändringar hela tiden. Utvecklat arbetet med inläst material. Framgångsfaktorer Många klarade de nationella proven i åk 6. Flera elever som inte var godkända till hösten blev det till våren. Mycket arbete gjordes med extra anpassningar och feedback till eleven under terminen. Det gemensamma arbetet med högläsning och diskussion av texter har gett resultat. Alltid välplanerade lektioner med tydlighet, stående läxor varje vecka som en repetition och fördjupning. Eleverna får tänka till kring målen och utvärdera sitt arbete. Eleverna har haft chansen att förbättra sitt resultat efter prov. Ett ämnesintegrerat projekt mellan ämnena samhällskunskap och teknik har fungera mycket bra. Framgångsfaktorer har varit att eleverna har haft stort inflytande och ett tydligt mål att jobba emot. Tydliga rutiner för eleverna hur varje lektion startar och avslutas. Kartläggning av eleverna tidigt på terminen. Tydligt ledarskap för att uppnå studiero och trygghet. Rätt anpassningar på de nationella proven och på alla lektioner för eleverna. Att gå igenom viktiga värdeord och begrepp som hör till arbetsområdet innan själva arbetet börjar. Värdegrundsarbete Samarbete med vårdnadshavare

11 Resultatuppföljning Kunskaper / En av landets bästa skolkommuner Måluppfyllelse (%) per ämne (Andel med betyg A-E), årskurs 6, VT Ämne Åk 6 HT Andel (%) med A-E. VT Andel (%) med A-E. Kommunens VT Andel (%) med A-E. Rikssnitt VT Andel (%) med A-E. Förändring enhetens resultat (procentenheter) Differens jämfört med kommunens (procentenheter) Bild 96% 97% 97% 98% 1% 0% Biologi 91% 91% 94% 0% Engelska 86% 89% 87% 91% 3% 2% Fysik 96% 97% 93% 94% 1% 4% Geografi 94% 95% 94% 94% 1% 1% Hem- och konsumentkunskap 98% 99% 97% 98% 1% 2% Historia 95% 93% 93% 2% Idrott och hälsa 91% 92% 92% 94% 1% 1% Kemi 91% 90% 93% 1% Matematik 87% 94% 87% 90% 6% 7% Modersmål 80% 93% 90% 92% 13% 3% Musik 100% 100% 97% 97% 0% 3% Religionskunskap 94% 93% 94% 1% Samhällskunskap 95% 95% 93% 94% 0% 2% Slöjd 99% 100% 98% 98% 1% 2% Svenska 87% 90% 89% 94% 3% 1% Svenska som andraspråk 38% 50% 63% 60% 13% -13% Teknik 96% 97% 95% 96% 1% 2% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljning för VT Värdena för kommunens (%) VT2018, hämtades från Hypergene 19 juni, värdena för rikssnitt (%) VT 2017, hämtades från Skolverkets statistikdatabas SIRIS. Måluppfyllelse Resultaten ligger bra. Matematiken har bäst resultat i förhållande till kommunen (se analys NP). Alla ämnen förutom svenska som andra språk har resultat som ligger över kommunsnittet. En del elever är överflyttade till svenska som första språk vilket påverkar resultatet. Resultatet har dock ökat sedan höstterminen.

12 Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets def.) åk 6, VT 2018 genomsnittliga meritvärde HT 2017 genomsnittliga meritvärde VT 2018 Kommunens genomsnittliga meritvärde VT 2018 Rikets genomsnittliga meritvärde VT 2017 Förändring enhetens resultat (procentenheter) Differens jämfört med kommunens (procentenheter) Åk 6 145,8 202,9 204, Värdena för kommunens (%) VT 2018 hämtades från Hypergene 19 juni. Genomsnittliga meritvärdet En ny grupp elever i årskurs 6 skulle formas med elever från Knutsbo. Det gjorde att fokus flyttades från studierna till att skapa realtoner mellan varandra. Att ha elever endast i ett år är svårt. Det ger dem inte rättvisa i bedömningen. Lärarna har ändå lyckats med att fått många elever att nå kunskapskraven. Tiden har inte funnits riktigt att utmana eleverna till högre betyg. Året i åk 6 har varit turbulent vilket naturligtvis har påverkat undervisningen. Nationella prov åk 6 Ämne Åk 6 Läsåret 2016/2017 Läsåret 2017/2018 Kommunens Läsåret 2017/2018 Rikssnitt Läsåret 2016/2017 Förändring enhetens resultat (procentenheter) Differens jämfört med kommunens. Ämnesprov i engelska, andel som uppnått kravnivån (%) 90,9% 91,0% 91,0% 93,2% 0% 0% Ämnesprov i matematik, andel som uppnått kravnivån (%) 79,7% 96,2% 83,3% 86,6% 17% 13% Ämnesprov i svenska, andel som uppnått kravnivån (%) 93,8% 93,6% 91,6% 93,8% 0% 2% Värdena för kommunens (%) VT 2018 hämtades från Hypergene 19 juni. Nationella prov I ämnena matematik och svenska ligger et för enheten över kommunsnittet. I ämnet engelska ligger det exakt lika I. Engelska - mycket tid har lagts på sociala relationer. Lågstadiet har för lite tid i ämnet vilket nu blir bättre med den nya timplanen. Eleverna kommer då att ha en bättre grund att stå på när de kommer till mellanstadiet. Matematik eleverna har haft lärare som har varit med i matematiklyftet redan från lågstadiet. Bra resultat på den muntliga delen. Läraren har jobbat formativt med att eleverna hela tiden har fått chansen att förbättra sina resultat på olika sätt. Ett mycket bra resultat, 13% över kommunsnittet.

13 Svenska läsförståelsen har varit en svårighet under året som påverkar resultatet. Alla delar har inte hunnits med. Ett bra resultat ändå som ligger över kommunsnittet. I alla ämnen har det jobbats väldigt mycket med anpassningar för att möta eleverna på ett bra sätt och pedagogerna har använt sig av olika metoder för att de ska lyckas. Normer och värden / En bra kommun att växa upp i Enkätfråga inom frågeområde "Trygghet", årskurs 3 och 6 (%) VT 2017 (%) VT 2018 Åk 3 och Åk 6 Kommunens (%) VT 2018 Rikssnitt (%) åk 5 VT 2018 Förändring enhetens resultat (procentenheter) Differens jämfört med kommunens (procentenheter) "Jag känner mig trygg i skolan" Årskurs 3 (elevenkät) 94% 87% "Jag känner mig trygg i skolan" Årskurs 6 (elevenkät) 91% 87% 80% 87% -4% 7% "Jag känner mig trygg med personalen på fritids" (fritidshemsenkät, alla årskurser) 98% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljningen. Värdena för enhetens och kommunens kommer från Ludvika kommuns elevenkät VT Värdena för rikssnitt hämtades från Skolinspektionens Skolenkät VT Trygghet Resultatet har minskat sedan klassen slogs ihop med Knutsbo inför åk 6. Ihopslagningen har skapat oro bland eleverna från båda skolorna. Årskursen fick också nya lokaler pga ombyggnad vilket också kan ha påverkat resultatet. Höstterminen i årskurs 6 har varit turbulent. Våren blev lite lugnare när eleverna hade lärt känna varandra. Mer focus kunde då läggas på studierna igen.

14 Elevers ansvar och inflytande Enkätfråga inom frågeområde "Delaktighet och inflytande", årskurs 3 och 6 Åk 3 och Åk 6 (%) VT 2017 (%) VT 2018 Kommunens (%) VT 2018 Rikssnitt (%) åk 5 VT 2018 Förändring enhetens resultat (procentenheter) Differens jämfört med kommunens (procentenheter) På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Årskurs 3 (elevenkät) 88% 69% På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Årskurs 6 (elevenkät) 66% 60% 60% 69% -6% 0% "Jag får vara med och påverka på fritids" (fritidshemsenkäten, alla årskurser)" 87% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljningen. Värdena för enhetens och kommunens kommer från Ludvika kommuns elevenkät VT Värdena för rikssnitt hämtades från Skolinspektionens Skolenkät VT Delaktighet och inflytande Eleverna vet inte alltid när de är delaktiga och påverkar. Pedagogerna i skolan kan bli mer tydliga och tala om för eleverna när de är delaktiga och påverkar.

15 Indexvärde per frågeområde Skola och hem Föräldradelaktighet 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Värdena har hämtats från Skolinspektionens Skolenkät VT Föräldradelaktighet Veta vad som krävs Skolenkäten VT Vårdnadshavare Grundskola Indexvärde per frågeområde. Högsta värde = 10. Lägsta värde = 0 Stimulans Anpassning efter elevens behov Grundläggande värden på skolan Studiero Trygghet Förhindra kränkningar Elevens utveckling Elevhälsa Vårdnadshavarenkäten från skolverket fylldes i av ett fåtal vårdnadshavare. De som har gjort enkäten visar att de inte är riktigt nöjda med vår skola. Det som ligger absolut lägst är resultatet inom studiero. Vi fick från hösten ner elever från Knutsbo till åk 6 vilket skapade stor oro och otrygghet i den gruppen. Detta är ett viktigt område att få ordning på då det i sin tur för med sig en lägre måluppfyllelse. För att nå dit är det viktigt med ett tydligt ledarskap med en klar struktur i klassrummet och på lektionerna. Viktigt att eleverna vet vad som förväntas av dem och hur de ska jobba för att nå sina mål. Jag är nöjd med mitt barns skola som helhet (medelvärde) Rikssnitt 6,8 7,0 7,2 7,5 6,1 7,9 7,8 7,6 6,7 7,5 Kommunens res. 7,0 6,9 7,1 7,3 6,0 7,9 7,7 7,7 6,4 7,3 Lorensberga 4-6 6,6 6,8 7,0 6,8 5,3 7,0 7,1 7,3 6,1 7,0 Elevnärvaro. Närvaron är överlag hög och det finns ingen oanmäld frånvaro. En elev har varit kopplad till hemmasittarprogrammet. Närvaron tas upp en gång/termin när EHT träffas. Skolan bjuder in till föräldramöte i början av varje läsår. Sedan har varje mentor utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare en gång per termin.

16 Övergång och samverkan Övergångar mellan årskurs 3 och årskurs 4 samt från årskurs 6 till årskurs 7 fungerar enligt den kommungemensamma plan som finns. Samverkan med IFO har fungerat bra och i de fall som en anmälan har gjorts har det varit i samförstånd med vårdnadshavare. Det har skett enligt den rutin som finns mellan IFO-skola. Samverkan med BUP och Hab har oftast fungerat bra. Skolan och omvärlden Här jobbar vi efter den kommungemensamma planen: skolan och omvärlden. Bedömning och betyg Personalen på skolan deltar på den kommungemensamma sambedömningen av nationella proven som genomförs. Detta för att säkerställa likvärdigheten i bedömningen. Ett samarbete finns med andra skolor där pedagoger träffas och kompetensutvecklas. Det bidrar också till att bredda synen och säkerställa bedömning och betygssättning. Rektors ansvar - Stödåtgärder - Rektor ser till att de elever som är i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar får det. Pedagogerna lyfter eleverna till specallärare/rektor som sedan beslutar i ärendet. Rektor ser också till att extra anpassningar är synliga och väl kända av alla berörda. Elever lyfts på EHT för att få rätt form av stöd från rätt kompetens om inte det pedagogiska räcker. - Elevhälsan träffas en gång i månaden i EHT och lyfter där de elever som har behov av de olika kompetenserna som finns inom elevhälsan. Elevhälsan har som mål att arbeta förebyggande, men har tyvärr inte kommit dit ännu.

17 - Lärarkompetensen är lägre detta läsår än tidigare. Vi har en bit kvar till full behörighet. Tre pedagoger är under utbildning varav en är klar med sin lärarexamen nu inför nästa läsår. - Pedagogiskt ledarskap är rektors huvudansvar och ska spegla sig i alla handlingar som rektor gör. Som pedagogisk ledare är det viktigt att vara lyhörd, prestigelös och närvarande i verksamheten. - Ekonomi. Skolan har en budget i balans. Det uppnår vi genom täta budgetuppföljningar med förvaltningsekonomen, samt att vi på varje APT och samverkan lyfter budgeten i personalgruppen. När budget läggs har rektor och handläggare djupa och strukturerade diskussioner om hur budgeten ska formas. Tillsammans med handläggaren diskuteras också budgetläget varje månad. - Verksamhetsplan Varje enhet har en verksamhetsplan som grundar sig på det resultat som framkommit under föregående läsår. De underlag som används till verksamhetsplanen är dels resultatuppföljningen för föregående läsår, men även del 2 i den terminsutvärdering som alla lärare gör. Där framkommer lärarnas identifierade behov av utveckling för att resultatet av undervisningen ska bli bättre. Nå kunskapskraven I ämnet matematik behöver vi jobba med ren problemlösning och focusera mer på redovisningarna. Jobba mera praktiskt med eleverna, för att uppnå en större förståelse i verkligheten. Låta eleverna ta mer ansvar, hur man planerar och genomför en egen planering behöver utvecklas. Ge studistöd på modersmålet utifrån de pedagogiska planeringar som ligger i Unikum och Gleerups där alla begrepp och värdeord finns. Integrera ämnen mer ex So och svenska. Att arbeta mer med att resonera och motivera i olika frågor, i helklass, grupp och individuellt. Nå mer än godtagbara kunskaper Använda ett fördjupat arbetsmaterial som de elever som nått längre kan jobba med.

18 Att använda sig av kalendern i google så att elever som inte varit närvarande på lektionerna skall kunna gå in och titta vad som är gjort efter varje lektion. Kartläggningar för att få en klar bild var eleven befinner sig och möta upp på rätt nivå. Att vara tydlig och motivera eleverna att nå högre. Skapa diskussionsgrupper samt mindre läsgrupper för att utveckla svenska språket. Kollegialt lärande hur vi utmanar de elever som redan når godtagbara kunskaper. Frivilliga uppgifter där de har möjlighet att visa mer än godtagbara kunskaper vid läxförhör/prov. Trygghet, trivsel och delaktighet Nolltolerans till kränkningar. Målet är att alla elever ska känna sig bekväma i sitt klassrum till både diskussioner och till grupparbeten. De ska våga säga vad de vill, inte vara rädda för att svara fel. Alla elever ska veta vad som förväntar sig av dem på en lektion. Det ska finnas en tydlig struktur och dagliga rutiner som alla elever ska känna till. Föräldrarna är en viktig faktor för trygghet och delaktighet. Eleverna ska veta att pedagogerna och föräldrarna kommunicerar när det behövs. Det ska alltid vara en röd tråd mellan skola och hem. Att utveckla det svenska språket för att känna mer delaktighet. I vår plan mot kränkande behandling har vi ett nytt mål utifrån att vi har infört kamratstödjare i alla årskurser. Eleverna ska vara delaktiga och verksamma i arbetet med värdegrunden Regelbundna träffar med kamratstödjare. De ska vara synas och vara tillgängliga för alla elever. Prioriterade förbättringsområden för undervisningen? Utveckla den formativa bedömningen, göra eleverna medvetna vad som förväntas av dem, tydlig struktur, eget ansvar, feedback. Jobba med målen före och efter varje arbetsområde. Jobba mer med problemlösning och NTA-lådor. Leta fördjupat arbetsmaterial för att nå högre. Få till ett bättre avslut på lektionerna, eleven ska reflektera och fundera vad den arbetat med under lektionen. Att fortsätta utveckla jobbet med digitala läromedel. Hörförståelse i engelska, färdiga tal och läsgrupper. Språkstöd till eleverna med svenska som andra språk. Mer speciallärartid/utveckla specialkompetensen. Utveckla våra ämnesträffar.

19